Däggdjurens liv är den största tv-serie om däggdjur som någonsin gjorts. Tillsammans med ett filmteam från BBC reser Sir David Attenborough jorden runt och möter de mest fascinerande varelser. Om däggdjur Däggdjuren är en otroligt varierad djurgrupp. Den innefattar allt ifrån den humlestora flygande trynfladdermusen till blåvalen, som är det största djur som någonsin funnits på jorden. Hit hör också de snabbaste djuren på land (geparden på kortare sträckor, gaffelantilopen på långa sträckor) och det mest spridda djuret i världen, människan. Så hur kan du veta om det djur du just har träffat på är ett däggdjur? Jo, om det är ett levande djur finns det några karaktäristiska egenskaper du kan leta efter: Fakta Produktion: BBC Längd: 10 x 60 min Från: 10 år Ämne: Biologi Filmnr: 6833-6842 Serien omfattar följande 10 titlar 1. En vinnande design 2. Insektsjägare 3. Växtätare 4. Gnagare 5. Köttätare 6. Opportunister 7. Tillbaka till vattnet 8. Ett liv i träden 9. Den sociala förmågan 10. Kampen om tillvaron 1) Om du tar på huden - är den varmare än omgivningen? Om det är så, kan det vara ett varmblodigt däggdjur. Men det är inte helt säkert, eftersom en del däggdjur kan sänka kroppstemperaturen och andra djur, som inte alls är däggdjur (exempelvis fåglar), också är varmblodiga. 2) Har det hår? Eller bara morrhår? Om det stämmer så är det nästan säkert ett däggdjur. Stämmer det inte kan det fortfarande vara ett däggdjur som tappat håren. 3) Har djuret bröstkörtlar? De kan vara svåra att se (speciellt om djuret du hittat är en hanne), men nästan alla däggdjur har bröstvårtor (även hannar), så det skulle ge dig en ledtråd. Bröstkörtlar är något som endast däggdjuren har, inga andra djur. Fossil Om det är ett gammalt djurskelett du har så får du kolla efter andra saker: 1) Ser tänderna olika ut? Om det finns flera olika sorters tänder kan det vara ett däggdjur du tittar på. 2) Titta på skallen. Bildas en led av att underkäksbenet passar in under ett annat ben? Finns det små ben på insidan av innerörat? Om det stämmer är det ett däggdjursskelett du har hittat. Normalt är det formen på käken som används för att avslöja om det är ett däggdjur. För levande djur är det bröstkörtlar som är den viktigaste ledtråden att leta efter. Bröstkörtlarna producerar den mjölk som alla nyfödda däggdjursungar lever av. Mjölken har verkligen bidragit till däggdjurens framgång.
Om däggdjurets olika miljöer Hur kan däggdjuren anpassa sig till så många olika miljöer? Från det kallaste Arktis till den varmaste öken hittar man däggdjur som lever och frodas. Det tycks inte finnas något klimat som de inte kan anpassa sig till, hur omväxlande det än är. Det finns en bra anledning till detta: Däggdjuren kan hålla en konstant kroppstemperatur oberoende av vädret. De är nämligen varmblodiga. Däggdjuren klarar av detta genom att kemiskt omvandla maten till bränsle inuti kroppen. Detta kontrolleras mycket noggrant av en region i hjärnan som fungerar som termostat och ser till att däggdjurets kroppstemperatur håller sig på ungefär samma nivå. Om däggdjurens matvanor Varför kan däggdjuren anpassa sig till att äta olika sorters föda? Från myrslokar till filtrerande valar, betande får till sabeltandade katter, däggdjuren har visat att de kan leva på nästan vad som helst. Hemligheten bakom framgången finns i deras munnar. Om du tittar i munnen på andra djur, som krokodiler, så ser alla deras tänder lika ut och de passar inte riktigt ihop med varandra. Öppnar du din egen mun ser du att det finns olika slags tänder och varje sort har sin roll. Framtänderna har ett bra bett och längst bak finns kindtänderna som ger en effektiv tuggyta. Bland däggdjuren finns en enorm variation på olika slags tänder och varenda en är anpassad för en speciell diet. Om däggdjurens kroppsformer Hur kan det finnas däggdjur i så många olika former och storlekar? Det största djuret som någonsin funnits här på jorden är ett däggdjur - blåvalen. Den är 100 miljoner gånger tyngre än det minsta däggdjuret (trynfladdermusen). Om du bad en grupp människor att rita en fisksiluett, skulle du få många teckningar som liknar varandra. Du skulle antagligen få samma resultat med fåglar, kräl- och groddjur. Men om du bad dem rita ett däggdjur skulle du få tillbaka en mängd olika förslag. En katt ser helt annorlunda ut jämfört med en giraff, en delfin skiljer sig från en elefant, en känguru är helt olik en fladdermus. För att inte tala om hur märkliga människor ser ut med sin konstiga kroppsform. Men skenet bedrar - skillnaderna är bara på ytan. Alla fiskar lever i vattnet, så deras kroppsform är anpassad för att simma. De flesta fåglarna flyger, så deras kroppar är skapade för att kunna flyga. Även fåglar som inte kan flyga har två ben, två vingar, en näbb och många fjädrar. Däggdjuren har däremot en start på livet som tillåter dem att se ut på en mängd olika sätt. Däggdjurens utveckling De första däggdjuren, för ungefär 200 miljoner år sedan, var små, fyrbenta och inte specialiserade. Troligen var de små insektsätare som kilade fram i skogen mellan dinosauriernas fötter. Det är inte bara deras evolutionära start som har varit viktig, starten med mjölk för varje nyfött däggdjur är speciell. Eftersom ungarna matas med mjölk tills de är nästan fullvuxna behöver de inte kunna leta efter egen mat. Istället har de ganska lång tid på sig att växa upp och utveckla de egenskaper som är utmärkande för arten. För valungar tar det lång tid innan de klarar av polarvattnens kyla och innan de kan dyka långa stunder i jakten på föda. Igelkottsungar föds med korta, mjuka taggar som inte hårdnar på flera veckor, och människobarn kan inte gå på egen hand under de första levnadsåren. Dessa speciella och artspecifika levnadssätt är möjliga enbart på grund av att ungarna inte behöver klara sig själva direkt efter födseln. Vår tids däggdjur härstammar från en grupp kräldjur som levde för mer än 200 miljoner år sedan. Olika anpassningar till omgivningen gjorde att dessa kräldjur utvecklade de egenskaper som idag finns hos däggdjuren: Skallen och käkbenen förändrades, de utvecklade olika sorters tänder, armarna och benen hamnade under kroppen istället för att sticka ut från sidorna, diafragman och gommen utvecklades och gjorde att de kunde andas effektivt och samtidigt äta. Någon gång under utvecklingens gång började däggdjuren mata sina ungar med mjölk och reglera kroppstemperaturen genom inre värmeproduktion. Eftersom dessa egenskaper inte ger några spår i fossiler är det omöjligt att säga när förändringar skedde. Världen som de tidiga däggdjuren levde i såg helt annorlunda ut än världen gör idag. Det fanns bara en kontinent på jorden och klimatet var varmare. Det fanns dinosaurier och andra kräldjur. De ryggradslösa djuren och fiskarna hade funnits länge och i många former. De första däggdjuren var små och, eftersom deras inre värmeproduktion gav dem möjlighet att jaga även när temperaturen sjönk på natten, var de antagligen nattaktiva. För ungefär 100 miljoner år sedan fanns det flera olika typer av däggdjur. Förutom kloakdjuren, pungdjuren och placentadäggdjuren som vi redan nämnt och känner till, fanns det andra, som till exempel multituberkulater, som nu är utdöda. Men världen höll på att förändras. Den stora landmassan började brytas upp och när de olika kontinenterna skiljdes åt tog de med sig sin levande last av djur.
Den första delningen skedde mellan nord och syd. Nordamerika och Europa bröt sig loss från Sydamerika, Afrika, Australien och Antarktis. Sedan skildes Afrika från den sydliga kontinenten och Indien drev iväg på egen hand. Placentadäggdjuren delades upp och började utvecklas på fyra olika sätt. Efter att ha först brutits sig loss, började kontinenterna åter krocka med varandra och olika djurgrupper blandades. Först krockade Afrika med Europa. Primater, hovdjur och rovdjur spreds söderut, medan elefanter och andra afrikanska djur tog sig norrut. Syd- och Nordamerika snuddade vid varandra och Xenarthradjur som jättesengångare och bältdjur spreds norrut, medan hovdjur och rovdjur vandrade ner i Sydamerika. Idag är det en blandning av djuren på jorden men det är ganska nyligen som de träffade på varandra. Med hjälp av DNA-analyser har vi börjat pussla ihop djurens komplicerade historia. Mönstret från detta jättepussel har hjälpt oss att inse att djur som är väldigt lika kan vara väldigt avlägsna släktingar. Om däggdjurens intelligens I förhållande till kroppsstorleken har däggdjuren de största hjärnorna av alla djurgrupper. Hjärnan tolkar den information som kommer från sinnena och beslutar hur djuret ska reagera. Men vad är det som gör att däggdjuren behöver större hjärnor än andra djur? En anledning är att de måste reglera sin egen kroppstemperatur. Det är en kostsam process, som kräver massor av energi i form av föda, och därför måste däggdjuren vara mycket effektiva i hur de hittar mat och dessutom ta upp så mycket näring möjligt ur maten. De flesta kräl- och groddjur har en ganska enkel metod: Ät först och tänk senare! Det är så krokodilerna beter sig - de kastar sig över allt som rör sig och som därför skulle kunna vara ätbart. De får med sig en massa gyttja och andra oätliga saker också när de äter, men det spelar ingen roll eftersom magen smälter ned vad den kan och låter resten passera genom tarmarna. Däggdjuren däremot, har inte råd att fylla magen med saker som inte är till någon nytta. Istället är de flesta däggdjur mycket noggranna med vad de äter och bedömer noga vad som är värt att äta eller inte. Det betyder att de må ha samma sinnen som de andra djuren, men de behöver större hjärnor för att bearbeta informationen som kommer in, och sedan bedöma hur de skall reagera. Större hjärnor medför att däggdjur kan lära sig nya saker om sin miljö. Nyfödda kräldjur, grodor och fiskar måste klara sig på egen hand direkt. Det betyder att de måste vara förprogrammerade att hitta mat på en gång. Om miljön förändras, kan deras förutbestämda beteende vara helt fel, och de är inte speciellt snabba att anpassa sig till sådana förändringar. Däggdjursungar däremot, som matas av mamman i början, behöver inte ha ett förutbestämt beteende utan får tillräckligt mycket tid på sig att lära sig omgivningarna, ta efter mammans beteende samt utveckla större och mer komplexa hjärnor. Om däggdjurens beteende Hur kan däggdjur utveckla så komplicerade sociala beteenden? När det gäller sociala beteenden finns det inga andra djur som kan mäta sig med däggdjuren. Några fågelarter kan bilda par eller samarbeta när de jagar, men det är ingenting i jämförelse med de invecklade förhållanden som råder inom en delfinflock, en grupp elefanter eller bland människor. Vad som skiljer däggdjurens sociala grupper från starflockar eller fiskstim är att individerna i många fall känner igen varandra. Även om vi människor tycker att alla elefanter ser likadana ut, så kan vi lätt skilja på individer inom vår egen art och studier har visat att även andra arter har samma förmåga. Delfiner har personliga visselsignaler som fungerar som våra namn. Elefanter känner igen och hälsar vänner de inte har träffat på många år. Bland fåglarna (som ju inte är däggdjur) är det inte många som klarar det. Däggdjur i komplexa sociala grupper känner inte bara igen varandra som individer, utan kommer också ihåg information om varje individ. Sociala grupper fungerar ofta tack vare detta minne - att individerna känner till vem som står högre i rang, vem som är släkt med vem osv. Det fungerar på samma sätt för oss människor. Vi måste lära oss vem vi kan lita på och vem man bör akta dig för. All denna information finns i hjärnans neocortex. Hos djurarter med stora sociala grupper är detta centrum i hjärnan också stort. Neocortex tycks utvecklas långsamt och hos djurarter med stora neocortex tar det lång tid innan ungarna är fullvuxna. Under uppväxten måste ungarna lära sig gruppens alla sociala regler, annars riskerar de att hamna i bråk i framtiden. Däggdjurens goda sociala förmåga har utvecklats tack vare att däggdjuren producerar mjölk och att ungarna därmed får en lång barndom.
Spännande fakta om däggdjur Det finns ungefär 4 680 arter däggdjur. Av dessa är: - 289 pungdjur, tre kloakdjur (som lägger ägg) och resten placentadäggdjur - 1 999 (nästan hälften) gnagare och runt 900 (nästan en femtedel) fladdermöss Visste du att...... de närmaste släktingarna till valar och delfiner är hovdjuren? Av hovdjuren verkar flodhästen vara närmast släkt.... primaternas (apornas) närmaste släktingar är gnagarna?... elefanter, sjökor, klippgrävlingar, jordsvin, elefantnäbbmöss, guldmullvadar och borstigelkottar är alla släkt med varandra. De härstammar från en gammal familj däggdjur som utvecklades när den afrikanska kontinenten var en ö?... gaffelantiloper är den enda kvarvarande arten av en familj däggdjur som endast fanns i Nordamerika? De är varken antiloper eller gaseller utan tillhör Antilocapridae.... Sumatranoshörningen är nära släkt med istidens utdöda ullhåriga noshörning, och de har rödgulfärgad päls?... hyenor är nära släkt med katter, men de har utvecklats till att kunna springa långa sträckor, precis som hundar?... den största samlingen av däggdjur som någonsin har noterats är en koloni mexikanska veckläppade fladdermöss, med bortåt 20 miljoner individer?!... det snabbaste landdäggdjuret på korta sträckor är geparden, som - från stillastående start - kan springa nästan 100 km i timmen efter bara tre sekunder, men bara klarar att hålla denna hastighet i 500 meter?... de största hovdjurshjordarna var springbockshjordar som innehöll minst 10 miljoner djur, var två mil breda och 15 mil långa? Det brukade ta flera dagar för flockarna att passera. Idag är springbockens antal kraftigt reducerat.... det fanns 50-60 miljon bisonoxar i Nordamerika år 1800, men år 1890(!) hade endast 800 överlevt? Idag har de åter ökat till ungefär 130 000 djur.... hannen hos dayakflyghunden kan producera mjölk och troligen kan den dia sina ungar lika bra som honorna? Den är en av två däggdjursarter där hannen producerar mjölk, den andra är bismarckflyghunden.... en del fladdermöss kan överleva frysgrader under dvalan?... dräktiga isbjörnshonor lever helt och hållet på kroppens fettlager under 8 månader? På denna magra diet vandrar de hundratals kilometer, gräver en lya i minusgrader och föder en eller två ungar, som de diar tills de har en vikt som är 10-20 gånger mer än vid födseln. Därefter vandrar de hundratals kilometer för att nå jaktområdena samtidigt som våren återkommer.... kameler kan klara sig i flera månader utan att dricka, och sedan dricka 50 liter på bara några minuter?... snöleoparden kan hoppa över 15 meter breda klyftor?... det långsammaste djuret på jorden är den tretåiga sengångaren, som håller en snitthastighet på 0,1-0,2 km i timmen?... den niobandade bältan alltid föder fyra identiska ungar?... pungdjuren har de kortaste graviditeterna: Ofta bara 12-13 dagar och ibland så kort som åtta dagar?... en skrämt myrpiggsvin kan gräva sig rakt ned med alla fyra fötterna och försvinna ned i marken på mindre än en minut?... järven har så starka tänder att den kan öppna stålsaxar och bära byten som väger flera gånger sin egen vikt kilometervis?... det däggdjur som lever på högst höjd är den storörade pipharen från Asien, en släkting till kaninerna, som kan bo så högt som 6130 m?... det största landlevande däggdjuret som någonsin funnits var Indricotherium, en släkting till noshörningen, och levde för ungefär 35 miljoner år sedan? Hannen var cirka 4,5 m i mankhöjd och vägde 15 ton. En medelstor afrikansk elefant är 3-3,7 m hög vid skuldrorna och väger 4-7 ton.... en kut (unge) av blåssälen dias i endast fyra dagar, men under den tiden fördubblar den sin vikt från 25 kg till 50 kg? Det är möjligt eftersom mjölken är mycket fet.... det största djur som någonsin funnits på jorden är blåvalen, som normalt blir 25 m lång och väger 90-120 ton? Rekordvikten är 190 ton. Nyfödda blåvalsungar är 6-8 m långa och väger 2-3 ton. När mamman diar förlorar hon ett ton i vikt varje vecka under de sju månader som hon diar ungen....kaskeloter tillsammans med sjöelefanten har dykrekordet på 2 000 m och att båda arterna kan stanna under ytan i mer än en timme?... gråvalar vandrar längst av alla däggdjur? De simmar 20 000 kilometer varje år mellan sina födo- och förökningsområden....grönlandsvalen har det tjockaste fettlagret av alla djur, i genomsnitt 50 cm tjockt? Originalmaterial hämtat från BBC, i översättning av SVT. Bearbetning Filmo.
Frågor och aktiviteter Vilka olika däggdjur kan ni komma på i klassen? Anteckna dem som nämns på ett block. Vad är det som kännetecknar ett däggdjur? Brainstorma i klassen och skriv upp det ni kommer på! Vilka utmärkande egenskaper kan ett däggdjur ha (t.ex. springa, flyga, kamouflera sig etc.)? Diskutera vad ni kommer på och fundera samtidigt över vad egenskaperna är bra för. Människan är också ett däggdjur. Fundera över vilka egenskaper vi har gemensamt med andra däggdjur. Diskutera i klassen! Välj ut ditt favoritdäggdjur och gör ett specialarbete. Det kan vara en fågel, ett däggdjur som lever i havet, en dinosaurie som levde för länge sedan eller något annat av de däggdjur som finns eller har funnits. Arbetet kan t.ex. omfatta däggdjurets historia, vad som utmärker däggdjuret, hur det lever, äter och tar hand om sina ungar och mycket, mycket mer. Presentera ditt arbete i form av t.ex. en hemsida, uppsats, muntlig presentation eller utställning. Du kan också arbeta själv eller i grupp. Lycka till! Svenska länkar http://svt.se/svt/jsp/crosslink.jsp?d=11693 - mer information om däggdjurens liv http://www.nrm.se - Naturhistoriska riksmuseet http://www.gnm.se - Göteborgs Naturhistoriska Museum http://www.skansen-akvariet.se/index.html - Skansenakvariet http://www.skansen.se - Skansen http://www.commersen.se/djurtid/arter/tidiga/ tidiga.html - om däggdjurens tid http://www.biol.lu.se/zoofysiol/svar/djur.html - om vanliga och ovanliga däggdjur http://www.biol.lu.se/zoofysiol/djurartiklar/ Okendjur.html - om däggdjur i öknen http://www.google.com - användbar sökmotor http://www.forskning.se - den mesta om mycket http://www.kunskapsbanken.su.se/fragorselect.asp - uppslagsverk med frågor om det mesta http://lankskafferiet.skolutveckling.se - länkskafferiet http://www.filmo.se Engelskspråkiga länkar http://www.abdn.ac.uk/mammal/ - The Mammal Society (UK) http://www.mtuk.org - Mammals Trust http://www.mammalsociety.org/ - American Society of Mammalogists http://nmnhgoph.si.edu/msw/ - en klassifikation över alla levande däggdjur http://tolweb.org/tree - Tree of Life - om däggdjur och deras släktingar http://www.ucmp.berkeley.edu/mammal/mammal.html - University of California Museum of Palaeontology http://www.nmnh.si.edu/vert/mammals/ - National Museum of Natural History (Smithsonian) http://dir.yahoo.com/science/biology/zoology/ - Yahoo: Mammals (däggdjur) http://animaldiversity.ummz.umich.edu/chordata/ mammalia.html - University of Michigan Museum of Zoology http://www.life.umd.edu/classroom/bsci338m/ Pixcover.html - University of Maryland (diverse bilder på däggdjur) http://www.4apes.com - om apor http://www.orangutan.org.uk - om orangutanger http://www.ultimateungulate.com/ - däggdjur med hovar http://www.bbc.co.uk/nature/animals/pets - BBC:s hemsida om husdjur