Munhälsa och tandvård TE-studierna - befolkningsenkäter i Örebro och Östergötlands län
2
Vi vill i den här rapporten varmt tacka dem som medverkat med sina svar och sina synpunkter. För ytterligare information om enkätstudien hänvisas till andra rapporter som kan fås av undertecknade och som finns tillgängliga på www.lio.se/tandrapp eller www.orebroll.se/rapport_tandvard Örebro i juni 2013 Linköping i juni 2013 Gunnar Ekbäck, Fil Dr Sven Ordell, Odont Dr Övertandläkare/samhällsodontolog Övertandläkare/samhällsodontolog Hälsokansliet Tandvårdsgruppen Eklundavägen 11 Landstingshuset Box 1613, 70116 Örebro 581 91 Linköping gunnar.ekback@orebroll.se sven.ordell@lio.se 3
Sammanfattning TE studierna är det sammanfattande namnet på en serie av befolkningsenkäter som specifikt riktats till en grupp länsinnevånare (födda 1942) i Örebro och Östergötlands landsting. Enkäterna har sänts ut vart femte år mellan 1992 och 2012. Enkäterna har varit liklydande och handlar om attityder till tänder, upplevda munproblem samt erfarenheter av tandvård. Svarsfrekvenserna har varit höga. Sammanfattningen av 2012 års TE-studie har vi valt att göra i form av frågor och svar. Vi har valt ut de frågeställningar där vi tycker rapporten kan bidra med tänkvärda fakta och renodlat och förenklat resultaten i form av svar på dessa frågor. Sammanfattningen gäller de studerade grupperna födda 1962, 1942 och 1932 som bodde inom landstingen i Örebro och Östergötland. Varför göra en sådan studie? För att studera i vilken mån landstinget uppfyller tandvårdslagens krav och Socialstyrelsens indikatorer för god tandvård. Studien ska även skapa ett planeringsunderlag för tandvård för grupper av äldre. Får befolkningen tandvård på lika villkor? Alla länsinnevånare har jämförbar tillgång till tandvård. På grund av den relativt höga andel egenkostnad som finns inom tandvården finns det skillnader i tandvårdsutnyttjande baserade på individers olika ekonomiska förutsättningar. Hur stor andel har besökt tandvården inom en tvåårsperiod? 88% av 50-åringar, 94% av 70-åringar och 90% av 80-åringar. Hur många har avstått från att söka tandvård av ekonomiska skäl? Mellan 7% och 15%, flest i gruppen 50-åringar. Lägger tandvården särskild vikt vid förebyggande åtgärder? Information är en indikator på förebyggande åtgärder och med avseende på hur lite information patienter upplever sig ha fått finns det ett stort förbättringsutrymme. Av de som upplever att de har kariesproblematik har ca. 5-10% fått information om kost vid det senaste besöket. Hur stor andel av landstingets 50-, 70- och 80-åringar upplever att de har god tandhälsa (nöjda med sin mun och sina tänder)? Cirka 80% av de svarande i de tre åldersgrupperna är nöjda med sina tänder. Kan äldre tugga bra? 72% av 50-åringar, 64% av 70-åringar och 53% av 80-åringar anser att de kan tugga all sorts mat mycket bra. Hur stor andel har alla eller nästan alla tänder kvar? 91% av 50-åringar, 72% av 70-åringar och 60% av 80-åringar. Hur stor andel är tandlösa? 0,3% av 50-åringar, 2,9% av 70-åringar och 6,6% av 80-åringar anger att de är helt tandlösa. 4
Har dessa grupper symtom från munnen? Ett fåtal, mellan 2% och 8% har munhälsorelaterade problem som tandgnissling och dålig andedräkt. Problemen förefaller vara mest uttalade för gruppen 50-åringar. Hur vanligt är det med tandvärk? 7-20% har haft tandvärk under det senaste året. Känner man sig trygg i tandvården? Som indikatorer på trygghet har vi använt upplevd smärtfrihet vid tandläkarbesök (50-80%), inget obehag vid tandläkarbesök (50-80%), helt lugn vid tandläkarbesök (60-85%) samt bra omhändertagande vid tandläkarbesök (80-95%). Hur viktig är kontinuitet i tandvården? Cirka 90% av individerna i varje åldersgrupp anser det viktigt att få komma till samma tandläkare varje gång. Upplever patienter att de är bemötta med respekt av tandvården? Mellan 80% och 95% av de som svarade upplever att de fått ett mycket bra omhändertagande. Mest positiva är 80-åringarna. Kan vi identifiera vissa riskgrupper för sämre tandhälsa? Om avsaknad regelbunden tandvård används som en riskindikator för sämre tandhälsa visar denna studie att födelseland utanför Sverige, utbildningsnivå lägre än högskola, civilstånd som ensamstående och brist på sociala kontakter är sådana riskgrupper. Hur många får information om behandlingskostnader? Cirka 20% av respondenterna, oberoende av ålder, hade fått information om kostnad. Kan man skilja på Östgötar och Örebro-länningar? I enkäten förekommer endast små skillnader. Hur ser befolkningens behov av tandvård ut? Behov är ett komplext begrepp. Landstinget kan planera en geografisk tillgänglighet genom att se till att tandvård finns tillgänglig på de orter eller i de kommuner som privattandvården inte finns. Som indikatorer på ett befolkningsbehov redovisar vi i denna rapport andel med tandvärk under det senaste året (7-20%), andel som kan tugga mindre bra eller dåligt (5-8%) och slutligen andel som absolut inte är nöjda med sina tänder (ca. 5%). Finns det samband mellan allmän hälsa och munhälsa? I den här studien finns det starka samband inom alla tre åldersgrupperna mellan att känna sig fullt frisk och att vara nöjd med sin mun och munhåla. 5
6
Innehållsförteckning TE-studierna - bakgrund och syfte... 8 Syften...8 TE-studierna - en översikt... 9 Allmänt om longitudinella studier...9 Studier i denna serie...9 Allmänt om hälsa och munhälsa...11 Material och metod...13 Svarsfrekvenser...13 TE-studierna rapport 2013... 14 Tandvård och tandvårdslagen...14 Tandvård och Socialstyrelsen...15 Resultat... 16 Demografi...16 Allmän hälsa...16 Munhälsa...17 Munhälsa och läkemedelsbruk...19 Munhälsa och tobaksbruk...20 Tandvård och befolkningens behov...22 Tandvård och trygghet...24 Tandvård och kontinuitet...27 Tandvård och information...27 Tandvård och kostnader...28 Tandvård och vårdgivare...30 Tandvård och riskgrupper...31 Jämförelser mellan landstingen i Örebro och Östergötland...33 Fortsatt forskning... 34 Referenslista... 36 Bilaga 1 Vetenskapliga artiklar utgående från TE studierna... 38 Anteckningar... 51 7
TE-studierna - bakgrund och syfte TE studierna är samlingsnamnet på de serier av enkätstudier som genomförts till olika åldersgrupper sedan 1992 inom landstingen i Örebro och Östergötland. Vissa åldersgrupper, främst de födda 1942 har följts longitudinellt och där finns en unik panel med 3585 individer som svarat på alla fem enkäterna mellan åren 1992 och 2012. Longitudinella studier är viktiga då de ger andra möjligheter att uttala sig om orsakssamband än vad upprepade tvärsnittsstudier ger. Sett i ett historiskt och internationellt perspektiv har flertalet svenskar numera en god tandhälsa. Detta har uppnåtts bland annat genom en målmedveten satsning på förebyggande tandvård som mera planmässigt och organiserat inleddes på 1960-talet (1). Tonvikten på förebyggande tandvård lades inledningsvis på barn och ungdomar, men det kom att ta närmare ett halvt sekel innan denna verksamhet var helt utbyggd inom folktandvården (2). Utbyggnaden av Folktandvården kom dock att ske olika snabbt i olika delar av landet vilket delvis förklarar de geografiska skillnader som fortfarande föreligger gällande den vuxna befolkningens tandhälsa i Sverige. Detta gäller speciellt för de individer som föddes på 1950- och 60-talen och tidigare. De födda 1932 och 1942 som beskrivs i denna serie av studier tillhör följaktligen den del av befolkningen som fått uppleva mycket varierande förutsättningar vad gäller tandvård och som i allmänhet kommit i kontakt med förebyggande tandvård först i vuxen ålder. De födda 1962 har haft del i den fullständiga barn- och ungdomstandvården till och med det år de fyllde 19 och därefter omfattats av tandvårdsförsäkringen. Den kraftiga utbyggnaden av tandvården på 1970-talet har lagt grunden till en långsiktig tandhälsoförbättring. Tandvårdsförsäkringen 1974 var en viktig del i att minska de ekonomiska hindren för att söka tandvård (2). Ett antal regionala studier av tandhälsan har genomförts i Sverige sedan 1970-talet ( 3-6). Av dessa kan man dra slutsatsen att tandhälsan bland den vuxna befolkningen är ojämnt fördelad och skiljer sig såväl för socialgruppstillhörighet och ålder, som i geografiskt hänseende. En orsak till de geografiska skillnaderna i munhälsa är att tandvården byggdes ut olika snabbt i olika områden samt att privattandvårdens utbyggnad endast styrdes av efterfrågefaktorer innan den statliga tandvårdsförsäkringen 1974. I framtiden, med eventuellt minskat stöd från samhällets sida, finns det risk att ojämlikheten i tandhälsa mellan olika befolkningsgrupper kommer att förstärkas i motsats till de intentioner som finns angivna i tandvårdslagens målparagraf (7). Mot denna bakgrund finns det skäl att genom befolkningsstudier som denna få planeringsunderlag för att kunna möta en sådan utveckling. Landstingen har enligt Tandvårdslagen ansvar för att innevånarna har tillgång till tandvård. Som viktiga beslutsunderlag i landstingens planering ingår den typ av studier som denna enkätundersökning representerar, det vill säga befolkningens självupplevda hälsa och uppfattningar om vården. Syften Syftena med den här serien studier är dels att belysa hur vissa avsnitt av tandvårdslagen uppfylls inom landstingen och dels att ge landstingen ett planeringsunderlag. Detta görs genom att undersöka personernas erfarenheter av t.ex. upplevelser av trygghet, kontinuitet, kostnader och information i tandvården. Ytterligare syften i denna serie rapporter är att även belysa skillnader mellan vårdgivare (privattandvård och folktandvård), mellan län och för olika riskgrupper. 8
TE-studierna - en översikt Allmänt om longitudinella studier Att tolka longitudinella material kräver en förståelse om hur de svarandes uppfattningar kan förändras över tid och varför detta sker. Gruppen som svarar utsätts för olika former av påverkan genom att den blir äldre, men också genom att samhället förändras under tiden studien pågår. I tillägg till detta har hela gruppen påverkats av händelser innan studietiden (8). Studier i denna serie I olika rapporter har svaren redovisats på tre olika sätt. I första hand har rapporterna utformats med tvärsnittsresultat, i denna rapport samt ytterligare några (9-11). De två longitudinella redovisningarna (12,13) skiljer sig åt genom att i första fallet ge genomsnittliga värden för förändringen för hela gruppen för att i andra fallet ta hänsyn till förändringarna hos varje enskild individ. Detta illustreras i figur 1. Figur 1. Figuren visar att medan individernas resultat kan variera kan gruppen som sådan ha ett stabilt resultat. 1992 1997 2002 2007 2012 Grupp (x,y,z) genomsnittlig munhälsa Individ x Individ y Individ z god munhälsa genomsnittlig munhälsa dålig munhälsa 1992 1997 2002 2007 2012 Enkäten har sänts ut till samtliga länsinnevånare födda 1942 vart femte år med start 1992. Utöver munhälsorelaterade variabler har även ett antal ytterligare variabler med betydelse för munhälsan studerats. Sådana är exempelvis civilstatus, rökning och allmän hälsa. Enkäten har varit likalydande de olika åren. 2012 års enkät finns på www.lio.se/tandrapp. Den longitudinella designen gör materialet allt mer värdefullt för varje ny 5-årsperiod och har bidragit till ett internationellt sett stort antal publikationer utifrån ett sammanhängande material. Dessa vetenskapliga publikationer finns redovisade i bilaga 1. Tidigare rapporter och redovisningar är: 1992 Halling A, Unell L. 50-åringars mun- och tandhälsa i Örebro och Östergötlands län 1992. Rapport 96:5. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Linköping, 1996. 1997 En longitudinell 5-årsstudie om munhälsa, attityder och beteende till tandvård bland 50-åringar (f.1942) i Örebro och Östergötlands län. Rapport 2001:4 Folkhälsovetenskapligt Centrum, Linköping, 2001. 2002 Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. Rapport från Tandvårdsenheten i Örebro och Beställarstaben för Tandvård i Linköping 2004. 9
2007 Ekbäck G, Ordell S. En enkät om tandvård. 65- och 75-åringar i Örebro och Östergötland år 2007. Rapport om fynden. 2007 Ekbäck G, Ordell S. Munhälsa i Örebro och Östergötlands län 15 års longitudinell uppföljning av enkätsvar från de födda 1942 Dessa finns tillgängliga på respektive landstings hemsidor Örebro www.orebroll.se/sv/tandvard/tandvardsrapporter1/ Östergötland www.lio.se/tandrapp Under den tid som gått har ett antal andra åldersgrupper medtagits i undersökningen för att ytterligare öka användbarheten, tabell 1. Tabell 1. Deltagande åldersgrupper och deras ålder vid de olika undersökningsåren. Födelse- År kohort 1992 1997 2002 2007 2012 1932 75 år 80 år 1942 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 1952 50 år 1962 50 år Studierna har omfattat alla individer i de aktuella åldrarna som bott i de båda landstingen vid varje tidpunkt, dock omfattade de födda 1962 (år 2012) endast ett urval av befolkningarna. Av de födda 1942 har ett stort antal svarat på samtliga enkäter och den panelen, som svarat vid alla fem tillfällena, består av 3585 individer. Bland de svarande som var födda 1932 har 2573 svarat vid båda tillfällena. Studien har även utökats år 2007 och år 2012 till att gälla tre fylken (motsvarar län) i Norge, med andra uppdragsgivare, vilket gjort nationella jämförelser möjliga. 10
Figur 2. Figuren visar de olika tvärsnittsstudierna och de kombinationer som ingår. 1992 Födda 42 50 år gamla 1992 Födda 42 50 år gamla Paneler födda 42 åren 1992,1997 2002, 2007 och 2012 födda 32 åren 2007 och 2012 1997 Födda 42 55 år gamla Tvärsnitt 50-åringar 1992, 2002 och 2012 2002 Födda 42 60 år gamla 2002 Födda 52 50 år gamla 2007 Födda 32 75 år gamla 2007 Födda 42 65 år gamla 2012 Födda 32 80 år gamla 2012 Födda 42 70 år gamla 2012 urval Födda 62 50 år gamla Allmänt om hälsa och munhälsa WHO noterar att sambanden mellan allmän hälsa och munhälsa finns på flera plan och att många riskfaktorer för munohälsa är desamma som för ohälsa i stort. År 2005 uttrycks det som (14): Allmän sjukdom påverkar direkt och genom behandling och medicinering den självupplevda orala hälsan genom att på olika sätt påverka kända determinanter negativt (antal tänder, muntorrhet mm.) Orala sjukdomar påverkar direkt och genom behandling och medicinering den självupplevda allmänna hälsan genom att på olika sätt påverka kända determinanter negativt (värk, skam mm.) Vissa sjukdomar i munnen, som exempelvis muncancer särbedöms inte från allmän sjukdom, dvs. cancer räknas som en svår allmän sjukdom oavsett var i kroppen den manifesteras Oral hälsa påverkar allmänna hälsan genom att orsaka avsevärd smärta och lidande och genom att påverka vad folk äter, deras tal, deras livskvalitet och välbefinnande. Oral hälsa har också en inverkan på andra kroniska sjukdomar Oral hälsa påverkar människor fysiskt och psykiskt och påverkar hur de växer, hur de har förmåga att njuta av livet, prata, tugga, smaka mat och umgås, samt deras känslor av socialt välbefinnande Genom att integrera oral hälsa i strategier för allmän hälsopromotion och genom att bedöma behov med hjälp av ett synsätt där medicinska/odontologiska faktorer vägs ihop med sociala kan hälsoplanerare kraftigt förbättra både allmän och oral hälsa. 11
I Sverige noterades tidigt att allmän hälsa och munhälsa har starka kopplingar. 1904 sade Edvard Wavrinsky i inledningen till motionen om inrättandet av en allmän folktandvård: Ett folks hälsa är källan till all dess kraft, dess andliga såväl som dess materiella. Att bevara och utveckla släktets hälsa borde väl därför utgöra en af de allra främsta omsorgerna för hvarje nation, om icke den allra främsta (Riksdagens andra kammare den 17 januari 1904). Senare har forskningen noterat alltfler nära kopplingar mellan munsjukdomar och allmänsjukdomar såsom hjärtproblem, diabetes och andra. Främjande av en frisk vuxen livsstil, rökstopp och förbättrad munvård för att förebygga symtom och funktionsnedsättningar ökar sannolikheten för att människor förblir nöjda med sina tänder (15). 12
Material och metod Studierna baseras på postenkäter till samtliga innevånare i respektive åldergrupp inom landstingen i Örebro och Östergötland. För dem födda 1962 (år 2012) har endast ett urval av befolkningen tillfrågats och urvalets storlek beräknades efter förväntad svarsfrekvens hos gruppen. Utskicken gjordes med hjälp av aktuella adressregister genom folkbokföringen och en kort påminnelse sändes två veckor efter det första utskicket till dem som inte svarat. Efter ytterligare två veckor uppdaterades adressregistren och en ny enkät sändes till dem som då inte svarat. Frankerade svarskuvert sändes med enkäterna. Det första utskicket ägde rum i mars och datainsamlingen avslutades i maj 2012. Utskick och insamling av enkäter samt överföring till datamedium var upphandlat av landstingen. Enkäterna har i princip varit likalydande vid alla tillfällen och 2012 års version finns tillgänglig på www.lio.se/tandrapp. Sedan 2002 har deltagarna fått en kortfattad rapport med de viktigaste fynden redovisade. I ett så omfattande material som detta kan man alltid finna skillnader som är statistiskt säkerställda trots att skillnaderna kan vara marginella. Vi har i första hand valt att redovisa de skillnader som både kan ha praktisk betydelse och som dessutom är statistiskt säkerställda. I analyserna har ibland svarsalternativ slagits samman för att underlätta tolkningarna, som exempel kan alternativen ja, absolut och ja, kanske vara sammanslagna till ett alternativ ja. Svarsfrekvenser Svarsfrekvenserna för de olika åren och åldrarna framgår av tabellerna 2 och 3. Tabell 2. Svarsfrekvenser för de olika åren och åldersgrupperna. Födelse År Utskick Respondenter Svarsfrekvens kohort utskick antal antal % 1942 1992 8888 6346 71,4 1942 1997 8764 6513 74,3 1942 2002 8500 6372 75,0 1942 2007 8313 6078 73,1 1942 2012 7889 5697 72,2 1932 2007 5195 3735 71,9 1932 2012 4407 2925 66,4 1952 2002 8881 6184 69,6 1962 2012 1249 568 45,5 Tabell 3. Könsfördelning, andel kvinnor i befolkningen och bland de svarande. Födelse År Utskick Respondenter kohort utskick andel kvinnor % andel kvinnor % 1942 1992 49,1 50,2 1942 1997 49,2 51,0 1942 2002 49,2 51,2 1942 2007 49,6 50,7 1942 2012 50,8 50,8 1932 2007 54,7 53,2 1932 2012 56,3 54,6 1952 2002 49,4 53,8 1962 2012 49,8 57,9 13
TE-studierna rapport 2013 Den senaste undersökningen, som genomfördes våren 2012, omfattade en postenkät till samtliga födda 1932 och 1942 samt till ett urval av dem födda 1962 som bodde inom landstingsområdena i Örebro och Östergötland. Antalet i urvalet för dem födda 1962 baserades på en beräkning baserat på det förväntade utfallet. Det urval svar som presenteras nedan är hämtade från de målsättningar som finns i tandvårdslagen, från tidigare uttalade syften med studierna samt andra aktuella frågeställningar. Svaren redovisas uppdelat på de tre åldersgrupper som ingår i 2012 års studie. Vissa resultat kan förekomma under flera rubriker. Tandvård och tandvårdslagen Följande paragrafer i Tandvårdslagen (7) är viktiga för tandvårdens huvudmän att följa upp. 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Krav på tandvården 3 Tandvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär att den ska 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder, 2. tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 3. vara lätt tillgänglig, 4. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 5. främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen. 5 Tandvård som landstinget självt bedriver benämns i denna lag folktandvård. 8 Landstinget skall planera tandvården med utgångspunkt i befolkningens behov av tandvård. Landstinget skall se till att det finns tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser och att patientgrupper med behov av särskilt stöd erbjuds tandvård. Planeringen skall avse även den tandvård som erbjuds av annan än landstinget. Tandvårdslagen kräver att invånarna erbjuds tandvård på "lika villkor". Be greppet kan uppfattas på flera nivåer, där den lägsta är att ingen är utestängd från vård på grund av kön, ålder, religion eller liknande, en formallikhet. Nästa nivå av lika är att alla skall ha tillgång till samma resurser, en resurslikhet, medan den högsta nivån är att alla skall ha samma resultat av vården, en resultatlikhet. I kommentarer till Tandvårdslagen belyses detta, och det är intressant att notera att det lagstiftaren menar med lika är en formallikhet, ingen skall vara utestängd från vård på grund av etniska, språkmässiga, ekonomiska eller andra faktorer (16). I denna studie belyses patienternas uppfattningar i olika delar av Tandvårdslagens krav på tandvården. 14
Tandvård och Socialstyrelsen Socialstyrelsen har tagit fram indikatorer på god tandvård som omfattar olika områden. Ambitionen har varit att hitta indikatorer som för vart och ett av områdena för God tandvård visar om tandvården uppfyller kraven på att vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid (17). Indikatorerna avser att täcka all tandvårdsverksamhet och alla går inte att följa upp med en enkäten som denna. De indikatorer rapporten kan redovisa är markerade i listan nedanför. Följande av Socialstyrelsens 19 indikatorer för God Tandvård kan vara möjliga för tandvårdens huvudmän att följa upp genom en studie som denna och dessa belyses i olika avseenden. 3 Kvarvarande egna tänder (vuxna) 7 Självupplevd oral hälsa (vuxna) 10 Patienten får tillräcklig information för att själv kunna förebygga tandsjukdomar (vuxna) 12 Patienten får tillräcklig information om behandlingskostnaden (vuxna) 13 Patienten blir respektfullt bemött som individ (vuxna) 16 Personer som har avstått från att söka tandvård av ekonomiska skäl (vuxna) 18 Personer som har besökt tandvården för undersökning inom en period av två alternativt tre år (vuxna) 15
Resultat Demografi Avsnittet beskriver kort demografiska variabler bland de svarande. Tabell 4. Andel kvinnor i befolkningen och bland de svarande. Procent inom varje åldersgrupp. Ålder Kvinnor i befolkningen Kvinnor bland de svarande 50 49,8 57,9 70 50,8 50,8 80 56,3 54,6 Bland 50-åringarna finns en övervikt av kvinnor bland de svarande. Tabell 5. Boendeformer. Procentandel inom varje åldersgrupp. Ålder Större tätort Mindre tätort Landsbygd 50 39 36 25 70 44 37 20 80 49 38 13 Av de svarande är andelen som bor i större tätort ökande med ökande ålder. Andel utlandsfödda bland de svarande var 12% bland 50-åringarna, 5% bland 70-åringarna och 6% bland 80-åringarna. I den svenska befolkningen totalt uppgår de utlandsfödda till ca. 15% (18). Allmän hälsa Allmän hälsa och även munhälsa kan ses som två delar, dels avsaknad av de av professionen diagnostiserade sjukdomarna, dels den av individen självupplevda hälsan. WHO (1948) definierade hälsa som ett mycket vitt begrepp där fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande integrerades med avsaknaden av sjukdom: Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity. (19). Här redovisas svaren på några frågor om den egna hälsan, om läkemedelsbruk samt svaren på några livsstilsfrågor. Figur 3. Andel positiva svar som rör allmän hälsa uppdelat på åldersgrupper, procentandelar. 16
Fortfarande känner sig nästan 2 av 3 fullt friska som 80-åringar. Dock är skillnaden större mellan 70 år och 80 år än mellan 50 år och 70 år. Oavsett ålder anser mer än 60% att de har bättre hälsa än jämnåriga. Andelen som använder receptbelagda läkemedel ökar kraftigt från ca 40% vid 50 års ålder till över det dubbla vid 80 års ålder. Tabell 6. Andel positiva svar som rör livsstilsfaktorer uppdelat på tre åldersgrupper. Procentandelar. Ålder 50 år 70 år 80 år Aldrig använt alkohol 21 20 36 Tror sig kunna behålla tänderna livet ut 85 86 82 Kontakt med läkare senaste tre månaderna 38 52 64 Andel daglig rökare 13 9 5 Andel daglig snusare 9 5 3 För alla åldrar gällde att ett högt Body Mass Index (BMI) >35 (kraftigt överviktiga) samvarierade med att de inte ansåg sig fullt friska. Munhälsa I olika prioriteringar inom hälso- och sjukvården ses munsjukdomar som relativt lindriga eftersom man normalt inte avlider av dem. Munsjukdomarnas följdverkningar har emellertid stor inverkan på individernas livskvalitet i form av smärta och bristande tuggförmåga samt social påverkan (14). Enligt Nationalencyklopedin är folksjukdomar, benämning på sjukdomar som förekommer hos minst 1% av befolkningen och jämför vi då med andelen 70-åringar i denna studie som det senaste året haft problem med karies (hål i tänderna) är denna andel 20%. Munsjukdomar är vanliga i befolkningen men de är inte en oundviklig följd av nutida modern kost eller levnadssätt. Munsjukdomar kan till allra största delen undvikas genom individernas egna åtgärder. Tandvården kan informera och stötta individerna till en hälsofrämjande livsstil. I tandvården är karies den ojämförbart vanligaste sjukdomen, men det finns ett antal andra problem; tandlossning (parodontit) hos de något äldre, medfödda defekter som bettfel hos de yngre, bettfysiologiska problem med mera. Karies är en sjukdom som kan botas, men dess följdverkningar kan ha livslångt förlopp då tidigare restaurationer måste göras om. Tandlossning har andra konsekvenser, sjukdomen upphör men skadorna av den är kvar i form av förlorade tänder. Konsekvenserna för individerna i form av bland annat smärta och obehag, och för samhället i form av bland annat förlorade arbetstimmar, är betydande. Extrem tandvårdsrädsla är en sekundäreffekt av tandsjukdomar och är ett annat slags problem som drabbar mellan 4 och 7% av befolkningen (20). En stor andel av befolkningen (ca 85%) går regelbundet på kontroller för att upptäcka eventuella sjukdomstillstånd, eller andra brister, i mun eller tänder. Hur respondenter upplever att olika tillstånd i munnen påverkar deras dagliga liv kan mätas med olika skalor. En sådan som ofta används är OIDP (Oral Impact on Daily Performances). Tandhälsa kan mätas på ett stort antal sätt och följande figurer belyser tandhälsan utifrån ett antal olika indikatorer. 17
Figur 4. Andel som på olika sätt är nöjda med sina tänder och sin mun. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Nöjd med tänder Inga kariesproblem Nöjd med utseende Flertalet tänder kvar Inga problem (OIDP) Tror sig kunna behålla tänderna livet ut Ovanstående figur visar att andelen utan munhälsorelaterade problem (mätt med OIDP-skalan) är lägst för 50-åringarna medan den är förhållandevis likartad för gruppen 70- och 80-åringar. Antalet kvarvarande tänder uppvisar stora skillnader mellan grupperna. 50-åringarna kommer med stor sannolikhet ha flertalet av sin nuvarande tänder kvar som 80-åringar (6). Tabell 7 Andel utan munproblem inom varje åldersgrupp (helt utan problem på en skala med fem steg). Procent. Ålder 50 år 70 år 80 år Inga problem med tändernas färg 65 72 80 tändernas form 77 81 84 sneda tänder 76 85 86 över- eller underbett 91 93 93 glest mellan tänderna 90 90 91 trångt mellan tänderna 56 61 71 munsveda 96 94 92 sår eller blåsor 82 88 87 smakförändringar 93 93 91 smärta runt käklederna 87 91 92 knäppningar eller knaster från käklederna 82 86 88 att gapa stort 90 90 90 tandgnissling 69 81 89 blödningar från tandköttet 63 75 81 dålig andedräkt 64 79 84 ilningar 55 78 85 övriga problem 86 92 93 Ovanstående resultat visar att det är ovanligt med problem från munnen. Anmärkningsvärt är den låga andel 50-åringar som anger att de är utan problem. Rapporten kan inte ge svar på varför det ser ut på detta sätt men en bidragande orsak till denna avvikelse kan vara den lägre svarsprocenten i denna åldersgrupp. 18
Figur 5. Andelar med olika antal tänder kvar inom varje åldersgrupp (God tandvård indikator nr 3). Procentandelar. Andel av respondenter, grupperade på antal kvarvarande tänder 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alla tänder kvar Saknar någon enstaka tand Saknar ganska många tänder Har nästan inga tänder kvar Är helt tandlös 50 år 70 år 80 år Andelen som anger att de har alla eller nästan alla tänder kvar är 91% av 50-åringar, 72% av 70-åringar och 60% av 80-åringar. Andelen helt tandlösa är 0,3% hos 50-åringar, 2,9% hos 70-åringar och 6,6% hos 80-åringar. Figur 6. Fördelning av hur nöjd man är med mun och tänder. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Andel som är nöjd med men mun och tänder 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja, mycket nöjd Ja, i stort sett nöjd Nej, inte särskilt nöjd Nej, absolut inte nöjd 50 år 70 år 80 år Munhälsa och läkemedelsbruk Många läkemedel har som biverkan att de ger minskad salivsekretion och därmed ökad risk för tandskador. Vi redovisar här hur olika aspekter på munhälsa samvarierar med läkemedelsbruk. Figur 7. Andelar som har alla tänder kvar, uppdelat på läkemedelsanvändning och åldersgrupper. Procentandelar. Andel med alla tänder kvar uppdelat på läkemedelsanvändning 60% 50% 40% 30% 20% 50 år 70 år 80 år 10% 0% använt läkemedel under den senaste tvåveckors perioden ej använt läkemedel under den senaste två-veckors perioden 19
Figur 8. Andelar utan problem med sina tänder, uppdelat på läkemedelsanvändning och åldersgrupper. Procentandelar. Andel utan problem med sina tänder (enligt OIDP) uppdelat på läkemedelsanvändning 100% 80% 60% 40% 20% 50 år 70 år 80 år 0% använt läkemedel under den senaste tvåveckors perioden ej använt läkemedel under den senaste två-veckors perioden Ovanstående figur mäter avsaknad av upplevda problem med hjälp av ett ofta använt frågeformulär över självupplevd munhälsa (OIDP). Munhälsa och tobaksbruk Regelbundet tobaksbruk har negativ inverkan på munhälsan. Vi redovisar här hur olika aspekter på munhälsa samvarierar med de som anger att de röker dagligen. Figur 9. Andelar med alla tänder kvar uppdelat på rökvanor och ålder. Procentandelar. Andel som har kvar alla sina tänder tänder uppdelat på rökare och icke-rökare 60% 50% 40% 30% 20% 50 år 70 år 80 år 10% 0% Daglig rökare Ej daglig rökare Figur 10. Andelar mycket nöjda med sina tänder kvar uppdelat på rökvanor och ålder. Procentandelar. Andel som är mycket nöjda med sina tänder uppdelat på rökare och icke-rökare 25% 20% 15% 10% 5% 50 år 70 år 80 år 0% Daglig rökare Ej daglig rökare 20
Figur 11. Andelar mycket nöjda med utseendet på sina tänder uppdelat på rökvanor och ålder. Procentandelar. Andel som är mycket nöjda med utseendet på sina tänder uppdelat på rökare och icke-rökare 25% 20% 15% 10% 5% 50 år 70 år 80 år 0% Daglig rökare Ej daglig rökare 21
Tandvård och befolkningens behov Enligt tandvårdslagen har landstinget ansvar för att befolkningen har tillgång till en god tandvård på lika villkor, för såväl barn som vuxna. Figur 12. Sambandet mellan behov, efterfrågan och utbud. Behov Utbud Efterfrågan Utbud, efterfrågan och behov kan definieras på många olika sätt. Ett sätt att göra det är att följa en viss modell. Enligt ovanstående modell är begreppet efterfrågan en uttryckt önskan, det vill säga en aktiv handling. Efterfrågan kan, men behöver inte, sammanfalla med behov. Vilken efterfrågan befolkningen har beror bland annat på tidigare erfarenheter av tandvård, attityder till och anspråk på bettfunktion och estetik, samt vilka kunskaper befolkningen har om vad som är möjligt att uppnå. Efterfrågan förvandlas till ett behov när det som efterfrågas inkluderas i det mål befolkningen önskar uppnå. Behovet fastställs alltså när mål formuleras och beslutas. Enligt ovanstående modell finns det således i utbudet åtgärder som enbart möter behov, åtgärder som enbart möter efterfrågan och åtgärder som möter såväl behov som efterfrågan. Tillkomsten av nya åtgärder i utbudet kan både möta ett direkt behov men kan också skapa en efterfrågan. Utbudets åtgärder skall idealt leda till att målet uppnås. Utifrån det stora privata inslaget i finansieringen av vuxentandvården finns det små möjligheter att begränsa utbudet av tandvårdstjänster till behov, utan vuxentandvården blir i första hand efterfrågestyrd. Detta lägger grunden till en snedfördelning av resurser mellan storstäder och landsbygd eftersom det är förhållandevis lätt för en vårdgivare att skapa ökad efterfrågan. Denna tendens finns hos såväl privat som offentlig tandvård. Etablering av tandvård i glesbefolkade områden är problematiskt för privattandvården då underlaget trots allt kanske inte är tillräckligt. För folktandvårdens del är möjligheterna att rekrytera personal en begränsande faktor. En planering som utgår från att resurserna för utbud skall fylla behovet kommer att överdimensionera vården då alla behov inte resulterar i efterfrågan. Å andra sidan finns en rad utbud som baseras på efterfrågan och inte på ett behov (figur 12). Detta sammantaget gör att landstingets möjlighet till planering för befolkningens behov blir begränsad. En begränsning i landstingets möjligheter att planera för den samlade tandvården är dessutom att landstinget i praktiken saknar möjligheter att styra privattandvården. De obalanser i utbudet som uppstår måste kompenseras genom förändringar inom Folktandvården. Patientens kunskapsnivå är grunden för vilken vård som kan uppfattas som möjlig att efterfråga. Behandlarens kunskapsnivå är i sin tur grundläggande för vilken vård som kan erbjudas och föreslås till patienten. Efterfrågan är de besvär som pa tienten uppfattar och som han/hon söker för att få hjälp att åtgärda. Det finns också en latent efterfrågan där patienten visserligen uppfattar ett behov av vård men där individen inte söker vård av olika skäl.vi har under denna rubrik valt att presentera 22
några variabler som får vara indikatorer för begreppet behov. Dessa är den andel som haft tandvärk nyligen, de som kan tugga all slags mat, de som tror att de kan behålla tänderna livet ut samt de som är nöjda med sina tänder. Figur 13. Andel med tandvärk. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Andel med tandvärk 60% 50% 40% 30% 20% 50 år 70 år 80 år 10% 0% Under de senaste tre månaderna Under det senaste året Mer än ett år sedan Har aldrig haft tandvärk Minns inte Figur 14. Andel som anger att de kan tugga all sorts mat. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Andel som kan tugga all sorts mat 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mycket bra Ganska bra Mindre bra Dåligt 50 år 70 år 80 år Figur 15. Andel som tror sig kunna behålla tänderna livet ut. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Antal kvarvarande tänder ökar påfallande mellan gruppen 80-åringar och gruppen 50-åringar i denna rapport. Fler kvarvarande tänder kommer sannolikt att innebära större krav på vårdapparaten än vad som gällt för tidigare generationer. 23
Figur 16. Andel som är nöjda med sina tänder mätt med en global munhälsofråga. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Andel som är nöjda med sina tänder 80% 60% 40% 20% 50 år 70 år 80 år 0% Ja, mycket nöjd Ja, i stort sett nöjd Nej, inte särskilt nöjd Nej, absolut inte nöjd Tandvård och trygghet Krav på vården handlar bland annat om trygghet i vård och behandling. I den här enkäten kan detta belysas med frågor om upplevelserna vid senaste tandläkarbesöket samt om man varit missnöjd med besöket. Figur 17. Andelar som upplever fyra olika aspekter av trygghet vid tandläkarbesöket. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Andelar som upplevde trygghet vid tandläkarbesök 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50 år 70 år 80 år smärtfritt inget obehag helt lugn bra omhändertagande Figur 18. Upplevelser av omhändertagandet. Procentandelar inom varje åldersgrupp. (God Tandvård indikator nr 13) 24
Figur 19. Andelar som anger missnöje med tandvården. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Andel missnöjda med tandvård 30% 25% 20% 15% 10% 5% Missnöjd med tidigare tandvård Har velat byta tandläker p.g.a missnöje Har bytt tandläkare p.g.a. missnöje 0% 50 år 70 år 80 år Kravet på att patienten blir respektfullt bemött speglas av hur de uppfattar omhändertagandet och en mycket liten andel är direkt missnöjda med omhändertagandet. Av dem som anger att de velat byta har mellan 50% och 60% bytt tandläkare. En andel av befolkningen har negativa erfarenheter av tandvård under barn- och ungdomsåren vilket kan påverka hur de ser på tänder och tandvård senare i livet. I den här studien svarar de på frågan om de kommer ihåg sådana skrämmande händelser och omkring två tredjedelar svarar att de kommer ihåg sådana händelser. Forskningen visar att egna tidiga negativa erfarenheter har betydelsen för tandhälsan långt senare vilket också framgår i denna studie (21) (figur 20). Figur 20. Andelar som är nöjda med sina tänder, uppdelat på skrämmande upplevelser i barn- och ungdomstandvården och åldersgrupper. Procentandelar. Andel som är mycket nöjda med sina tänder uppdelat på minne av obehaglig upplevelse av tandvård som barn/ungdom 60% 50% 40% 30% 20% 50 år 70 år 80 år 10% 0% Ja, flera gånger Ja, någon enstaka gång Nej På samma sätt samvarierar att man har alla tänder kvar med att man inte kommer ihåg sådana skrämmande upplevelser. 25
Figur 21. Andelar som har alla tänder kvar, uppdelat på skrämmande upplevelser i barn- och ungdomstandvården och åldersgrupper. Procentandelar. Andel med alla tänder kvar uppdelat på minne av obehaglig upplevelse av tandvård som barn/ungdom 60% 50% 40% 30% 20% 50 år 70 år 80 år 10% 0% Ja, flera gånger Ja, någon enstaka gång Nej 26
Tandvård och kontinuitet Tandvården har till skillnad mot hälso- och sjukvården ett system där patienten blir kallad för kontroll efter en viss tidsperiod. Återbesöket sker hos samma behandlare eller inom Folktandvården hos någon annan behandlare inom samma klinik. I enkäten finns två frågor som belyser detta, dels om de svarande tycker det är viktigt att få träffa samma tandläkare och dels om de fått möjlighet till detta. Figur 22. Andel som tycker det är viktigt med kontinuitet i vården. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Vikten av att få gå till samma behandlare 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50 år 70 år 80 år Haft möjlighet att få behandling av önskad tandläkare Anser det vara viktigt att få gå till samma behandlare varje gång Det finns en samvariation mellan hur nöjd man är med vården och om man tycker det är viktigt med samma tandläkare. De som tycker det är viktigt är generellt mera nöjda med vården. Tandvård och information Tandvården hanterar sjukdomar och sjukdomsrisker som till övervägande delar är livsstilsrelaterade och som alltså påverkas genom individens eget agerande. I detta sammanhang är den information som patienten upplever sig ha fått av avgörande betydelse. Figur 23. Andel som fått olika typer av information. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Andel som fått information 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50 år 70 år 80 år Munhygien Kost Fluor Tobak Kostnad Av dem som anger att de har problem med karies har informationen de kommer ihåg mest gällt munhygienen. 27
Figur 24. Andelar med kariesproblematik som fått information. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Andelar av de med upplevd kariesproblematik som fått information 60% 50% 40% 30% 20% 50 år 70 år 80 år 10% 0% Munhygien Kost Fluor Andel med kariesproblem som fått information om kariesförebyggande åtgärder erinrar sig i liten grad informationen om kost, vilket är i linje med andra studier (22). Tandvård och kostnader Tandvård finansieras och betalas annorlunda än annan vård i Sverige. Tandsjukdomarna och deras följder medför stora kostnader för samhället och beräknades 2005 uppgå till ca 21 miljarder kronor i Sverige, med fördelningen att patienterna själva betalade ca 61%, staten ca 15% och landstingen totalt ca 23% (23). Patienterna själva står för majoriteten av kostnaderna trots de stöd som finns. Tandvårdens stödsystem är uppdelat mellan staten/försäkringskassan och landstingen/regionerna och är i många stycken svårt att överblicka för patienterna. Försäkringskassan ersätter inga kostnader under 3000 sek, 50% av kostnaden mellan 3000 och 15000 sek samt 85% av kostnaden över 15000 sek. Ersättningen beräknas efter en statlig referensprislista som är kostnadsberäknad. Landstingens stödformer är svåra att överblicka för patienterna som därmed har svårigheter att veta vilka stöd de kan få del av. Stöden ger olika nivåer av ersättning i dess olika delar och framstår på så sätt som fragmenterat och inte heltäckande (24). Tandvård framställs ofta som dyrt i debatter. Begreppet dyrt är givetvis individuellt och inte möjligt att definiera som en viss summa. I en statlig utredning år 2005 hade 90% kostnader för tandvård som underskred 5000 sek och 80% hade kostnader under 3000 sek (23). Individer som hade kostnader över 3000 sek två år i följd var 3% enligt samma utredning. I den här studien har endast en liten del haft höga kostnader för sin tandvård. Figur 25. Andel med olika behandlingskostnader senaste året uppdelat på åldersgrupper. Procentandelar. Andel med olika behandlingskostnader under det senaste året 60% 50% 40% 30% 20% 50 år 70 år 80 år 10% 0% Inget alls 1-2 000 kr 2 001-8 000 kr Mer än 8 000 kr Minns inte 28
Enkäten har två frågor som berör om de svarande avstått från tandvård på grund av ekonomiska skäl. Den första visar de som avstått från själva besöket hos tandvården då de inte haft råd. Figur 26. Andel som avstått tandvårdsbesök på grund av kostnaden uppdelat på åldersgrupper. Procentandelar. Andel som tvingats avstå från vård uppdelat på åldrar 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 50 år 70 år 80 år 50 år 70 år 80 år Ofta kan tandvården föreslå behandlingar med olika livslängd och olika kostnad. Den andra frågan i enkäten handlade om de avstått från den föreslagna behandlingen när de varit hos tandvården. I figur 27 visas hur de som anger att de avstått från föreslagen behandling fördelar sig med hänsyn till vilka kostnader för tandvård de anger. Figur 27. Andel som avstått från föreslagen behandling på grund av kostanden, uppdelat på kostnad för tandvård och åldersgrupper. Procentandelar. Andel av de som tvingats avstår från behandling p.g.a. kostnadsskäl uppdelat på vad det faktiskt betalt 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inget alls 1-2 000 kr 2 001-8 000 kr Mer än 8 000 kr Minns inte 50 år 70 år 80 år Huvuddelen av dem som anger att de avstått från föreslagen behandling anger att de haft kostnader mellan 1000 och 8000 sek. De statliga reglerna för tandvårdsstöden (25) anger att patienten skall ha information om kostnaden inför behandlingen. Figur 28 Har man fått information om kostnaden för behandlingen. Procentandelar inom varje åldersgrupp. Fått information om kostnad för behandling 100% 80% 60% 40% 50 år 70 år 80 år 20% 0% Ja Nej Vet ej 29
Ovanstående figur visar att endast en mindre del fått information om kostnad för behandling vid återbesök och fortsatt vård. En orsak till detta kan vara att de inte haft behov av ytterligare vård utöver det första besöket för undersökning. Även vid den första undersökningen kan en uppfattning av kostanden vara värdefull för patienten. Tandvård och vårdgivare I detta avsnitt redovisas några skillnader mellan dem som besöker folktandvården och de som besöker privattandvården för sin allmäntandvård. Vårdsektorerna är ungefär lika stora när det gäller vårdutbudet. De svarande är överlag nöjda med den tandvård de fått. En liten andel är mycket missnöjda och den andelen är minst hos privattandvårdens patienter. De fyra frågor som rör hur man upplevde det senaste tandläkarbesöket visar att de 70- och 80-åriga patienterna hos privattandvården i större omfattning uppfattar besöket som smärtfritt, utan obehag och att de är helt lugna. Skillnaderna i uppfattningen om bra omhändertagande är mindre mellan vårdformerna. De fyra frågorna om information till patienterna har likartade svarsfördelningar mellan vårdformerna. Folktandvårdens patienter har oftare fått information om kost och om tobak. Frågan om de kan tugga all slags mat besvarades likartat oberoende av vårdform. Privattandvårdens patienter har signifikant flera egna tänder kvar och andelen helt tandlösa är hälften så stor bland dem. Andelarna som har olika rehabiliterande konstruktioner, implantat och avtagbara proteser, skiljer sig inte mellan vårdformerna. De som besöker privattandvården besöker vården mer frekvent än de som brukar gå till folktandvården. Privattandvårdens 70- och 80-åriga patienter är i allmänhet nöjdare med sina tänder. 70- och 80-åriga patienter hos folktandvården anger att de behandlats av specialisttandläkare i högre omfattning än privattandvårdens patienter anger. Folktandvårdens 70-och 80-åriga patienter har i högre utsträckning angett att de har problem med karies (hål i tänderna). Folktandvårdens patienter tog i högre grad själva initiativet till senaste tandläkarbesöket. På frågan om de tvingats avstå från tandläkarbesöket därför de inte haft råd är andelen med svar ja flera gånger högre hos folktandvårdspatienterna. På följdfrågan om de avstått från den föreslagna behandlingen svarar Folktandvårdens patienter ja i dubbelt så hög omfattning som privattandvårdens patienter i alla tre åldersgrupperna. Folktandvårdspatienterna anger också att de betalat mindre för tandvården det senaste året. 30
Tandvård och riskgrupper I Sverige är besöksfrekvensen hos tandvården hög, nära 85% av den vuxna befolkningen besöker tandvården minst en gång på två år. I åldergruppen över 75 år är den siffran något lägre, cirka 80% under en tvåårsperiod (23). Det finns dock grupper som inte besöker tandvården så regelbundet. Några av dessa riskgrupper återfinns även i den här studien. I både Örebro och Östergötland har skillnader i munhälsa hos barn och ungdomar koppling till socioekonomisk struktur, där svaga grupper har en sämre munhälsa (26, 27). Enkäten kan belysa samvariation mellan födelseland, utbildning och antalet sociala kontakter och regelbundna tandvårdsbesök. Figur 29. Andel som besöker tandvården mera sällan än under en tvåårsperiod uppdelat på födelseland och åldersgrupper. Procentandelar. Andel som besöker tandvården mer sällan än vartannat år uppdelat på födelseland 30% 25% 20% 15% 10% 50 år 70 år 80 år 5% 0% Sverige Nordiskt land Annat land Figur 30. Andel som besöker tandvården mera sällan än under en tvåårsperiod uppdelat på utbildning och åldersgrupper. Procentandelar. Andel som besöker tandvården mer sällan än vartannat år uppdelat på utbildning 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% ej högskola högskola 50 år 70 år 80 år Gruppen 50-åringars svar kan vara snedfördelade i denna fråga jämfört med de andra åldersgrupperna, dels beroende på lägre svarsfrekvens, dels då själva begreppet högskola kan ha använts på olika sätt under de olika gruppernas uppväxttider. 31
Figur 31. Andel som besöker tandvården mera sällan än under en tvåårsperiod uppdelat på civilstånd och åldersgrupper. Procentandelar. Andel som besöker tandvården mer sällan än vartannat år uppdelat på civilstånd 30% 25% 20% 15% 10% 50 år 70 år 80 år 5% 0% Gift/sammanboende Ogift Frånskild Änka/änkling Figur 32. Andel som besöker tandvården mera sällan än under en tvåårsperiod uppdelat på antal sociala kontakter och åldersgrupper. Procentandelar. Andel som besöker tandvården mer sällan än vartannat år uppdelat på antal sociala kontakter 60% 50% 40% 30% 20% 50 år 70 år 80 år 10% 0% Ingen 1-2 3-5 6-10 11-15 Mer än 15 Även här är svarsmönstren lika men fördelningarna är något olika vilket kan indikera att det är olika mekanismer som ligger bakom uppfattningarna i de olika åldersgrupperna I nedanstående figurer visas andel som är nöjda med sina tänder (tabell 8) och andel som besöker tandvården varje år (tabell 9), med avseende på kön, utbildning, boendeort och födelseland. Tabell 8. Andel som är nöjda med sin mun och sina tänder uppdelat på ålder, kön, födelseland, boendeort och utbildningsnivå*. Procent. Ålder Kön Födelseland Boendeort Utbildning Man Kvinna Sverige Övriga Större tätort Övriga Högskola Övriga 50 år 85 66 70 år 87 78 85 87 89 85 80 år 88 85 87 76 88 85 88 85 *endast signifikanta skillnader medtagna 32
Tabell 9. Andel som besöker tandvården varje år uppdelat på ålder, kön, födelseland, boendeort och utbildningsnivå*. Procent. Ålder Kön Födelseland Boendeort Utbildning Man Kvinna Sverige Övriga Större tätort Övriga Högskola Övriga 50 år 70 år 85 88 87 73 89 85 80 år 86 71 87 82 91 83 *endast signifikanta skillnader medtagna Jämförelser mellan landstingen i Örebro och Östergötland I den här studien framkommer det endast mindre skillnader mellan landstingen. Örebrolänningarna går i något högre grad till privattandvården medan östgötarna i högre omfattning dels anger att de velat byta tandläkare på grund av missnöje med vården, dels faktiskt också bytt vårdgivare. Besöksfrekvenserna till tandvården är över lag något högre i Örebro. Tabell 10 Besöksvanor hos tandvården. Procentandelar inom varje åldersgrupp uppdelat på landsting (E=Östergötland, T=Örebro). Åldersgrupp Landsting Tandvårdsbesök senaste året mer sällan än vartannat år 50 E 60,4 12,3 T 64,7 11,5 70 E 85,2 6,6 T 87,8 6,1 80 E 82,5 10,2 T 86,7 9,2 33
Fortsatt forskning I framtiden förväntas en relativ brist på tandvårdspersonal (28) samtidigt som andelen äldre i befolkningen ökar. Det finns ett stort behov av mätning och värdering av munhälsa kopplat till tandvårdens resurser, kvalitet och resultat för att på ett faktabaserat sätt kunna möta dessa framtida krav. Svensk tandvård har ett mycket gott rykte som också tydligt avspeglar sig i patienternas uppskattning av vården. Tandvården kommer sannolikt att ställas inför nya krav från allmänheten, patienter och olika myndigheter. För att hantera detta behövs ytterligare kunskap genom forskning och utveckling varvid bland annat följande frågor väntar på svar: Hur skall hälsofrämjande åtgärder kunna anpassas till olika befolkningsgruppers särskilda behov bland äldre? Vilket samband finns mellan allmänhälsa, munhälsa och åldrande? Hur påverkar det efterfrågan på tandvård? Kan vi hitta metoder att identifiera sköra äldre (äldre med avtagande hälsa som förlorar kontakten med tandvården) med ökad risk för munohälsa? Vilket samband föreligger mellan patientens upplevda vårdbehov och det som tandläkaren diagnostiserar? Hur påverkar detta vårdefterfrågan? Hur frekvent behöver vi gå till tandläkaren? Vilka förväntningar har patienterna på vården i detta avseende? Landstingen har enligt Tandvårdslagen (7) planeringsansvar för all tandvård och planeringen skall utgå från befolkningens behov av tandvård. Denna planering kan inte bara baseras på hårda mätdata som antal tandläkare, antal kliniker och liknande, utan bör också grundas på befolkningens uppfattningar. Detta material (TE studierna) ger landstingen en god möjlighet att följa upp några grupper av invånares uppfattningar om munhälsa och tandvård. Studierna ger genom sin design och storlek unika möjligheter för fortsatta och fördjupade studier samt skapar kontinuerligt ny kunskap inom området självupplevd munhälsa. Denna kunskap och ökade förståelse kan ge bättre underlag för planering och prioritering av organisatoriska och behandlingsmässiga vårdinsatser. Svaren kan användas i Socialstyrelsens arbete med indikatorer för god tandvård vilket vi visat i rapporten. Inom Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vuxentandvård finns indikatorer som även de delvis kan följas upp genom enkätstudier som denna. Materialets unika historik med återkommande enkäter vart femte år till samma åldersgrupp skapar möjlighet till longitudinella studier på individnivå som har högt vetenskapligt värde. Longitudinella panelstudier krävs för att påvisa orsakssamband som upprepade tvärsnittstudier inte kan belysa. Figuren 2 på sidan 11 illustrerar de möjligheter till jämförelser som finns. Under 2007 och 2012 gjordes dessutom en likartad studie i tre norska fylken (län). Detta har givit intressanta möjligheter till jämförelser mellan patienternas upplevelser i två olika tandvårdssystem då Norge inte har samma offentliga stöd till tandvård för vanliga vuxna. Materialet, som nu består av 20 års uppföljning av en åldersgrupp ökar kontinuerligt i värde för 34