LERUMS KOMMUN BUDGET VERKSAMHETSPLAN ÅRSREDOVISNING

LERUMS KOMMUN BUDGET VERKSAMHETSPLAN ÅRSREDOVISNING 2018

Innehåll 1 Förord 3 2 Kommunens övergripande styrdokument 4 3 Vision 2025 5 4 Framtidsbilder 2018 6 5 Budget 2018 8 5.1 Lerums kommun...8 5.1 Mål och uppdrag...8 5.1.1 Klimat och miljö...9 5.1.2 Infrastruktur och boende...9 5.1.3 Näringsliv och turism...9 5.1.4 Skola och utbildning...10 5.1.5 Samhällets omsorger...10 5.1.6 Kultur och fritid...11 5.1.7 Övergripande mål och uppdrag...11 6 Omvärld och befolkning 12 6.1 Omvärld...12 6.2 Befolkning...12 6.3 Bruttonationalprodukt och arbetslöshet...13 7 God ekonomisk hushållning 14 7.1 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv...14 7.2 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv...14 8 Budgetmodell 16 9 Budgetförutsättningar 17 9.1 Skatter och statsbidrag...17 9.2 Internränta...17 9.3 Kapitalkostnader...17 9.4 Prisutveckling...17 9.5 Löneutveckling...17 10 Investeringar och nyupplåning 18 10.1 Nyupplåning...18 11 Finansiella rapporter 19 11.1 Driftsredovisning...19 11.2 Resultatbudget...20 11.3 Finansieringsbudget...21 11.4 Balansräkningsbudget...22 11.5 Investeringsbudget...23 11.6 Exploateringsbudget...24 12 Bilagor 25 12.1 VA och renhållning...25 Lerums kommun Budget 2018 Plan 2018-2019 Slutversion 2017-06-01 Omslagsbild: Fotograf Emelie Asplund

Ett växande Lerum Lerum är en kommun med trygga förskolor, bra skolor och en äldreomsorg med god kvalitet. Snart 41 000 invånare bor tätt intill naturen, med Göteborg inom nära räckhåll. Lerums kommun är en del av en växande region och är inne i en expansiv period med stora ekonomiska investeringar. I takt med att vi blir fler kommuninvånare behöver vi fler förskolor, en ökad kapacitet i skolan och fler lokaler för idrott och kultur. Att vi blir fler invånare är i grunden något positivt. Det möjliggör en bra demografisk sammansättning, som är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle. Men det ställer även krav på kloka ekonomiska överväganden och politiska prioriteringar. Lerums kommun är en kommun att trivas i, men naturligtvis finns det även i framtiden utmaningar att adressera. Bra skolor ska bli ännu bättre. Fler elever ska gå ut grundskolan med godkända betyg och det genomsnittliga meritvärdet ska höjas. I förskolan ska barngrupperna bli mindre och i både förskola och skola behövs mer personal. Äldreomsorgen ska utvecklas för att ännu bättre möta de behov och önskemål, som de äldre själva har. Med modern välfärdsteknik ska äldreomsorgen moderniseras och livet ska underlättas för både de äldre och för personalen. Ännu fler bostäder ska byggas. Både för dem som redan bor i kommunen, för dem som vill flytta hit och till de nyanlända personer som kommer till kommunen. Lerums kommun ska, utifrån den s.k. Bosättningslagen, ta emot ett antal nyanlända personer. En viktig uppgift är därför att skapa möjligheter för integration och inkludering och minska risken för utanförskap. I det arbetet ser vi civilsamhället som en nyckelpartner. Ett prioriterat uppdrag blir att hitta vägar att konstruktivt stödja dem som vill vara en del av ett välkomnande integrationsarbete. Under 2017 inrättades att råd för integrationsfrågor för att koppla ihop civilsamhället och kommunen. För att möta behovet av nya bostäder, arbetar vi på olika fronter. Vi har ökat planproduktionen, vi skriver avsiktsförklaringar med exploatörer och vi bjuder in såväl mindre som större bostadsföretag att vara med och bygga. De bostäder som byggs ska vara av olika upplåtelseformer och ha olika kostnadsnivåer. Nya bostäder ska byggas i alla kommundelar. Tillsammans med dem som lever och verkar i Lerums kommun, vill vi göra en bra kommun ännu bättre. Vi ska vara en modern arbetsgivare, som tar tillvara våra medarbetares idéer och kreativitet. Vi ska erbjuda heltidsanställningar och vi ska på ett systematiskt sätt uppmärksamma de medarbetare som gör ett särskilt gott arbete. Vi ska också fortsätta arbetet med att få ner sjuktalen bland våra anställda. Att vara en attraktiv och modern arbetsgivare är avgörande för att säkerställa personalförsörjningen. Som kommun ska vi vara en serviceresurs för det lokala näringslivet. Parallellt med det ska vi fortsätta att utveckla vår egen kompetens när det gäller inköp, upphandlingar och uppföljning av de tjänster och produkter vi köper. Våra verksamheter ska vara transparenta, serviceinriktade och hålla en hög kvalitet. Framtidens utmaningar kring en hållbar utveckling kräver inte bara en ekonomi i balans och kloka ekonomiska prioriteringar. De kräver dessutom en öppenhet för nya lösningar och en konstruktiv dialog med kommunens invånare. På olika sätt ska vi utveckla dialogen med de som bor och verkar i Lerums kommun och även med vår omvärld. 3

Kommunens ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT Framtidsbild 2018 Årsredo visning Vision Budget Verksam - hetsplan Framtidsbilder 2018 Framtidsbild 2018 är kommunfullmäktiges viljeinriktning för mandatperioden 2014-2018 för att nå Vision 2025. Framtidsbilderna är politiska inriktningsmål och är av övergripande karaktär. De beskriver hur Lerums kommun ska se ut och upplevas efter mandatperioden. Framtidsbilderna handlar om vad som ska uppnås, inte hur. I budget omsätts de politiska inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål och uppdrag. Budget Utifrån Framtidsbilder 2018 ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums kommuns vision är att bli Sveriges ledande miljökommun år 2025. Värdeorden kreativitet, inflytande och hållbarhet genomsyrar organisationen och alla beslut som fattas. Målbild 2040 Målbild 2040 är en samling framtidsberättelser som syftar till att tjäna som ledstjärnor för framtagande av en ny översiktsplan och beskriver ett potentiellt framtida Lerum år 2040. Målbilderna är formulerade i linje med visionen. För att målbilderna ska vara en ledstjärna för kommande översiktsplan har de skapats med ett tidsperspektiv på 20-30 år framåt i tiden. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen och tydliggör styrelsens plan och strategi för att verkställa kommunfullmäktiges uppdrag. I planen konkretiseras och prioriteras arbetet med politiska mål och uppdrag för verksamhetsåret. Verksamhetsplanen innehåller en ekonomisk plan för året inklusive finansiella mål, samt de prioriterade politiska målen och uppdragen. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 4

Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har kommunfullmäktige antagit Vision 2025. Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Visionen ska genomsyra organisationen, verksamheten och alla beslut som fattas. LERUMS VISION 2025 SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN hållbarhet Här verkar alla tillsammans för ett hållbart samhälle kulturellt, socialt och miljömässigt. Vi tänker globalt och agerar lokalt. KREATIVITET Här är vi öppna och välkomnande gentemot nytänkande och utveckling. Vi som bor och verkar här engagerar oss inom lärande, kompetensutveckling och ny teknik. inflytande Här har vi alla möjligheter att utöva inflytande över vår situation i alla skeden av livet. Samtidigt känner vi ansvar för andra och för det gemensamma. 5

Framtidsbilder 2018 Framtidsbild 2018 är kommunfullmäktiges viljeinriktning för mandatperioden 2014-2018 för att nå Vision 2025. Framtidsbilderna togs fram av kommunfullmäktiges fasta beredningar under våren 2014. De har inom sina respektive politikområden angett vilka frågor som ska vara särskilt prioriterade under mandatperioden 2014-2018. Framtidsbilderna är politiska inriktningsmål och är av övergripande karaktär. De beskriver hur Lerums kommun ska se ut och upplevas efter nästa mandatperiod. Framtidsbilderna handlar om vad som ska uppnås, inte hur. Hur de politiska inriktningsmålen ska uppnås har kommunstyrelsen ansvar för. Konkretiseringen sker i kommunfullmäktiges årliga budget samt i verksamhetsplanen genom förtydliganden och angreppssätt som kommunstyrelsen beslutar om. Inriktningsmål Hållbara val År 2018 är det enkelt för kommunens invånare, kvinnor som män, och kommunens verksamheter att göra hållbara val när det gäller konsumtion, resande, återvinning och återbruk. Inriktningsmål Giftfri miljö År 2018 har vi en giftfri miljö i våra verksamheter, till gagn för nuvarande och kommande generationer. Inriktningsmål Transporter År 2018 är det enkelt och flexibelt att åka kollektivt och att samåka. Fler alternativa färdmedel mellan och inom kommunens tätorter har minskat invånarnas bilberoende. Inriktningsmål Boende och livsmiljö År 2018 finns ett stort utbud av blandade boendeformer och livsmiljöer som passar alla, oavsett ålder, livssituation och kön. Inriktningsmål Turism och näringsliv År 2018 möter invånare och besökare ett brett utbud av varor, tjänster och upplevelser. I Lerum 2018 har omsättningen inom turism- och miljösektorn växt varje år sedan 2014. Inriktningsmål Arbetsmarknad År 2018 är arbetsmarknaden diversifierad och tolerant. I Lerum 2018 finns det fler arbetstillfällen än aldrig förr. Inriktningsmål Unga i arbete År 2018 är ungdomsarbetslösheten fortsatt låg tack vare att fler går ut grundskola och gymnasium med godkända betyg. För unga kvinnor och män som behöver extra stöd att komma in på arbetsmarknaden erbjuder kommunen en kontaktperson och samlade insatser under ett tak. Inriktningsmål Teknik och pedagogik År 2018 har pedagogerna hög relevant kompetens inom Informations- och kommunikationsteknik (IKT). Elever och pedagoger känner sig trygga med de läroverktyg som finns. 6

Inriktningsmål Ungas psykiska hälsa År 2018 fångar vi upp våra barn och ungdomar tidigt. Vi arbetar aktivt med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder för att öka hälsan hos flickor och pojkar. Inriktningsmål Föreningsliv År 2018 har föreningslivet möjlighet att fokusera på sina verksamheter tack vare ökat ekonomiskt stöd och god samverkan med kommunen. Inriktningsmål Välfärdsteknologi År 2018 använder vi teknik och hjälpmedel i omsorgen som verktyg för att underlätta vardagen, få information, kommunicera och mötas. Inriktningsmål Mötesplatser År 2018 tillfredsställs kvinnor och mäns, flickor och pojkars behov av flexibla lokaler och utemiljöer anpassade för kulturupplevelser och utövande av fritidsaktiviteter. Mötesplatserna är utformade tillsammans med kommunens invånare och finns i kommunens alla delar. 7

Budget 2018 Budgeten för 2018 möjliggör en fortsatt stark resultatutveckling för Lerums kommun. De tre senaste åren resulterade i historiskt goda resultat och det eftersträvas även i framtiden. Goda resultat innebär en ökad grad egenfinansiering av framtida investeringar och är även nödvändiga för att uppfylla kravet om god ekonomisk hushållning. Högre skatteintäkter innebär att vi kan möta framtida volymökningar i kommunens verksamheter och samtidigt kompensera för kommande års löneökningar. Ökade intäkter gör det även möjligt att höja kvaliteten i verksamheterna samtidigt som vi satsar på en nödvändig samhällsutveckling och på att vara en attraktiv arbetsgivare. Verksamhetens nettokostnader 2017-2 147 Skatteintäkter och generella statsbidrag 2018 2 309 Finansnetto 2018-15 Finansförvaltningen nettokostnadsförändringar 2018 *11 Verksamhetens nettokostnadsförändringar 2018-110 Budgeterat resultat 2018 48 * Dessa 11 mnkr avser finansförvaltningens nettokostnadsförändring mellan 2017-2018. Lerums kommun har en vision om att 2025 vara Sveriges ledande miljökommun. Vägen dit går via kreativitet, inflytande och hållbarhet. För att nå vår vision, behöver vi stärka vår kunskap om vilka insatser och samarbeten som ger bäst effekt ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Ett hållbarhetsperspektiv som handlar om både yttre och inre hållbarhet. Följande har identifierats som områden som kommer att prägla kommande budgetperiod. Frågor kring mottagandet av nyanlända och dess effekter för bland annat bostadsbyggande är prioriterat. Fortsatt fokus ligger på samhällsutveckling och det är även en fortsatt prioritet för kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare, med minskad sjukfrånvaro och en inarbetad strategisk kommunikation. Det uppstartade arbetet med systematiskt kvalitetsarbetet ska utvecklas ytterligare och tillsammans med målet att utveckla ekonomistyrningen förutsätts verksamheten kunna bli än mer optimerad. Ett omfattande fokusområde är digitaliseringen och de fördelar det kommer att innebära för kommuninvånarna. Som sammanhållande för hela arbetet finns vision 2025 som en självklar prioritet med styrdokumentet ÖP 2040. Sedan 2016 tar Lerums kommun emot nyanlända personer enligt den s.k. Bosättningslagen. Hur det åtagandet kommer att påverka kommunens ekonomi är svårt att förutse i dagsläget. För att på ett ansvarsfullt sätt ge förutsättningar för en framtida utveckling av våra verksamheter, samtidigt som vi välkomnar nya invånare, ser vi dock att en viss ekonomisk återhållsamhet är nödvändig. Nu är det viktigt att våra nya invånare kommer i utbildning och arbete, både för deras integration i samhället och deras möjligheter att försörja sig. Detta innebär att behovet av arbetskraft är en viktig fråga under budgetperioden. Även behovet av investeringar och reinvesteringar, inte minst av skolor och förskolor, ställer även det krav på en ansvarsfull budget. Områden vi särskilt prioriterar 2018 är: Attraktiv arbetsgivare - som syftar till att höja attraktionsvärdet som arbetsgivare. Minskad sjukfrånvaro. Ökad takt i byggandet och planproduktionen. Fler familjecentraler, den pågående utredningen av familjecentralerna ska beaktas. Försörjningsstödet ska minimeras. Integration av nyanlända. Fritidskort under sommaren för årskurs 6 9. Mål och uppdrag Ett uttryck för den politiska viljan i budgeten är de mål och uppdrag som kommunfullmäktige beslutar om årligen. Mål och uppdrag konkretiserar de politiska inriktningsmålen som finns beslutade om i Framtidsbild 2018. Budgeten innehåller även ett avsnitt med övergripande mål och uppdrag. 8

Klimat och miljö Lerums kommun ska lyckas med visionen att bli Sveriges ledande miljökommun. Därför måste de hållbara valen i människors vardag präglas av enkelhet och självklarhet. Förutsättningarna måste vi skapa i samverkan med invånarna. En miljöekonomisk och hållbar resurshushållning ska prägla kommunens agerande i alla delar. Ett steg i detta är den nya återvinningscentralen i Stenkullen som beräknas invigas i början av 2018 - ett annat steg är att utvidga det försök med fastighetsnära hämtning av tidningar och förpackningar till hela kommunen som också ska vara igång i början av 2018. Infrastruktur och boende För att bli Sveriges ledande miljökommun behöver kommunen skapa förutsättningar för resande på fler och nya sätt. Ur ett folkhälsoperspektiv och för att uppnå visionen om social hållbarhet är bostadsförsörjningen en utmaning. Blandat resande och blandat boende - kommunen behöver satsa på ett brett och flexibelt utbud för att tillgodose fler människors behov. Bostadsbyggandet ska möta våra kommuninvånares behov. Det handlar om unga vuxna som vill flytta hemifrån, par som väljer att separera, folk som vill sälja villan och flytta till ett bekvämare boende. Bostäder saknas även för dem som idag inte bor i kommunen, men som vill flytta hit. För att klara detta har Lerums kommun haft som målsättning att varje år öka antalet invånare med i genomsnitt en procent. För att möta efterfrågan kommer vi under de närmaste åren att öka mer än en procent. Fler kommuninvånare betyder större möjligheter för nya företag och ett mer utvecklat näringsliv. Idag planeras för en rad bostadsprojekt och flera är under genomförande. Vi vill dock öka takten och bostadsbyggandet är ett prioriterat område under mandatperioden. Vi vill satsa på större bostadsområden som kan komma igång snabbt i hela kommunen. De nya bostäderna ska tillgodose människors behov av olika upplåtelseformer, inte minst finns ett behov av fler hyresrätter. Nya bostäder ska planeras med närhet till kollektivtrafik i hela kommunen. Lerums kommun ska, utifrån den s.k. Bosättningslagen, ta emot ett antal nyanlända personer. Att ordna permanenta bostäder till dessa nya Lerumsbor är en prioriterad fråga. För att underlätta integrationen ska minst 50 procent av de nya, permanenta bostäderna för nyanlända erbjudas på den vanliga bostadsmarknaden. Bostäder ska harmonisera med omgivande bebyggelse och ska i anslutning till centrala torg byggas för att skapa ljusa och trygga mötesplatser. Här kan sex våningar vara en lämplig maxhöjd. En förutsättning för att ett samhälle ska uppfattas som attraktivt är att det finns tillgång till goda kommunikationer och därför vill vi fortsätta att utveckla kollektivtrafiken, dels genom att i en konstruktiv dialog med Trafikverket driva på att Västra Stambanan byggs ut med ytterligare två spår lokaliserade utanför tätorterna på sträckan Göteborg-Alingsås, dels genom att bygga ett modernt resecentrum. Kollektivtrafiken är en viktig del i Lerums nya centrum, där det nya parkeringshuset samt ytor för utökad handel och service ingår. Även i Floda och Gråbo fortsätter arbetet med att utveckla livskraftiga centrum. Samtidigt ska hela kommunen leva, då vi anser att våra ytterområden är viktiga. Mål 2018: Öka antalet tillgänglighetsanpassade och trygga bostäder. Vid planering och etablering av nya särskilda boenden och boenden med särskild service ska dessa fördelas över hela kommunen. Uppdrag 2018: Öka planproduktionen genom att låta fler detaljplaner tas fram genom exploatörsstyrd detaljplaneprocess. Att påbörja arbetet i enlighet med beredningsrapporten stigar och leder. Näringsliv och turism Det ska vara attraktivt att bo, verka och besöka Lerums kommun. Fler arbetstillfällen på hemmaplan ger mindre utpendling och mer liv och rörelse i våra tätorter. Hållbarhet ska prägla utvecklingen av ett starkt näringsliv där alla parter bidrar med det de är bäst på. Besöksnäringen och miljösektorn är två grenar av näringslivet som har stor potential att utvecklas i Lerums kommun. Uppdrag 2018: Öka fokus på Lerum som småföretagskommun i GR-regionen med direktiven att underlätta för småföretag att etablera sig, och befintliga att växa. Öka samverkan mellan näringsliv och skola, för att bl.a. underlätta rekryteringar på längre sikt. Nääs & Co området pekas ut som viktigt område att utveckla gällande besöksnäringen. 9

Skola och utbildning Vi människor växer med kunskaper. Utbildning och bildning ger oss makt att forma våra liv och är samtidigt samhällets försäkring för utveckling och välstånd. I Lerums kommun har vi bra skolor, engagerade och kompetenta lärare, men vi behöver vässa våra kunskapsresultat ytterligare. Därför ska skolorna ha fortsatt fokus på kunskap och kunskapsresultat. Våra lärare ska ha höga förväntningar på alla elever i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Lärarna är nyckelpersonen i arbetet med att höja kunskapsresultaten, men alla yrkesgrupper i skolan bidrar och agerar för att eleverna ska lära sig ännu mer. Alla elever ska ges förutsättningar att avsluta grundskola och gymnasieskola med godkända betyg och uppmuntras till ett lärande som möjliggör höga meritvärden. Undervisningen ska utgå från vedertagen internationell forskning och präglas av nyfikenhet och studiero. En skola där både elever och lärare möts av respekt och tillit gynnar inte bara eleverna, det bidrar dessutom till en kreativ arbetsmiljö för lärarna och andra yrkesgrupper i skolan. Även elevernas föräldrar har ansvar för studieron i skolan genom att bl a motverka skolk, sena ankomster och kränkande behandling. Lärande är en komplex process och det är många faktorer som påverkar elevernas förmåga att utveckla ny kunskap. Fysisk aktivitet är en parameter, som påverkar inlärningsförmågan positivt samtidigt som den ökar elevernas fysiska och psykiska hälsa. Att på olika sätt uppmuntra till fysisk aktivitet under skoldagen är därför en angelägen uppgift för skolan och skolidrotten. Det bor många barn i Lerums kommun och vår satsning på förskolan fortsätter. Vi bygger nya förskolor och vi utvecklar verksamhetens innehåll. Barnen ska erbjudas en trygg omsorg och en pedagogik som stimulerar lärande. I både de kommunala förskolorna och de kommunala skolorna arbeta man med ett entreprenöriellt lärande. Det betyder ett lärande som utvecklar barnens förmågor att t ex ta egna initiativ, ta ansvar och omsätta idéer till handling. Arbetet med att utveckla och stimulera de entreprenöriella kompetenserna görs alltid inom ramen för en undervisning som syftar till att eleverna ska nå höga kunskaper. Som en entreprenöriell kommun välkomnar vi också fristående förskolor och skolor. Mål 2018: Kunskapsresultaten ska förbättras. De ska vara lika höga eller högre än i relevant jämförbara kommuner. Lärandet i förskolan ska öka. Våra förskolor ska vara bland de tre bästa kommunerna i den gemensamma GR-enkäten inom området pedagogik. Uppdrag 2018: Utveckla strategier för att minska elevers frånvaro Utveckla möjligheterna för spetsundervisning Utveckla arbetssätt för att barnen i förskolan ska få vistas i mindre barngrupper Fortsatt utveckla en konstruktiv och systematisk dialog mellan skola och vårdnadshavare Fortsatt utveckla samverkan mellan skola, socialtjänst, BUP m fl. Arbeta för att flickor och pojkar ges samma förutsättningar i skolan Främja fysisk aktivitet i skolan, varje dag! Samhällets omsorger Det är glädjande att vi blir allt fler äldre i Lerums kommun. Det skapar många möjligheter men också utmaningar. Mycket tyder på att förväntningarna på den kommunala servicen inom omsorgen kommer att förändras. Eget inflytande, flexibilitet och delaktighet blir mer centrala värden i framtiden. Det är betydelsefullt att verksamheten utgår från förebyggande arbete och en helhetssyn på individen. Målet ska vara att hålla sig frisk så länge som möjligt. Trygghet, gemenskap, att känna sig behövd och att själv kunna påverka sin tillvaro är nyckelfaktorer för att kunna åldras med god hälsa, välbefinnande och god livskvalitet. Det ska finnas hållbara boendeformer där människor har inflytande över sin boendemiljö och att det planeras och byggs boendeformer av skilda slag för hela livscykeln. Tillgänglighet till närområdet ska underlätta för aktivitet och rörelse i vardagslivet. Mötesplatser har stor betydelse för att finnas med i ett sammanhang där man blir sedd. Därför är tillgänglighet och mötesplatser en nödvändighet i det fortsatta arbetet. Här gäller att särskilt uppmärksamma inkludering av personer med funktionsnedsättning. En annan viktig aspekt är att fortsätta utveckla stödet till anhöriga som vårdar en närstående. Att ge dem det stöd de behöver är att investera för framtiden. Kommunen behöver fortsättningsvis använda sig av mer e-hälsa och välfärdsteknik. Dagens utveckling av digitalisering och hjälpmedel erbjuder stora möjligheter. Här finns tekniken som gör livet enklare för kommunens omsorgstagare och underlättar personalens planering och arbete. Kommunen behöver arbeta med tidiga, förebyggande och samordnande insatser för att kunna stå rustad inför 10

de utmaningar som finns när det gäller psykisk ohälsa, alkohol, drogmissbruk, utanförskap och ensamhet. Det ska tidigt skapas möjligheter för unga att utveckla en god hälsa. För att vända trenden med psykisk ohälsa hos barn och ungdomar behövs ett fokus på det friska och att arbeta förebyggande. Samhällsutvecklingen måste vändas så att vi minskar stillasittande och istället ökar rörelse och aktivitet. En samverkan måste ske på alla nivåer inom kommunens förvaltning och i övriga samhället. Här gäller att ta till vara civilsamhällets innovationskraft. Mål 2018: Öka brukarnöjdheten inom omsorgerna. Användandet av välfärdsteknik ska utvecklas och vara en integrerad del av verksamheten för att öka kvalitet och effektivitet. Uppdrag 2018: Fortsätta utveckla anhörigstödet. Öka tillgängligheten och stärk det förebyggande arbetet för bättre hälsa och ökad livskvalitet för omsorgernas målgrupper. Etablera arbetsformer tillsammans med regionen för att identifiera och utjämna skillnader i livsvillkor och hälsa. Kultur och fritid I Lerums kommun står föreningslivet och andra delar av civilsamhället för en stor del av de kultur- och fritidsaktiviteter som utövas. Det är därför av stor vikt att föreningsstödet fortsätter att utvecklas, moderniseras och anpassas på sätt som passar de olika föreningarna och ger dem möjligheter att stärka sina verksamheter. Bland de kommunala kulturverksamheterna är biblioteken och kulturskolan en del av ryggraden. Biblioteken ska vara attraktiva mötesplatser och en tillgång för dem som vill läsa, lära, låna och inspireras till vidare läsning och studier. Bibliotekariernas kunskap och engagemang ska tas tillvara och vara en naturlig del av skolans undervisning. Kulturskolan står för både bredd och spets. Skapande i olika former erbjuds till elever med olika intressen och skilda bakgrunder. Fokus ligger även fortsatt på att vidareutveckla ett attraktivt utbud, som kan erbjuda fler barn och unga plats i kulturskolan. Kulturhuset planeras i Dergårdsområdet och under 2018 beräknas detaljplanen vara klar. Mål 2018: Det läsfrämjande arbetet för barn och unga på fritiden intensifieras. Barn och ungas medievanor ska särskilt beaktas. Fler elever ska delta i kulturskolans verksamheter. Uppdrag 2018: Fortsatt utveckling av stöd till kultur- och fritidsföreningar. Förenkla för föreningar att hyra kommunala verksamhetslokaler under tider då de inte används av ordinarie kommunal verksamhet. Planera för en arkitekttävling och extern finansiering av kulturhuset. Särskilt stödja kultur- och fritidsverksamheter som främjar mångfald, jämställdhet, öppenhet och integration. Utveckla fritidsgårdsverksamheten i hela kommunen. Övergripande mål och uppdrag Mål 2018: Minska sjukfrånvaron till maximalt 6 procent bland förvaltningens anställda. Efter etableringsfasen ska 80 procent av de nyanlända i arbetsför ålder vara i egenförsörjning eller utbildning via berörda aktörer. Uppdrag 2018: Förbättra arbetet med att jämställdhet och jämlikhet integreras i alla kommunala beslut. Fortsätta främja nyanlända kommuninvånares delaktighet i samhället och minska risken för utanförskap och psykisk ohälsa genom en aktiv samverkan mellan Lerums kommun och civilsamhället. Vidareutveckla arbetsformer för att Lerums kommun blir en ännu mer modern och attraktiv arbetsgivare. Utveckla metoder och strukturer för att förenkla och minska administrativa arbetsuppgifter. Fokusera på att våra nyanlända kommer i arbete, utbildning och/eller får en praktikplats inom eller utom kommunens verksamheter. Förbereda för jubileumsåret 2019 när Lerums kommun fyller 50 år. 11

Omvärld och befolkning Omvärld I en kommunal budgetprocess är det viktigt att ta del av och försöka hantera de omvärldsfaktorer som påverkar kommunens ekonomi och verksamhet, både på kort och på lång sikt. Befolkningsutveckling och hur den nationella och internationella ekonomin utvecklas är två viktiga faktorer. I kommunens omvärldsanalys lyfts relevanta trender och observationer. Inför 2018 års budget är samhällets ökade digitalisering en aspekt som har påverkat arbetet med budgeten. Kommunens invånares behov och förväntningar förändras genom de digitala produkter och tjänster som växer fram, och förvaltningen kan med digitalisering som medel stärka både effektivitet och kvalitet. Ökad urbanisering och ett ökat fokus på hållbarhet är ytterligare trender som bär effekt på verksamhetsåret 2018. Urbaniseringen samt en växande Göteborgsregion, medför att bostadsbyggande är fortsatt prioriterat. Fokus på hållbarhetsfrågor medför att Vision 2025, som pekar ut såväl social som ekologisk hållbarhet, ökar i betydelse. År 2015-2016 upplevde Europa och Sverige en inströmning av flyktingar, jämförbar med 90-talets. De nya förutsättningarna krävde snabba omställningar och ledde fram till ny lagstiftning. Lerums kommun inledde ett förändringsarbete för att möta behoven och har idag en fungerande verksamhet som tar emot nyanlända kommunmedborgare med uppehållstillstånd samt ensamkommande barn. De statliga schablonersättningar som utbetalas bedöms täcka de kostnader som uppstår under de första två åren i mottagandet av nyanlända. Det kan komma att krävas löpande anpassningar av verksamhetens kostnader utifrån förändrade förutsättningar, t ex ändrad schablonersättning i mottagandet av ensamkommande barn, vilket är aktuellt under år 2017. Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de parametrar som påverkar kommunens erhållna skatteintäkter och generella statsbidrag. Via kommunens befolkningsprognos uppskattas antal invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger däremot på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. Lerums kommun har ett mål om att befolkningen i snitt ska öka med en procent per år över en tioårsperiod. Under 2018-2021 förutspås befolkningstillväxten bli 1,3 procent med undantag för år 2020 då prognosen är 1,2 procent. Inom samtliga kommundelar är det främst åldersgruppen 65+ som ökar och under de senaste fem åren är det främst i kommundelen Lerum som befolkningen ökat. Av en total befolkningsökning sedan 2011 på ca 1 400 personer står Lerum för knappt två tredjedelar medan Floda och Gråbo delar jämnt på den resterande ökningen. De kommande fem åren förväntas se liknande ut, med skillnaden att Gråbo förväntas öka något mer än Floda i befolkning. Befolkningsutveckling 2017 2018 2019 2020 2021 Prognos 31/12, antal 41 220 41 775 42 320 42 830 43 400 Ökning, antal 528 555 545 510 570 Ökning, procent 1,3 % 1,3 % 1,3 % 1,2 % 1,3 % Prognos 1/11, antal* 41 114 41 664 42 211 42 728 43 286 Källa: Lerums kommun, Befolkningsprognos 2017. *Befolkningen den 1/11 utgör underlag för skatteprognos, erfarenhetsmässigt har 80 procent av helårsförändringen skett den 1/11. 12

Bruttonationalprodukt och arbetslöshet Den ekonomiska tillväxten mätt som förändring av BNP påverkar direkt kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därför en stark inverkan på den ekonomiska utvecklingen. BNP förväntas fortsätta med minskande procentuell ökning under hela perioden år 2018 2020. Tidigare perioders tillväxt förklaras av en då ökande inhemsk efterfrågan och en stark exporttillväxt. Under 2016 planade den svenska ekonomin ut i en konjunkturell balans efter den återhämtningsfas som präglat konjunkturen de senaste åren. Utvecklingen av BNP kan variera regionalt, men det kan antas att utvecklingen i Lerums region sammanfaller i stort med utvecklingen i riket även om utfallet skiljer sig i absoluta tal. Under tillväxtperioden som varit har arbetslösheten pressats tillbaka. Den når mot slutet av 2017 en nivå jämförbar med nivåerna vid föregående högkonjunktur, strax innan finanskrisen. Trots ett alltmer anträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas inte längre att öka. BNP 2016 2017 2018 2019 2020 Procentuell utveckling 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 17:6 (2017-02-16). Relativ arbetslöshet, nivå 2016 2017 2018 2019 2020 Procentuell förändring 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 17:6 (2017-02-16). 13

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning utgår från jämförelse med vald kommungrupp. Mål anges för ett antal finansiella nyckeltal med kommungruppen Göteborgsregionen (GR). GR består av tretton kommuner. Jämförelse och analys sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. De finansiella nyckeltal som används är soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. Soliditet och långfristiga skulder omfattar kommunkoncernen och nettokostnadsandel avser enbart kommunen. I soliditetsmåttet ingår ansvarsförbindelsen (avsättning för pensionsåtaganden). Förvaltningen ska även i fortsättningen följa utvecklingen mot landets 25 procent bästa kommuner samt mot förortskommunerna. 14

Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen är stark. Under de tre senaste åren har kommunen haft en god resultatutveckling på 103,5 miljoner kronor år 2014 och 68,8 miljoner kronor år 2015 samt 85,4 miljoner kronor år 2016. Resultaten och den lägre investeringstakten än budgeterat har gjort att kommunen och kommunkoncernen uppfyllt uppsatta finansiella mål under perioden. Budgeterad soliditet år 2017, justerad för balanspostförändring från år 2016, uppgår till 20,6 procent inklusive ansvarsförbindelsen. Enligt föreslagen budget för år 2018 uppgår 2018 års soliditet till 20,3 procent. Soliditeten under planåren 2019 och 2020 beräknas uppgå till 20,4 respektive 21,2 procent. Kommunens mål vad avser soliditet uppfylls under budget- och planperioden. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2016 till 27 071 kronor. Enligt budget och plan för 2018-2020 kommer den externa upplåningen att öka år 2018 till 41 786 kronor per invånare och år 2020 kommer långfristiga skulder per invånare uppgå till 46 864 kr per invånare. Kommunens mål vad avser långfristiga skulder per invånare bedöms uppfyllas år 2018, men med viss osäkerhet åren 2019-2020. I nedanstående diagram redovisas kommunkoncernens soliditet och långfristiga skulder i förhållande till Göteborgsregionens kommuner. Den svarta linjen avser den gräns som inte får underskridas respektive överskridas om de långsiktiga målen skall uppnås. Budgetförslaget innebär ett resultat på 48 miljoner kronor år 2018, 50 miljoner kronor år 2019 samt 56 miljoner kronor år för 2020. Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 97,9 procent för år 2018 och 97,9 procent år 2019 samt 97,7 procent år 2020. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under en tioårsperiod (2011-2020) uppgår till 98,2 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen under perioden 2012-2020 uppgår till 98,1 procent. 15

Budgetmodell Antagen budgetmodell präglas av dialog och helhetsperspektiv. Detta genomsyrar hela budgetprocessen, som kan beskrivas i ett antal faser. Under startfasen får kommunen en skatteprognos från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Skatteprognosen visar det förväntade totala ekonomiska utrymmet för Lerums kommun. Utifrån denna beräknas utdelningsbar ram fram, i enlighet med kraven för god ekonomisk hushållning som kommunen antagit. I den följande underlagsfasen arbetar både de förtroendevalda och förvaltningen med att analysera relevanta styrdokument för att bedöma hur dessa ska påverka budget för kommande år. Arbetet pågår fram till bokslutsberedningen, vilket är då kommunstyrelsens arbetsutskott samlas och ägnar sig åt föregående års årsbokslut och resultat samt kommande periods budget. Prioriteringsfasen sker under själva bokslutsberedningen. Under två dagar gör kommunstyrelsens arbetsutskott sina avväganden och prioriterar vad kommunen ska åstadkomma under kommande år. Kommunstyrelsens arbetsutskott ger nu förvaltningen i uppdrag att sätta siffror på och därmed förverkliga den beställning som bokslutsberedningen resulterat i. Därmed går arbetet in i förverkligandefasen. Utifrån beställningen räknas ett budgetförslag fram. Denna återkopplas via dialoger till kommunstyrelsens arbetsutskott, som då har en möjlighet att revidera sin beställning. Arbetet pågår fram till april/maj och resulterar i ett förslag till budget 2018-2020 som kommunfullmäktige fattar beslut om den 15 juni. Bugetbeslutet ligger sedan till grund för kommande verksamhetsplan som antas av kommunstyrelsen i december månad. 16

Budgetförutsättningar Skatter och statsbidrag Det råder fortsatt hög tillväxt i svensk ekonomi på grund av en ökad export och en ökning av hushållens konsumtion. Arbetslösheten pressas ned till nivåer motsvarande föregående högkonjunktur. Det är en utveckling som medför att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i snabb takt under år 2017. Under år 2018 fortsätter svensk ekonomi att stabiliseras. Konjunkturläget normaliseras och BNP samt sysselsättning utvecklas något svagare än vad det har gjort de senaste åren. Det innebär att skatteunderlagets tillväxt blir lägre än senaste åren, framförallt på grund av att sysselsättningsökningen upphör. Kommunens främsta inkomstkälla är skatter och statsbidrag. Nedan framgår kommunens intäktsutveckling och prognoser för kommande år. (mnkr) 2017 2018 2019 2020 2021 Skatter 1 997 2 072 2 140 2 220 2 315 Statsbidrag 220 237 248 253 246 Summa 2 217 2 309 2 388 2 473 2 561 Ökning 4,92% 4,15% 3,50% 3,20% 2,20% Källa: SKL cirkulär 17:18 Budgetförutsättningar för åren 2017-2020 (2017.04.27) SKLs prognos för skatter och bidrag har använts i beräkningarna för budgetperioden 2018-2020. Prognosen utgår från kommunens prognos för befolkningsutveckling och en oförändrad skattesats. 2018 förväntas skatteunderlaget öka. 2018 prognostiseras skatter och statsbidrag uppgå till 2 309 miljoner kronor, en ökning med 92 miljoner kronor jämfört med prognosen för år 2017. Internränta Internränta bygger på egna upplåningskostnader. SKL föreslår oförändrad internräntan för kommunerna år 2018 och deras rekommendation ligger därmed kvar på 1,75 procent. Lerums kommuns bedömning om att avvika från SKL och ha en internränta på 2,0 procent ligger även den fast. Kapitalkostnader I Lerums kommun förutsätts verksamheten kunna hantera förändrade kapitalkostnader inom ram då investeringstakten historiskt varit jämn. Dock görs undantag för skattefinansierad verksamhet inom sektor samhällsbyggnad, då deras numera förväntade ökande investeringstakt föranleder att kapitalkostnader genererar en motsvarande ökning av ram i den utsträckning övriga prioriteringar tillåter. För 2018-2020 har 3 miljoner kronor avsatts per år. Prisutveckling Konsumentprisindexets (KPI) förändring speglar hur prisläget utvecklas. En stor del av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen av KPI. SKL och Konjunkturinstitutet prognosticerar följande procentuella förändringar av KPI: KPI SKL KI 2018 2,3 (3,4) 1,6 (3,4) 2019 2,7 (3,0) 2,4 (3,6) 2020 2,8 3,1 Källa: SKL Budgetförutsättningar 2017-2020 (170216) samt KI Konjunkturläget mars 2017. Både SKL och Konjunkturinstitutet skriver ned sina tidigare prognoser av förväntad tillväxt av KPI. Förra årets budgets prognoser här angivna inom parantes. Förvaltningen gör bedömningen att prisutvecklingen inom verksamheterna kan klaras inom befintliga ekonomiska ramar. Löneutveckling Flera av avtalsområdena omförhandlas under 2018-2020 och nya avtal förväntas tecknas varför kostnadsbilden är något osäker. Bedömningen när det gäller avtalsrörelsen framåt är att den kommer att hålla sig på liknande nivåer. Utifrån förväntad löneutveckling sker ingen riktad omfördelning av resurser mellan sektorerna. 17

Investeringar och nyupplåning För Lerums kommun är investeringsbehovet fortsatt högt framförallt inom kommunens verksamhetslokaler. Flera investeringar i verksamhetslokaler, framförallt skolor, idrottshallar och förskolor budgeteras under 2018-2020. Även behovet av infrastrukturinvesteringar ökar framöver. I takt med nyproduktion och/eller utbyggnader av fastigheter behövs nya trafiklösningar och utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. En sammanställning av förslag till investeringsbudget för perioden 2018-2020 återfinns bland de finansiella rapporterna. Nyupplåning Nettoinvesteringarna enligt budget och plan 2018-2020 uppgår till 1,2 miljarder kronor och den förväntade upplåningen under samma period beräknas till 551 miljoner kronor. År 2017 2018 2019 2020 Nettoinvestering 477 471 407 284 Nyupplåning 300 289 196 66 18

Finansiella rapporter Driftsredovisning VP Budget Budget Budget Verksamhet (mnkr) 2017 2018 2019 2020 Skattefinansierad verksamhet Ej fördelade kostnadsökningar Löneökningar 2017 8 0 0 0 Avsatta medel kapitalkostnadsökning 3 6 9 Resultatreglering 3 10 10 10 Reserverat utrymme 29 29 29 Summa centrala kostnadsökningar 11 42 45 48 Stab och utveckling 152 159 162 168 Samhällsbyggnad 122 126 129 133 Lärande 1 172 1 213 1 240 1 283 Stöd och omsorg 729 755 771 798 Summa sektorernas nettokostnader 2 174 2 253 2 302 2 382 Finansförvaltningen -38-49 -31-37 varav jämförelsestörande poster -16-16 -16-16 Verksamhetens nettokostnader 2 147 2 246 2 316 2 393 Not: Från och med år 2018 ingår löneökningar i respektive sektors ram Fördelning av det reserverade utrymmet kräver beslut i kommunstyrelsen som ska rapporteras till kommunfullmäktige. 19

Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) 2017 2018 2019 2020 Verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar -2 027-2 122-2 188-2 261 Avskrivningar -120-124 -128-132 Verksamhetens nettokostnader -2 147-2 246-2 316-2 393 Skatter 2 008 2 072 2 140 2 220 Generella statsbidrag 213 237 248 253 Finansiella intäkter 4 7 3 3 Finansiella kostnader -25-22 -25-27 Resultat före extraordinära 53 48 50 56 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 Resultat 53 48 50 56 20

Finansieringsbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) 2017 2018 2019 2020 Drift Årets resultat 53 48 50 56 Justering för av- och nedskrivningar 120 124 128 132 Förändring pensionsskuld inkl löneskatt -10-12 10 8 Just. för övr. ej likviditetspåverkande poster 0 0 0 0 Förändring kortfristiga fordringar 0 0 0 0 Förändring förråd och lager 0 0 0 0 Förändring kortfristiga placeringar 15 15 15 15 Förändring kortfristiga skulder 0 0 0 0 Förändring likvida medel drift 178 175 203 211 Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar -477-471 -407-284 Försäljning materiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Förvärv exploateringstillgångar 0 0 0 0 Övriga ej rörelsepåverkande poster 0 0 0 0 Förändring likvida medel investeringar -477-471 -407-284 Finansiering Nyupptagna lån 300 289 196 66 Amortering av skuld 0 0 0 0 Ökning långfristiga fordringar 0 0 0 0 Minskning långfristiga fordringar 7 7 7 7 Förändring likvida medel finansiering 307 296 203 73 Förändring av likvida medel 8 0 0 0 21

Balansräkningsbudget Justerad budget Budget Budget Budget (mnkr) 2017 2018 2019 2020 Tillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar 2 549 2 896 3 175 3 327 Finansiella anläggningstillgångar 164 157 150 143 Omsättningstillgångar 482 467 452 437 Summa tillgångar 3 196 3 520 3 777 3 907 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat 526 579 627 677 Årets resultat 53 48 50 56 Avsättningar 882 870 880 888 Skulder Långfristiga skulder 1 311 1 600 1 796 1 862 Kortfristiga skulder 424 424 424 424 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 3 196 3 520 3 777 3 907 22

Investeringsbudget Verksamhet Budgeterade Total Budgeterade Budgeterade Budgeterade utbetalningar projekt-budget utbetalningar utbetalningar utbetalningar (mnkr) 2017 2018 2019 2020 Stab och utveckling 3,0 7,3 3,3 2,0 2,0 Lärande 28,9 104,2 27,2 28,2 13,6 Stöd och omsorg 17,3 23,4 5,9 7,0 7,0 Samhällsbyggnad varav: Kommunala verksamhetslokaler Lärande 188,3 1 070,5 245,7 274,7 154,3 Kommunala verksamhetslokaler Stöd och omsorg 3,1 27,0 2,3 24,0 0,0 Kommunala verksamhetslokaler Övriga 52,0 228,9 93,6 18,5 34,5 Infrastruktur 97,9 379,2 86,3 89,6 88,3 Belysning 1,0 1,5 0,5 0,5 0,5 Mindre investeringar på SB 1,5 9,4 3,3 3,3 2,8 VA/Renhållning 84,2 303,6 120,7 60,3 51,8 Neddragning pga begränsningar i genomförandetakt -117,8-101,6-71,0 Totalt 477,2 2 154,9 471,0 406,5 283,8 23

Exploateringsbudget mnkr Slutredovisas år Projekt Summa 2017 Gnejsvägen 16,0 Gamla ramfabriken Biskopssiken Aggetorp Mindre proj inom dpl 2018 Mindre proj inom dpl 16,0 Öxeryd Stillestorp Skiffervägen Lilla Bråta Floda centrum Herrgårdsbacken 2019 Norra Hallsås 16,0 Floda Centrum Missionskyrkan Mindre proj inom dpl 2020 Lerum Centrum 16,0 Resecentrum Floda centrum övrigt Plan Bostäder 24

Bilagor VA och renhållning Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) 2017 2018 2019 2020 VA Totala intäkter -79,8-82,2-84,7-87,2 Totala kostnader 82,6 85,0 87,5 90,0 Taxefinans. verksamh. VA 2,8 2,8 2,8 2,8 Resultatbudget Budget Budget Budget Budget (mnkr) 2017 2018 2019 2020 Renhållning Totala intäkter 30,3 31 31 32 Totala kostnader 30,8 31,5 31,5 32,5 Taxefinans. verksamh. Renh 0,5 0,5 0,5 0,5 25