Infoarbete koppar 2017 Emilie Grubbström Gryaab Rapport 2017:8

Foto: Fredrik Davidsson Infoarbete koppar 2017 Emilie Grubbström 2017-10-20 Gryaab Rapport 2017:8

Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar in och behandlar avloppsvatten från ägarkommunerna. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Gryaab driver ett av Nordens största reningsverk Ryaverket, som ligger på Hisingssidan av Älvsborgsbron i Göteborg. Sedan bolagets tillkomst har det gjorts miljösatsningar på miljarder kronor i tunnlar och reningsverk. Det har resulterat i att regionens vattendrag befriats från utsläpp av avloppsvatten och ett renare hav. Gryaab rapporter 2014:1 Miljörapport Ryaverket 2013 2014:2 Miljörapport Syrhåla 2013 2014:3 Optimerad BOD-avskiljning 2014:4 Silver till Ryaverket. Källor till silver i inkommande avloppsvatten 2014:5 Förstudie hårvårdssalonger - Identifikation av miljöfarliga ämnen i hårvårdsprodukter. 2014:6 Kartläggning av C-verksamheternas användning av kemikalier innehållande utfasningsämnen 2014:7 Konduktivitetsspårning 2013 2014:8 Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? 2014:9 Pilotförsök med filtrering av rejektvatten i trumfilter 2014:10 Uppföljning av nitrifikation efter installation av luftare i första zonen i ED Linje 6 2015:1 Framtida skivfilterkapacitet 2015:2 Framtida slamhantering - processutvärdering 2015:3 Koppar till Ryaverket 2015:4 Miljörapport Ryaverket 2014 2015:5 Miljörapport Syrhåla 2014 2015:6 Innehåll i spillvatten påverkat av släckvatten från brand på Ringön 2015:7 Utvärdering av slamförordningsämnen (organiska ämnen) i Gryaabs slam. 2015:8 Anläggningsdata 2015 2015:9 Referensprovtagning 2014/2015 2016:1 Miljörapport Ryaverket 2015 2016:2 Miljörapport Syrhåla 2015 2016:3 Förstudie Kvicksilver Behov av sanering av avloppsledningar från tandläkarkliniker 2016:4 ModellEN - dynamisk processmodellering av olika körsätt med ny nitrifikationsanläggning i drift. Resultat och utvärdering. 2016:5 Bisfenol A 2016:6 Lokalisering av eventuellt tillkommande avloppsreningskapacitet 2016:7 Silver till Ryaverket -Källor till silver i inkommande avloppsvatten 2017:1 Gryaabs uppströmsarbete, bilaga till länsstyrelsen i samband med tillståndsansökan 2017:2 Miljörapport Ryaverket 2016 2017:3 Miljörapport Syrhåla 2016 2017:4 Prognos för framtida belastning till Ryaverket 2017:5 Bly till Ryaverket 2017:6 Provtagning vid mottagningsstationen för organiskt material på Ryaverket samt slamtömningsstationen i Göddered 2016. 2017:7 Metanavgång

1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Syfte... 2 Bakgrund och fakta om koppar... 2 Ursprung och användningsområde... 2 Koppar i ytvatten och avloppsslam... 2 Koppar i dricks- och dagvatten... 2 Ansvar samt lokala och nationella riktlinjer... 3 Infoarbete 2017... 3 Tillvägagångssätt... 3 Resultat... 4 Diskussion och slutsats... 5 Rekommendationer till byggbranschen... 6 Referenser... 7 Bilaga I Förteckning företag... 8 Bilaga II Frågeformulär... 9 Bilaga III Faktablad... 11

2 Sammanfattning Syfte Syftet med undersökningen om koppar har varit att få en aktuell bild av hur koppar används inom byggsektorn, av arkitekter och konsulter i anslutning till Ryaverkets upptagningsområde. Syftet har också varit att sprida kunskap om hur koppar i exempelvis dricksvattenledningar och utvändiga byggmaterial kan leda till negativa effekter. Bakgrund och fakta om koppar Ursprung och användningsområde Koppar är en tungmetall som finns bundet i malm i jordskorpan. Koppar är en ren metall som har mångsidig användning, inte minst då den leder elektricitet och avleder värme. Koppar används bland annat som elektrisk ledare, i bromsbelägg och i legeringar i beslag och dekorationer. Inom byggsektorn används koppar som byggplåt för tak och fasader och i kopparledningar för dricksvatten. Koppar används även i tryckimpregnerat virke, i form av kopparsalter. Kopparsalterna är samma typ av ämnen som används i båtbottenfärger för algbekämpning (Råd och Rön, 2016). Koppar i ytvatten och avloppsslam Ytvatten Koppar är essentiellt som mikronäringsämne för djur och växter. I höga koncentrationer är koppar skadligt för organismer och förhöjda halter kan ge skadliga effekter på såväl mark- som vattenväxter. Dessa effekter kan uppträda vid halter som uppmäts i förorenade miljöer, exempelvis i storstäder. Enligt Miljöförvaltningen i Göteborg (2017) registrerades höga halter av koppar i Lillhagsbäcken, Kvillebäcken och Stora ån 2015. Även i Säveån registrerades förhöjda halter (Miljöförvaltningen 2017). Utsläpp av koppar till ytvatten sker huvudsakligen med dagvatten från områden med separata system, med ca 1 200 kg/år (Göteborgs Stad 2007) samt från Ryaverket till Göta älv med ca 1 400 kg/år (Gryaab, 2017). Avloppsslam Inkommande avloppsvatten till Ryaverket renas och en stor del av föroreningarna hamnar i slammet. Under 2016 kom 7 600 kg koppar med inkommande vatten till Ryaverket. Av dessa hamnade 6 400 kg i slammet (Gryaab, 2017). Koppar i dricks- och dagvatten Dricksvatten Koppar är det vanligaste materialet för vattenledningsrör inomhus och har en lång livstid. Under senare tid har koppar till stor del börjat ersättas med plast (polyeten) och i mindre omfattning mot rostfritt i nyproduktion. Forskning pågår om ev. bieffekter av dessa material. Dagvatten Koppar i dagvatten från kombinerade områden som leds till Ryaverket kommer till ca 60% från byggnader och till ca 40% från trafikytor (Göteborgs stad 2007). Koppar i dagvatten från områden med separata system och som leds till recipient kommer till ca 15% från byggnader och till ca 85% från trafikytor (Göteborgs stad 2007).

3 I stadsmiljö avger kopparytor 1-2 g Cu/m 2 och år genom korrosion (Göteborgs stad 2007). Ansvar samt lokala och nationella riktlinjer Göteborgs stad har det övergripande ansvaret för att nå de nationella och lokala miljömålen, varav flera berör koppar. Göteborgs stad som fastighetsägare har ansvaret för de egna fastigheternas utformning och miljöpåverkan. Fastighetsföretag och byggföretag samt av dem anlitade konsulter och arkitekter, har alla möjligheter att välja miljövänliga byggnadsmaterial. Estetik och ekonomi påverkar valet, men utredningar har visat att det blir måttliga merkostnader att t.ex. ersätta kopparrör med rostfria alternativ (1-3% dyrare) (Broo et al 2000). I Kretslopp och vattens dagvattenplan nämns koppar som ett av flera ämnen som ska åtgärdas med rening, anpassat utifrån avrinningsområde och recipientens känslighet (Göteborg Kretslopp och vatten 2017). I Göteborgs kemikalieplan sägs inget specifikt om koppar (Göteborgs stad 2014). I Stockholms kemikalieplan sägs att Koppar är ett prioriterat riskminskningsämne. Kopparjonen som frigörs vid oskyddad användning av koppar är miljöfarlig och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön och Utvändiga tak- och fasadmaterial bör inte emittera koppar- eller zinkjoner om det inte är särskilt kulturhistoriskt motiverat eller om avrinningen omhändertas lokalt. (Stockholm stad (2017). Miljömärkningen Svanen säger: Tappvattenledningar får inte bestå av koppar som material. Undantaget är synliga rörförläggningar/rördragningar och vattenarmaturers anslutningsledningar. Beklädnad till tak och fasad samt produkter till tak och fasad får inte innehålla mer än 10 viktprocent koppar. Produkter till tak och fasad omfattar bland annat takavvattningsprodukter, takrännor, avluftshuv, takfotsnät och täckprofiler. (Svanen 2017). Byggvarubedömningen anger bl.a. att tak-, fasad- och avvattningssystem samt vattenrör, tankar och beredare m.m. som är i kontakt med betydande mängd vatten där urlakning sker av bl.a. koppar och zink (påverkar halter i avloppsslam) ska undvikas (Byggvarubedömningen 2016). Infoarbete 2017 För att få en aktuell bild av hur koppar används inom byggsektorn, av arkitekter och konsulter i anslutning till Ryaverkets upptagningsområde har Gryaab genomfört en undersökning under hösten 2017. Tillvägagångssätt Initialt valdes ett antal byggföretag, konsulter och arkitekter med verksamhet inom Ryaverkets upptagningsområde ut. Totalt kontaktades 41 företag, varav 17 byggföretag, nio konsultbolag och 15 arkitektbyråer. Företagen valdes ut på flera sätt. Dels valdes företag som är upphandlade av Göteborgs Stad, dels valdes företag som hamnade högt upp på en sökning via söktjänsten Google. Företag som Gryaab tidigare haft kontakt med, bland annat i projekt, samt kommunala bostadsbolag valdes även ut. I Bilaga I finns en förteckning över de företag som kontaktats i undersökningen. Samtliga företag i undersökningen kontaktades initialt via mejl i början av september 2017. I mejlet beskrevs undersökningen och syftet och ett frågeformulär bifogades, se bilaga II. Med mejlet skickades även ett faktablad om koppar framtaget av Per-Arne Malmqvist, den konsult som anlitats för att stödja Gryaab i undersökningen, se bilaga III.

4 Efter cirka tre veckor skickades en påminnelse om att delta i undersökningen till företagen. Ett antal av de företag som inte svarat på frågeformuläret via mejl kontaktades även via telefon. Resultat Av de totalt 41 kontaktade företagen svarade 10 företag på frågeformuläret. Bland de företag som svarade fanns sju byggbolag, varav tre kommunala byggbolag, en konsult och två arkitektbyråer. Tabell 1 visar en sammanställning över de svar som företagen lämnat i frågeformuläret. Svaren är uppdelade för de olika kategorierna byggföretag, konsulter och arkitektbyråer. Tabell 1. Svar från företag som svarat på frågeformuläret. Fråga Svar Ja Nej Bygg Konsult Arkitekt Bygg Konsult Arkitekt Finns miljöpolicy? VII I II Finns V I I II I miljömärkning/certifiering? Finns kunskap om kopparns negativa effekter? VII I II Koppar till dricksvattenledningar? II I IV I I Koppar i utvändigt byggmaterial? I I V II Finns övriga användningsområden för koppar? I I II Finns lokal rening (då I I koppar används utvändigt)? Ersätts koppar vid stambyte/reparation? V I I Används koppar vid utvändiga reparationer/ ombyggnationer? I I V Miljömässig avvägning vid användning? VI I II Då en fråga lämnats utan svar har ingen markering gjorts i tabellen. I de fall då koppar inte används i utvändigt byggmaterial har svar på fråga om lokal rening vid byggnation inte varit aktuell att svara på. I frågeformuläret fanns även frågan I de projekt där koppar använts, vem har varit pådrivande för materialvalet? Som alternativ fanns byggkonsult, arkitekt, slutkund/beställare samt möjlighet att fylla i övrigt alternativ. Flera alternativ är möjliga att kryssa i. Konsulten angav byggkonsult, arkitekt och slutkund/beställare. De två arkitektbyråerna angav arkitekt samt slutkund/beställare. För byggbolagen angav tre företag arkitekt och fyra angav slutkund/beställare. Under övrigt angav ett bolag att det är ett

5 gemensamt beslut att använda koppar och ett bolag angav att stadsantikvarie/byggnadsantikvarie är pådrivande i vissa projekt. Tillsammans med ett antal av frågorna i formuläret fanns fält för egna kommentarer. På frågan Görs någon miljömässig avvägning vid användning av koppar? gavs bland andra nedanstående svar. Nyproduktionen styrs genom företagets miljöprogram som omfattar kraven i Göteborgs stads program för miljöanpassat byggande. Eventuella avsteg skall motiveras. Vi miljöcertifierar (Miljöbyggnad) all nyproduktion. Koppar har i princip försvunnit helt och hållet i nyproduktion. Skulle i så fall vara någon gestaltningsfråga arkitekten driver och vi skulle behöva ta en avvikelse på, men det är ytterst sällan idag. Produkter med eventuellt kopparinnehåll bedöms gentemot likvärdiga material där byten kan ske utan att påverka funktion, krav ställs på eventuella underleverantörer att säkerställa att till envar tid bästa miljöval skall råda. Under Fält för egna kommentarer gavs bland andra nedanstående svar. Hos oss är varje projekt unikt men generellt vill ingen använda koppar mer än i undantagsfall och då gäller det oftast utanpåliggande rör i badrum. Vi bygger inte in koppar i byggnader./ I kompletterande mejl gavs bland andra nedanstående svar..där vi kan påverka i ett tidigt skede önskar vi alltid att våra kunder skall välja miljöval till sina fastigheter, har vi möjligheten att redan i projekteringsfasen påverka så gör vi givetvis detta, både i val av material och rening vid behov. Det kan i framtiden arta sig så att vi väljer renoveringsentreprenader för kommuner där antikvarier föreskriver koppar på grund av antikvariska märkningar av fastigheter, då har vi frågan om rening på bordet i förebyggande syfte. Koppar på fasad o tak - aldrig! Kompletterande frågor ställdes till företag som deltagit i entreprenad för byggnader med misstänkt utvändigt byggmaterial av koppar. I flera fall visade det sig handla om material som liknar koppar till utseende, men som i själva verket består av behandlad plåt. Diskussion och slutsats Svarsfrekvensen i undersökningen var relativt låg, cirka 25 % av de kontaktade företagen svarade på frågeformuläret. Anledningen till detta kan bland annat vara att det var frivilligt att delta i undersökningen och att tid och vilja att svara inte fanns. Det kan också vara så att företag som använder koppar vid byggnation inte vill delta med risk för att bli uthängda. I det mejl som skickades till företagen fanns information om att alla svar skulle komma att redovisas anonymt, trots detta kan företag vara tveksamma till att delta. Av de företag som deltog i undersökningen uppgav samtliga företag att man har en miljöpolicy och att man är medveten om kopparns negativa effekter vid användning. Detta tyder på en miljömedvetenhet hos företagen. Samtliga företag som svarade på frågan angav också att man gör en miljömässig avvägning i de fall koppar används.

6 Tre företag angav att koppar används i dricksvattenledningar vid nybyggnation och sex företag att detta inte är fallet. De företag som svarat att koppar används i dricksvattenledningar anger att det kan vara svårt att ersätta koppar i slutna system och att det endast används i undantagsfall, exempelvis i utanpåliggande rör i badrum. I en av kommentarerna anges att koppar så gott som helt försvunnit ur nyproduktion. Trenden tyder på att koppar används allt mindre i dricksvattenledningar och att det framförallt görs i undantagsfall, bland annat på grund av utseendet i ytliga rördragningar. Majoriteten av företagen anger också att koppar ersätts med annat material vid stambyte, något som styrker teorin om att koppar används i mindre utsträckning. Endast två företag anger att koppar används i utvändiga byggmaterial. Två företag anger också att koppar används vid utvändiga reparationer, varav ett av företagen även svarat ja på frågan om koppar används vid nybyggnation. Företagen anger att man råder beställare och arkitekter att undvika koppar alt. att ersätta med annat material samt att krav ställs på underleverantörer att göra ett så bra miljöval som möjligt. Detta tyder på att företagen är medvetna om den negativa effekten och arbetar för att byta ut koppar mot bättre alternativ då detta är möjligt. Krav riktas mot underleverantörer vilket tyder på att företagen tar sitt ansvar även nedåt i kedjan. Undersökningen har visat att misstänkt byggnadsmaterial av koppar i flera fall varit ett liknande, men miljövänligare alternativ. Skeppsbrohuset vid Stenpiren är som exempel fodrat med en eloxerad rostfri fasadskiva och Origo-byggnaden i Nya Hovås är fodrad med cortenplåt. Det finns dock flertalet andra byggnader i Göteborgsregionen med känt innehåll av koppar i utvändigt byggmaterial, exempelvis Calanderska sjukhuset och Wallenstams byggnad på Avenyn. Som svar på frågan om vem som varit pådrivande vid valet att använda koppar är arkitekt och slutkund/beställare de vanligaste svarsalternativen. Detta stämmer överens med att flera byggföretag som deltagit i undersökningen anger att de försöker råda beställare och arkitekter att välja andra material då detta är möjligt. Den låga svarsfrekvensen gör att det är svårt att dra några vidare slutsatser utifrån svaren. Trots detta har undersökningen varit viktig som informationskälla och ytterligare kunskap om kopparns negativa effekter har spridits till aktörer på marknaden. Rekommendationer till byggbranschen För att minska förekomsten av koppar till avlopp och recipient föreslås nedanstående rekommendationer till bolag verksamma inom byggbranschen: Undvik koppar som byggnadsmaterial i områden med kombinerade ledningssystem, i syfte att minska kopparinnehållet i avloppsvatten och slam. Undvik vattenledningar av koppar i nya byggnader och ersätt successivt koppar med andra material i befintliga byggnader. Undvik koppar som byggnadsmaterial i områden där takvattnet leds till känsliga sjöar eller vattendrag som får ett stort inflöde genom dagvatten. Om koppar tillåts som takmaterial bör takvattnet renas lokalt i dessa områden.

Referenser Broo, A. Elfström, B. Berghult, and T. Hedberg (2000). "Dricksvatten och korrosion en handbok för vattenverken." VA-FORSK RAPPORT (2000) Göteborgs Miljöförvaltning 170530: http://goteborg.se/wps/portal/start/miljo/goteborgs-tolvmiljomal/levande-sjoar-ochvattendrag/indikatorer/!ut/p/z1/04_sj9cpykssy0xplmnmz0vmafijo8ziawy9ai2cdb0n_n0t3qw8q 7wD3Py8ffwdPcz1wwkpiAJKG-AAjgb6BbmhigCCIqmH/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ Göteborgs stad (2007). Systemstudie avlopp. Bilaga 4: Föroreningsbelastning inom duplikat ledningssystem i Göteborg, och Bilaga 5: Föroreningsbelastning från dagvatten i Göteborg, del 2 Dagvatten från det kombinerade systemet. Kretsloppskontoret 2007. Gryaab, (2017). Miljörapport Ryaverket 2016, version 1.2. Gryaabrapport 2017:2.Göteborgs stad (2007). Systemstudie avlopp. Bilaga 4: Föroreningsbelastning inom duplikat ledningssystem i Göteborg, och Bilaga 5: Föroreningsbelastning från dagvatten i Göteborg, del 2 Dagvatten från det kombinerade systemet. Kretsloppskontoret 2007. Råd och Rön 2016, artikel hämtad 2017-08-24 på https://www.radron.se/artiklar/virke-med-daligtrykte/ 7

8 Bilaga I Förteckning företag Byggbolag Bostadsbolaget, info@bostadsbolaget.se Familjebostäder, familjebostader@familjebostader.se Bostads AB Poseidon, anders.soderman@poseidon.goteborg.se (VD) Gårdstensbostäder, gbg@gardstensbostader.se Serneke, info@serneke.se NCC, info@ncc.se Skanska, susanne.liljedahl@skanska.se (kontakt byggentreprenader Göteborg) PEAB, +46 431 890 00 (växel, huvudkontor), maria.hernroth@peab.se, 031-700 84 00) (hållbarhet) HSB, info.gbg@hsb.se Bygg-Göta Göteborg AB, info@bygg-gota.se Ivar Kjellberg Byggnads AB, 031-42 84 00, anders.larsson@kjellberg.se MVB Astor Bygg AB, gbg@mvbab.se Veidekke, johan.alte@veidekke.se (Hållbarhetschef Sverige) Egnahemsbolaget, linda.bjorck@egnahemsbolaget.se (VD-assistent) Wallenstam, bo.strandberg@wallenstam.se (miljöchef) Billström Riemer Andersson Bygg AB, info@brabygg.se Tuve Bygg, info@tuvebygg.se Konsulter Midroc, rikard.sjoqvist@midroc.se (Miljö-och teknikchef) Sweco, soren.hed@sweco.se (VD byggkonstruktion) Bygg och konsult i väst AB, kontor@byggochkonsult.se COWI, info@cowi.se ÅF, nyamko.sabuni@afconsult.com (hållbarhetsfrågor), info@afconsult.com ELU Konsulter, info@elu.se Sigma Civil AB, johan.engstrom@sigma.se Integra Ingeneering, +46 (0)10-102 51 00, anders.skoglund@integra.se (VD) Projektengagemang Sweden AB, mathias.thorsson@tellstedt.se (affärsområdeschef byggnad) Arkitekter KUB Arkitekter, peje@kub-arkitekter.se, 031-105656 White, johanna.engberg@white.se, +46 31 60 86 14 (miljöspecialist) Winghårds Arkitekter, wingardh@wingardhs.se FO Arkitektkontor, tomas.kall@foark.se, olle.andersson@foark.se Okidoki Arkitekter, maja@okidokiarkitekter.se (VD) Liljewall Arkitekter, info@liljewall.se MA Arkitekter, bo.ekstrom@ma-arkitekter.se Arkitektrådet AB, peo.oskarsson@arkitektradet.se Werner Arkitekter AB, info@wernerarkitekter.se ABAKO, nils.korth@abako.se (kontorschef) Tengbom arkitekter, janica.wiklander@tengbom.se (kontorschef) Krook & Tjäder, info@krook.tjader.se Yngve Lund Arkitekt AB, arkitekter@ylab.se Stadsarkitekt SBK, henrik.markhede@sbk.goteborg.se (bjorn.siesjo@sbk.goteborg.se) Bygglovsarkitekt SBK, torbjorn.borglin@sbk.goteborg.se

9 Bilaga II Frågeformulär Frågeformulär koppar Grunduppgifter Namn på företag: Klicka eller tryck här för att ange text. Typ av företag (ex byggföretag, konsult, arkitekt): Klicka eller tryck här för att ange text. Funktion/roll på företaget (ex. miljösamordnare, hållbarhetsansvarig): Klicka eller tryck här för att ange text. Kontaktuppgifter (namn, e-post och telefonnummer): Klicka eller tryck här för att ange text. Övergripande 1. Har företaget en miljöpolicy eller motsvarande som man arbetar efter? Eventuella kommentarer: Klicka eller tryck här för att ange text. 2. Har företaget någon miljömärkning/certifiering? Om ja, ange vilken/vilka nedan. Svar: Klicka eller tryck här för att ange text. Koppar 3. Har företaget kunskap om kopparns negativa effekter i miljön? Vid nybyggnation 4. Används koppar till dricksvattenledningar? 5. Används koppar i utvändigt byggmaterial? 6. Övriga användningsområden för koppar (ex. i tryckimpregnerat virke)? Svar: Klicka eller tryck här för att ange text. 7. I de fall koppar används i utvändiga byggmaterial, säkerställs det att avrinnande vatten renas lokalt innan avledning till dag/spillvattennät? Vid befintlig byggnation 8. Ersätts koppar med annat material vid stambyte/reparation? 9. Används koppar vid utvändiga reparationer/ombyggnationer? Fortsättning på nästa sida

Övrigt 10. I de projekt där koppar använts, vem har varit pådrivande för materialvalet? Fler alternativ är möjliga. Byggkonsult (ex VVS) Arkitekt Slutkund/beställare Från annat håll Var god ange vem Klicka eller tryck här för att ange text. 11. Görs någon miljömässig avvägning vid användning av koppar? 12. Om ja, beskriv kortfattat nedan. Svar: Klicka eller tryck här för att ange text. 13. Fält för egna kommentarer, synpunkter m.m. Klicka eller tryck här för att ange text. 10 Tack för ditt svar! Jag/annan representant från företaget/organisationen önskar bli inbjuden till ett kommande möte där resultaten av denna undersökning redovisas: I det fall deltagande önskas ange kontaktuppgifter till den person som ska bjudas in till ett kommande möte (e-postadress, telefonnummer): Svar: Klicka eller tryck här för att ange text. För eventuella frågor/funderingar/synpunkter vänligen kontakta någon av oss på Gryaab. Emilie Grubbström 031-64 74 10 Fredrik Davidsson 031-64 74 34

11 Bilaga III Faktablad Koppar i Göteborg ett faktablad Vad är koppar och var finns den? Koppar är en metall som har mångsidig användning, inte minst för dess förmåga att leda elektricitet och att avleda värme. Inom bebyggelse används den som byggplåt för tak och fasader samt för dricksvattenledningar inom fastigheter. Vilka problem ställer koppar till? Ytvatten Koppar är i höga koncentrationer toxiskt för levande organismer. Enligt Miljöförvaltningen (2017) registrerades 2015 höga halter av koppar i bl.a. Lillhagsbäcken, Önneredsbäcken samt Stora ån (överskrider hög halt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder). I Säveån registrerades också förhöjda halter. Något färre vattendrag visade på höga metallhalter än tidigare år, troligen beroende på mindre regnvolymer. Utsläpp av koppar till ytvatten sker huvudsakligen med dagvatten från duplikata områden (ca 1100 kg/år) samt från Ryaverket (1400 kg/år, till älvmynningen). (Göteborgs stad (2007) resp. Davidsson (2015)). Avloppsslam Inkommande avloppsvatten till Ryaverket renas och de flesta föroreningarna hamnar i avloppsslammet. Av inkommande koppar (7200 kg/år) hamnar 6200 kg i slammet (Gryaab, 2017). Det finns regler för hur mycket koppar det får finnas i slammet för att det skall bli godkänt för användning i jordbruket (REVAQ) (Svenskt Vatten 2017). Slammet från Ryaverket överskrider idag inte dessa gränsvärden (Davidsson 2015) men begränsningar av hur mycket slam som får spridas på åkermark kan behöva införas i framtiden om inte kopparhalten i slammet minskar. Detta kommer att försvåra eller förhindra kretslopp av fosfor. Vilka är de största kopparkällorna? Det finns flera källor till koppar i avloppsvatten. Den största källan är kopparrör i fastigheter (ca 60%), och den näst största är dagvatten. (Davidsson 2015) Dricksvatten Koppar är det vanligaste materialet för inomhus vattenledningsrör. Under senare år börjar koppar till stor del ersättas med plast (polyeten) och i mindre omfattning rostfritt i nyproduktion (forskning pågår om ev. bieffekter av dessa material). Befintliga kopparledningar har dock en lång livstid. Dagvatten Koppar i dagvatten från kombinerade områden (som går till Ryaverket) kommer till ca 60% från byggnader och ca 40% från trafikytor (Göteborgs stad 2007). Koppar i dagvatten från duplikata områden (som går till ytvatten) kommer till ca 15% från byggnader och ca 85% från trafikytor (Göteborgs stad 2007). I stadsmiljö avger kopparytor 1-2 gcu/m 2,år genom korrosion (Göteborgs stad 2007).

Hur kan man minska kopparinnehållet i avloppsvatten? Dricksvatten 1. Ändra sammansättningen hos utgående vatten från vattenverken Kopparkorrosionen minskar med ökande ph och buffertförmåga (alkalinitet), i motsats till järnkorrosionen. Levererat vatten från Göteborgs vattenverk anses ha en bra sammansättning från korrosionssynpunkt. Om man ändrar dessa parametrar riskerar man få ökad korrosion av järn. 2. Byt ledningsmaterial till rostfritt eller plast, börja med nyproduktion Dagvatten 1. Använd kopparfria tak-och fasadmaterial, börja med nybyggnation 2. Använd kopparfria bromsskivor. Det finns bromsbelägg med ingen koppar eller lägre kopparinnehåll. Många av dessa är piratprodukter i motsats till originalbeläggen, som oftast har högt kopparinnehåll. 3. Reningsåtgärder a/ vid fastigheter; b/ efter gator och vägar Vem ansvarar? Göteborgs stad har det övergripande ansvaret för att nå de nationella och lokala miljömålen, varav flera berörs av kopparfrågan. Göteborg som fastighetsägare har ansvaret för de egna fastigheternas utformning och miljöpåverkan. Fastighetsföretag och byggföretag, liksom deras konsulter och arkitekter, har alla möjligheter att välja miljövänliga byggnadsmaterial. Estetik och ekonomi påverkar valet, men utredningar har visat att det blir måttliga merkostnader att t.ex. ersätta kopparrör med rostfria (1% dyrare). Frågan om de juridiska aspekterna och stadens möjligheter att i detaljplaner, byggnadslov, markanvisningar mm. reglera och påverka användningen av koppar hanteras inte här. Hur gör andra? I Stockholms kemikalieplan sägs att Koppar är ett prioriterat riskminskningsämne. Kopparjonen som frigörs vid oskyddad användning av koppar är miljöfarlig och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön och Utvändiga tak- och fasadmaterial bör inte emittera koppar- eller zinkjoner om det inte är särskilt kulturhistoriskt motiverat eller om avrinningen omhändertas lokalt. (Stockholm stad (2017)). Miljömärkningen Svanen säger: Tappvattenledningar får inte bestå av koppar som material. Undantaget är synliga rörförläggningar/rördragningar och vattenarmaturers anslutningsledningar. (Svanen (2017)). Beklädnad till tak och fasad samt och produkter till tak och fasad får inte innehålla mer än 10 viktprocent koppar. Produkter till tak och fasad omfattar bland annat takavvattningsprodukter, takrännor, avluftshuv, takfotsnät och täckprofiler. Byggvarubedömningen säger (nerkortat): Undviks: Tak-, fasad- och avvattningssystem samt vattenrör, tankar och beredare m.m. som är i kontakt med betydande mängd vatten där urlakning sker av bl.a. koppar och zink (påverkar halter i avloppsslam). (Byggvarubedömningen (2016)). I Göteborgs kemikalieplan sägs inget specifikt om koppar. (Göteborgs stad (2014)). I Göteborgs Kretslopp och Vatten dagvattenplan är koppar ett av flera ämnen som skall åtgärdas genom reningsåtgärder, beroende på avrinningsområde och recipientens känslighet. (Göteborg Kretskopp och Vatten 2017). Rekommendationer Undvik koppar som byggnadsmaterial i områden med kombinerade ledningssystem, i syfte att minska kopparinnehållet i avloppsvatten och slam. 12

Undvik vattenledningar av koppar i nya byggnader och ersätt successivt koppar med andra material i befintliga byggnader. Undvik koppar som byggnadsmaterial i områden där takvattnet leds till känsliga sjöar eller vattendrag som får ett stort inflöde genom dagvatten. Om kopparen tillåts som takmaterial bör takvattnet renas lokalt i dessa områden. 13 Referenser och litteratur Borg, H (2014). Koppar i Stockholms vattenområden. Rapport till Miljöförvaltningen i Stockholms stad. Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet. Broo, A. Elfström, B. Berghult, and T. Hedberg (2000). "Dricksvatten och korrosion en handbok för vattenverken." VA-FORSK RAPPORT (2000) Broo, A. Elfström, B. Berghult, and T. Hedberg (1997). "Copper corrosion in drinking water distribution systems - the influence of water quality." Corrosion Science 39.6 (1997): 1119-1132. Byggvarubedömningen (2016) https://byggvarubedomningen.se/globalassets/information/kriterier- 2016.pdf Davidsson F (2015). Koppar till Ryaverket. Gryaab rapport 2015:3. Opublicerad. Ekstrand, S., Östlund, P. och Hansen, C. (2001). Digital photo air processing for mapping of copper roof distribution and estimation of related copper pollution. Water, Air and Soil Pollution Focus, 1 (3-4), 267-278. Ekvall J., Strand M. (2001). Dagvattenundersökningar i Stockholm, 1992-2000. Stockholm Vatten, rapport 3/2001. European Copper Institute (2008). The Copper Voluntary Risk Assessment. Tillgänglig från: http://echa.europa.eu/sv/copper-voluntary-risk-assessment-reports [2014-02-28]. Finnson, A. (2014). Svenskt Vattens synpunkter på koppar i samband med Naturvårdsverkets utredning om hållbar återföring av fosfor inklusive författningsförslag. PM Svenskt Vatten. Gryaab, 2017. Miljörapport Ryaverket 2016, version 1.2. Gryaabrapport 2017:2. Göbel, P., Dierkes, C. och Coldewey, W. G. (2007). Storm water runoff concentration matrix for urban areas. Journal of Contaminant Hydrology, 91, 26 42. Göteborgs stad (2007). Systemstudie avlopp. Bilaga 4: Föroreningsbelastning inom duplikat ledningssystem i Göteborg, och Bilaga 5: Föroreningsbelastning från dagvatten i Göteborg, del 2 Dagvatten från det kombinerade systemet. Kretsloppskontoret 2007. Göteborgs stad (2013). Miljöförvaltningens riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. Miljöförvaltningen Göteborg. Rapport R 2013:10. Göteborgs stad (2014). Kemikalieplan: http://www.e- magin.se/companyfolder/goteborg_stad_671/kemikalieplan_for_goteborgs_stad(1-2014)/kemikalieplan_for_goteborgs_stad.pdf Göteborgs Miljöförvaltning 170530: http://goteborg.se/wps/portal/start/miljo/goteborgs-tolvmiljomal/levande-sjoar-ochvattendrag/indikatorer/!ut/p/z1/04_sj9cpykssy0xplmnmz0vmafijo8ziawy9ai2cdb0n_n0t3qw8q 7wD3Py8ffwdPcz1wwkpiAJKG-AAjgb6BbmhigCCIqmH/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ Göteborg Kretskopp och Vatten 2017. Krav på rening av dagvatten. http://goteborg.se/wps/wcm/connect/58de86c4-be7d-421c-b186-2cdccea811c6/reningskrav+f%c3%b6r+dagvatten+-+g%c3%b6teborgs+stad+2017-03- 02.pdf?MOD=AJPERES Göteborgs VA-verk (2004). Vattenprov Sahlgrenska. Rapport Laboratoriet Lackarebäck, Göteborg. He, W., Odnevall-Wallinder, I. och Leygraf, C. (2001). A comparison between corrosion rates and runoff rates from new and aged copper and zinc as roofing material. Water Air and Soil Pollution Focus, 1 (3-4), 67-82. Havs och Vattenmyndigheten (2013). Rekommendationer angående klassgränser för Särskilda Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Skrivelse 2013-09-27. Hjortenkrans. D. (2008). Road traffic metals sources and emissions. Doktorsavhandling Kalmar Universitet.

Johansson L, Rod O, Elfström Broo A, Berghult B (2015) Underlag för val av material i kontakt med dricksvatten. SVU 2015-24. http://vav.griffel.net/filer/svu-rapport_2015-24rev.pdf Jönsson, A. (2011). Ni, Cu, Zn, Cd, and Pb in sediments in the city-centre of Stockholm, Sweden. Origins, deposition rates and bioavailability. IVL rapport B2013, November 2011. Jönsson, A. (2013). Copper in storm water runoff from a naturally patinated copper roof and a parking space variations in fluxes during a rainfall in Stockholm, Sweden. For Scandinavian Copper Development Association. IVL rapport U4439, September 2013. Lagerkvist, R. (2014). Koppar i Henriksdal och Bromma reningsverk. PM Stockholm Vatten AB. Larm, T. (2014). StormTac. Tillgänglig från: http://www.stormtac.com [2014-02-28]. Lilja, K. (2014). Skriftlig kommunikation, E-post, Naturvårdsverket, Stockholm. Lindh, K (2006). Rent avlopp Hammarby Sjöstad En studie om avloppsvattnet från den miljöinriktade stadsdelen Hammarby Sjöstad och om information kan påverka hushållens bidrag av främmande ämnen till avloppet. Stockholm Vatten Projektpublikation nr 28. Malmqvist, P.-A. (1983). Urban Stormwater Pollutant Sources. An analysis of inflows and outflows of nitrogen, phosphorus, lead, zinc and copper in urban areas. Chalmers, doktorsavhandling. Medin, M. (2001). Metaller i vattendrag i Göteborgsområdet 2001. Medins Sjö- och Åbiologi. Medin, M. (2003). En undersökning av metallhalter i dagvattenledningar i området kring Sahlgrenska sjukhuset och Vitsippsbäcken hösten 2002. Medins Sjö- och Åbiologi. Rapport 2003-01-29. Medin, M. (2004). Metaller i vattendrag 2004. Medins Sjö- och Åbiologi. R 2005:3. Mohlander, U. (2012). Miljöförvaltningens kommentar på kopparindustrins frivilliga riskbedömning av koppars miljöpåverkan. PM Stockholms Miljöförvaltning. Naturvårdsverket (2007). Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen. Rapport 5799. Naturvårdsverket (2013). Hållbar återföring av fosfor. Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen. Rapport 6580. Odnevall Wallinder, I., Ullman, Y. och Dromberg, P. (2009). Stormwater runoff measurements of copper from a naturally patinated rof and a parking space. Aspects on environmental fate and chemical speciation. Water Research, 43 (20), 5031 5038. Oliphant, R. J. (2003). Causes of copper corrosion in plumbing systems. Foundation for Water Research, 2003. Sternbeck, J., Österås, A. H. och Allmyr, M. (2013). Riskbedömning av fosforrika fraktioner vid återförsel till åker- och skogsmark samt vid anläggande av etableringsskikt. WSP rapport. Stockholm stad (2017). Kemikalieplan: http://foretag.stockholm.se/natverk--moten/hallbartforetagande/kemikaliesmart-byggande/ Stockholm Vatten, 1999. Föroreningsbelastning till sjön Trekanten - Utvärdering av beräkningsmodell för dagvatten. Stockholm Vatten Rapport Nr 44/99. Svanen (2017). http://www.svanen.se/svanenmarkta-hus/bygga-svanenmarkt/kriterier/ Svenskt Vatten 2017. REVAQ. Regler för certifieringssystemet. Utgåva 4.01 2017-01-01. Sörme, L. och Lagerkvist, R. (2002). Sources of heavy metals in urban wastewater in Stockholm. The Science of the Total Environment, 298, 131-145. Taxén C, Letelier M, Lagos G, (2012). Model for estimation of copper release to drinking water from copper pipes. Corrosion science 58, sid 267-272. Elsevier. Urban Water (2014). Koppar i Stockholms dagvatten. Synpunkter på diskussionsinlägg till Stockholms Miljöförvaltning från SCDA. Urban Water rapportserie 2014:2 US EPA (2014). National Recommended Water Quality Criteria. Tillgänglig från: http://www.epa.gov [2014-02-28]. WFD-UKTAG (2011). Proposed EQS for Water Framework Directive Annex VIII substances: copper (saltwater). Tillgänglig från: http://www.wfduk.org [2014-02-28]. Ytreberg, E., Karlsson, J. och Eklund, B. (2010). Comparison of toxicity and release rates of Cu and Zn from anti-fouling paints leached in natural and artificial brackish seawater. Science of the Total Environment, 408, 2459-2466. 14