Riksföreningen för AkutSjuksköterskor & svensk sjuksköterskeförening Kompetensbeskrivning LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM AKUTSJUKVÅRD
Innehåll 3 Förord 4 Arbetsprocess 4 Arbetsgrupp 5 Akutsjuksköterskans kompetens 6 Omvårdnadens teori och praktik 8 Forskning, utbildning och utveckling 9 Ledarskap 10 Litteratur Grafisk form: Losita Design Bilder: Photodisc Tryck: Brommatryck & Brolins 2010 2
Förord Akutsjukvård 1 är ett verksamhetsområde som står inför betydande förändringar i syfte att förbättra vårdmötet, tillgodose patienters vårdbehov och motsvara samhällets förväntningar på en god och tillgänglig vård. Idag utgår akutsjukvård företrädesvis från specifika specialiteter exempelvis medicin, kirurg, ortopedi etcetera, men utvecklingen går allt mer mot ett triage- och processorienterat patientomhändertagande där avancerad vård och omvårdnad förväntas ges. Förmågan att ge avancerad vård och omvårdnad ställer krav på akutsjuksköterskans yrkeskunnande. Akutsjuksköterskan förutsätts ha förmåga att kunna genomföra och koordinera vårdinsatser utifrån patientens tillstånd, omvård nadsbehov och tillgängliga resurser. Detta kräver en omfattan de kompetens med fördjupade kunskaper i omvårdnad, biomedicin, etik, vetenskaplig metod, peda go gik, hälsa och ledarskap utifrån ett specifikt akutsjukvårdsperspektiv. Riksföreningen för Akutsjuksköterskor anser att det är viktigt att det finns ett nationellt dokument som skildrar den unika kompetens som krävs inom akutsjukvården med korta vårdtider där en stor mängd information överförs mellan olika vård givare. Ett sådant dokument är betydelsefullt för utvecklandet av specialistutbildning liksom för hindrandet att utbildningsinsatser inom akutsjukvård tas bort 2. Riksföreningen för Akutsjuksköterskor anser det angeläget att beskriva den kompetens som akutsjuksköterskan behöver. Den nationella kompetensbeskrivningen syftar till att: Bidra till att ge patienten 3 och närstående en god och säker vård Tydliggöra akutsjuksköterskans profession och yrkes utövning för blivande samt yrkesverk samma specialister Utgöra ett stöd för arbetsgivare som ansvarar för att säkerställa den kompetens som behövs för en god vård Utgöra en vägledning för landets lärosäten för utformning, planering och utförande av utbildning Henrik Andersson Ordförande för Riksföreningen för Akutsjuksköterskor 1 Med akutsjukvård avses den vård och omvårdnad som ges till patienten inom de första 24 timmarna vid akutmottagning och akutvårdsavdelning eller motsvarande. 2 Akut och olycksfallsvård var tidigare en påbyggnadsutbildning som togs bort i samband med införandet av specialistsjuksköterskeexamen 2001. 3 Med patient avses i detta dokument att personen får yrkesmässig vård oavsett vårdform och vårdgivare. 3
ARBETSPROCESS och ARBETSGRUPP År 2008 tillsatte styrelsen för Riksföreningen för Akutsjuksköterskor en arbetsgrupp för att ta fram en kompetensbeskrivning i syfte att förtydliga akutsjuksköterskans unika kompetens. Arbetsgruppens medlemmar har lång klinisk erfarenhet som sjuksköterskor på olika akutmottagningar och akutvårdsavdelningar samt forskningskompetens inom området. Arbetsprocessen har inneburit genomgång av för ämnet relevanta dokument, såsom nation ella riktlinjer och vetenskaplig litteratur. Intervjuer om akutsjuksköterskans unika profession gjordes med sjuksköterskor, chefer och ledare olika akutmottagningar, akutvårdavdelningar och närakutmottagning. För att få en så stor variation som möjligt inkluderades akutmottagningar och avdelningar över hela Sverige som skilde i storlek och organisation utifrån upptagningsområdets sammansättning. Intervjuernas innehåll tematiserades och ingår i kompetensbeskrivningens olika delar. Synpunkter avseende kompetensområdet har även inhämtats på 2008 års nationella konferens för medarbetare inom akutsjukvård. Genom remissförfarande har akutkliniker, lärosäten, Swedish Society for Emergency Medicine och Svensk sjuksköterskeförening bidragit med synpunkter till kompetensbeskrivningen. ARBETSGRUPP Följande har ingått i arbetsgruppen: Anna Ekwall, leg. sjuksköterska, dr med.vet. Akutcentrum Skånes universitetssjukhus. Karin Ström, leg sjuksköterska, magister i vårdpedagogik. Utbildningsledare/Kvalitetssamordnare Akutcentrum Centralsjukhuset Kristianstad Lars Sturesson, leg sjuksköterska, specialistsjuksköterska anestesi och intensivvård, fil. mag. i vårdpedagogik, doktorand. Vårdutvecklare VO-Akut Södersjukhuset, Stockholm Liselotte Björk, leg. sjuksköterska, fil. mag. i vårdpedagogik. Vårdutvecklingsledare Akutkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Stockholm. Adjungerad rådgivare Birgitta Wedahl, Sakkunnig utbildningsfrågor, Svensk sjuksköterskeförening. 4
AKUTSJUKSKÖTERSKANS KOMPETENS Kompetens innebär förmåga att vilja utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter. En legitimerad sjuksköterska med specialisering inom akutsjukvård, ska ha en beredskap inför det oväntade och oförutsägbara. Akutsjuksköterskan ska kunna ge avancerad, omvårdnad baserad på evidens och bästa praxis oavsett allvarlighetsgrad till den akut sjuka patienten på ett professionellt sätt En akutsjuksköterska måste kunna identifiera potentiellt livshotande tillstånd på icke diagnostiserade patienter och ibland självständigt påbörja en medicinsk utredning och inleda farmakologisk behandling. Att triagera, sortera och prioritera, för att säkerställa en god och säker vård för patienter och närstående inom akutsjukvård kräver specialistkompetens. Samband har påvisats mellan grad av kompetens hos sjuksköterskor och patienternas möjlighet till välbefinnande och överlevnad. För att kunna ge en kunskapsbaserad och ändamålsenlig god och säker vård i den akuta vårdkedjan krävs sjuksköterskor med specialisering inom akutsjukvård. Det är mot denna bakgrund akutsjuksköterskans unika kompetens tydliggörs och beskrivs. Att omhänderta akut sjuka och skadade patienter i alla åldersgrupper innefattar att snabbt fatta korrekta beslut trots begränsad bakgrundsinformation om patienten. Akutsjuksköterskan måste kunna prioritera och koordinera omvårdnadsåtgärder utifrån patientens tillstånd och tillgängliga resurser samt tillämpa omfattande medicinska och omvårdnadsdiagnostiska kunskaper. I akutsjuksköterskans kompetens ingår sex kärnkompetenser ( Personcentrerad vård, Samverkan i team, Evidensbaserad vård, Förbättringskunskap och Kvalitetsutveckling, Säker vård och Informatik ) som är av stor vikt för alla vårdens professioner. Akutsjuksköterskans arbete ska präglas av ett etiskt och personcentrerat förhållningssätt där patienten ses som en unik individ med individuel la behov. Akutsjukvården ska sträva efter att bevara patientens och närståendes integritet och värdighet, utan att den medicinska säker heten äventyras. Med ett personcentrerat förhållningssätt tillgodoses både patientens och de närståendes behov. Inom akutsjukvården är teamarbete med övriga professioner inom enheten och samarbete med andra instanser på sjukhuset eller i samhället av stor vikt. En ständig utvärdering krävs så omvårdnaden och patientsäkerheten kan förbättras. En väl fungerande kommunikation är av stor vikt inom akutsjukvården med tanke på de korta vårdtiderna där en stor mängd information ska överföras mellan olika vårdgivare. Akutsjuksköterskan måste vara väl insatt i vårdprocesser och flöden så patienter och närstående kan omhändertas och erhålla vård på rätt nivå inom hälso- och sjukvården. Akutsjuksköterskan ska kunna vara med och leda utveckling och styrning av resurstillgångar och ekonomiska medel. 5
OMVÅRDNADENS TEORI OCH PRAKTIK Akutsjuksköterska skall med utgångspunkt från patientens särskilda behov och ibland komplexa sjukdomstillstånd ansvara för avancerad omvårdnad i ett akut kontext. Utöver det som anges i Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska akutsjuksköterskan kunna: Omvårdnad och biomedicin identifiera symtom och tecken utifrån ett person centrerat förhållningssätt, inte utifrån skadan/sjukdomen i sig prioritera, evaluera och reevaluera patienten utifrån både omvårdnad och medicinskt perspektiv tillgodose ett systematiskt och standardiserat patientomhändertagande oavsett angelägenhetsgrad stabilisera och påbörja behandling av patient med instabila vitalfunktioner och livshotande akuta skade- och sjukdomstillstånd påbörja farmakologisk behandling av patient utifrån symtombild, skriftligt ordination eller generella direktiv initiera patientomhändertagandet vid trauma omhänderta patienten på ett systematisk, korrekt och säkert sätt vid olycka och katastrof av kemisk-, biologisk-, radiologisk-, nukleär- eller explosiv karaktär såväl intrahospitalt som prehospitalt under förhållanden med otillräckliga eller överbelastade sjukvårdresurser och extrema miljöförhållanden identifiera smitta och förebygga både smittspridning och vårdrelaterade infektioner identifiera patienter med stort omvårdnadsbehov och vidta åtgärder identifiera, åtgärda/förebygga och utvärdera riskområden inom fall, läkemedelsbehandling, nutrition, smärta och sår på patienter som antingen läggs in på sjukhuset eller som skrivs ut till hemmet identifiera och förebygga vårdlidande genom fördjupad kunskap om och handlingsberedskap inför akut sjuka eller skadade patienter och deras närståendes fysiska och psykiska sårbarhet Omvårdnad och informatik samla in patientinformation på ett systematiskt sätt och förmedla trygghet i det korta mötet genom en individuellt anpassad kommunikation/dialog hantera patientinformation så att god patientsäkerhet alltid garanteras oavsett arbetsbelastning och patientflöde 6
Omvårdnad och etik informera och involvera patienten och närstående i aktuella vårdbeslut - och processer erbjuda och tillämpa en vård baserad på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet utan åtskillnad av nationalitet, kulturell/etnisk tillhörighet, kön, ålder, språk, religion, politisk åskådning, sexuell läggning eller social ställning ansvara för att den enskilda individen delges den information som krävs för samtycke för vård och behandling ansvara för att all omvårdnad och behandling sker i överensstämmelse med individens säkerhet, värdighet, rättigheter och egna önskemål på ett respektfullt sätt samarbeta med övrig personal i teamet och vårdkedjan Omvårdnad och folkhälsa identifiera och uppmärksamma patient eller närstående som misstänks alternativt har utsatts för övergrepp eller annan typ av våld kommunicera såväl skriftligt som muntligt och samarbeta med företrädare för olika samhällsinstanser för ett gott och säkert omhändertagande av patienterna identifiera och uppmärksamma mångbesökare samt verka för att de erhåller vård som motsvarar deras behov identifiera och förebygga riskbeteende hos den akut sjuke och skadade patienten utnyttja akutvårdkontexten för preventiv rådgivning/hälsoupplysning möta och kommunicera med våldsam eller hotfull patient och närstående på ett respektfullt och säkert sätt Omvårdnad och pedagogik tillgodose patientens och närståendes informationsbehov om såväl vårdtillfället som tiden efter utskrivning ge information och undervisning utifrån patientens/närståendes behov med speciell hänsyn tagen till den sårbara situationen de befinner sig i ge information och undervisning om egenvård till patient via telefon eller på mottagning/avdelning ge information och undervisning till medarbetare och andra i vårdkedjan i frågor som rör omvårdnad i en akutvårdskontext 7
FORSKNING, UTBILDNING OCH UTVECKLING En akutsjuksköterska skall med utgångspunkt från särskilda behov och ibland komplexa sjukdomstillstånd hos patienter inom specialområdet, kritiskt förhålla sig till ny kunskap inom akutsjukvård och närliggande kunskapsområden. Akutsjuksköterskan ska aktivt arbeta för att tillämpa evidensbaserad vård, och vara delaktig i forskning. Akutsjuksköterskan ska kunna: implementera evidensbaserade forskningsresultat i det akuta omhändertagandet klargöra behovet av klinisk och patientnära forskning samt identifiera kunskapsbrister använda bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap för vård och behandling på ett medvetet samt systematiskt sätt ansvara för fördjupad och kontinuerlig utbildning/handledning av medarbetare och studenter inom akutsjukvård påverka informations- och kommunikationsstöd för hantering och bearbetning av omvårdnadsdata för en god och säker vård med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi utveckla, införa och använda standard vårdplaner och vårdprogram för en säker och effektiv akutsjukvård initiera och driva förbättringsarbete i den kliniska verksamheten genom att använda vedertagna förbättringsmodeller medverka till utveckling av kvalitetsindikatorer som stöd i kliniskt arbete och enskilda vårdsituationer inom akutsjukvård självständigt bedriva utvecklingsarbete inom akutsjukvård 8
LEDARSKAP Akutsjuksköterskan skall, med utgångspunkt från särskilda behov och ibland komplexa sjukdomstillstånd hos patienter inom specialområdet leda omvårdnadsarbetet och inneha ett hälsoekonomiskt perspektiv. Akutsjuksköterskan ska kunna: verka för ett tvärprofessionellt omhändertagande av patient och närstående och vara väl införstådd med teamets positiva effekt på patientens välbefinnande koordinera vårdteamen/personal för optimalt omhändertagande av patient och närstående systematisk tillämpa vårdlogistik, att rätt patient får rätt vård av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad självständigt och systemiskt ta fram, prova och vidareutveckla rutiner och metoder för hög patientsäkerhet och god kvalitet av omvårdnaden påvisa behov av och medverka i riskanalys och händelseanalys delta i uppföljning av mål och resultat av systematiskt patientsäkerhetsarbete initiera och leda reflektiva samtal med medarbetare inom akutvårdsteamet medverka till kostnadseffektivitet och till att resurserna utnyttjas optimalt med hänsyn till akutsjukvårdens unika kontext 9
Litteratur Aiken et al. (2003) Educational levels of hospital nurses an surgical patient mortality. JAMA 2003 Sep 24;290(12):1617-23. Andersson H & Nilsson K. (2009) Questioning nursing competences in emergency health care. Journal of Emergency Nursing, Vol 34, No 4. 305-311. Arvidsson L. (2007) Vårdlogistik. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Edvardsson D. (2009) Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Ekwall et al. (2009) Anxiety as a factor influencing satisfaction with emergency department care: perspectives of accompanying persons. Journal of Clinical Nursing No 18 3489-3497. Gunningberg et al. (2001) Reduced incidence of pressure ulcers in patients with hip factures: a 2-year follow-up of quality indicators. International Journal for Quality in Health Care, Vol12, No5, 399-407. Göransson K et al. (2008) Triage på akutmottagning. Lund: Studentlitteratur. Hughes et al. (2007) Improving the Complex Nature of Care Transitions. Journal Nurse Care Quality, Vol 22, No 4, 289-292. Muntlin et al. (2007) Patients perceptions of quality of care at an emergency departmnet and identification of areas for quality improvement. Journal of clinical nursing 15, 1045-1056. Nyström M. (2002) Inadequate Nursing Care in an Emergency Care Unit in Sweden: Lack of a Holistic Perspective. Journal of Holistic Nursing. Vol 20 403-417. Nyström M. (2003) Möten på en akutmottagning. Lund: Studentlitteratur. SFS 1982:763. Socialstyrelsens författningssamling, Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen. 10
Socialstyrelsen. (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm. www.socialstyrelsen.se (tillgänglig 2010-09-07). Socialstyrelsen. (2009) Riskanalys & Händelseanalys Handbok för patientsäkerhetsarbete. (2:a uppl.) Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2008:17. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring. Stockholm: Socialstyrelsen. Standardiseringskommissionen i Sverige- SIS. (2002) SS 624070 Ledningssystem för kompetensförsörjning Krav. Stockholm: Standardiseringskommissionen i Sverige. Svensk sjuksköterskeförening. (2008) ICN:s etiska kodverk för sjusköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening. (2008) Strategi för att utveckla vården. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Svensk sjuksköterskeförening. (2010) Strategi för utbildningsfrågor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. West E. (2005) Overcoming the barriers to patient-centred care: time, tools and training. Journal of Clinical Nursing, No 14, 435-443. World Health Organization. (2009) WHO Action on Patient Safety: High 5s. Genève: World Health Organization http://www.who.int/ patientsafety/solutions/high5s/high5_overview.pdf (tillgänglig 2010-06-09). 11
Kompetensbeskrivning Riksföreningen för Akutsjuksköterskor Riksföreningen för Akutsjuksköterskor Swedish Emergency Nurses Association SENA www.swenurse.se/sektioner-och-natverk/akutsjukskoterskor Svensk sjuksköterskeförening Baldersgatan 1 114 27 Stockholm Tfn: 08-412 24 00 Fax: 08-412 24 24 e-post: ssf@swenurse.se Hemsida: www.swenurse.se