MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM PERSPEKTIV PÅ ÄLDREOMSORG PÅ DISTANS I ÅBOLAND, FINLAND Julin, Bodil & Sjöstrand Janina ABSTRAKT Rätten till hälsa utgör en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. I denna artikel diskuteras betydelsen av VIRTU kanalen för äldre hemmaboende äldre i Åbolands skärgård ur ett tillgänglighets-, åtkomlighets-, godtagbarhets- och kvalitetsperspektiv. Tillgänglighet och åtkomlighet av social och hälsovårdstjänster ökar när Virtuell äldreomsorg tas i bruk. Social och hälsovårdstjänster blir mer nåbara via VIRTU kanalen för den äldre befolkningen som bor i periferin vilket minskar diskriminering. Godtagbarhet granskas ur ett geronteknologiskt perspektiv, traditionellt anses att närhet och en varm hand är bäst, men när de äldre vill bo hemma och ingen traditionell service finns tillgänglig beskriver de äldre deltagarna att VIRTU kanalen är ett viktigt sällskap och en informationskanal. Kvaliteten på servicen garanteras genom att studerande planerar aktiviteterna i handledda verkstäder utgående från evidensbaserad litteratur och hembesöken utförs av kommunens personal. Inledning I Åbolands skärgård liksom i hela västvärlden, blir befolkningen allt äldre. Förekomsten av krämpor och sjukdom ökar med åldern och det påverkar de äldres hälsotillstånd och hälsobeteende. Efter 80 års ålder påverkas förmågan att klara utmaningarna i vardagen alltmer och det ökar också upplevelsen av stress hos de allra äldsta. Otrygghet upplevs hos var tredje äldre inför risken att bli beroende av andras hjälp, för minnesstörningar, för risken att bli intagen på institution och för låga pensioner (Laitalainen, Helakorpi & Uutela 2008). De äldre är en heterogen grupp vilket också gör rätten till högsta möjliga hälsa för de äldre till en utmaning. Det gäller att ta i beaktande de förändringar som det normala åldrandet medför samtidigt som man beaktar de äldres individuella olikheter, behoven och de mänskliga rättigheterna. 1
Rätten till hälsa utgör en av de grundläggande mänskliga rättigheterna och definieras i artikel 12 i den internationella konventionen om ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter (UNCESCR 2000). Hälsa innebär rätten till hälso- och sjukvård, rätten till socioekonomiska faktorer såsom mat och bostad, rätten till ett icke-diskriminerande och jämlikt bemötande (Backman 2012). I Åbolands skärgård är det en utmaning att kunna erbjuda äldre skärgårdsbor motsvarande utbud av hälso- och sjukvårds service som erbjuds äldre i tätbebyggda områden. Den åldrande befolkningen, de långa avstånden och bristen på behörig arbetskraft kräver nytänkande och ett innovativt förhållningssätt inom äldreomsorgen. I VIRTU projektet har vi skapat en ny service, Äldreomsorg på distans som finns tillgänglig för de äldre, deras anhöriga, kommunerna och för professionella som arbetar inom social- och hälsovård i skärgården. Äldreomsorg på distans integreras i den kommunala äldreomsorgen och finns åtkomlig för äldre skärgårdsbor på VIRTU kanalen. VIRTU kanalen Hembesök Dagcenter Sällskap www.virtuproject.fi Figur 1. Bild över servicen som finns tillgänglig på VIRTU kanalen 2
I denna artikel diskuteras hur de mänskliga rättigheterna beaktats i lagstiftningen och i nationella rekommendationer i Finland, i de Åboländska kommunernas strategier gällande hemmaboende äldres rätt till hälsa och i VIRTU projektet. Rätten till hälsa diskuteras ur tillgänglighets-, åtkomlighets-, godtagbarhets- och kvalitetsperspektiv (Backman 2012). De mänskliga rättigheterna Förenta Nationerna antog 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna (UN 1948). Medlemsstaterna, inklusive Finland, har förbundit sig till att respektera, skydda och verkställa dem på individ-, grupp-, nationell- och internationell nivå oberoende av landets ekonomiska, politiska eller kulturella system. De mänskliga rättigheterna är universella och gäller alla åldersgrupper. Det står i artikel ett att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter oberoende av var vi bor, vårt kön, nationalitet, språk, religion eller etniskt ursprung (Backman 2012). Alla har också ett etiskt ansvar att följa de mänskliga rättigheterna, det gäller alla individer, familjer, professionella inom social- och hälsovård, kommuner samt aktörer inom tredje och privata sektorn (Hunt et al 2007). Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet Bästa uppnåeliga hälsa är en fundamental rättighet för varje individ (UNCESCR 2000). Rätten till hälsa betyder inte automatiskt rätten till en god hälsa (Backman 2012) men är inte heller enbart relaterat till medicinsk vård utan är ett mycket vidare begrepp och omfattar också ett folkhälsoperspektiv. D.v.s. att rätten till hälsa omfattar förutom medicinsk vård även sociala, kulturella, ekonomiska, politiska och andra omständigheter som påverkar hälsan samt hälsodeterminanter såsom tillgång till rent vatten och bostad. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa för alla utan diskriminering är alltså inte ett ärende enbart för hälsomyndigheter utan kräver samarbete mellan flera sektorer i samhället. (Hunt et al 2007) 3
Äldres rätt till hälsa Rätten till hälsa definieras specifikt som en rättighet för utsatta och sårbara grupper såsom äldre. De äldres rätt till hälsa förverkligas inom äldreomsorgen genom ett integrerat samarbete inom preventiv, kurativ och rehabiliterande hälsovård. Regelbunden uppföljning av de äldres behov, både kvinnors och mäns behov, med beaktande av deras fysiska och psykologiska funktionsförmåga stöder äldre att bevara sin autonomi. Speciell uppmärksamhet kräver vården av kroniskt sjuka och döende äldre, då med hänsyn till smärtlindring och att möjliggöra en värdig död. (UNCESCR 2000). Äldres rätt till hälsa ur ett tillgänglighetsperspektiv Tillgänglighet innebär att en tillräcklig mängd av hälso- och sjukvårdstjänster står till buds och är åtkomliga för de äldre. Servicen skall svara mot grundläggande hälsodeterminanter som tillgång till drickbart vatten och adekvata sanitära omständigheter, sjukhus, hälsocentraler, utbildad hälso- och sjukvårdspersonal och basmediciner. (UNCESCR 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). Ur kommunens äldrepolitiska strategi, som följer den nationella rekommendationen, framgår att man strävar till att erbjuda service som gör det möjligt för äldre (90 92 % över 75 år fyllda) att bo hemma så länge som möjligt. I strategin beskrivs betydelsen av samarbete mellan flere sektorer såsom trafik och kommunikation, utbildning och kultur, församlig, föreningar och övriga frivilliga för att kunna erbjuda tillgänglig service för de äldre (Pargas 2011). I Åboland strävar kommunerna till att ge service på huvudöarna för att garantera att en tillräcklig mängd hälso- och sjukvårdstjänster står till buds, men problem uppstår när inte tjänsterna är fysiskt nåbara för alla äldre. Genom att få tillgång till VIRTU kanalen får de äldre, som bor långt från centrum eller på mindre öar, åtkomst till hemservice inklusive besök av läkare och hälsovårdare. De äldre får tillgång till dagcenterverksamhet och de kan hålla kontakt med sina anhöriga och vänner på VIRTU kanalen. 4
Äldres rätt till hälsa ur ett åtkomlighetsperspektiv Hälso- och sjukvårdstjänsterna skall finnas åtkomliga för alla och har fyra överlappande dimensioner. För det första skall tjänsterna vara åtkomliga för alla utan diskriminering(uncescr 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). Speciell vikt fästs vid marginaliserade och utsatta grupper såsom äldre. Man utgår från att basservicen i Finland är på rätt god nivå men stora skillnader förekommer gällande tillgång och kvalitet på tjänsterna i de olika kommunerna vilket leder till diskriminering bland befolkningen och de äldre (UM 2009). I Finland genomförs nu ett reformpaket (KSSR 2007) som strävar till att åtgärda ojämlikheten samtidigt som lagstiftningen ses över. För Åbolands del betyder reformarbetet att åtta kommuner har gått samman till två kommuner. De två kommunerna i Åbolands skärgård deltar båda i verksamheten i VIRTU projektet. Ibruktagandet av virtuella tjänster inom äldreomsorgen är för kommunerna ett sätt att förebygga diskriminering. Äldre personer i skärgården är invandrare i den virtuella världen och genom att få handledning och tillgång till VIRTU kanalen minskar den diskriminering som äldre annars utsätts för pga. att inte ha tillgång till de möjligheter social media erbjuder. För det andra skall tjänsterna vara fysiskt nåbara för alla(uncescr 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012), även för handikappade och äldre i rurala områden. I rurala områden kan åtkomligheten på social- och hälsovårdservice vara nedsatt. Så är situationen även i Åboland där det finns över 200 bebodda öar utan fast vägförbindelse. De äldre som bor på mindre öar är geografiskt isolerade och har inte åtkomst till hälsooch socialvård i samma utstäckning som äldre personer bosatta på huvudöarna om de inte får tillgång till VIRTU kanalen. En av deltagarna, en 92 årig dam, bor ensam i egnahemshus långt från centrum, har ingen kommunal hemvård, enbart färdtjänst. Hon deltar i VIRTU aktiviteter (tidigare MBT) sedan 2007. Jag är på VIRTU kanalen flera gånger i veckan bara jag kommer ihåg att passa tiden, säger hon och poängterade att deltagandet i aktiviteterna ger henne sällskap och nya sociala kontakter. 5
För det tredje skall tjänsterna vara ekonomisk åtkomliga för alla (UNCESCR 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). Det betyder att avgifter för hälso- och socialtjänster skall bygga på principen om jämlikhet. Man bör kunna garantera att alla har råd att anlita tjänsterna, både privata och offentliga, även socialt svaga grupper. Under projekttiden är servicen på VIRTU kanalen gratis för deltagarna. När projekttiden är slut bör kommunerna diskutera priset på dagcenter och hembesöken. Kostnadsberäkningar ingår i projektverksamheten. (VIRTU 2012). För det fjärde skall information om hälsorelaterade frågor finnas åtkomligt för alla (UNCESCR 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). Rådgivning i främjandet av sunda levnadsvanor och förebyggande av sjukdomar väntas leda till minskad skillnad i de äldres hälsotillstånd (SHM 2008). Rådgivning för äldre utvecklas i området vid rådgivningsbyråer på huvudöarna (Pargas 2011) och en virtuell rådgivningsbyrå pilottestas i VIRTU projektet. Dagverksamheten på VIRTU kanalen fungerar som informationskanal för de äldre och genom hembesöken kan de diskutera hälsorelaterade frågor med professionella inom social och hälsovården i den egna kommunen. Rätten till hälsa ur ett godtagbarhetsperspektiv Den virtuella äldreomsorgen, VIRTU kanalen, är ett komplement till traditionell socialoch hälsovård i kommunen och ökar utbudet av service speciellt för äldre bosatta i periferin. I Kvalitetsrekommendationen (2008) initieras att geronteknologi kan stödja hemmaboende äldre. Virtuell service, speciellt för äldre ifrågasätts av allmänheten men deltagarna på VIRTU kanalen är enhälligt av den åsikten att VIRTU kanalen erbjuder en service som de annars inte skulle ha tillgång till. I projektet har tekniska problem förekommit och det har inverkat negativt på hur de äldre upplever trygghet. Den tekniska apparaturen fungerar bra, men uppkopplingen har i perioder varit en stor utmaning. Hörbarheten är varierande och svag ute i skärgården vilket har lett till att de äldre inte alltid har tillgång till nät och kan koppla upp sig. I ett tidigare motsvarande projekt Må Bra TV intervjuades deltagarna och de ansåg att om uppkopplingen fungerar så kunde det öka deras känsla av trygghet. (Julin 2012). 6
Rätten till hälsa ur ett kvalitetsperspektiv Rätten till hälsa innebär rätten till en kvalitativt god vård. Vården skall vara evidensbaserad, grundad i vetenskapen och av god kvalitet. (UNCESCR 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). I Kvalitetsrekommendationerna (2008) definieras de etiska principerna som rätten till en godtagbar vård och ett gott bemötande. Självbestämmanderätt, rättvisa, delaktighet, individualitet och trygghet är grundläggande värderingar som när de respekteras inom social- och hälsovård ger en vård som är av god kvalitet och även kulturellt anpassad för äldre. (SHM 2008). Detta innebär respekt för medicinsk etik och att tjänsterna för äldre är kulturellt anpassade så att de beaktar individers, samhällens och minoriteters kultur. Tjänsterna skall innehålla ett genusperspektiv och ett livslopps tänkande. (UNCESCR 2000, Hunt et al 2007 Backman 2012). Det är viktigt att lyfta upp betydelsen av att gerontologiska och geriatriska tjänster ingår i närservicen för de äldre, dvs. att äldre har tillgång till kvalitativ god service av specialister inom geriatrik och gerontologi. För hemmaboende äldre är åtkomligheten av dessa tjänster av betydelse och då de ingår i basservicen har de äldre tillgång till medicinskt etiskt godtagbar geriatrisk och gerontologisk vård som stärker deras hälsotillstånd. På VIRTU kanalen garanteras kvaliteten på servicen genom att kommunens personal gör hembesök och studerande planerar sina aktiviteter i handledda verkstäder utgående från evidensbaserad litteratur. Amanda, äldre skärgårdsbo och deltagare på VIRTU kanalen En av deltagarna är en dam över 80 år bor ensam i sitt egnahemshus på en holme utan fast vägförbindelse. Tidigare besökte hemsjukvården henne en gång per månad och hon hade telefonkontakt med hemvården dagligen. Tidigare tillbringade hon vintrarna på ett servicehem på en av huvudöarna. Nu har deltagaren haft tillgång till VIRTU kanalen och kunnat stanna kvar hemma senaste vinter, och hemma trivs hon allra bäst, där vill hon vara. Hon har nu daglig kontakt med den kommunala hemvården på VIRTU kanalen Jämfört med telefonen är det mycket bättre när man både ser och hör 7
berättar hon. Hon har också kontakt via VIRTU kanalen med hälsovårdare och läkare vid sin egen hälsocentral enligt behov. Hon har dessutom kontakt med en annan deltagare på VIRTU kanalen dagligen och en anhörigkontakt till sitt barnbarn. Hon deltar i de VIRTU aktiviteter, den dagcenterverksamhet som YH Novias studerande håller regelbundet två gånger i veckan. Personalen i kommunens hemvård står för rekryteringen och urvalet av deltagare i projektet. Avslutning Virtuell äldreomsorg ökar tillgänglighet och nåbarhet av social och hälsovårdstjänster för den äldre befolkningen som bor i periferin. Äldre deltagare kan från sina hem vara i kontakt med omgivningen. Via virtuella hembesök möter de samma personal som handhar de traditionella hembesöken i kommunen. Via dagcenterverksamheten träffar de studerande från Högskolan och individuellt kan de hålla kontakt med andra deltagare och släktingar. Traditionellt anses att närhet och en varm hand är bäst, men när de äldre vill bo hemma och ingen traditionell service finns tillgänglig beskriver de äldre att VIRTU kanalen är ett viktigt sällskap och en informationskanal. Kvaliteten på servicen garanteras genom att studerande planerar aktiviteterna i handledda verkstäder utgående från evidensbaserad litteratur. Hembesöken utförs av kommunens personal. Källor: Backman G. 2012. The Right to Health. Theory and Practice. Studentlitteratur. Lund. Hunt P, Backman G, Bueno de Mesquita J, Finer L, Kholsa R, Korljan D, Oldring L. 2007. The right to highest attainable standard of health.. Kopia utdelad på NHV den 6.3.12. Julin B. 2012. Äldre deltagares upplevelser av Må Bra TV. Ett hälsofrämjande projekt i Åbolands skärgård. NHV. 8
KSSR. 2007. Kommun och servicestrukturreformen. Hämtad den 2 april 2012. http://www.stm.fi/sv/under_arbete/utvecklingsprojekt/paras Laitalainen E, Helakorpi, & Uutela, A. 2008. Eläkeikäisen väestön terveyskäyttäytyminen ja terveys keväällä 2007 ja niiden muutokset 1993-2007. Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B 14/2008. Universitetstryckeriet, Helsingfors. SHM 2008. Social- och hälsoministeriet. Kvalitetsrekommendation om TJÄNSTER FÖR ÄLDRE. Universitetstryckeriet. Helsingfors. UN 1948. Universal Declaration of Human Right. GA Resolution 217A (III) UN GOAR, Resolution 71, Un Document A/810. UN. New York. UNCESCR 2000. (United Nations Committee on Economic, Social and Cultural rights). General Comment No. 14. The right to highest attainable standard of health. UN Document E/C.12/2000/4. UN. Geneva. UM 2009. Statsrådets redogörelse om Finlands politik för de mänskliga rättigheterna. Hämtad den 16 april 2012.http://formin.finland.fi/public/default.aspx?contentid=108246 VIRTU 2012. Virtual Elderly Care Services on the Baltic Islands project 2010-2013. Hämtad den 8 April 2012. www.virtuproject.fi Pargas. 2011. Äldrepolitisk strategi. Väståbolands Strategi 2011-2015. Hämtad den 2 april 2012. www.pargas.fi 9