Riksomfattande tillsynsprogram för social- och hälsovården för åren 2015-2018

Riksomfattande tillsynsprogram för social- och hälsovården för åren 2015-2018 TILLSYNSPROGRAM 1:2015

Dnr 507/05.00.00.03/2015 Datum 23.1.2015 ISSN-L 2242-2595 ISSN 2242-2595 (Online) ISBN 978-952-5978-40-7 (pdf) Helsingfors 2015 2

PRESENTATIONSBLAD Publikationens namn Riksomfattade tillsynsprogram för social- och hälsovården för åren 2015-2018 Utgivare Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira Utgivningsdatum 23.1.2015 Dnr Dnr 507/05.00.00.03/2015 Sammanfattning Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) främjar genom styrning och tillsyn tillgodoseendet av rättsskyddet och tjänsternas kvalitet inom social- och hälsovården. Föreskrifterna om Valviras behörighet finns i lagen om tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (669/2008). I egenskap av riksomfattande styrnings- och tillsynsmyndighet har Valvira i samarbete med regionförvaltningsverken utarbetat ett riksomfattande tillsynsprogram för social- och hälsovården. Under arbetet med tillsynsprogrammet har man gått in för att identifiera utmaningar och mål som kommer att vara aktuella under hela programperioden 2015 2018. Eftersom stora förändringar kommer att inträffa i omvärlden under den närmaste framtiden anges detaljerade tillsynsobjekt endast för år 2015. Vad gäller de senare åren kommer tillsynsprogrammet att årligen uppdateras utgående från gällande situation. Under tillsynsprogramperioden kommer tillsynen att inriktas med hjälp av en indelning i tre omfattande helheter. Dessa är servicestrukturen, tillgången till service samt serviceinnehåll och -kvalitet. De pågående lagstiftningsprojekten kommer att medföra betydande förändringar i servicestrukturerna. Det gemensamma målet för reformerna är att öka integrationen av socialvården och hälso- och sjukvården, vilket också kommer att återspeglas i det årliga valet av tillsynsobjekt. Ett särskilt mål för programperioden är en sådan tillsyn över social- och hälsovården, att tjänsternas kvalitet säkerställs, klienternas och patienternas lagstadgade rättigheter tillgodoses samt att patient- och klientsäkerheten garanteras såväl under förändringsprocesserna som i de nya strukturerna. Nyckelord (ämnesord): social- och hälsovård, patient- och klientsäkerhet, tillsynsprogram, egenkontroll, servicestruktur, tillgång till service ISSN-L 2242-2595 ISSN 2242-2595 (online) ISBN 978-952-5978-40-7 (pdf) 3

Innehåll Del I Den planenliga tillsynen över social- och hälsovården... 7 1. Syftet med tillsynen och innehållet i tillsynsprogrammet... 7 2. Ordnandet av social- och hälsovården i ett brytningsskede... 8 3. Programperiodens tema: Den planenliga tillsynen i en föränderlig omvärld... 9 3.1. Servicestruktur, tillgång till service, innehåll och kvalitet som tillsynsobjekt... 9 3.2. Riskbaserad tillsyn... 10 3.3. Kunskapsunderlag för planenlig tillsyn... 10 3.4. Metoder för planenlig tillsyn... 11 3.5. Information om tillsynsprogrammet... 13 4. Uppföljning och utvärdering av tillsynsprogrammen samt utvärdering av utfall och effekter... 13 Del II Tillsynsobjekt 2015... 15 1. Inledning... 15 2. Egenkontroll... 15 3. Tillsyn över servicestrukturen... 16 4. Tillsyn över tillgång till tjänster... 16 4.1 Prehospital akutsjukvård... 16 4.2. Maximala väntetider till icke-brådskande vård... 18 4.3. Tidsfrister för utkomststöd och barnskydd... 20 4.4. Förebyggande hälsotjänster för barn och unga samt främjande av hälsa och välfärd... 23 5 Tillsynen över verkställandet av äldreomsorgslagen... 25 Del III Riktlinjer för tillsynen åren 2016 2018... 31 4

Förord Syftet med tillsynen över social- och hälsovården är att förebygga otillbörlig praxis och rutiner samt att ingripa i verksamhet som strider mot lagen eller som inte uppfyller minimikraven för kvalitet. En välfungerande social- och hälsovård med tillhörande servicesystem utgör en central del av människors välfärd och tillgodoseendet av deras grundläggande fri- och rättigheter. Det riksomfattande tillsynsprogrammet för social- och hälsovården har beretts i samarbete mellan Valvira och regionförvaltningsverken, och syftet är att öka effekten av den planenliga tillsynen genom att inrikta den på sådana objekt som valts utgående från en riskbedömning. Under arbetet med tillsynsprogrammet har man gått in för att identifiera utmaningar och mål som kommer att vara aktuella under hela programperioden 2015 2018. Eftersom stora förändringar kommer att inträffa i omvärlden under den närmaste framtiden anges detaljerade tillsynsobjekt endast för år 2015. Vad gäller de senare åren kommer tillsynsprogrammet att årligen uppdateras utgående från gällande situation. Väsentliga ändringar kommer att orsakas bland annat av lagen om ordnandet av social- och hälsovården, kommunallagen, regeringens strukturpolitiska program samt eventuellt av ett nytt regeringsprogram. Den viktigaste lagreformen med tanke på socialvårdens tjänster är totalrevideringen av socialvårdslagen. Det gemensamma målet för de pågående reformerna är att öka integrationen av social- och hälsovården, vilket också kommer att återspeglas i det årliga valet av tillsynsobjekt enligt detta program. I framtiden kommer tillsynen i allt större utsträckning att inriktas på integrerade tjänster och teman. Ett särskilt mål för programperioden är en sådan tillsyn över social- och hälsovården, att tjänsternas kvalitet säkerställs, klienternas och patienternas lagstadgade rättigheter tillgodoses samt att patient- och klientsäkerheten garanteras såväl under förändringsprocesserna som i de nya strukturerna. Under programperioden kommer tillsynen att inriktas med hjälp av en indelning i tre omfattande helheter. Dessa är servicestrukturen, tillgången till service samt serviceinnehåll och -kvalitet. De pågående lagstiftningsprojekten kommer att medföra betydande förändringar i servicestrukturerna. De mest centrala gäller ändringarna i organiserings- och produktionsansvaret och det praktiska genomförandet av servicen, i synnerhet när det gäller obrutna processer av vård och omsorg i gränsområdet mellan social- och hälsovården. Dessutom är målet för socialvårdslagen, äldreomsorgslagen och den kommande lagen om handikappservice en övergång från institutionsvård till individuellt boende samt till öppenvårdstjänster och tjänster som ges i hemmet. I fråga om tillgången till service fokuserar man under hela programperioden särskilt på tjänster som är avsedda för olika klientgrupper och som ges i hemmet. Reformerna innebär också en stärkning av klientorienteringen och klientens delaktighet. Vid tillsynen över serviceinnehåll och -kvalitet framhålls egenkontrollen som den primära tillsynsmetoden. Under tillsynsprogramperioden kommer man att särskilt genom styr- 5

ning stödja utvecklingen av egenkontrollen till en primär och effektiv metod för tillsyn över kvalitet och innehåll. Helsingfors den 23 januari 2015 Marja-Liisa Partanen Överdirektör Valvira 6

Del I Den planenliga tillsynen över social- och hälsovården 1. Syftet med tillsynen och innehållet i tillsynsprogrammet Syftet med tillsynen över social- och hälsovården är att förebygga otillbörliga rutiner samt att ingripa i verksamhet som strider mot lagen eller som inte uppfyller minimikraven för kvalitet. I sista hand är det fråga om övervakning av att individens grundläggande fri- och rättigheter samt mänskliga rättigheter tillgodoses. En välfungerande social- och hälsovård och servicesystemet i samband med dem utgör en central del av genomförandet av människors välfärd och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna. Avsikten med detta planenliga tillsynsprogram är att öka tillsynseffekten genom att inrikta tillsyn på tillsynsobjekt som valts utgående från en riskbedömning. Tillsynsprogrammet har utarbetats med en strävan att identifiera utmaningar och mål som gäller under hela programperioden. På grund av omfattningen av de pågående reformerna inom servicesystemet och lagstiftningen kommer de tillsynsobjekt som ingår tillsynsprogrammets andra del att uppdateras årligen i takt med förändringarna. Ett särskilt mål för programperioden är att övervaka servicen inom socialoch hälsovården i en situation av förändrad lagstiftning på så sätt, att servicekvaliteten, tillgodoseendet av klienternas och patienternas lagstadgade rättigheter samt patient- och klientsäkerheten garanteras både under förändringsprocesserna och i de nya strukturerna. Serviceproducenternas och -anordnarnas egenkontroll har en avgörande betydelse inom den proaktiva tillsynen. Under tillsynsprogramperioden kommer styrning att inriktas särskilt på att utveckla egenkontrollen till en effektiv och prioriterad tillsynsform i fråga om kvalitet och innehåll. Tillsynsprogrammet består av tre delar. Första delen Den planenliga tillsynen över social- och hälsovården bildar referensramen för de påföljande delarna som gäller tillsynsobjekt och riktlinjer för de kommande åren. Tillsynsprogrammet bör därför läsas som en helhet. Tillsynsprogrammets andra del innehåller tillsynsobjekten för det följande året. I del II anges i detalj hur tillsynen genomförs, till exempel genom att beskriva tillsynsmetoden och tillsynskriterierna som utnyttjas för det avsedda innehållsområdet. Tillsynsprogrammets andra del uppdateras årligen och innehåller tillsynsobjekten för varje år. Beslut om tillsynsobjekten fattas under det föregående året. Programmets tredje del innehåller riktlinjer för planenliga tillsynsobjekt för åren 2016 2018. Riktlinjerna preciseras under loppet av tillsynsprogramperioden. Riktlinjerna i Del III kan vid behov ändras utgående från en riskbedömning Tillsynsprogrammet riktar sig särskilt till serviceproducenter och anordnare av service. I det beskrivs genomförandet av den riksomfattande planenliga tillsynen. Målet är att öppet meddela vart och hur den riksomfattande plan- 7

enliga tillsynen kommer att inriktas under tillsynsprogramperioden. Tillsynsprogrammet innehåller inte någon uttömmande beskrivning av tillsynsmyndigheternas hela verksamhet, och lagstiftningen refereras inte heller. I varje tabell som visar tillsynsobjekten framhålls dock vilken lagbestämmelse som ligger till grund för tillsynen. 2. Ordnandet av social- och hälsovården i ett brytningsskede Ordnandet av social- och hälsovården befinner sig som bäst i ett brytningsskede. De pågående reformerna kommer på ett betydande sätt att påverka ordnandet av social- och hälsovården och kommunernas uppgifter. Väsentliga ändringar kommer att göras bland annat till följd av kommunallagen, regeringens strukturpolitiska program samt lagen om ordnandet av socialoch hälsovården, som vid tidpunkten för färdigställandet av tillsynsprogrammet är under behandling i riksdagen. Det viktigaste målet för reformen är att tillförsäkra en likvärdig tillgång till klientorienterade och högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster i hela landet. Den planenliga tillsynen stöder uppnåendet av detta mål. Genom regeringens strukturpolitiska program eftersträvas en minskning av kommunernas förpliktelser. Programmet stöder utvecklandet av sektorsövergripande verksamhetsmodeller inom social- och hälsovårdstjänsterna. Projekt som ingår i det strukturpolitiska programmet och som har betydelse för tillsynsprogrammet är bland annat överföringen av utbetalningen och beräkningen av utkomststödet till Folkpensionsanstalten, uppdateringen av jourförordningen, minskandet av institutionsvården inom äldreomsorgen, den fördjupade integrationen av primärvården, den specialiserade sjukvården och socialarbetet samt i synnerhet avvecklandet av rekommendationer av normgivande karaktär. Lagen om försökskommuner syftar till att röja undan lagstadgade och styrningsrelaterade hinder som står i vägen för sektorsövergripande verksamhetsmodeller och att stödja införandet av dessa verksamhetsmodeller. Lagen gäller till slutet av år 2016. Tillsynen i de kommuner som deltar i försöket kommer att vara baserad på indikatorer, och om metoden visar sig vara fungerande kan den etableras också i större utsträckning. Utvecklingsarbetet kommer i fortsättningen att påverka inriktningen av myndighetstillsynen och tillsynsmetoderna. Medan försökslagen är i kraft tillämpas på tillsynen över de försöksprojekt som avtalats med kommunerna i första hand en indikatorbaserad tillsyn enligt indikatorer som gjorts upp för projektet. Till övriga delar tillämpas tillsynsprogrammet. Den mest centrala lagreformen i fråga om socialtjänsterna är reformen av socialvårdslagen. Reformen syftar till att främja en jämlik tillgång till nåbara tjänster inom socialvården, flytta över tyngdpunkten inom socialvården från korrigerande åtgärder till främjande av välfärd och tidigt ingripande, stärka klientorienteringen och helhetsansvaret för att klienternas behov tillgodoses samt att säkra människors tillgång till stöd i den egna vardagsmiljön. Detta innebär en minimering av anstaltsboende och omhändertagande samt en effektiv utveckling av öppenvården. I lagen föreskrivs också att en målmedveten egenkontroll inleds inom samtliga tjänster som hör till socialvården. Ett gemensamt mål för de pågående reformerna är att öka integrationen av socialvården och hälso- och sjukvården. I framtiden kommer tillsynen i allt större utsträckning att inriktas på integrerade tjänster och teman. Eftersom 8

många avgörande lagstiftningsprojekt emellertid i skrivande stund befinner sig i beredningsskedet, indelas tillsynsprogrammet i två perioder. År 2015 inriktas tillsynen ännu differentierat på hälso- och socialvården. Tillsynen under åren 2016 2018 kommer att vara baserad på en mer långtgående integration av social- och hälsovårdens processer samt på social- och hälsovårdens nya strukturer. Valvira och regionförvaltningsverken deltar redan år 2015 i verkställandet av lagen om ordnandet av social- och hälsovården. En särskild uppgift för regionförvaltningsverken blir enligt regeringens proposition att senast i maj 2015 kalla samman den första ombudsstämman för grundande av samkommunen för social- och hälsovårdsområdet. 3. Programperiodens tema: Den planenliga tillsynen i en föränderlig omvärld 3.1. Servicestruktur, tillgång till service, innehåll och kvalitet som tillsynsobjekt Under programperioden kommer tillsynen att inriktas med hjälp av tre större helheter. Dessa helheter är servicestrukturen, tillgången till service samt serviceinnehåll och -kvalitet. De pågående lagstiftningsprojekten för med sig betydande förändringar i servicestrukturerna. De mest centrala gäller ändringarna i organiserings- och produktionsansvaret som orsakas av lagen om ordnandet av social- och hälsovården samt övergången från institutionsvård till individuellt boende och utveckling av tjänster som ges i hemmet enligt målet för socialvårdslagen, äldreomsorgslagen och lagen om handikappservice. Reformerna innebär också att klientorientering och klientens delaktighet får en starkare roll. I fråga om tillgången till tjänster läggs särskild vikt vid tjänster som ges i hemmet, vilka år 2015 kommer att övervakas särskilt som en del av tillsynen över verkställandet av äldreomsorgslagen. Myndigheterna kommer under hela tillsynsprogramperioden att övervaka tjänster som ges i hemmet. En av metoderna för tillsyn över tillgången till tjänster är att övervaka hur tidsfristerna håller. I det initiala skedet inriktas övervakningen av tidsfrister särskilt på utkomststöd, barnskydd och väntetider för icke-brådskande hälso- och sjukvård som antingen har en lagstadgad eller på annat sätt etablerad datainsamling. Tidsfristerna övervakas också som en del av tillsynen över verkställandet av äldreomsorgslagen. Vid tillsynen över serviceinnehåll och kvalitet framhålls betydelsen av egenkontroll. Egenkontrollen är den primära metoden för tillsyn över kvalitet och innehåll. Tillsynen över egenkontrollen fokuseras i det första stadiet på att stödja, handleda och utbilda i införandet av en systematisk egenkontroll. Vid tillsynen över hur egenkontrollen fungerar fäster man uppmärksamhet vid hur missförhållanden åtgärdats. Under programperioden kommer särskild uppmärksamhet att även fästas vid hur självbestämmanderätten tillgodoses och hur användningen av begränsande åtgärder minskas. Serviceinnehållet och -kvaliteten kan också övervakas på basis av datainsamling. Data samlas då in enligt indikatorer som gäller tillsynsobjektet. 9

Tillsynsåtgärder vidtas dock vanligtvis inte på basis av en enskild indikator. Tillsynsåtgärder övervägs däremot utgående från en helhetsbedömning som är baserad på de kriterier för ingripande som gäller för det aktuella tillsynsobjektet. En förutsättning för att tillsynsåtgärder vidtas är att flera tillsynskriterier eller -indikatorer tyder på att problem föreligger. Det kan visserligen uppstå situationer där ett enskilt tillsynskriterium kan vara så betydande, att tillsynsåtgärder redan på basis av det kan vidtas. Betydelsen av tillsynskriterierna för varje tillsynsobjekt beskrivs närmare i Del II. 3.2. Riskbaserad tillsyn Den planenliga tillsynen utvecklas i en alltmer proaktiv riktning. Myndighetstillsynen fokuserar på att stödja uppnåendet av de viktigaste strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets (SHM) förvaltningsområde. Dessutom inriktas planenlig tillsyn utgående från en riskbedömning på de objekt där tillsynsbehovet enligt tillsynsmyndigheternas erfarenhet är störst. Serviceproducenternas tidigare tillsynshistoria spelar då en avgörande roll i hur den riskbaserade tillsynen inriktas. Fortsatt planenlig tillsyn behövs för de serviceproducenter som upprepade gånger har uppvisat brister. På motsvarande sätt kan tillsynen efter prövning minskas för de serviceproducenter som bevisligen har uppfyllt sina förpliktelser på ett tillbörligt sätt. I den andra delen av tillsynsprogrammet anges de tillsynsobjekt för år 2015 som har ansetts kräva riksomfattande myndighetstillsyn. Tillsynen över de övriga förpliktelserna som ställs i lagstiftningen fortsätter vid sidan av tillsynsprogrammet med hjälp av andra tillsynsmetoder, till exempel styrning, tillståndsförvaltningen och reaktiv tillsyn. Dessutom kan regionförvaltningsverken inom sina respektive verksamhetsområden bedriva även annan planenlig tillsyn, till exempel i form av styrningsbesök. 3.3. Kunskapsunderlag för planenlig tillsyn Datainsamlingen för den planenliga tillsynen håller som bäst på att förändras. Institutet för hälsa och välfärds (THL) möjligheter att tillhandahålla data som underlag för tillsynen beror på gällande lagstiftning som bl.a. anger hurdan information som kan ges till tillsynsmyndigheterna. Lagstiftningen ställer också förpliktelser för THL när det gäller insamlingen av data, till exempel i fråga om tidsfristerna för utkomststöd och barnskydd. Valvira eller regionförvaltningsverken har oftast inte möjligheter att inom ramen för sina resurser genomföra egna enkäter, och det ingår inte heller i tillsynsmyndigheternas grunduppgifter. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården innehåller en skyldighet för social- och hälsovårdsområdena att insamla, analysera och utnyttja mångsidiga data. Förslagets betydelse och den insamlade informationens tillämplighet som kunskapsunderlag för tillsynen måste i praktiken bedömas i ett senare skede. Under tillsynsprogramperioden utvecklas datainsamlingen för den planenliga tillsynens behov. Målet är att det ska finnas rättidig och täckande information till stöd för tillsynen (inklusive egenkontrollen) och att informationen har samlats in som en del av den övriga dataproduktionen utan separata datainsamlingar för tillsynsbehov. Det ska på riksnivå fastställas vilken information som behöver samlas in enhetligt i hela landet. Dessutom bör tydliga bestämmelser ges om vem som ansvarar för hanteringen av data och på vilket sätt den blir tillgänglig för tillsynsmyndigheterna. 10

3.4. Metoder för planenlig tillsyn I den del av tillsynsprogrammet som gäller de årliga tillsynsobjekten preciseras närmare vilka metoder som tillämpas vid tillsynen över det avsedda tillsynsobjektet. Dessa tillsynsmetoder presenteras nedan i korthet Förteckningen och beskrivningen av tillsynsmetoderna är inte uttömmande. 3.4.1. Egenkontroll som primär metod vid tillsyn över innehåll och kvalitet Inom tillsynen över social- och hälsovårdstjänsterna betonas serviceproducenternas eget ansvar för en tillbörlig verksamhet, servicekvalitet samt klient- och patientsäkerhet. Arbetsgivaren ansvarar för övervakningen av verksamhetsenhetens lokaler, personalens kunnande samt utrustningens funktion. Endast arbetsgivaren har möjlighet att organisera och instruera sin verksamhet, följa upp och utvärdera den i realtid och vid behov utan dröjsmål ingripa i missförhållanden samt i tid säkerställa tillgång till service samt klient- och patientsäkerhet. Verkställigheten av tillsynsprogrammet kommer särskilt under den första delen av programperioden att fokuseras på att stödja det praktiska genomförandet av egenkontrollen. Målet är att säkerställa en enhetlig praxis för egenkontrollen i hela landet. Därtill bör man satsa på att utveckla den nationella kunskapsbasen för egenkontrollen. Privata producenter av social- och hälsovårdstjänster har en lagstadgad skyldighet att utarbeta en skriftlig plan för egenkontroll. Från början av år 2015 omfattar denna skyldighet även den offentliga äldreomsorgen. Verksamhetsenheter inom den offentliga hälso- och sjukvården ska uppgöra en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses. Egenkontrollen får ökad betydelse också av den ändring som infördes i början av år 2015, enligt vilken anmärkningsförfarandet är den primära metoden i förhållande till klagomål. Enligt lagen om ordnandet av social- och hälsovården ska både de som ansvarar för ordnandet av tjänsterna och de som ansvarar för produktionen av tjänsterna upprätta ett program för egenkontroll. Enligt förslaget kan närmare bestämmelser om detta utfärdas genom förordning av SHM. Tillsynsmyndigheterna arrangerar regionala styrnings- och rådgivningsbesök, där programmet också kan inkludera styrning i uppgörandet av programmet för egenkontroll. Regionförvaltningsverken och Valvira utvärderar genomförandet av egenkontrollen i samband med den reaktiva tillsynen, planenliga tillsynen och inspektionsbesöken. Valvira styr regionförvaltningsverken i att skapa enhetlig praxis för att stödja och övervaka egenkontrollen. 3.4.2. Styrnings- och utvärderingsbesök minskar behovet av reaktivt ingripande Valvira och regionförvaltningsverken genomför proaktiv tillsyn som fokuserar på styrning och växelverkan genom att ordna regionala styrnings- och utvärderingsbesök inom varje regionalförvaltningsverks område. Under besöken ges information om tillsynsprogrammet och hur det utnyttjas i ledningen samt om planeringen av egenkontrollen. Besöken genomförs med hänsyn till Valviras och regionförvaltningsverkens resurser. Vid sidan av de 11

12 gemensamma styrnings- och utvärderingsbesöken gör regionförvaltningsverken sina egna styrningsbesök. Regionförvaltningsverken genomför i regel de styrnings- och utvärderingsbesök som hänför sig till tillsynsprogrammet inom sina respektive områden, och Valvira koordinerar planeringen och genomförandet av besöken på nationell nivå. Planeringen och det praktiska genomförandet sker i ett intensivt samarbete mellan regionförvaltningsverken och Valvira. Under besöken tar man upp gemensamt överenskomna ämnen där behov av styrning har observerats. Inom ramen för de ämnen som tas upp är det möjligt att även beakta regionala specialfrågor som kommit fram och som inte nödvändigtvis konkretiseras i varje regionförvaltningsområde. Växelverkan och informationsutbyte mellan fältet och tillsynsmyndigheterna utgör en viktig del av dessa besök. Styrnings- och utvärderingsbesöken möjliggör också en spridning och etablering av god praxis och kan för sin del förbättra informationsutbytet och samarbetet mellan kommunerna. Målet med besöken är att hitta ett samförstånd om eventuella utvecklingsbehov. Under besöken kan man på allmän nivå anonymt även behandla observationer som gjorts under oanmälda inspektionsbesök. På det sättet kan den kunskap som inhämtats under besöken spridas till att utnyttjas av samtliga aktörer. Dessutom kan beslut som fattats till följd av reaktiv styrning och beslut utfärdade av domstolar eller de högsta laglighetsövervakarna behandlas anonymt. 3.4.3. Tillsyn som baserar sig på nationell datainsamling Som underlag för den planenliga tillsynen används datainsamlingar som begärs av dem som ordnar och producerar tjänsterna. Enligt lagen om ordnandet av social- och hälsovården hör det till social- och hälsovårdsområdets uppgifter att samla in, analysera och utnyttja uppföljningsuppgifter om välfärd och hälsa samt uppgifter om verksamheten och ekonomin. Som ett led i att stödja och övervaka verkställandet av lagen om ordnandet av social- och hälsovården bör det utredas hur denna förpliktelse påverkar den tillsyn som baserar sig på datainsamling. Särskilt inom den tillsyn som baserar sig på datainsamling där även detaljerade data kan insamlas är det viktigt att observera, att helhetsprövning tilllämpas vid övervägande av tillsynsåtgärder. Helhetsprövningen baseras på de kriterier för ingripande som gäller för det avsedda tillsynsobjektet på så sätt, att tillsynsåtgärder vanligen inte vidtas på basis av ett enda kriterium. En förutsättning för att tillsynsåtgärder inleds är däremot i de flesta fall att uppgifter har erhållits om ett flertal tillsynskriterier eller -indikatorer som tyder på att problem föreligger. Det kan visserligen uppstå situationer där ett enskilt tillsynskriterium kan vara så vägande att en överskridning av den kan leda till tillsynsåtgärder. 3.4.4. Styrnings- och inspektionsbesök kan göras av grundad anledning Tillsynsmyndigheterna kan av grundad anledning göra ett inspektionsbesök till en verksamhetsenhet. Under år 2015 kommer regionförvaltningsverken och Valvira att som en del av tillsynen över social- och hälsovården för äldre genomföra oanmälda inspektionsbesök av stickprovstyp. De oanmälda inspektionerna görs samtidigt i hela landet, och inriktas på verksamhetsenheter där sådana brister på basis av uppföljningsdata eller andra tillsynsuppgifter med fog kan misstänkas, att det finns en grundad anledning för inspektionsbesöket. En oanmäld inspektion förutsätter dessutom att en anmälan om besöket på förhand skulle kunna äventyra syftet med

inspektionen. Under inspektionsbesöket observeras verksamhetsenhetens funktioner, och situationen vid enheten utvärderas. Senare kan oanmälda inspektioner möjligen genomföras också inom andra tillsynsområden än äldreomsorgen. 3.5. Information om tillsynsprogrammet Valvira och regionförvaltningsverken bedriver tillsyn i ökad omfattning under växelverkan med aktörer inom social- och hälsovården samt med kommunala beslutsfattare. På det sättet ökar transparensen och effekten av tillsynen. Vid sidan av information till medborgare och konsumenter fästs uppmärksamhet också vid information till beslutsfattare. För att de mål som ställts i lagstiftningen ska uppnås och tillsynen vara effektiv måste tillsynen vara så transparent som möjligt. En planmässig, regelbunden och mångsidig kommunikation är ett sätt att utveckla transparensen i tillsynen. Ämnen för kommunikation är till exempel årliga tillsynsdata och årlig tillsynsstatistik, observationer som gjorts under tillsynsverksamheten, resultat av datainsamlingar och av tillsynsåtgärder som vidtagits på basis av dem. När tillsynsanvisningar uppdateras ges bland annat information om tillsynsobjekten för varje år. Med hjälp av kommunikation kan man öka effekten av tillsynen och förebygga otillbörliga rutiner. Enligt Valviras strategiska kommunikationsplan är insatsområdena för kommunikationen år 2014 och 2015 förfaringssätten vid tillsyn samt uppföljning och analys av tillsynsåtgärdernas resultat och utvärdering av tillsynseffekten. Genom en öppen kommunikation kan också egenkontrollen förbättras. Målet är att serviceproducenterna inom social- och hälsovården, anställda, klienter, patienter och deras anhöriga samt andra intressegrupper och medier förstår vad egenkontrollen syftar till, relationen mellan egenkontroll och myndighetstillsyn samt hur egenkontrollen främjar goda social- och hälsovårdstjänster. Valvira utvecklar under programperioden sin webbplats till att ännu bättre uppfylla intressegruppernas kunskapsbehov. 4. Uppföljning och utvärdering av tillsynsprogrammen samt utvärdering av utfall och effekter Verkställandet av tillsynsprogrammet uppföljs kontinuerligt i takt med att tillsynsåtgärderna framskrider. Den kunskap som uppföljningen ger utnyttjas när tillsynen över social- och hälsovården utvecklas, årliga tillsynsobjekten fastställs och följande tillsynsprogram uppgörs. Måluppfyllelsen utvärderas årligen bland annat som ett led i utvärderingen av hur resultatavtalet mellan Valvira och SHM har realiserats och som en del av utvärderingen av genomförandet av resultatavtalet mellan regionförvaltningsverken och finansministeriet. I slutet av programperioden görs en mer grundlig utvärdering av verkställandet och måluppfyllelsen. 13

Valvira utvecklar utvärderingen av tillsynseffekterna, och målet är att skapa en utvärderingsmodell som gör det möjligt att systematiskt och på basis av riskbedömning förutse och inrikta tillsynsmyndigheternas arbete och samtidigt producera viktig information om tillsynseffekterna, inklusive effekterna av egenkontrollen. 14

Del II Tillsynsobjekt 2015 1. Inledning Den planenliga tillsynen inriktas på tillsynsobjekt som årligen väljs ut på basis av en riskbedömning. De årliga tillsynsobjekten presenteras i Del II av tillsynsprogrammet som uppdateras årligen. Under programperioden inriktas tillsynen särskilt på tillsynen över servicestrukturen, tillgången till service samt innehåll och kvalitet. I takt med att programperioden framskrider får integrationen av social- och hälsovården ökad fokus. Under det första året av programperioden inriktas tillsynen däremot ännu på separata innehållsområden, särskilt i fråga om de föregående årens tillsynsobjekt. På basis av en riskbedömning har följande objekt valts till tillsynsobjekt för år 2015: 1) Prehospital akutsjukvård 2) Maximala väntetider till vård 3) Tidsfrister för utkomststöd och barnskydd 4) Förebyggande hälsovårdstjänster för barn och unga samt främjande av hälsa och välfärd 5) Tillsyn över verkställandet av äldreomsorgslagen Som primär metod för tillsynen över tillgången till tjänster används år 2015 tillsyn över tidsfrister. Tillsynen inriktas på tidsfristerna för utkomststöd och barnskydd samt de maximala väntetiderna till icke-brådskande hälso- och sjukvård. Tidsfristerna övervakas också som en del av tillsynen över verkställandet av äldreomsorgslagen. Egenkontrollen är den främsta tillsynsformen när det gäller servicekvalitet och serviceinnehåll. År 2015 inriktas tillsynen över kvalitet och innehåll också på förebyggande hälsovårdstjänster för barn och unga. I tillsynen över verkställandet av äldreomsorgslagen ingår programperiodens alla tre centrala tillsynsobjekt, dvs. tillsynen över servicestrukturen, tillgången samt innehållet och kvaliteten. Verkställandet av lagen har under åren 2013 2014 övervakats som en del av ett särskilt uppföljningsprojekt (på finska) som SHM tilldelat Valvira och THL. Tillsynen över verkställandet av äldreomsorgslagen behandlas separat. 2. Egenkontroll När tillsynsprogrammet verkställs kommer man under år 2015 att fokusera på genomförandet av egenkontrollen genom styrning och utbildning. Målet är att säkerställa en enhetlig egenkontroll i hela landet. Valvira styr regionförvaltningsverken i att införa samordnad praxis i fråga om stöd för och tillsyn över egenkontrollen. Situationen inom egenkontrollen utreds alltid när reaktiv eller planenlig tillsyn inriktas på en verksamhetsenhet. 15

16 Regionförvaltningsverken och Valvira utvärderar genomförandet av egenkontrollen i samband med tillståndsprövning, reaktiv och planenlig tillsyn samt inspektionsbesök. Införandet av egenkontrollen övervakas på basis av slutresultatet av servicekvaliteten. Missförhållanden som observerats i serviceinnehåll, servicekvalitet och klientsäkerhet beaktas, och serviceproducenten vägleds till att inom en given tidsfrist rätta till bristerna med hjälp av egenkontroll. Samtidigt förpliktas serviceproducenten att rapportera ändrad praxis till tillsynsmyndigheten. I tillsynsprogrammets bilagor 1 3 tas det upp några av de delområden som ingår i tillsynsobjekten inom hälso- och sjukvården under år 2015 och som valts utgående från en riskbedömning. Serviceproducenterna ska genom de medel som egenkontrollen erbjuder se till att verksamheten till dessa delar är tillbörlig. Förteckningen är inte uttömmande. Senare under tillsynsprogramperioden kan liknande listor publiceras också om socialvårdens tillsynsobjekt. I fråga om tjänster för äldre ingår även de omständigheter som övervakas genom egenkontrollen i tillsynsprogrammets tabell 10. Valvira har utfärdat en föreskrift om uppgörandet av, innehållet i och uppföljningen av planen för egenkontroll. Mer information och anvisningar om egenkontrollen finns på Valviras webbplats. 3. Tillsyn över servicestrukturen Flera reformer är under beredning som gäller social- och hälsovårdens struktur och som syftar till att främja tillgången till tjänster på lika villkor och servicekvaliteten. Eftersom lagberedningen till stor del ännu pågår, kommer den mer omfattande planenliga tillsynen över servicestrukturerna att preciseras efter år 2015. År 2015 kommer servicestrukturen dock att tas upp som en del av verkställandet av tillsynen över den prehospitala akutvården och äldreomsorgslagen. 4. Tillsyn över tillgång till tjänster Tillgången till tjänster är det andra viktiga insatsområdet under tillsynsprogramperioden. Under hela perioden kommer man att fokusera på service som ges i hemmet. År 2015 övervakas särskilt iakttagandet av maximala väntetider och tidsfrister inom tillgången till vård, beviljandet av utkomststöd och barnskyddet. Iakttagandet av tidsfrister övervakas också inom tjänster som tillhandahålls för äldre. 4.1. Prehospital akutsjukvård Sjukvårdsdistriktet ska ordna den prehospitala akutsjukvården inom sitt område. På grund av verksamhetens särskilda drag och de pågående, omfattande förändringarna samt den prehospitala akutsjukvårdens utveckling och de krav som ställs av förordningen om prehospital akutsjukvård bör särskild vikt fästas vid den prehospitala akutsjukvårdens innehåll, kvalitet och patientsäkerhet. SHM har år 2014 publicerat en rekommendation om kvaliteten och patientsäkerheten inom den prehospitala akutsjukvården och jourverksamheten (Laatu ja potilasturvallisuus ensihoidossa ja päivystyksessä: suunnittelusta toteutukseen ja arviointiin (SHM 2014:7, på finska).

Jourförordningen som träder i kraft år 2015 koncentrerar dygnet runt-jouren inom primärvården till enheter för samjour i anslutning till sjukhusen. Koncentreringen av jouren kommer att innebära ett behov av ökad kompetens hos personalen inom den prehospitala akutsjukvården samt längre avstånd och transporttider. Den nya lagen om ordnandet av social- och hälsovården överför ansvaret för ordnandet till fem social- och hälsovårdsområden. Redan nu handhas styrningen av den prehospitala akutsjukvården delvis av fem specialupptagningsområden. Tills vidare är det svårt att närmare bedöma hur lagen kommer att påverka ordnandet och produktionen av tjänsterna inom prehospital akutsjukvård. Valvira och regionförvaltningsverken får information om den prehospitala akutsjukvården och dess riskområden bl.a. via förvaltningsklagan och anmälningar som gjorts till tillsynsmyndigheterna samt via medierna och den offentliga diskussionen. Det har inte funnits någon systematiskt insamlad, riksomfattande kunskap om situationsbilden inom den prehospitala akutsjukvården före och efter överföringen av organiseringsansvaret till sjukvårdsdistrikten. Valvira och regionförvaltningsverken utreder situationen inom den prehospitala akutsjukvården med hjälp av en enkät som genomfördes sommaren 2014 för att en tillräcklig situationsbild ska kunna skaffas om organiseringen och genomförandet av den prehospitala akutsjukvården samt eventuella risker och kritiska moment i den. Enkätsresultaten har utnyttjats vid beredningen av tillsynsprogrammet. Tabellerna nedan beskriver myndighetstillsynen över den prehospitala akutsjukvården. Den instans som svarar för ordnandet ska även beakta rekommendationerna om egenkontroll av den prehospitala akutsjukvården i tillsynsprogrammets bilaga 1. Sjukvårdsdistrikten Tabell 1. Prehospital akutsjukvård som ordnas av sjukvårdsdistrikten Tillsynsobjekt Kravnivå Indikator Kunskaps underlag Målen för insatstiderna som fastställts i beslutet om servicenivån samt realiseringen av dem (Aoch B-uppdrag) Målen och utfallet för insatstiderna i beslutet om servicenivån är tillbörliga Målen eller utfallet för insatstiderna som fastställts i beslutet om servicenivån är väsentligt lägre än vid andra sjukvårdsdistrikt (A- och B- uppdrag). Målen för insatstiderna uppnås inte inom sjukvårdsdistriktet.*) Datainsamling om prehospital akut sjukvård 2014 Åtgärd/ metod Styrning, regionala styrnings- och utvärderingsbesök (svdoch ERVAnivå) Tillsynsmyndigheternas arbetsfördelning RFV Valvira Bestämmelse HSL 39 SHM förordning 340/ 2011 4 17

Plan för kvalitetsledning och patientsäkerhet Den prehospitala akutsjukvården finns med i sjukvårdsdistriktets plan för kvalitetsledning och patientsäkerhet eller den prehospitala akutsjukvården har en egen plan inom sjukvårdsdistriktet *) Planen för kvalitetsledning och patientsäkerhet har gjorts för serviceproducenten eller saknas. Datainsamling 2014 Begäran om redogörelse RFV SHL 8 *) Tillsynsmyndigheterna fastställer närmare kriterier för tillsynsingripande på basis av resultaten för varje sjukvårdsdistrikt. Central för prehospital akutsjukvård / Universitetssjukhusdistrikten Tabell 2. Universitetssjukhusdistrikten tillsyn över centralen för prehospital akutsjukvård Tillsynsobjekt Kravnivå Indikator Kunskaps underlag Avtal om ordnande (helheten av den prehospitala akutsjukvården) Hälsoväsendets larminstruktioner I planen om ordnande har överenskommits om ordnandet av centralens uppgifter och verksamhet Centralen för prehospital akutsjukvård har samordnat hälsoväsendets larminstruktioner till Nödcentralsverket I planen om ordnande har inte avtalats om ordnandet av centralens uppgifter och verksamhet Centralen för prehospital akutsjukvård har inte samordnat hälsoväsendets larminstruktioner till Nödcentralsverket Datainsamling om prehospital akutsjukvård 2014 Datainsamling om prehospital akutsjukvård 2014 Åtgärd/ metod Begäran om redogörelse Begäran om redogörelse Tillsynsmyndigheternas arbetsfördelning Bestämmelse RFV HSL 43 och 46 RFV HSL 46 4.2. Maximala väntetider till icke-brådskande vård Tillgången till icke-brådskande vård har övervakats systematiskt sedan år 2007. Målet är att säkerställa, att befolkningen får den vård som behövs senast inom de maximala väntetider som lagstiftningen förutsätter. En systematisk och effektiv tillsyn förutsätter täckande och aktuell information om hur tillgången till vård realiseras vid hälso- och sjukvårdens verksamhetsenheter. När datainsamlingen om primärvården våren 2014 blev baserad på AvoHILMO (Anmälan om öppen primärvård) fick man mer detaljerad information om väntetiderna till mottagning på hälsovårdscentral hos läkare eller annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Riskbedömningen inom helheten av tillgången till vård baserar sig i första hand på de riksomfattande uppföljningsdata som publiceras av THL, information som samlas genom tillsynen och på praktisk erfarenhet samt problematiska fall som behandlats i offentligheten. 18

I tabellerna nedan beskrivs myndighetstillsynen över maximala väntetider till icke-brådskande vård. Dessutom ska den instans som ansvarar för ordnandet beakta rekommendationerna om egenkontroll i tillsynsprogrammets bilaga 2. Tabell 3. Tillsyn som riktas till primärvården (primärvård, mun- och tandvård och Studenternas hälsovårdsstiftelse SHVS) Tillsynsobjekt Kravnivå Indikator Kunskaps underlag Förverkligandet av rätten att få vård inom primärvården Förverkligandet av rätten att få vård inom mun- och tandvården Tid till läkarmottagning ges senast inom den maximala väntetiden 3 mån från det att vårdbehovet bedömts Tid till tandläkarmottagning ges senast inom den maximala väntetiden 6 mån från det att vårdbeho- Hälsovårdscentralen har patienter som köat över 90 dygn till läkarmottagning *) Hälsovårdscentralen har patienter som köat över 180 dygn till tandläkarmottag- AvoHILMO (situationen i slutet av mars och september) AvoHILMO (situationen i slutet av mars och september Åtgärd/ metod Begäran om redogörelse Begäran om redogförelse vet bedömts ning *) *) Tillsynsmyndigheterna fastställer närmare kriterier för tillsynsingripande inom primärvården samt mun- och tandvården efter det att AvoHILMO-resultaten för hösten 2014 har färdigställts. Tabell 4. Tillsyn som inriktas på den specialiserade sjukvården (sjukvårdsdistrikten och den kommunala specialiserade sjukvården) Tillsynsmyndigheternas arbetsfördelning Bestämmelse RFV HSL 51 RFV HSL 51 Tillsynsobjekt Kravnivå Indikator Kunskaps underlag Bedömningen av vårdbehovet inletts Ordnande av vård inom mentalvårdstjänsterna för barn och unga Remisserna har behandlats inom tre veckor från det att de anlänt Vård ordnas senast inom tidsfristen på 3 mån. > 5 % av remisserna OCH över 10 remisser inom en eller flera specialiteter behandlas inom längre tid än tidsfristen på 3 veckor > 4 patienter /10 000 invånare har väntat på vård över 3 mån ELLER över 5 % inom en specialitet har väntat över 3 mån OCH i absoluta tal minst 10 patienter THL:s datainsamling om tillgång till vård inom den specialiserade sjukvården THL:s datainsamling om tillgång till vård inom den specialiserade sjukvården Åtgärd/ metod Begäran om redogörelse Begäran om redogörelse Valvira (svd) RFV (kommuner) Tillsynsmyndigheternas arbetsfördelning Valvira (svd) RFV (kommuner) Bestämmelse HSL 52, HSL 53 HSL 53 19

Ordnande av vård inom andra specialiteter Vård ordnas senast inom tidsfristen på 6 mån > 4 patienter /10 000 invånare har väntat på vård över 6 mån ELLER över 5 % per specialitet har väntat över 6 mån OCH i absoluta tal minst 10 patienter HSL = hälso- och sjukvårdslagen svd = sjukvårdsdistrikt THL:s datainsamling om tillgång till vård inom den specialiserade sjukvården Begäran om redogörelse Valvira (svd) RFV (kommuner) HSL 52 4.3. Tidsfrister för utkomststöd och barnskydd Datainsamlingar som gäller tidsfrister för behandling av ansökningar om utkomststöd samt tidsfrister för inledda barnskyddsärenden och utredning av behovet av barnskydd samt tillsynen över tidsfristerna är enligt gällande lagstiftning likartade processer. Därför behandlas de i tillsynsprogrammet under samma rubrik. Verkställandet av tillsynen över utkomststöd och tidsfrister för barnskyddet beskrivs närmare på Valviras webbplats. THL samlar in uppgifterna om hur tidsfristerna inom utkomststöd och barnskydd iakttas genom riksomfattande enkäter som sänds till kommunerna två gånger per år. Bestämmelserna om skyldigheten att samla in data finns i lagen. I första hand är det kommunerna som svarar för tillsynen över tidsfristerna, och detta sker genom egenkontroll. Kommunen ska ha ett uppföljningssystem som på ett tillförlitligt sätt samlar in data om hur tidsfristerna iakttas, och kommunen ska omedelbart vidta åtgärder, om de lagstadgade tidsfristerna hotar att överskridas. En behandling utan dröjsmål ska säkras i alla situationer bland annat genom effektiva arbetsarrangemang och genom att kommunen ser till att det finns tillräckligt med personal. I den tillsyn som baserar sig på insamling av data om iakttagandet av de lagstadgade tidsfristerna utgår tillsynsmyndigheterna ifrån att en uppgift om att en tidsfrist överskridits som kommunen själv lämnat i sitt svar på en enkät redan i sig utgör en grund för tillsynsåtgärder. Därför sänds ingen separat begäran om redogörelse till kommunen om orsakerna till att tidsfristen överskridits. Avsikten med förfarandet är att påskynda tillsynsprocessen. Innan beslut fattas hörs kommunen genom att den får möjlighet att lämna en förklaring bl.a. om vilka åtgärder som kommunen redan vidtagit för att rätta till bristen. 20

Tabell 5. Tillsyn över tidsfristerna för utkomststöd Tillsynsobjekt Kravnivå Indikator Kunskaps underlag Behandling av inledda ansökningar om utkomststöd inom ramen för lagstadgad tidsfrist Utkomststödsärenden behandlas inom 7 vardagar efter att ansökan inkommit. De lagstadgade tidsfristerna uppnås inte: En del utkomststödsärenden har behandlats inom 8 9 vardagar efter att ansökan inkommit. En del utkomststödsärenden har behandlats inom 10 vardagar eller mer efter att ansökan inkommit. Enkätsundersökning som genomförts av THL Åtgärd/ metod På basis av THL:s enkät fattas beslut efter prövning från fall till fall om vilka tillsynspåföljder som tillämpas på kommunen Påskyndad utredningsprocess som baserar sig på de svar som kommunen själv gett Tillsynsmyndigheternas arbetsfördelning Valvira / RFV Bestämmelse L om utkomst stöd 14 a L om utkomst stöd 14 b Tabell 6. Tillsyn över tidsfristerna för barnskydd. Tabellen tillämpas till dess att den nya socialvårdslagen och ändringarna i barnskyddslagen i samband med den träder i kraft. Tillsynsobjekt Kravnivå Indikator Kunskaps underlag Avgörande av inledda barnskyddsärenden inom ramen för lagstadgad tidsfrist Inledda barnskyddsärenden avgörs senast den 7:e vardagen från inledandet. Lagstadgade tidsfrister iakttas inte: En del inledda barnskyddsärenden har avgjorts inom 8 14 vardagar från inledandet. Enkätsundersökning som genomförts av THL Åtgärd/ metod På basis av THL:s enkät fattas beslut efter prövning från fall till fall om vilka tillsynspåföljder som tillämpas på kommunen Tillsynsmyndigheternas arbetsfördelning Valvira / RFV Bestämmelse BsL 26 BsL 27 a En del barnskyddsärenden har avgjorts inom 14 vardagar eller mer efter att ansökan inkommit. Påskyndad utredningsprocess som baserar sig på de svar som kommunen själv gett 21

Utredningar av behovet av barnskydd färdigställs inom ramen för den lagstadgade tidsfristen Utredningar av behovet av barnskydd färdigställs senast inom 3 månader från inledandet Lagstadgade tidsfrister iakttas inte: En del utredningar av behovet av barnskydd har färdigställts inom över tre men under 4 månader från inledandet. En del utredningar av behovet av barnskydd har färdigställts inom 4 eller över 4 månader från inledandet Enkätsundersökning som genomförts av THL På basis av THL:s enkät fattas beslut efter prövning från fall till fall om vilka tillsynspåföljder som tillämpas på kommunen Påskyndad utredningsprocess som baserar sig på de svar som kommunen själv gett Valvira / RFV BsL 27 BsL 27 a Tabell 7. Tillsyn över tidsfristerna för barnskydd (Baserar sig på lagförslaget om en partiell reform av barnskyddslagen som en del av reformen av socialvårdslagen.) Tabellen tillämpas från det att lagändringarna träder i kraft 1.4.2015. Tillsynsobjekt Kravnivå Indikator Kunskaps underlag Bedömningar av servicebehovet enligt SVL 36 och utredningar av barnskyddsbehovet i samband med dem, inledande av behandlingen inom ramen för den lagstadgade tidsfristen Behandlingen av bedömningar av servicebehovet samt utredningen av barnskyddsbehovet i samband med dem påbörjas senast den 7:e vardagen från det att ärendena har inletts Lagstadgade tidsfrister iakttas inte: En del bedömningar av servicebehovet och utredningar av barnskyddsbehovet i samband med dem har påbörjats inom 8 14 dagar från att ärendet inleddes En del bedömningar av servicebehovet och utredningar av barnskyddsbehovet i samband med dem har påbörjats över 14 dagar från att ärendet inleddes Enkätsundersökning som genomförts av THL Åtgärd/ Metod På basis av THL:s enkät fattas beslut efter prövning från fall till fall om vilka tillsynspåföljder som tillämpas på kommunen Påskyndad utredningsprocess som baserar sig på de svar som kommunen själv gett Tillsynsmyndigheternas arbetsfördelning Valvira / RFV Bestämmelse BsL 26 BsL 27 a 22

Bedömningar av servicebehovet enligt SVL 36 och utredningar av barnskyddsbehovet i samband med dem, inledande av behandlingen inom ramen för den lagstadgade tidsfristen Behandlingen av bedömningar av servicebehovet och utredningar av behovet av barnskydd i samband med dem färdigställs senast inom 3 månader från det att ärendena har inletts. SVL = socialvårdslagen Lagstadgade tidsfrister iakttas inte: En del bedömningar av servicebehovet och utredningar av barnskyddsbehovet i samband med dem blir klara inom över 3 men under 4 månader från inledningen. En del bedömningar av servicebehovet och bedömningar av behovet av barnskydd i samband med dem har färdigställts inom 4 eller över 4 månader från det att ärendena inleddes. Enkätsundersökning som genomförts av THL På basis av THL:s enkät fattas beslut efter prövning från fall till fall om vilka tillsynspåföljder som tillämpas på kommunen Påskyndad utredningsprocess som baserar sig på de svar som kommunen själv gett Valvira/ RFV BsL 26 BsL 27 a 4.4. Förebyggande hälsotjänster för barn och unga samt främjande av hälsa och välfärd Tyngdpunkten i hälsotjänsterna har enligt nationella riktlinjer flyttats till proaktiv, förebyggande verksamhet, främjande av hälsa och välfärd samt ordnande av stöd i ett tidigt skede. Målet för dessa tjänster är att främja barns, ungas och familjers samt befolkningens hälsa och välfärd, förebygga marginalisering samt minska skillnaderna i välfärd och hälsa. De förebyggande hälso- och sjukvårdstjänsterna för barn och unga har övervakats systematiskt sedan år 2012. Kommunernas förpliktelse att främja invånarnas hälsa och välfärd enligt 12 i hälso- och sjukvårdslagen har hittills inte systematiskt övervakats. Enligt datainsamlingar, utredningar och information som erhållits från tillsynen föreligger det fortfarande skillnader mellan kommunerna i sättet att ordna förebyggande hälsotjänster och hälsokontroller för barn och unga. Brister har förekommit särskilt i kvaliteten av och innehållet i omfattande hälsokontroller som gäller familjernas välfärd. Även helheten som består av studerandehälsovård och sjukvård realiseras tills vidare inte på det sätt som avses i förordningen. Problem förekommer bland annat i tillgången på mentalvård och missbrukarvård för studerande. 23