Rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga. Riksomfattande tillsynsprogram

Transkript

1 Rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga Riksomfattande tillsynsprogram TILLSYNSPROGRAM 1:2012

2 Dnr 349/ /2011 Datum ISSN-L ISSN (online) ISBN (pdf) Helsingfors

3 PRESENTATIONSBLAD Publikationens namn Rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (tillsyn av förordning 338/2011), Utgivare Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) Utgivningsdatum , uppdaterat Dnr Dnr 349/ /2011 Sammanfattning Om förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster för barn och unga stadgas i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), som trädde i kraft den 1 maj 2011 och i statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011). Syftet med författningarna är att främja barns, ungas och familjers hälsa och välfärd, förebygga marginalisering och jämna ut hälsoskillnader. Tyngdpunkten inom hälso- och sjukvårdstjänster för barn och unga ska i enlighet med de nationella riktlinjerna i större utsträckning förskjutas mot föregripande och förebyggande verksamhet samt ordnande av tidigt stöd. Hälsorådgivning och hälsoundersökningar för barn, ungdomar och familjer ska vara planmässiga, hålla en enhetlig nivå och beakta individernas och befolkningens behov. Att man tidigt identifierar ett behov av särskilt stöd och ordnar stödet i rätt tid förhindrar att problemen förvärras och minskar behovet av korrigerande tjänster samtidigt som kostnadsökningen hejdas. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira och regionförvaltningsverken har i uppgift att genom styrning och tillsyn säkerställa att hälso- och sjukvårdstjänster, även förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster, ordnas på det sätt som stadgas i lagstiftningen. För att förenhetliga den styrning och tillsyn som omfattar förebyggande tjänster för barn och unga har Valvira tillsammans med regionförvaltningsverken berett detta tillsynsprogram för verksamhet i enlighet med förordning 338/2011. Tillsynsprogrammet kommer att göra tillsynen planmässigare samt bidra till större öppenhet och transparens. Med hjälp av programmet kommer man också att vägleda serviceproducenterna i att utveckla sin verksamhet och sin egenkontroll. Tillsynsprogrammet bygger på den riskbedömning som har gjorts, dvs. på en bedömning av var de största riskerna och bristerna finns i verksamheten enligt förordningen. När man överväger tillsynsåtgärder bedömer man utöver de överenskomna kriterierna för ett ingripande även verksamheten inom förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster för barn och unga som helhet, dvs. hur väl målen med förordningen förverkligas när den aktuella verksamheten ordnas. 3

4 Med hjälp av serviceproducentens egenkontroll, myndighetstillsynen och styrningen ska man se till att verksamheten i enlighet med förordning 338/2011 är planmässig och genomförs multiprofessionellt, att förebyggande tjänster och hälsoundersökningar har ordnats i enlighet med befolkningens behov och kraven i förordningen och att det finns tillräckligt med kompetent personal för att förverkliga målen i förordningen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att man tidigt identifierar barns, ungas och familjers behov av särskilt stöd och att det nödvändiga stödet ordnas multiprofessionellt och utan dröjsmål. Behovet av stöd bland dem som uteblir från de återkommande hälsoundersökningarna ska också utredas, och antalet personer som uteblir från hälsoundersökningarna ska följas upp. Dessutom ska uppmärksamhet fästas vid barns och ungas utvecklingsmiljöer. Tillsynen av verksamhet i enlighet med förordning 338/2011 riktas i huvudsak mot delhelheterna, som består av ordnande av service och verksamhetens planmässighet, rådgivningsverksamhet, skolhälsovård, studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga. Kriterierna för ingripande inom tillsynen har också definierats separat för varje delhelhet. Tillsynsåtgärderna enligt tillsynsprogrammet bygger i framtiden i första hand på den datainsamling som Institutet för hälsa och välfärd genomför, i synnerhet på anmälningssystemet för den öppna primärvården (AvoHILMO) och datainsamlingen Terveydenedistämisaktiivisuus perusterveydenhuollossa (hälsofrämjande verksamhet inom primärvården). Valvira och regionförvaltningsverken genomförde en egen Webropol-enkät för att få en aktuell och täckande situationsbild av verkställandet av förordningen i kommunerna. Enkäten riktades till hälsovårdscentralerna och genomfördes våren 2011 i syfte att samla in basinformation för tillsynsprogrammet. Enkäten upprepas vid behov för att säkerställa uppföljningen av situationen i kommunerna och verkställandet av verksamheten i enlighet med förordningen. Nyckelord (ämnesord): Rådgivningsverksamhet, skolhälsovård, studerandehälsovård, mun- och tandvård, egenkontroll, styrning, tillsyn, Valvira, regionförvaltningsverken ISSN-L ISSN (online) ISBN ISBN (pdf) 4

5 Innehåll Förord till tillsynsprogrammet Inledning Program, rekommendationer och handböcker gällande rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga Uppföljning, utvärdering och tillsyn av verkställandet av förordning 338/ Serviceproducentens (kommunens eller samkommunens) egenkontroll Datainsamling gällande verksamhet i enlighet med förordning 338/ Tillsynsobjekt och kriterier för ingripande Ordnande av service och verksamhetens planmässighet Rådgivningsverksamhet Skolhälsovård Studerandehälsovård Förebyggande mun- och tandvård Dokumentation av verksamhet i enlighet med förordning 338/2011 (journalanteckningar) och datasekretess vid multiprofessionell verksamhet Verkställande av tillsynsprogrammet, handledning och information Källor Bilagor Bilaga 1 Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 338/ Bilaga 2 Blankett för inspektionsberättelser som ska användas inom rådgivningsverksamhet, skolhälsovård och studerandehälsovård samt inom förebyggande mun- och tandvård för barn och unga Bilaga 3 Valviras meddelande Bilaga 4 Innehåll och struktur av enhetligt handlingsprogram enligt förordningen Bilaga 5 Datainsamling för tillsynen (verksamhet i enlighet med förordning 338/2011) Bilaga 6 Dokumentation av verksamhet i enlighet med förordning 338/2011 (journalhandlingar) och datasekretess vid multiprofessionell verksamhet

6 Förord till tillsynsprogrammet I fortsättningen vill man påverka barns, ungas och familjers välfärd i ett tidigare skede än i nuläget. De samhälleliga förändringarna och kraven utgör en allt större belastning för familjerna. Barn och ungdomar mår allt sämre, och detta är något man vill ingripa i. Det är särskilt oroväckande att de sociala och hälsorelaterade problemen hopar sig hos en del familjer. För att man framöver ska kunna öka familjernas välfärd håller man på att i enlighet med de nationella riktlinjerna i allt större utsträckning förskjuta tyngdpunkten för hälso- och sjukvårdstjänsterna mot förebyggande verksamhet. Genom att erbjuda familjerna stöd i rätt tid kan man förebygga att problemen hopar sig och minska behovet av korrigerande tjänster. Genom myndighetstillsynen vill man säkerställa att barn, unga och familjer får jämlik service i hela Finland. Dessutom vill man med hjälp av tillsynen säkerställa att personalen inom hälso- och sjukvården är tillräcklig och att servicen håller god kvalitet. Ökat samarbete mellan de olika förvaltningarna i kommunen är en framtida nyckelfaktor när det gäller att identifiera hälsorisker. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira och regionförvaltningsverken har berett det här tillsynsprogrammet tillsammans. Med hjälp av programmet följer man upp och övervakar verkställandet av statsrådets förordning (338/2011) i kommunerna. Förordningen gäller rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga. Tillsynsobjekten och kriterierna för att ingripa i osaklig verksamhet har definierats i tillsynsprogrammet. Programmet uppdateras varje år i Valviras och regionförvaltningsverkens samarbetsgrupper. Den datainsamling som behövs som underlag för tillsynen utvecklas tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd. År 2012 fokuserar tillsynen i synnerhet på huruvida de omfattande hälsoundersökningarna genomförs i enlighet med förordningen. Om fokusområdena under de kommande åren av den treåriga tillsynsperioden avtalas senare. Tillsynsprogrammet kommer att göra tillsynen planmässigare samt bidra till större öppenhet och transparens. Samtidigt styr man kommunerna mot utveckling av den egna verksamheten och egenkontrollen i anknytning till denna. Jag hoppas att det här tillsynsprogrammet ska hjälpa den yrkesutbildade personalen inom social- och hälsovården att bättre sörja för barns och ungas hälsa och välfärd. Det är av avgörande betydelse för samhällets framtid. Helsingfors den 26 januari Marja-Liisa Partanen Överdirektör, Valvira

7 1 Inledning Om förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster för barn och unga stadgas i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), som trädde i kraft den 1 maj Syftet med hälso- och sjukvårdslagen är bland annat att främja och upprätthålla befolkningens hälsa och välfärd, minska hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupperna, sörja för lika tillgång och kvalitet när det gäller den service som befolkningen behöver samt öka klientorienteringen i hälso- och sjukvårdstjänsterna. Förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 338/2011 (tidigare 380/2009) preciserar i hälsooch sjukvårdslagen, som gäller rådgivningsverksamhet samt skol- och studerandehälsovård. (Bilaga 1) Statsrådet utfärdade förordning 380/2009 för att jämna ut de skillnader som hade konstaterats mellan kommunerna i fråga om förebyggande tjänster för barn och unga och för att utveckla servicen i enlighet med de nationella rekommendationerna. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2009, så att kommunerna skulle ordna återkommande hälsoundersökningar i enlighet med förordningen före den 1 januari Kommunerna fick alltså en övergångstid på ett och ett halvt år beträffande de bestämmelser som kräver mest resurser. Statsandelen för kommunal basservice har med tanke på verkställandet av service i enlighet med förordningen höjts med 18,5 miljoner euro per år från och med år Kommunerna har själv uppskattat att den ökade statsandelen täcker hälften av de personalkostnader som verkställandet av förordningen bedömdes förutsätta. Förordningen utfärdades på nytt med stöd av hälso- och sjukvårdslagen den 1 maj 2011, när folkhälsolagen upphävdes till denna del. Utöver de tekniska ändringarna gjordes samtidigt även vissa preciseringar av förordningen. Syftet med förordningen är att hjälpa till att utveckla de förebyggande hälso- och sjukvårdstjänsterna för barn, unga och familjer, så att de blir mer målmedvetna och jämlika, främja psykisk hälsa och annan hälsa samt stödja det psykosociala välbefinnandet. Ett särskilt syfte med förordningen är att främja barns, ungas och familjers hälsa och välfärd, förebygga marginalisering och jämna ut hälsoskillnader. Tyngdpunkten inom hälso- och sjukvårdstjänster för barn och unga ska alltså i enlighet med de ovannämnda författningarna och andra nationella riktlinjer (regeringsprogrammet, SHM:s strategi 2020, Kaste I och II) förskjutas mot föregripande och förebyggande verksamhet samt ordnande av tidigt stöd. Hälsorådgivning och hälsoundersökningar för barn, ungdomar och familjer ska vara planmässiga, hålla en enhetlig nivå och beakta individernas och befolkningens behov. Att man tidigt identifierar ett behov av särskilt stöd och ordnar stödet i rätt tid förhindrar att problemen förvärras och minskar behovet av korrigerande tjänster samtidigt som kostnadsökningen hejdas. En förutsättning för verkställandet av förordningen är tillräcklig personalvolym och utveckling av kompetensen, eftersom förpliktelserna i förordningen gör att arbetet blir mer krävande och i större utsträckning förutsätter ett multiprofessionellt arbetssätt. 7

8 Strukturerna för hälso- och sjukvården har utvecklats till följd av kommunoch servicestrukturprojektet (det s.k. Paras-projektet) och reformerna av kommunstrukturen samt social- och hälsovårdens servicestruktur fortsätter. Antalet hälsovårdscentraler minskar och strukturerna för den förebyggande servicen förändras. Trots att upptagningsområdena för servicen blir större, är det även i fortsättningen ändamålsenligt att ordna förebyggande hälsooch sjukvårdstjänster för barn, ungdomar och familjer i form av närservice. Enligt den utredning som Institutet för hälsa och välfärd gjorde år 2010 förekom det tydliga skillnader mellan kommunerna och brister i ordnandet av förebyggande tjänster för barn och unga. Resultaten från rapporten Kuntien valmiudet asetuksen 380/2009 toimeenpanoon (21/2011) (Kommunernas beredskap att verkställa förordning 380/2009) visar att en anmärkningsvärt stor del av kommunerna har haft svårigheter att klara av förpliktelserna i förordningen åren Enligt rapporten Terveydenedistämisaktiivisuus perusterveydenhuollossa 2012 (Hälsofrämjande verksamhet inom primärvården) (THL 71/2012) har situationen i kommunerna utvecklats i en gynnsam riktning, men tydliga brister har fortfarande förekommit i verksamheten. Utredningen om studerandehälsovården som social- och hälsovårdsministeriet lät genomföra (SHM 2013:13) avslöjade också utmaningar i att verkställa förordningen. De största utmaningarna uppgavs vara brist på resurser, vård av mentalvårdsklienter, rekrytering av läkare och ordnande av tjänster för studerande i vuxenutbildning. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira och regionförvaltningsverken har i uppgift att för sin del säkerställa att hälsooch sjukvårdstjänster ordnas runtom i landet på det sätt som stadgas i lag. För att förenhetliga styrningen och tillsynen av hälsovården har Valvira och regionförvaltningsverken berett ett riksomfattande tillsynsprogram som gäller rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga. Tillsynsprogrammet gäller tjänster i enlighet med i hälso- och sjukvårdslagen och förordning 338/2011. Den här verksamheten omfattar cirka 1,4 miljoner barn och unga, 1,5 1,7 miljoner föräldrar och gravida kvinnor och deras partner. Tillsynsprogrammet bereddes under år Det behandlades i Valviras och regionförvaltningsverkens samordningsgrupp, som har bildats av ledningen för det ansvarsområde som inkluderar hälso- och sjukvårdstjänster, den 24 oktober 2011 och godkändes av Valvira den 4 november Tillsynsprogrammet har uppdaterats i juni Arbetsgruppen som beredde tillsynsprogrammet hade följande medlemmar: Överläkare Marjut Frantsi-Lankia, Valvira (ordförande) Överläkare Maarit Sandelin, Valvira (sekreterare) Övertandläkare Hanna-Leena Tefke, Valvira Överinspektör för hälsovården Kernisalo-Perälä, Regionförvaltningsverket i Södra Finland (t.o.m ) Överinspektör för hälsovården Kaija Pullinen, Regionförvaltningsverket i Södra Finland ( ) 8

9 Regionförvaltningsöverläkare Anu Mustakari, Regionförvaltningsverket i Södra Finland ( ) Regionförvaltningsöverläkare Ruut Virtanen, Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland Överinspektör för hälsovården Sinikka Piekkola, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Överinspektör för hälsovården Anna Liisa Sonninen, Regionförvaltningsverket i Östra Finland Regionförvaltningsöverläkare Aira A. Uusimäki, Regionförvaltningsverket i Norra Finland Överinspektör för hälsovården Anne-Mari Knuuti, Regionförvaltningsverket i Lappland Marjaana Pelkonen deltog i arbetsgruppen som beredde tillsynsprogrammet som Social- och hälsovårdsministeriets expert. 9

10 2 Program, rekommendationer och handböcker gällande rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 10 Regeringsprogrammet Enligt statsminister Katainens regerings regeringsprogram är det centrala syftet med social- och hälsovårdstjänsterna att främja befolkningens hälsa och välmående. Basservicen och det förebyggande arbetet har i detta sammanhang en nyckelposition. Enligt regeringsprogrammet ska man stärka primärhälsovården, säkerställa förverkligandet av valfriheten och fortsätta verkställandet av hälso- och sjukvårdslagen. Det hälsofrämjande arbete som utförs i kommunerna ska stödjas genom att man utvecklar social- och hälsovårdstjänster med låg tröskel. De regionala skillnaderna inom skolhälsovården ska minskas genom att man säkerställer att förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga verkställs. Särskild uppmärksamhet fästs vid utveckling av hälsovårdstjänster för studerande inom yrkesutbildningen. De högskolestuderandes jämlika ställning beträffande tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster ska säkerställas och elev- och studerandevården ska utvecklas i samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet. Enligt regeringsprogrammet ska tjänsterna för barn, unga och familjer utvecklas utifrån den goda praxis som skapats inom ramen för Kaste I- programmet, och familjecentralsverksamheten ska utvidgas. Målet med verksamheten är att främja ett tidigt ingripande och förebygga problem. Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården Kaste I enlighet med lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) fastställer statsrådet vart fjärde år ett nationellt utvecklingsprogram för social- och hälsovården. Programmet för åren fick namnet Kaste-programmet. Servicen för barn, unga och familjer har som en del av det här programmet reformerats i hela landet. Flera projekt i Kaste-programmet har stött verkställandet av förordning 338/2011 och förordningen har även stött olika Kaste-projekt. Beredningen av Kaste II-programmet startade år 2011, och verkställighetsplanen färdigställdes Ett av de sex delprogrammen i Kaste II som kompletterar varandra är mer fungerande tjänster för barn, unga och barnfamiljer. I delprogrammet ingår två huvudsakliga åtgärder som syftar till att utveckla servicehelheterna för barn, unga och barnfamiljer och att ta i bruk verksamhetsmetoder som stöder

11 familjer, föräldraskap samt vuxna som arbetar med barn och unga. Dessutom är målet att stärka förebyggande tjänster och tjänster för tidigt ingripande samt att utveckla barnskyddsarbetet. Tjänsterna för barn, unga och familjer utvecklas genom tre spetsområden vilka är familjecentraler, elev- och studerandehälsa samt barnskydd. Även många andra viktiga program är kopplade till Kaste-programmet, till exempel åtgärdsprogrammet Fungerande hälsovårdscentraler och Planen för mentalvårds- och missbruksarbete (SHM 2009a, arbetsgruppen Mieli 2009). Syftet med det redan avslutade åtgärdsprogrammet Fungerande hälsovårdscentraler var bland annat att effektivera den förebyggande hälsovården med hjälp av omfattande hälsoundersökningar för barn och familjer samt andra åtgärder i enlighet med förordningen. Enligt planen för mentalvårds- och missbruksarbetet ska det mentalvårds- och missbruksarbete som kommunerna ordnar för barn och unga i första hand genomföras i barnens och ungdomarnas vardagsmiljö, till exempel hemmet, dagvården eller skolan. Av de hälsofrämjande mål som ingår i folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 är bland annat målsättningarna att förbättra barns hälsotillstånd, öka välfärden och minska symptom som hör ihop med otrygghet inriktade på barn och unga. Nationella rekommendationer och handböcker Social- och hälsovårdsministeriet och Stakes har åren gett ut följande rekommendationer och handböcker som gäller rådgivningstjänster samt skol- och studerandehälsovård: 1) Screeningundersökningar och samarbete inom mödravården. Rekommendationer (Stakes 1999, handböcker 38) 2) Barnrådgivningen som stöd för barnfamiljer guide för arbetstagarna. SHM:s handböcker 2004:14) 3) Skolhälsovården (Stakes 2002, handböcker 54) 4) Kvalitetsrekommendation för skolhälsovården (SHM:s handböcker 2004:9) 5) Handbok för studerandehälsovården (SHM:s publikationer 2006:13) 6) Handlingsprogrammet för sexuell hälsa och fortplantningshälsa (SHM 2007a) Nya nationella anvisningar för mödrarådgivning publiceras i oktober Motiveringar till och tillämpningsanvisningar för förordningen (380/2009) Social- och hälsovårdsministeriet har våren 2009 publicerat motiveringar till och tillämpningsanvisningar för förordning 380/2009 (publikationer 2010:11). Avsikten med publikationen är att stödja kommunerna i verkställandet av förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga. I handboken presenteras de detaljerade motiveringarna till förordningen och anvisningar om hur förordningen ska tillämpas. Dessutom behandlas andra faktorer som ska beaktas när förordningen verkställs, till exempel journalhandlingar, datasekretess och personalens tillräcklighet och kompetens. 11

12 Andra nya handböcker och utredningar Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en ny handbok om upprättande och hantering av journalhandlingar (SHM 2012:4, på finska) samt år 2012 låtit genomföra en utredning om studerandehälsovården (SHM 2013:13). Institutet för hälsa och välfärd har hösten 2012 publicerat en handbok om omfattande hälsoundersökningar (THL 22/2012). Handboken innehåller detaljerade anvisningar till stöd för kommuner och yrkespersoner om ordnandet av och innehållet i omfattande hälsoundersökningar enligt förordningen. Institutet för hälsa och välfärd har också publicerat en handbok om samordnande ledning av tjänster för barn, unga och familjer Lasten, nuorten ja perheiden palveluja yhteensovittava johtaminen (THL 19/2012.). 12

13 3 Uppföljning, utvärdering och tillsyn av verkställandet av förordning 338/2011 Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd Den allmänna planeringen, styrningen och tillsynen av hälso- och sjukvården åligger enligt speciallagarna om hälso- och sjukvården Socialoch hälsovårdsministeriet. Ministeriet följer systematiskt och regelbundet upp verkställandet av förordning 338/2011 tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd. I anslutning till Social- och hälsovårdsministeriet har man tillsatt en delegation som ska leda en omfattande utveckling av barns och ungas hälsa och välfärd. Om delegationens sammansättning och uppgifter samt om tillsättandet av delegationen stadgas genom en förordning av statsrådet (734/2007). Delegationens syfte är att stödja och främja hälsan och välfärden bland barn under skolåldern, skolelever och studerande unga. Delegationen styr utvecklingen och den strategiska planeringen av barns och ungas hälsa och välfärd, främjar och samordnar samarbetet mellan olika förvaltningsområden, kommuner, forsknings- och utbildningsinstitut, organisationer och andra aktörer samt lägger fram förslag på långsiktigt utvecklingsarbete beträffande barns och ungas hälsa. Under sin andra mandatperiod fokuserar delegationen på att stödja beredningen och verkställandet av lagstiftning som gäller barn, unga och familjer. Till dessa författningar hör även hälso- och sjukvårdslagen och förordning 338/2011. Dessutom har delegationen tillsatt en särskild sektion som har i uppgift att för delegationens räkning bereda frågor som rör verkställandet, uppföljningen och tillsynen av de ovannämnda bestämmelserna samt följa upp hur tillsynen över verksamheten enligt förordningen verkställs.. Institutet för hälsa och välfärd följer upp och stöder verkställandet av förordningen i kommunerna och ansvarar för den nödvändiga nationella utvecklingsverksamheten. Verkställandet av förordningen följs bland annat upp med hjälp av anmälningssystemet för den öppna primärvården, AvoHILMO, som togs i bruk i början av år Uppföljningsinformationen som fås från AvoHILMO gör att man i fortsättningen mer systematiskt än förr kan följa upp och övervaka rådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt den förebyggande mun- och tandvården för barn och unga, efter att systemet heltäckande tagits i bruk på alla hälsovårdscentraler. Kommunerna får med hjälp av AvoHILMO också värdefulla data för systematisk uppföljning av sin egen verksamhet till stöd för utvecklingsinsatser samt för utveckling av egenkontrollen i det skedet då besöksuppgifterna systematiskt statistikförs i AvoHILMO-systemet. I uppföljningen av förordningen utnyttjas även benchmarkingsystemet för hälsofrämjande aktivitet (den s.k. TEAviisari), där man bland annat vartannat år publicerar kommunspecifik information om hälsofrämjande aktiviteter inom primärvården. TEAviisari ger också information om datainsamlingen om hälsofrämjande verksamhet i grundskolorna som genomförs vartannat år samt datainsamlingen om hälsofrämjande 13

14 14 verksamhet i gymnasier och yrkesinriktade läroanstalter. Resultaten av datainsamlingen år 2012 publicerades våren Institutet för hälsa och välfärd har utifrån den datainsamling som genomfördes år 2010 publicerat rapporten Kuntien valmiudet asetuksen (380/2009) toimeenpanoon (THL 21:2011) och en rapport om uppföljning och tillsyn 2011 över uppföljningen och verkställigheten av förordningen (338/2011) som är baserad på datainsamlingen 2012 (THL 71/2012, på finska). Den beskriver situationen vid hälsovårdscentralerna utgående från verksamheten år 2009 och 2011 och planerna för åren 2010 och Institutet för hälsa och välfärd genomför också separata uppföljningar enligt behov. En separat utredning gjordes hösten 2012 om innehållet i hälsoundersökningarna och verksamheten inom rådgivningsverksamheten och skolhälsovården. Rapporten kommer att publiceras under år Social- och hälsovårdsministeriet genomförde för sin del en separat uppföljning av studerandehälsovården (STM 2013:13). Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira och regionförvaltningsverken Enligt speciallagarna om hälso- och sjukvården styr och övervakar regionförvaltningsverket offentliga och privata organisationer och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i sitt förvaltningsområde. Regionförvaltningsverket kan bland annat granska en kommuns eller samkommuns verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen (folkhälsolagen före den 1 maj 2011) samt verksamhetsenheter och lokaler när det finns motiverad orsak till detta. Om brister eller missförhållanden upptäcks i verksamheten kan regionförvaltningsverket meddela ett föreläggande om att bristerna ska avhjälpas. Regionförvaltningsverket kan även förplikta kommunen eller samkommunen att iaktta föreläggandet vid vite. Valvira, som lyder under Social- och hälsovårdsministeriet, styr regionförvaltningsverkens verksamhet i syfte att förenhetliga deras verksamhetsprinciper, förfaringssätt och beslutspraxis vid styrningen och tillsynen av hälso- och sjukvården. Valvira styr och övervakar hälso- och sjukvården särskilt när det gäller: 1) principiellt viktiga eller vittsyftande ärenden, 2) ärenden som gäller flera regionförvaltningsverks verksamhetsområden eller hela landet, 3) ärenden som har samband med övervakningsärenden som behandlas vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och som gäller yrkesutbildade personer inom hälsooch sjukvården, 4) ärenden som ett regionförvaltningsverk är jävigt att behandla. Om brister eller missförhållanden upptäcks kan också Valvira meddela ett föreläggande om att bristerna ska avhjälpas och förplikta kommunen eller samkommunen att iaktta föreläggandet vid vite. Myndighetstillsynen av hälso- och sjukvården utgör i första hand administrativ laglighetstillsyn, som fokuserar på tillsyn av förverkligandet av kommunernas lagstadgade plikt att ordna hälso- och sjukvård och

15 servicestrukturhelhetens funktion. Parallellt med laglighetstillsynen kan tillsynsmyndigheterna i praktiken utvärdera verksamhetens ändamålsenlighet genom styrning och ett förhandlingsförfarande. Bestämmelserna om tillsynen av hälso- och sjukvården ger även Valvira eller regionförvaltningsverket rätt att på eget initiativ utöva helhetstillsyn av en kommuns servicesystem utan att ärendet har blivit anhängigt genom ett klagomål eller en annan anmälan om missförhållanden. De kommuner, samkommuner och samarbetsområden som ansvarar för att servicen ordnas kan besluta om på vilket sätt de ordnar sin verksamhet inom de ramar som fastställs i lagstiftningen. Verksamheten ska dock vara patientsäker och av tillräckligt god kvalitet. Laglighetstillsynen kan leda till sanktioner, i sista hand till att förpliktande förelägganden används eller till att användningen av en verksamhetsenhet och verksamheten förbjuds. Tillsynsprogrammet för förordning 338/2011 och arbetsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna Tillsynen av social- och hälsovården kan grovt delas in i tre helheter: reaktiv tillsyn, planbaserad tillsyn samt styrning och rådgivning. Den planbaserade tillsynen genomförs med hjälp av tillsynsprogrammen för hälso- och sjukvården. Om utarbetandet och införandet av det tillsynsprogram som omfattar verksamhet i enlighet med förordning 338/2011 har överenskommits i resultatavtalet mellan Social- och hälsovårdsministeriet och Valvira. Syftet med tillsynsprogrammet är att förenhetliga tillsynen i hela landet. Med hjälp av programmet ökar man planmässigheten och transparensen i tillsynen och vägleder kommunerna, samkommunerna och serviceproducenterna till att förebygga osaklig verksamhet. Med hjälp av tillsynsprogrammet vägleder man även serviceproducenterna i att utveckla sin verksamhet och egenkontroll. Tillsynsprogrammet bygger alltid på den riskbedömning som har gjorts, dvs. på en bedömning av vilka de största riskerna i verksamheten är och var dessa risker och eventuella brister finns. Syftet med tillsynsprogrammet för förordning 338/2011 är att genom styrning och tillsyn trygga förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster för barn, unga och familjer, så att tjänsterna är så täckande, enhetliga och förenliga med förordningens anda som möjligt i hela landet. Vid verkställigheten av tillsynsprogrammet utnyttjas uppföljningsinformationen om förebyggande tjänster för barn och unga och datainsamlingen som Institutet för hälsa och välfärd har producerat samt vid behov resultaten Valviras och regionförvaltningsverkens egna enkäter. Tillsynsprogrammet har utarbetats som ett samarbete mellan Valvira och regionförvaltningsverken, och båda har förbundit sig att genomföra åtgärderna enligt programmet och i sina beslut agera i enlighet med de överenskomna riktlinjerna. Egentliga tillsynsåtgärder enligt tillsynsprogrammet genomförs i första hand vid regionförvaltningsverken. Vid Valvira behandlar man i enlighet med den arbetsfördelning som har fastställts i författningarna principiellt viktiga och vittsyftande ärenden samt ärenden som gäller hela landet eller flera regionförvaltningsverk. 15

16 Tillsynsmyndigheterna använder den blankett för inspektionsberättelse som finns som bilaga till tillsynsprogrammet (bilaga 2) som hjälp vid både planbaserad och reaktiv (bygger på klagomål och anmälningar) tillsyn. Blanketten kan användas såväl vid inspektions- och tillsynsbesök som vid dokumentbaserad tillsyn. Om man meddelar om inspektions- eller tillsynsbesöket på förhand skickas blanketten i allmänhet till inspektionseller tillsynsobjektet för att fyllas i och returneras redan före besöket. Blanketten styr även serviceproducentens verksamhet och egenkontroll. Samtidigt kan den som förrättar inspektionen skaffa sig en förhandsuppfattning om situationen vid enheten och bedöma vilka omständigheter han eller hon eventuellt måste sätta sig närmare in i vid inspektionen. 16

17 4 Serviceproducentens (kommunens eller samkommunens) egenkontroll Enligt 8 i hälso- och sjukvårdslagen ska verksamheten inom hälso- och sjukvården vara högkvalitativ och säker och bedrivas på behörigt sätt. En verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården ska göra upp en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses. Om denna plan har stadgats genom Social- och hälsovårdsministeriets förordning 341/2011. Som stöd för utvecklingen av kvalitetsledningen och patientsäkerheten gav Institutet för hälsa och välfärd hösten 2011 (på svenska 2012) även ut en ny handbok om patientsäkerhet (handbok 20/2012). I 6 i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) stadgas i sin tur om den ansvariga föreståndarens skyldigheter, som bland annat inkluderar att för säkerställande av verksamhetens kvalitet utarbeta en plan för egenkontroll som omfattar hela verksamheten, när serviceproducenten bedriver verksamhet vid flera än ett verksamhetsställe. Den myndighet som ansvarar för folkhälsoarbetet i kommunen ska enligt 4 i förordning 338/2011 godkänna ett enhetligt handlingsprogram för rådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt den förebyggande mun- och tandvården för barn och unga. I handlingsprogrammet avtalar man bland annat om förfaringssätten, de ansvariga personerna, arbetsfördelningen och samarbetet med olika kommunala aktörer. På så sätt underlättar programmet den enskilda arbetstagarens arbete och genomförandet av multiprofessionellt samarbete och möjliggör uppföljning och tillsyn, inklusive egenkontroll, av verkställandet av förordningen. Enligt motiveringarna till och tillämpningsanvisningarna för förordningen (SHM:s publikationer 2010:11) är ett enhetligt handlingsprogram även en del av kommunens mer omfattande verksamhets- och ekonomiplan. Kommunen eller en annan producent av hälso- och sjukvårdstjänster ska känna till den lagstiftning som styr verksamheten och de övriga kraven på verksamheten samt säkerställa befolkningens lagstadgade rätt till god och högkvalitativ hälso- och sjukvård. Serviceproducenten ansvarar för att verksamheten är ändamålsenlig och uppfyller de krav och kriterier som har satts upp för verksamheten. Serviceproducenten måste därför kontinuerligt utvärdera sina verksamhetsförutsättningar. Även om termen egenkontroll inte nämns i lagstiftningen om hälso- och sjukvård, med undantag av i lagen om privat hälso- och sjukvård, ingår den automatiskt i begreppet kvalitetsledning och i planen för kvalitetsledningen och säkerställandet av patientsäkerheten. För att ordna, leda och utveckla hälso- och sjukvårdstjänsterna på behörigt sätt krävs en fungerande egenkontroll, dvs. en strukturerad verksamhetsmodell med styrnings-, uppföljnings- och tillsynssystem. Med egenkontroll avses alltså alla åtgärder med hjälp av vilka serviceproducenten själv systematiskt följer upp, utvärderar och övervakar 17

18 18 sin egen verksamhet, dess kvalitet, den service som produceras och servicens tillräcklighet. Organisationens ledning ansvarar för att en fungerande egenkontroll utvecklas och verksamheten utvärderas. En kommun eller serviceproducent som ansvarar för att service ordnas ansvarar utöver sin egen verksamhet även alltid för de tjänster som ingår i serviceåliggandet och som den har lagt ut på entreprenad, skaffat i form av köpta tjänster eller med servicesedlar. En välfungerande egenkontroll utgör en betydande del av förhandstillsynen av serviceverksamheten, varvid det är möjligt att undvika att tillsynsmyndigheten ingriper i verksamheten vid verksamhetsenheten genom tillsyn i efterhand eller förpliktelser. En fungerande egenkontroll borde även vara ett strategiskt mål för organisationen. Egenkontroll är aktörens egen tillsyn, som tillsynsmyndigheten styr och övervakar. Vid egenkontrollen i anknytning till verksamhet i enlighet med förordning 338/2011 bör man fästa uppmärksamhet vid bland annat följande omständigheter: verksamheten är planmässig och genomförs multiprofessionellt, ett handlingsprogram har utarbetats i samarbete med socialväsendet och bildningsväsendet och är en del av kommunens mer omfattande verksamhets- och ekonomiplan, förebyggande tjänster och återkommande hälsoundersökningar har kvantitativt och innehållsmässigt ordnats i enlighet med förordningen och med beaktande av befolkningens behov, man har beaktat och gett anvisningar om barns, ungas och familjers behov av särskilt stöd och det nödvändiga stödet ordnas utan dröjsmål och multiprofessionellt (bl.a. extra besök, fungerande service- och vårdkedjor), behovet av stöd hos dem som uteblir från de återkommande hälsoundersökningarna utreds och antalet personer som uteblir från hälsoundersökningarna följs upp, nödvändiga specialundersökningar inom skolhälsovården ordnas, uppföljningar av hur sund och trygg skolan och studiemiljön är samt av välbefinnandet i dessa görs vart tredje år och avhjälpandet av de brister som konstaterats vid granskningen följs upp årligen, den helhet som hälso- och sjukvården bildar inom studerandehälsovården ordnas i enlighet med förordningen som en helhet, vilket innebär att samma personal svarar för studerandenas hälsovård och sjukvård, det allmänna och kompletterande innehållet i hälsorådgivningen samt preventivmedelsrådgivningen och den övriga rådgivningen om sexuell hälsa genomförs i enlighet med förordningen, personaldimensioneringen är tillräcklig (förenlig med rekommendationerna) och man arbetar systematiskt för att höja personalens kompetens. verksamhetsenheten följer aktivt upp att ovan nämnda omständigheter blir verklighet i varje verksamhetsställe inom deras ansvarsområde. I egenkontrollen av verksamhet i enlighet med förordning 338/2011 och utvecklingen av verksamheten kan serviceproducenterna bland annat utnyttja den uppföljningsinformation som produceras av Institutet för hälsa

19 och välfärd (TEAviisari, AvoHILMO, separata rapporter och utredningar), tillsynsmyndigheternas tillsynsprogram och serviceproducenternas peer review, där verksamhetsenheterna utvärderar varandras verksamhet. Det mest centrala i egenkontrollen är dock att verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården i tillräcklig omfattning och med hjälp av den information och de rapporter som skapas under verksamheten eller sammanställs om denna följer upp verksamhetens lagenlighet, tillgången på service och servicens kvalitet samt utan dröjsmål ingriper i eventuella brister i verksamheten. Viktiga dokument med tanke på kvaliteten på de förebyggande hälso- och sjukvårdstjänsterna för barn och unga är i synnerhet de nationella handböcker som nämns i första kapitlet och de rekommendationer som ingår i dessa (bland annat personaldimensioneringen). 19

20 5 Datainsamling gällande verksamhet i enlighet med förordning 338/ Institutet för hälsa och välfärds datainsamling Institutet för hälsa och välfärd är en nationell statistikmyndighet, som har i uppgift att producera information också för tillsynen. Tillsynen, även egenkontrollen, ska bygga på så objektiv, tillförlitlig och aktuell information och datainsamling som möjligt. Institutet för hälsa och välfärds första uppföljningsrapport om verkställandet av förordningen byggde på datainsamlingen Terveydenedistämisaktiivisuus perusterveydenhuollossa Informationen från enkäten publicerades i rapporten Kuntien valmiudet asetuksen (380/2009) toimeenpanoon och kommunspecifikt i TEAviisari. Frågorna som gäller tillsynen över verkställigheten av förordningen inkluderades i 2012 års datainsamling för Terveydenedistämisaktiivisuus perusterveydenhuollossa (Hälsofrämjande verksamhet inom primärvården) och resultaten publicerades i Institutet för hälsa och välfärds rapport 71/2012 samt i TEAviisari. Datainsamlingen kommer att upprepas följande gång år 2014 och den information som erhålls kommer att utnyttjas även vid tillsynen av förordningen. På samma sätt utnyttjar man i tillsynen Institutet för hälsa och välfärds utredning om rådgivningsverksamheten och skolhälsovården samt eventuella andra separata utredningar. Institutet för hälsa och välfärd har tagit anmälningssystemet för den öppna primärvården, AvoHILMO, i produktionsbruk år AvoHILMO producerar information för bland annat uppföljning av serviceproducentens verksamhet i fråga om volym, struktur och innehåll, och kommer att utnyttjas vid uppföljningen och tillsynen av hur hälsoundersökningarna enligt förordning 338/2011 genomförs, inklusive egenkontrollen. Med hjälp av SPAT-klassificeringen (den finländska åtgärdsklassificeringen för den öppna primärvården) i AvoHILMO kan man samla in systematisk information om bland annat följande punkter som ingår i förordning 338/2011: omfattande hälsoundersökningar vid rådgivningsbyråer och i skolhälsovården, återkommande hälsoundersökningar inom barnrådgivning och skolhälsovård hälsoundersökningar enligt individuellt behov undersökningar av de hälsorelaterade förhållandena i skolan och studiemiljön. Ur AvoHILMO får man även information om genomförandet av familjeträning, rådgivning och handledning i anknytning till främjande av hälsan samt om ordnandet av vårdplanering och eftervård. AvoHILMO-systemet producerar än så länge inte täckande information om alla hälsovårdscentraler. Institutet för hälsa och välfärd utvecklar dock

21 AvoHILMO och rapporteringen av AvoHILMO-information som en webbtjänst, som i fortsättningen kommer att betjäna olika kunskapsbehov samt egenkontrollen och tillsynen bättre än tidigare. Tillsynsmyndigheternas egen datainsamling Arbetsgruppen som beredde tillsynsprogrammet genomförde våren 2011 en egen enkät som riktades till hälsovårdscentralerna om verkställandet av förebyggande tjänster i enlighet med förordning 338/2011. Enkäten genomfördes eftersom man inte på annat sätt kunde få aktuell och täckande information om situationsbilden från hälsovårdscentralerna. Enkäten gav också stöd för beredningen av tillsynsprogrammet och utvecklingen av den systematiska tillsynen. Enkäten genomfördes som en Webropol-enkät, som sändes till de ledande läkarna vid hälsovårdscentralerna i samband med THL:s datainsamling om tillgången till primärvård i mars I enkäten utreddes bland annat följande punkter separat för varje hälsovårdscentral: utarbetandet och godkännandet av ett enhetligt handlingsprogram, genomförandet av återkommande och omfattande hälsoundersökningar inom rådgivningsverksamheten, skolhälsovården och studerandehälsovården, identifieringen av behov av särskilt stöd och ordnandet av stödet (överenskommelse om gemensam praxis och ordnande av stödåtgärder), genomförandet av personaldimensioneringar i enlighet med de landsomfattande rekommendationerna, utnyttjandet av den förhöjda statsandelen för att anställa personal i enlighet med förordningen, kontrollen av om skolorna är sunda och trygga och åtgärdandet av de brister som har upptäckts vid uppföljningen. Enkäten besvarades av alla utom tre hälsovårdscentraler. Det meddelande som utarbetades utifrån resultaten av enkäten finns som bilaga till tillsynsprogrammet (bilaga 3). Enkäten kommer i tillämpliga delar att upprepas ännu år Målet är att emellertid att basuppgifterna för tillsynen i fortsättningen huvudsakligen ska basera sig på AvoHILMO-systemet och -rapporterna och endast vid behov på andra utredningar och uppföljningssystem. 21

22 6 Tillsynsobjekt och kriterier för ingripande För hälso- och sjukvårdsservice som behandlar befolkningen jämlikt, är av god kvalitet och beaktar befolkningens behov krävs tillräckliga verksamhetsförutsättningar och samstämmiga kriterier för verksamheten oberoende av serviceproducenten eller verksamhetsenhetens läge. Befolkningens servicebehov och lagstiftningen avgör vilken service och vård som ska tillhandahållas. Centrala omständigheter i ordnandet av verksamheten är tydliga lednings- och ansvarsarrangemang vid enheten, fungerande och multiprofessionella serviceprocesser samt tillräcklig och kompetent personal. Målet med tillsynen är landsomfattande övervakning som genomförs med enhetliga kriterier och principer och som riktar sig mot följande delhelheter av verksamheten: ordnande av service och verksamhetens planmässighet, rådgivningsverksamhet, skolhälsovård, studerandehälsovård, förebyggande mun- och tandvård för barn och unga. Kriterierna för att ingripa har också definierats separat för varje delhelhet. I enlighet med riktlinjerna i tillsynsprogrammet riktar sig tillsynen i första hand mot de hälsovårdscentraler/serviceproducenter vars verksamhet enligt den enkät som Valvira genomförde vid hälsovårdscentralerna åren och enligt den information som THL senare har rapporterat inte är förenlig med kriterierna i tillsynsprogrammet. Åtgärderna enligt tillsynsprogrammet omfattar informationsstyrning (anvisningar, kurser och andra dylika evenemang) och egentliga tillsynsåtgärder (dokumentbaserad tillsyn, styrnings- och tillsynsbesök eller inspektionsbesök). Regionförvaltningsverken svarar för de egentliga tillsynsåtgärderna. 6.1 Ordnande av service och verksamhetens planmässighet Syftet med förordning 338/2011 är att säkerställa att hälsorådgivningen och hälsoundersökningarna för kvinnor och familjer som väntar barn och för barn under skolåldern, för elever och deras familjer samt för studerande är planmässiga, uppvisar en enhetlig nivå och tar hänsyn till individens och befolkningens behov i den kommunala hälso- och sjukvården. Kapitel 2 i hälso- och sjukvårdslagen innehåller stadganden om allmänt främjande av hälsa och välfärd och separata stadganden om rådgivningsbyråtjänster och tjänster inom skol- och studerandehälsovården. Enligt 12 ska kommunen utse de instanser som 22

23 ansvarar för den hälso- och välfärdsfrämjande verksamheten, och de kommunala verksamheterna ska samarbeta med varandra för att främja välfärd och hälsa. Om ordnandet av tjänster inom rådgivningsarbetet och skol- och studerandehälsovården stadgas i sin tur i 4 i förordningen. Enligt den ska kommunen ha ett enhetligt handlingsprogram som har utarbetats i samarbete med socialväsendet och undervisningsväsendet, och hälsoundersökningar och hälsorådgivning ska efter behov ordnas på multiprofessionell basis. De uppföljningsuppgifter om kommuninvånarnas hälsa och välfärd som har erhållits i verksamheten ska utnyttjas vid planeringen av tjänsterna. Kommunerna har olika servicestrukturer, och kommunerna kan genomföra lösningar som är lämpliga på det lokala planet när bestämmelserna i förordningen iakttas. Verkställandet av förordningen förutsätter dock en tillräcklig och kompetent personal enligt de nationella rekommendationerna. Styrningen och tillsynen riktar sig mot följande punkter: en ansvarig instans har utsetts, ett enhetligt handlingsprogram har beretts och godkänts, handlingsprogrammet har utarbetats i samarbete med socialväsendet och undervisningsväsendet, multiprofessionell verksamhet genomförs, personaldimensioneringen och allokeringen av den förhöjda statsandelen. En ansvarig instans har utsetts Hälso- och sjukvårdslagen förutsätter att en ansvarig instans utses för främjandet av hälsa och välfärd. Förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster i enlighet med förordningen är en del av ett mer omfattande arbete för att främja hälsa och välfärd. Enligt motiveringarna till och tillämpningsanvisningarna för förordningen (SHM:s publikationer 2010:11) utgör planmässig ledning och multiprofessionellt samarbete mellan olika förvaltningsområden i kommunen en förutsättning för högklassiga förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster för barn och unga. Hälsovårdscentralen ska utse en ansvarig person som ansvarar för utvecklingen, samordningen och uppföljningen av den verksamhet som beskrivs i handlingsprogrammet. Det kan även finnas separata ansvariga personer för olika delverksamheter. Institutet för hälsa och välfärd har publicerat en handbok om samordnande ledning av tjänster för barn, unga och familjer Lasten, nuorten ja perheiden palveluja yhteensovittava johtaminen (THL:n opas 19/2012, på finska). Ett samordnande ledarskap hjälper kommunerna att effektivera ledningen av barns, ungas och familjers tjänster och att säkerställa hjälp och stöd vid rätt tidpunkt. Ett enhetligt handlingsprogram har beretts och godkänts Enligt förordningen och tillämpningsanvisningarna ska den myndighet som ansvarar för folkhälsoarbetet i kommunen godkänna ett enhetligt handlingsprogram för rådgivningsverksamheten, skol- och 23

24 24 studerandehälsovården samt den förebyggande mun- och tandvården för barn och unga. Handlingsprogrammet kan bestå av delhelheter, men det ska bilda en sammanhängande helhet som omfattar alla åldersgrupper och tjänster. I det avtalar man om bland annat förfaringssätten, de ansvariga personerna, arbetsfördelningen och samarbetet i synnerhet när omfattande hälsoundersökningar ordnas, samarbetet inom elevvården och samarbetet för att hjälpa barn och familjer som behöver särskilt stöd i synnerhet med social- och undervisningsväsendet. Planeringen av verksamheten, verksamhetens inriktning och ordnandet av verksamheten ska bygga på information om hälsan och välfärden bland barn, unga och familjer i kommunen och vid verksamhetsstället samt på uppgifter om de faktorer som påverkar hälsan och välfärden. Ett enhetligt handlingsprogram om hälsoundersökningarnas och rådgivningens innehåll och volym tryggar kvalitetsnivån och servicen på lika villkor. Det gör även att man kan få jämförbar information om befolkningens hälsotillstånd och tillgången på tjänster, användningen av tjänsterna och tjänsternas täckningsgrad. Befolkningen i olika delar av kommunen ska erbjudas enhetlig service med beaktande av olika befolkningsgruppers behov. Handlingsprogrammet ska vara en del av den mer omfattande verksamhets- och ekonomiplan som ska utarbetas i kommunen varje mandatperiod. Om genomförandet och resultaten av verksamheten rapporteras varje år i en verksamhetsberättelse till det organ som ansvarar för folkhälsoarbetet i kommunen. Kriterier för enhetligt handlingsprogram enligt förordningen samt förslag till innehåll av handlingsprogrammet finns i bilaga 4. Handlingsprogrammet har utarbetats i samarbete med socialväsendet och undervisningsväsendet, multiprofessionell verksamhet genomförs Ett enhetligt handlingsprogram ska enligt förordningen utarbetas i samarbete med socialväsendet och undervisningsväsendet. Hälsoundersökningar och hälsorådgivning ska också ordnas multiprofessionellt efter behov. Detta förutsätter att flera förvaltningar, i synnerhet anordnaren av förskolepedagogik, utbildning och undervisning och de organisationer som ansvarar för folkhälsoarbetet, samarbetar under barnens och de ungas hela uppväxt och utveckling. Målet är att servicen inom olika verksamhetsområden ska komplettera varandra och bilda en ur klientens synvinkel meningsfull helhet, när verksamhetsområdena bildar nätverk för att tillsammans arbeta för att främja barns och ungas hälsa och välfärd. För att identifiera och tillgodose behovet av särskilt stöd krävs att samarbete vid behov bedrivs mellan olika kommunala aktörer, såsom dagvården, hemservicen, barnskyddet, elev- och studerandevården samt den specialiserade sjukvården och andra aktörer. Inom kommunen ska man alltså avtala om förfaringssätten, arbetsfördelningen och samarbetet mellan olika aktörer, så att man kan utnyttja expertisen hos andra aktörer som arbetar med barnfamiljer. Principerna för ordnande av multiprofessionell verksamhet (till exempel