Specialpedagogisk forskning

Relevanta dokument
Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem?

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

ATT INTA ETT VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

ATT INTA ETT VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Attityder till förskolebarn och elever i olika svårigheter. Gunilla Lindqvist 2016

Litteraturlista för Specialpedagogik - kunskapsområde och forskningsfält, 948A01, 2019

HÖGSKOLAN DALARNA

Pedagogisk handledning i en kollegial lärandepraktik teori och praktik i växelverkan. Désirée von Ahlefeld Nisser, fil. dr.

Idén om inkludering i skolans värld framväxt och ramar. Forskningsfältet - Hur ser forskningen om inkludering i skolan ut?

Claes Nilholm Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Uppsala Universitet

inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Föreläsning nr 1 kl

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Pedagogik AV, Skolledarskap i Rektorsprogrammet. Uppdragsutbildning, 10 hp

En särskild skola? Undervisning, lärande och synen på uppdraget i särskolan Susanne Hansson Karlstads universitet

Pedagogik GR (B), Utbildningsvetenskaplig kärna III del I, Förskollärare, 7,5 hp

Det är bra om dom är proffs liksom

Stödinsatser i skolan

Utbildningsplan. Speciallärarprogrammet Specialisering: språk-, skriv- och läsutveckling Specialisering: utvecklingsstörning LASPE.

Frihet att utforma uppdraget Freedom to design the mission

Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning

Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola

Pedagogisk handledning i en kollegial lärandepraktik teori och praktik i växelverkan. Désirée von Ahlefeld Nisser

Handledarrollen och Kollegialt lärande

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

LINKÖPINGS UNIVERSITET Speciallärarprogrammet/Specialpedagogprogrammet

HÖGSKOLAN DALARNA

Identifiera för att förebygga Maja Lindqvist

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Skolledarkonferens - Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Speciallärarprogrammet/Specialpedagogprogrammet

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer

Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng

Specialpedagogiska seminarier

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Inkludering och effektivitet går det att kombinera? Claes Nilholm

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Extra anpassningar: Hur svårt kan det vara? Några lärares syn på arbetet med extra anpassningar

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Specialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Den specialpedagogiska yrkesrollen på skoldatateken

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

Inkluderande lärandemiljöer och tidiga insatser, ILTI

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Specialpedagogik i den svenska grundskolan - idealitet och realitet

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Specialpedagog i förskolan -förväntningar från förskolans pedagoger

Skolsituationer för elever inom autismspektrumtillstånd webbseminarium 2 december 2016

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

En skola tillgänglig för alla. Täby kommun

LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019

Inkludering vad kan man lära sig av forskningen?

RAPPORT 2015 UPPFÖLJNING AV EFFEKTER AV SÄRSKILT STÖD. Utbildningsenheten. November 2015 Eva Westin

Specialpedagogens funktion - andra yrkesgruppers perspektiv

Ett otydligt uppdrag? Specialpedagogers upplevelser av arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten

Handledarutbildning i specialpedagogik för lärande. Det professionella samtalet och pedagogisk handledning. Désirée von Ahlefeld Nisser 7 juni 2017

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

1) Introduktion. Jonas Aspelin

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Lärandemål för verksamhetsförlagd utbildning inom förskollärarprogrammet

Antaganden för förändring

Specialpedagogprogrammet

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Kommunikationsstöd i skolan:

FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira

Skolledarskap, Rektorsprogrammet

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande

Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp

GRUNDLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN PRIMARY EDUCATION

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

En kamp för erkännande och inklusion

Från Motstånd till Framgång - Att motivera när ingen motivation finns

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Handledarutbildning inom läslyftet. Det professionella samtalet och pedagogisk handledning. Désirée von Ahlefeld Nisser 22 maj 2018

Jag tror inte att hon sitter på sin kammare

Hur ska du komma ihåg allt du ser, hör och kommer att tänka på idag?

Transkript:

Specialpedagogisk forskning Gunilla Lindqvist 2017-10-23

Disposition Historiska perspektiv på forskningsfältet Svårigheter med forskningsfältet Forskningsfältet idag a) Vilka strömningar ser vi, vilka behov uttrycks? b) Speciella kunskaper och stöd för inkludering? c) Pedagogiska yrkesgruppers syn på- och möjligheter att möta olikhet. Ett urval av studier.

Historiska perspektiv på forskningsfältet Specialpedagogiken vilar på en medicinsk och psykologisk forskningstradition Exempel Stanford-Binetskalan (1908) IQ Differentialpedagogiken 1920-1940-talet Rasbiologin (Statens institut för rasbiologi, Uppsala 1922-1958) Ordblindhet, 1896 dr Pringle Morgan, British Medical Journal congenital word-blindness.

Historiska perspektiv- specialpedagogikens framväxt i Sverige Gadelius (1813) Galenskap (psykiatri) Den första professuren i pedagogik 1910, Bertil Hammer, Uppsala universitet (psykologi) Karl-Gustaf Stukát, professor i praktisk pedagogik med specialpedagogik, 1965 Den första professorn i specialpedagogik 1983 Ingemar Emanuelsson, Göteborgs universitet (mer samhällsinriktad)

Historiska perspektiv på forskningsfältet 1969 års läroplan (influenser från bl.a. USA) SIA-utredningen (SOU 1974:53) 1970-1980-tal samhällsstudier, sociologi 1990-tal ökning av diagnoser (ekonomiskt klimat, neddragningar i skolan) Forskning och skolans uppdrag förändras utifrån ideologiska och politiska ställningstaganden, samhällsklimat och samhällsutveckling 2000-talet ex. Gillberg vs Kärfve

Svårigheter med forskningsfältet Svårt att påvisa effekter av (special)pedagogiska lösningar och yrkesgruppers arbete (synteser av effektforskning) Otydlig identitet - diffus och vag teoribildning (Ahlberg, 2007) Oreflekterad, dåligt förankrad och vårdslöst övertagande av fragment från andra discipliner (ex. psykologi) utgör hot mot specialpedagogisk teoribildning (Thomas & Loxley, 2001; Skrtic, 1995). Ateoretisk?

Forskningsfältet idag Mångvetenskaplig Egen vetenskap Inriktning i pedagogiken Utveckling av begrepp och teorier Forskningsöversikter och synteser av metaanalyser kan bidra till kunskapsutveckling och ge förslag på hur kunskapen kan användas i skolan (Nilholm m.fl. Vetenskapsrådet, 2015; Mitchell, 2015). Kvalitativ forskning kring vad lärare gör (didaktisk) relaterat till lärandeteorier. What works? Hur arbetar läraren för att alla ska nå målen?

Forskningsfältet idag Fallstudier där skolans praktik studeras med ett inifrån-perspektiv. Hur ser yrkesgrupper på arbetet kring elever i behov av särskilt stöd? Vilket stöd behöver lärare för att klara sitt uppdrag? Hur ser de på speciallärarens och specialpedagogens förebyggande och handledande uppdrag?

Forskningsfältet idag Iscensättande, aktionsforskningsstudier och fokusgruppssamtal Vad kommunikation vill säga: En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal (von Ahlefeld Nisser, 2009) Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med alla barn: En deltagarorienterad studie En deltagarorienterad studie (Olsson, 2016) Hur arbetar och tänker läraren kring extra anpassningar och särskilt stöd? På spaning efter "Superläraren" - om synen på stödinsatser i skolan i relation till visionen om ökad inkludering. Sandström, M., Lindqvist, G. & Klang, N. (2017).

Speciella kunskaper eller allmänna kunskaper? Särskilda kompetenser krävs för att ge särskilt stöd (Brownell, Sindelar, Kiely, & Danielson, 2010; Kavale, 2007). Ett kontinuum från ordinarie undervisning till specialiserad undervisning. Skillnaden handlar i huvudsak om hur strategier och metoder (ex. timing, sekvenser, volym och progression) praktiseras (Norwich och Lewis, 2007). Vad som undervisas är betydligt viktigare än vem som undervisas eftersom alla elever är olika utifrån en rad dimensioner. Lärare måste vara medvetna om detta (Florian, 2008).

Speciella kunskaper för inkludering? Speciallärare/specialpedagoger graderar oftare sin egen förmåga att arbete mot inkludering som högre än deras kollegor (ordinarie lärare) (Buell m.fl.,1999; Sandström, Lindqvist & Klang, 2017). Lärare med högre utbildning i specialpedagogik tycks vara mer positiva till inkludering och tror att det är möjligt att möta behoven hos samtliga elever i den reguljära klassen (Hsien, Brown & Bortolli, 2009). Studier i USA tyder på att anpassningar utvecklade och utförda av den undervisande läraren i ordinarie klass är av lägre kvalitet och tydlighet än anpassningar genomförda av specialutbildade lärare (Kurth & Keegan, 2012).

Vad krävs? Skickliga lärare (Parsons & Vaughn, 2013). Mycket stöd (Nilholm & Alm, 2010; McLeskey, Waldron & Redd, 2014; Persson & Persson, 2012; Hesjedal et al.2015). Stöd av rektorer till den ordinarie läraren för att möjliggöra samarbete och tid till diskussioner och reflektion för att utveckla inkluderande lärmiljöer(ainscow, 2014; Hesjedal et al., 2015). Skolledarskap, näst efter klassrumsundervisning, är det som påverkar elevernas lärande mest (Leithwood m.fl., 2008)

Olika yrkesgrupper- Who Should do What to Whom? (Lindqvist, 2013) Vilken grupp ska ha störst inflytande över det pedagogiska innehållet för barn i behov av särskilt stöd? 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% Förskollärare/ Klasslärare/Mentor Speciallärare/ Specialpedagog 0,00%

Vad ska specialpedagoger arbeta med? Special education Supervising School development Documenta tion Pupil welfare work Educational leaders 49% 99% 58% 96% 67% Special teachers 92% 64% 16% 84% 60% Subject teachers 93% 64% 7% 62% 61% Class teachers 95% 75% 16% 67% 54% Assistants 92% 87% 15% 45% 45% Preschool teachers 72% 96% 20% 60% 26%

Specialpedagogernas svar 100 SENCOs views concerning their work 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Special education Supervising staff Schooldevelopment Documentation Pupil welfare

Speciella yrken? (Göransson m.fl., 2015) Specialpedagoger/speciallärare har ett relationellt perspektiv på skolsvårigheter Jämfört med kunskapsområden yrkesgrupperna gör anspråk på framkommer att kunskaperna endast delvis motsvarar arbetsområdet. Att leda utvecklingsarbete är ett kunskapsområde yrkesrollerna gör anspråk på, det förefaller dock inte vara en arbetsuppgift de har lyckats göra anspråk på. Resultaten tyder på att specialpedagoger och speciallärare har haft vissa svårigheter att hävda jurisdiktion inom vissa områden av specialpedagogisk verksamhet.

Olika roller Rådgivande och samverkande -centralt kommunalt anställda och anställda i förskolan Undervisande mångsysslare -anställda i grundskolan och gymnasiet Undervisande -anställda i särskolan samverkan med vårdnadshavare och arbete med utredningar ingår oavsett anställningsform eller var inom skolverksamheten yrket utövas

Resurslärare- en dold yrkesgrupp? (Göransson et al., 2017) Uppstått utifrån skolors upplevda behov Finns inte beskriven i styrdokument Finns inte beskriven i forskning Finns inte i någon statistik Många är outbildade (10-15%, mörkertal) Undervisar ofta de elever som behöver mest (i 10 svenska kommuner var ca 60% resurslärare)

Förekomsten av resurslärare (Support Teachers) och Specialpedagoger (Special Needs Educators) i 10 svenska kommuner

Referenser Avhandling Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups Views on Special Needs. PhD diss. Jönköping University Press. Artiklar Göransson, K., Lindqvist, G. & Nilholm, C. (2015). Voices of Special Educators in Sweden. A Total-population Study. Educational Research 57, no 3, 287-304. Göransson, K., Lindqvist, G., Möllås, G., Almqvist, L. & Nilholm, C. (2017) Ideas about occupational roles and inclusive practices among Special Needs Educators and Support Teachers in Sweden. Educational Review. 69, no 4, 490 505 Sandström, M., Klang, N. & Lindqvist, G. (2017). Bureaucracies in Schools Approaches to Support Measures in Swedish Schools Seen in the Light of Skrtic s Theories. Scandinavian Journal of Educational Research. 1-16. Rapporter, böcker och kapitel i böcker Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnússon, G. & Nilholm, C. (2015) Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning - en enkätstudie. Forskningsapport. Karlstad University Studies. 2015:13. Lindqvist, G. & Rodell, A. (2015). Stöd och anpassningar. Att organisera särskilda insatser. ISBN 978-91-8809-913-6. Stockholm: Gothia fortbildning. Sandström, M., Lindqvist, G., Klang, N. (2017). På spaning efter "Superläraren" - om synen på stödinsatser i skolan i relation till visionen om ökad inkludering. I Anders Garpelin och Anette Sandberg (red.) Barn och Unga i Skola och Samhälle, Västerås: Mälardalen University. 178-199