Det är aldrig efteråt. Lars Björklund & Hans Hartman. Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1

Relevanta dokument
Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

TIPS OOCH METODER BOKCIRKELN. Av Kerstin Selén

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Cirkelledaren Din egen berättelse

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Att göra en studieplan

samtalshandledning till Samtal med barn och ungdomar

Ibland finns det inga enkla svar

Samtidskonst, publik och arrangörskap

Studiehandledning. till Liberalernas program inför valet till Europaparlamentet 2019

En samling i storgrupp. på brännpunkterna

Att starta en lärgrupp

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

Studieguide Hej Sverige!

Studieplan till Föreningsguide 1

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

Studieguide för RPG:S POLICYPROGRAM SAMHÄLLSFRÅGOR

Studiehandledning till. Psalmernas väg W WESSMANS MUSIKFÖRLAG

[Titel på arbetsplan]

Studiecirkelmaterial. YRKESKRAV. Att använda Yrkeskraven på jobbet Lärande och vardagsutveckling i praktiken

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt

Innehåll. Introduktion

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Studieguide Hej skolan!

Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri, nätoch fysiska träffar.

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Handledning för 12-stegsinspirerade samtalsgrupper. utifrån Olle Carlssons bok 12 steg för hopplösa Livsförändring på djupet

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

Landsbygdskommittén Studiehandledning

Ju mörkare natten, desto ljusare är stjärnorna

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

#Eftertänkt. Studiehandledning

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet på Dina villkor

Det lärande samtalet. Vad är ett lärande samtal?

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Att minnas migrationen

När jag inte längre är med

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Introduktion till mänskliga rättigheter. För dig som verkar i svensk offentlig verksamhet

Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

En guide till hur man kan organisera eftersamtal för lajv. Författare Elin Dalstål

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:

Utveckla studiecirkeln i PRO

Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT. Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Introduktion till mänskliga rättigheter. För dig som verkar i svensk offentlig verksamhet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Skogskunskap med LRF. Studiehandledning

FOLKHÄLSA ÄR POLITIK. - eller en politik för en jämlikare hälsa HANDLEDNING FÖR POLITISKA SAMTAL

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Steg på vägen

SMÅSAGOR LÄRARHANDLEDNING ARBETA MED SAGOR OCH BERÄTTELSER

Studiecirkeln omfattar 3 x 3 tim inkl fika. Utöver träffarna ingår en liten förberedande uppgift inför träffarna.

Att höra barn och unga

För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar. Man kan: med Man kan): a) Idéer nya sätt att nå nya medlemmar (idéerna ska börja

Föranmälan av cirklar och kultur digitalt!

Studiehandledning - Vems Europa

Omvärldsanalys i praktiken

Studieplan för LRFs lokalavdelningar Förtroendevald

Studieguide till boken. Mitt ibland oss Kyrkans utmaning kring nätpornografi Ulrica Stigberg, Libris förlag

7 Vad är lärande? Sammanfattning 3 Vad är lärande? 4. Lärstilar 6. Lärmiljö 8. Cirkelledare i abf grund

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

Process 1: Drömscenario! Fråga: Vad vill vi ha inflytande över? Presentera frågeställningen, skriv tydligt upp den på whiteboarden.

Sverige ser inte ut som du tror

Friends 2014 Materialet får kopieras och spridas internt på skolan

Fyra till sex träffar

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Ett upplägg för en studiecirkel med samtalsfrågor

Välkommen till studiecirkeln!

Plats för nytänkande i din förening!

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Minifakta om djurungar på fjället

Verksamhets- och grupputveckling. Ledarhandledning för kursledaren

Offensivt styrelsearbete

Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm tillsammans med Afasiföreningen i Stockholms län

Transkript:

Det är aldrig efteråt Lars Björklund & Hans Hartman Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1

Det är aldrig efteråt dikter och bilder för samtal om livet Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande samtalet. Varje cirkeldeltagare ska ha ett exemplar av boken Det är aldrig efteråt av Lars Björklund och Hans Hartman, förlag Libris och Ordbruket. Ordbruket AB och Sensus, 2017 Handledning: Hans Hartman och Kerstin Selén Ordbruket AB, Karslberg, 740 21 Järlåsa info@ordbruket.se www.ordbruket.se 2

Studiecirkeln I studiecirkeln lär vi av och med varandra. Ingen håller föreläsning för de övriga. I studiecirkel får vi ta del av de övriga deltagarnas upplevelser, känslor, idéer och synpunkter. Det är intressant att tillsammans närma sig livsfrågorna genom litterära texter och bilder. Vi ser olika saker i texterna och bilderna och ibland ger vi dem olika tolkningar. Tillsammans ser vi så mycket mer. Tillsammans kan vi lära oss mer om oss själva och om varandra. För ett samtal där alla får utrymme och som ger många infallsvinklar är en gruppstorlek på omkring sju personer optimal. De föreslagna metoderna syftar till att alla får komma till tals på lika villkor och att allas tankar och erfarenheter får komma till uttryck. Cirkelledarens roll Cirkelledaren är en i gruppen, inte en lärare med mer kunskap i ämnet än sina elever Cirkelledaren skapar förutsättningar för ett gott samtal genom att se till att alla kommer till tals och att man håller sig till ämnet. Cirkelledaren är steget före och kan ge förslag när det gäller samtalsmetod. Cirkelledaren tar huvudansvaret för planeringen och processen, men alla är delaktiga. Cirkelledaren tar kontakt med Sensus inför cirkelstart. Ditt närmaste Sensuskontor hittar du genom att gå in på www.sensus.se Klicka på Kontakta oss. Förslag på upplägg av studiecirkeln Ett förslag är att cirkeln har sju sammankomster omfattande två studietimmar (à 45 minuter) och att ni träffas varannan vecka. Kaffe/te är viktigt. Antingen gör ni en paus eller så dricker ni under fortsatt dikt- och bildsamtal. Vid varje träff samtalar ni om ett par eller några av dikterna och bilderna. Nedan finns förslag på samtalsmetoder. Avsluta varje sammankomst med att göra en runda, det vill säga gå laget runt, och låt var och en berätta: Detta tar jag med mig från dagens sammankomst. Utvärdering under cirkelns gång Efter de första träffarna är det i regel bra att stämma av med gruppen hur de upplever att cirkeln fungerar. Vad fungerar bra? Vad kan förbättras? är två frågor som kan bidra till att vi gemensamt kan styra mot ett bästa möjliga cirkelarbete. 3

Första sammankomsten Uppgiften för den första sammankomsten är att bekanta sig med varandra och med materialet, välja metod för samtal och komma överens om hur cirkeln ska arbeta. Det känns också bra att komma igång med gruppens egentliga uppgift: att samtala om livet och dikterna och bilderna. Presentation med bild Även då deltagarna i studiecirkeln är någorlunda bekanta med varandra är det i regel bra att inleda med att alla även cirkelledaren - presenterar sig för varandra på ett personligt sätt. Här finns ett förslag på hur man kan göra: Välj någon av bilderna i boken Det är aldrig efteråt som du tycker säger något om dig som person. Gör en runda där alla visar upp sin bild, säger sitt namn och motiverar valet av just denna bild. Den som berättar får göra detta utan de andras kommentarer eller frågor. Presentation med dikt Alla deltagare också cirkelledaren bläddrar i sin bok och väljer ut en dikt som omedelbart talar till hen eller som berättar något om vem hen är. (Det kan ta en stund.) Läs den utvalda dikten för varandra och berätta med några meningar varför ni valt just den. Gör detta genom att gå laget runt. Den som berättar får göra detta utan de andras kommentarer eller frågor. Överenskommelser för cirkeln När ni nu presenterat er för varandra kan det vara dags att kort beröra vad som gör att en studiecirkel fungerar bra. I en studiecirkel ska alla känna sig välkomna, sedda och respekterade. Alla ska också kunna vara öppna och berätta om sitt liv utan att riskera att det man säger förs vidare. Därför är det bra att tillsammans enas om några regler för trevnad och trygghet. Här ges några förslag: Vi lyssnar på varandra utan att avbryta Vi håller oss till ämnet Mobiltelefoner ska vara avstängda Det som sägs stannar inom rummets fyra väggar Om någon passar, avstår från att svara, respekteras det utan kommentar Alla tar ett gemensamt ansvar för att reglerna följs. Är det någon som vill göra tillägg till listan? 4

Fundera på, samtala Vad vill du ha ut av cirkeln? 1. Låt det vara tyst i rummet någon minut så alla hinner tänka efter. 2. Gör en runda då var och en får berätta. 3. Vad ska till för att vår cirkel ska motsvara våra önskemål? Samtala om vad som kan vara en nivå som är OK för alla. Dikter och bilder i vår cirkel Ett förslag är att cirkeln börjar sina samtal med de dikter och bilder som inleder boken. Ett andra förslag är att gruppen börjar samtala om de dikter och bilder som kommit upp vid presentationsövningen. Därefter fortsätter gruppen med dikter och bilder som ni turas om att föreslå. Förslag på samtalsmetoder Läsning med parsamtal Alla läser den utvalda dikten under tystnad. Därefter läser någon texten högt. (Högläsningen är viktig för att vi tydligare ska uppfatta exempelvis tempo, klang och allitterationer.) Var och en funderar under några minuter: Vad lägger du märke till i texten? Vilken strof, vilken formulering eller uttryck berörde dig, fick dig att tänka till eller utmanade dig? Se på bilden: Vad lägger du märke till i bilden? Vad tillförde den? Skriv gärna ner några stolpar. Dela in er i par. Berätta för varandra under några minuter vad ni har hört i texten och vad ni sett i bilden. Den som lyssnar noterar minnesstolpar. Efter det att bägge berättat för varandra kan ni samtala om texten och bilden en liten stund. I helgrupp berättar ni nu i tur och ordning för alla vad ni hört från er dialogpartner. Du ska alltså inte berätta vad du själv sett i text och bild. Ett öppet samtal baserat på era inlägg kan nu ta vid. Var och en spanar samtalsfrågor När ni väljer den här samtalsmetoden är det lämpligt att cirkeldeltagarna förbereder sig hemma genom att ha läst några valda dikter med pennan i handen. Stryk under och markera med frågetecken det i dikten du vill höra de andras tankar om. Stryk under och markera med utropstecken det som du tyckte var särskilt berörande, det som gav dig en aha-upplevelse eller på annat sätt stack ut. Vad i diktens fotografiska bildtolkning berörde dig? Skriv ner en eller några stolpar. 5

Gruppens understrykningar och stolpar blir utgångspunkter för samtalen. Gå laget runt så att var och en tar upp en av sina understrykningar eller stolpar och den diskuteras innan man går vidare. Det kan bli några varv. Förslag på samtalsfrågor om enskilda dikter och bilder Vilken känsla väcker dikten hos dig? Vilken känsla väcker bilden hos dig? Vad handlar dikten/bilden om? Vad berättar diktaren/fotografen? Vilka tankar/frågor väcker dikten? Vilka tankar/frågor väcker bilden? Hur vill du karakterisera de uttryck diktaren använder? Hur vill du karakterisera de uttryck fotografen använder? Har dikten/bilden ett budskap? I så fall vilket? Om du skulle ge dikten/bilden en titel vilken titel skulle det vara? Varför har fotografen valt svart-vita bilder, tror du? Vad tar du till dig mest omedelbart bilden eller dikten? Hur ser samspelet mellan dikt och bild ut? Skulle du själv ha valt en annan bild till dikten? Hur skulle den bilden ha sett ut? 6

Sista sammankomsten Efter de sista dikt- och bildsamtalen ska cirkeln avslutas. Här är ett förslag för ett avslutande, sammanfattande samtal: Varje deltagare skriver tre rubriker på ett papper: Känt, Tänkt, Lärt (under samtalscirkeln). Var och en reflekterar enskilt några minuter och skriver några ord under varje rubrik. Dela sedan det ni kommit fram till med varandra. 7

Det är aldrig efteråt Det är aldrig efteråt är en bok där dikten och bilden talar tillsammans. De talar om livet, om att se tillbaka och om vägen framåt, om mellanrummen och de stora och små ögonblicken, om min plats på jorden. Det här är en handledning för gruppen som vill samtala om livet. Hans Hartman och Kerstin Selén Ordbruket AB, Karslberg, 740 21 Järlåsa info@ordbruket.se www.ordbruket.se