Linköpings Universitet Campus Norrköping 2010-10-04 Samhällets logistik SL1 Teknikens utveckling ur ett samhällsperspektiv 6 hp, Ht- 10. Kanalsystem Martin Sundberg 1989-04-18 Patrik Sivula 1990-03-15 Magnus Snällfot 1990-12-28 Carl Sjöstrand 1991-06-20
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Metod... 1 1.3 Frågeställning... 1 2. Kanalsystem utifrån Hughes teori... 1 3. Planer och byggande av Göta kanal... 3 4. Hur har Göta kanal utvecklat Sverige?... 4 5. Kanalens värde... 5 6. Diskussion... 6 7. Slutsats... 8 Referenser:... 9
1. Inledning Vi har i kursen teknikens utveckling ur ett samhällsperspektiv (TGTU37) fått i uppgift att skriva en uppsats som bygger på kurslitteraturen eller kursföreläsningar. Vi blev indelade i grupper och fick sedan själva hitta ett ämne till uppsatsen. Vi valde att skriva om kanalsystem och deras betydelse för framför allt handeln. Detta har vi sedan utvecklat till ett par kapitel. De behandlar ämnen med syn på kanaler i allmänhet och hur dessa har utvecklat handeln, både i nutid och i dåtid. Vi har också valt att undersöka Göta kanal närmare och hur denna kanal har utvecklat Sveriges handel, godstransporter och även samhällssynpunkt. För att förtydliga och illustrera har vi valt att först och främst utgå ifrån ett kanalsystem, Göta Kanal. För att jämföra hur kanalsystemen ser ut i världen och vad de har haft för betydelse har vi även tagit med två andra exempel, nämligen Panamakanalen och Suezkanalen. Vi har också valt att utgå från Thomas P. Hughes teori om stora tekniska system. 1.1 Syfte Uppsatsens syfte har varit att lära oss att samla och sammanställa fakta, kontrollera varandra och ha uppsikt av vad som händer inom gruppen. Med andra ord ska vi lära oss att göra en uppsats i ett grupparbete. Syftet var också att vi ska få kunskap om hur ett tekniskt system som vi valt, kanalsystem, utvecklat samhället. Vi kommer att utgå från Göta kanal för att få ett bättre perspektiv hur kanalen har utvecklat Sverige. 1.2 Metod Det har varit ganska svårt att hitta någon väsentlig litteratur. Vi har letat på bibliotek men de litterära verk vi har letat efter har oftast inte funnits. Vi har dock hittat två böcker (Strömbäck 1993 och Schön 2007) De Internetkällor vi har använt oss av är Nationalencyklopedin, AB Göta kanalbolagets hemsida, Nytekniks hemsida med mera (se referenslista). De sidor vi hittade var de vi tyckte var väsentliga. 1.3 Frågeställning Varför var kanalsystem av stor betydelse för handeln? Hur påverkade Göta kanal industrin? 2. Kanalsystem utifrån Hughes teori Thomas Hughes teori innebär att ett stort tekniskt system kan delas in i tre faser, etablering, expansion och stagnation. Med etablering menas att en radikal idé kläcks och en grupp människor gör stora investeringar i denna. Efter detta följer expansion, vilket innebär att användare ansluter sig till systemet och blir beroende. Slutligen blir systemet trögt. Med den sista fasen, stagnationen, menas att systemet slutar att utvecklas, tappar fäste och/eller avvecklas. 1
Det är relativt lätt att förstå hur en idé om en kanal kan uppkomma. Båttransporter var det dominerande transportslaget eftersom det inte fanns något transportslag som kunde jämföras med detta, speciellt vid längre transporter. En lång transport kunde innebära att segla från Portugal till Kina, vilket innebar att besättningen skulle vara tvungna att runda Afrikas södra udde, där det ofta stormade. Detta var tidskrävande. Idén om en kanal mellan Nildeltat och Röda havet kläcktes. En expedition skickades till området för att undersöka om det var möjligt att anlägga en kanal, men 1799 kom de fram till att nivåskillnaden mellan medelhavet och röda havet var för stor. Idén skrotades inte helt, istället utfördes en andra expedition där det konstaterades att det inte existerade någon höjdskillnad mellan haven. 1859 bildades ett bolag som påbörjade arbetet med kanalen, och 1869 stod den klar. Kanalen kortade ressträckan kraftigt, vilket medförde att kanalen blev flitigt använd. Även i vår tid är kanalen flitigt trafikerad. Varje år passerar ungefär 20 000 fartyg genom kanalen. Det finns även planer på att utöka kanalens djup för att även större fartyg med ett djupgående på maximalt 22 meter ska kunna passera kanalen, till skillnad från dagens tillåtna djupgående på 16 meter. (Arnholm, www.kanaler.arnholm.nu, 2009-09-06) (Fisher & Smith, www.britannica.com, 2010). Ett annat kanalsystem som kan nämnas är Panamakanalen. Detta kanalsystem ligger i Panama och bildar en passage mellan Stilla Havet och Atlanten. Idén om en kanal i området fanns både i Frankrike och USA, men slutligen var det Fransmännens idé om en kanal över Panamanäset som ansågs vara den bästa. För att komma igång med byggandet bildades ett företag som skulle sköta bygget, och i januari 1880 påbörjades grävandet. Ekonomiska svårigheter för detta företag gjorde att USA köpte hela projektet och färdigställde det. Kanalen stod klar i augusti 1914 (Arnholm, www.kanaler.arnholm.nu, 2006-09-09). Panamakanalen är fortfarande flitigt använd, och den utvecklas ständigt med nya projekt. Sedan 2007 pågår en stor utbyggnad, det kallade 3x sluss projektet. Målet med denna utbyggnad är att bygga två nya slusstrappor med anslutningskanaler. Denna utbyggnad gör att Panamakanalen även ska kunna ta emot de fartyg som förut har varit för stora för att passera kanalen (Beatty, www.reuters.com, 2007-09-04). Idén till en kanal genom Sverige fick biskopen Hans Brask redan på 1500-talet. Det skulle dröja ända till 1800-talet innan kanalen blev verklighet under Baltzar von Platens ledning. Nyttan med kanalen var att rederierna slapp betala tullavgift till danskarna vid Öresund, nu kunde de istället färdas via Kattegatt och in vid Göteborg och vidare till Östersjön (AB Göta kanalbolag, www.gotakanal.se), (Arnholm, www.kanaler.arnholm.nu, 2006-03-04). Nuförtiden används inte Göta kanal i samma utsträckning när det kommer till yrkestrafik, men den trafikeras frekvent av turister. Eftersom järnvägstrafiken etablerades tätt inpå kanalens slutförande, konkurrerade järnvägstrafiken ut transporterna som gick på kanalen med billigare priser och bättre anslutningar. Kanalens ursprungliga syfte var att möjliggöra transporter till östersjön utan att betala tullavgift till danskarna vid Öresund. Tullavgiften avskaffades 1857, endast 25 år efter att kanalen stod färdig. Detta medförde att fartyg nu fritt kunde färdas genom Öresund, vilket troligtvis gick snabbare än att färdas på kanalen till 2
östersjön. Kanalen hade en storhetstid på endast ett par decennier (Nordisk Familjebok, www.runeborg.org, 1922). 3. Planer och byggande av Göta kanal Till en början såg allt ljust ut för bygget, Baltzar von Platen hade förutspått kanalens kostnad skulle bli ungefär 1/12 av vad den egentligen blev. Inflationen startade 1805 vilket kan förklara en del varför Baltzar Von Platens uträkningar var väldigt missvisade. Dock borde beräkningarna inte varit mycket missvisande, inflationen var stor men inte oerhörd stor. Det var en del som ifrågasatte hans uträkningar i efterhand, en av dem var Samuel Bagge som gjorde en ny plan över bygget av Göta Kanal som beräknande att det skulle kosta ungefär 1/6 av vad det egentligen gjorde. Ingen av dessa herrar var i närheten. Nu efter dessa två planer trodde Sverige att de hade en ungefärlig siffra på vad det hela skulle kosta, nu var det dags att få tag på finansieringar vilket gick väldigt bra man fick in mer än dubbelt så mycket av vad Samuel Bagges plan var att det skulle kosta plus att man fick statliga lån. Man hade inte räknat med den mängd man fick in via aktier, vilket var tre gånger mer än ursprungsplanen. Nu hade man fått in massor av finansieringar då borde inte det ekonomiska varit något problem. (Strömbäck 1993) 1810 satte de igång med arbetet och det gick inte bra till en början. År 1814 alltså fyra år efter att projektet startat, när man då granskade ekonomin hade det redan här överskridit hela kanalens förutspådda kostnad. Med tanke på att de redan då hade använt en hel del av deras budget borde de ha kommit längre än vad de hade gjort. När verksamhetsåret 1814 led mot sitt slut, hade kanalbolaget att begrunda följande dystra fakta: Halva byggnadstiden var förbrukad och på den tiden hade 1 sluss av 58 byggts och ¼ av kanalen grävts. (Strömbäck, 1993:34). Det gjordes nya planeringar allt eftersom arbetet fortsatte, man gjorde en ny planering då man såg att den gamla planen skulle spräckas. År 1832 var kanalen färdigbyggd och man hade då spenderat 10 311 318 rdr bco (riksdaler banco).(strömbäck 1993). Enligt en annan källa kostade Göta kanal 9 000 000 riksdaler och det är ungefär 13,5 miljarder kronor i 2005 års penningvärde. (AB Göta kanalbolag, www.gotakanal.se) När kanalen väl var byggd, kunde man transportera varor från östra till västra Sverige utan att behöva åka runt hela kusten. Detta var ett av de viktigaste syften för att bygga kanalen. Militären var också övertygad om att en kanal inom landet skulle vara positivt ifall krig utbröt, då det skulle ge bättre skydd. En annan fördel som bygget gav med sig var att man kunde undgå att betala den danska tullavgiften vid Öresund. (Mellgren www.nyteknik.se 2007-06-28) 3
4. Hur har Göta kanal utvecklat Sverige? Bygget av Göta kanal utvecklade Sverige en hel del under 1800-talet, Sverige hade inte kommit långt i utvecklingen av kanalbyggen och liknande. Industrialismen hade inte heller kommit till Sverige på allvar. Först på 1850-talet tog industrialismen fart på riktigt i Sverige(Schön, 2007). Göta kanal hade en påverkan på detta då det var under den tiden man började utveckla verkstäderna. Innan hade man inte kommit långt och då ansågs det att dem behövde ta hjälp utifrån, denna hjälp tog man från det landet som antagligen hade kommit längst inom utveckling av kanaler, Storbritannien. Storbritannien var det landet under den tiden som var ett av de länder som Industrialismen startade i som tidigast. Det var där man skulle leta efter hjälpen till kanalbygget. Von Platen vann omröstningen om att det var han som skulle leda projektet Göta kanal. Han var väldigt intresserad av den tidens moderna teknik, han bad Thomas Telford om ritningar om det mesta, inte bara ritningar av slussar och kanalbyggen utan detta kunde vara ritningar på vad som helst. Von Platen var övertygad om att Storbritannien var det land som producerade bäst verktyg, redskap och maskiner och ville därför att Sverige skulle ta efter detta. Det gick dock inte riktigt som von Platen hade tänkt sig till en början. Sverige hade inte direkt några planer på att utveckla denna teknik som nu von Platen ville utveckla därför hände det ingenting till en början. Von Platen som var mycket intresserad av ny teknik hade hört talas om att man kunde bygga slussarna i gjutjärn istället för i ek som det till en början var tanken. Detta ville han göra bara för att det var en ny teknik. Det pinsamma var, att von Platen inte ens med gjorda beräkningar kunde visa, att gjutjärnsportar var bättre än portar av trä. Inte heller kunde bolaget redovisa en kostnadsplan för byggandet av gjuteriet. (Strömbäck 1993:129). Efter många turer fram och tillbaka om gjutjärnsportar kom man fram till att man skulle prova två stycken gjutjärnsportar, det beställde man från Storbritannien. Arbetet skulle fortfarande fortsätta och man satte in ek portar så länge, tills gjutjärnsportarna kom till Sverige. Transporten var inte den bästa eller den mest pålitliga under den här tiden då det mesta skulle fraktas över hav med båt. Denna transport råkade frysa fast utanför Norge vilket gjorde att leveransen dröjde. Von Platen hade inte bara tankarna med att ny teknik med gjutjärn skulle införas i form av broar och av slussportar utan detta var ett litet knep för mer ny teknik i form av ett eget gjuteri som var lite av en dröm för han. Detta försökte han länge få igenom han visade att Sverige skulle spara pengar på att öppna ett eget gjuteri där man kunde gjuta bättre spadar, hackor och andra verktyg. Efter ett tag gick Sverige med på detta, tekniken skulle som vanligt komma från Storbritannien genom hans vän och arbetskollega Thomas Telford. När man skulle bygga gjuteriet ville von Platen ha ångmaskiner och ångbåtar. Vilket införskaffades tillslut det med efter von Platen fått igenom det man säga var starten på industrialismen i Sverige. (Strömbäck 1993) 4
5. Kanalens värde I dagens läge ses många kanaler som en turistattraktion för privatbåtar att passera på. Men förr när det inte fanns tillgång av flyg, järnväg eller lastbil, den tiden då Göta Kanal byggdes, såg man kanaler som en viktig transportled. När industrialiseringen började ta fart innebar det också en urbanisering av befolkningen och detta ökade behovet av större transporter in i landet. England var det land som kunde på allvar industrialisera sig, innan järnvägens uppkomst, på grund av sina floder som gjorde det effektivt att använda sig av tunga transporter. (Strömbäck 1993) Den tiden innan järnvägen och bilen, var man tvungen att använda sig av dragdjur, oftast hästar för att dra last med antingen vagn eller pråm. Det var väldigt besvärligt att transportera på de vägar som fanns med häst och vagn på grund av vägarnas kvalité på den tiden och speciellt om lasten var ömtålig, tog mycket plats eller vägde mycket. Den tidens fraktare hade kunskaper om olika för- och nackdelar om de olika transportsätten. Att använda dragdjurens kraft på bästa sätt var alltså viktigaste kravet vid transporterna. (Strömbäck 1993) Transportkapacitet hos en hästkraft Transportsätt Klövjad last Vagn på dålig väg Vagn på bra väg Vagn på räls Pråm på flod Pråm på kanal Vikt 125 kg 625 kg 2 ton 8 ton 30 ton 50 ton (Tabell hämtad från Strömbäck 1993:22) Den här tabellen visar hur mycket gods en häst uppskattades kunna transportera under en kort tid. På tabellen kan man se hur mycket effektivare det var att använda sig av vattenled istället för att använda sig av vagn. En häst beräknas kunna dra 8 ton på en vagn på räls, medans den orkar dra 30 ton på en pråm i en flod. Men om en häst skulle dra en pråm i en kanal skulle den kunna orka 50 ton. Att en häst skulle kunna klara de 20 ton extra beror på att i en kanal försvinner de motkrafter som strömmar, höjdskillnader och liknande. En sak till som gjorde att kanalens betydelse ökade var den tidens vägar var i väldigt dåligt skick. Ända fram till 1800-talet hade romarnas vägteknologi varit den idealiska kvalitén som man skulle hålla men det var sällan att man kom upp i samma standard som dessa. En del vägar var så dåliga att vagn inte var ens ett alternativ utan att man endast kunde använda sig av packdjur. (Strömbäck 1993) 5
Antalet hästar som går åt att transportera 50 ton Transsportsätt Antal hästar (avrundat) Pråm på kanal 1 Pråm på flod 2 Vagn på räls 6 Vagn på bra väg 25 Vagn på dålig väg 80 Klövjad last 400 (Tabell tagen från Strömbäck 1993:23) En häst var dyr att införskaffa och även dyr att ta hand om. Man beräknade att det gick åt lika mycket land att skaffa föda åt en häst som till åtta människor. Det var väldigt säkert att säga att utbyggnader av infrastrukturen var skäliga på lång sikt även om det skulle vara en dyr historia. Göta Kanal är ett bra exempel på detta. (Strömbäck 1993) I en riksdagsdebatt 1815 försvarade von Platen bygget av Göta Kanal. Där gavs det kritik till kanalbygget och påstods att även om det skulle ge vinst, skulle det inte kompensera den bortfall av odlingsbar jord som kanalen byggts på, man beräknade att 576 tunnland byggdes kanalen på. Von Platen beräknade att när kanalen var klar kunde den årliga transportverksamheten kräva 39 000 karl- och 3000 hästdagsverken medan ifall man hade använt sig av häst och vagn skulle verksamheten krävt 400 000 karl- och 800 000 hästdagsverken. Han beräknade att försörja dessa skulle det krävas 16 087 tunnland jord för att odla fram nödvändiga spannmål. Enlig honom vann man 15 511 tunnland jord på att bygga kanalen. Von Platens räknande kan självklart ifrågasättas, till exempel uppskattningen av transportvolymen. Men även om dessa siffror kunde förändras, kan man ändå tydligt se att man på den tiden gick med klar vinst av att bygget skulle fortsätta. (Strömbäck 1993) 6. Diskussion En kanals geografiska läge och under vilka omständigheter den planeras spelar in på hur länge och väl den kommer att användas i framtiden. Ta Göta kanal till exempel. Dess huvudsakliga syfte var att bilda en transportled till Östersjön där rederierna inte blev tvingade att betala tull till danskarna. Tullavgiften avskaffades 25 år efter att kanalen stod färdig. Det i kombination med att järnvägsnätet byggdes ut allt mer under senare delen av 1800-talet innebar att kanalen konkurrerades ut. I jämförelse med exempelvis Suez- och Panamakanalen, som ligger mycket bra placerade jämfört med Göta kanal. De två senare kanalerna gör tidsvinsten mycket stor, vilket gör att många fartyg väljer att färdas genom dem. Då dessa två kanaler till skillnad från 6
Göta kanal fortfarande utvecklas, befinner de sig i expansionsfasen. Göta kanal däremot, kan i en bemärkelse ha blivit ett trögt system. Med detta menar vi att om man ser till kanalens ursprungliga syfte, används kanalen inte längre som en transportled för fraktfartyg. Istället används den numera nästan enbart till turisttrafik, och i det avseendet har kanalen en guldålder. Kanalsystemen har varit och är fortfarande av stor betydelse inom handel och samhällsutveckling. Men hur skulle det varit om man aldrig hade kommit på idén om kanalsystem genom länder, hur hade Sveriges utveckling sett ut? Hur Sveriges utveckling hade sett ut är givetvis svårt att svara på men vi har några idéer om det. Det vi tänker på först och främst är att Sveriges utveckling inom industrin skulle gå långsammare och kanske till och med påverkat oss idag. Med det menar vi att allt som kom in via Storbritannien kanske skulle ha dröjt 50 år till, mer eller mindre. Det skulle ha påverkat den tidens frakt genom att handelsmän skulle behöva åka runt hela Sverige och betala tull till danskarna. Det skulle ha påverkat den svenska handeln. Svenska industrialiseringen kanske inte skulle påverkats mycket av att inte bygga Göta kanal eftersom järnvägarna kom ganska snabbt efter att kanalen var färdigbyggd. När järnvägarna kom och industrialismen startade skulle Sverige också behövt skapa nya verkstäder och annat. Det tror vi skulle leda till samma slags influenser som Göta kanal gjorde. Göta kanal byggdes nu innan och då fanns alla verkstäder utvecklade och ny teknik fanns i landet, det minskade definitivt tiden på järnvägsbyggandet då det mesta redan hade kommit till Sverige. Man slapp då gå igenom de långa processerna med byggandet och införandet av den nya tekniken som Sverige redan hade skaffat sig ca 50 år innan industrialismen tog fart på riktigt. Vad skulle hänt med handeln runt om i världen om inte tekniken kommit till. Det skulle definitivt påverkat handel och industri utvecklingen runt om i världen. Man hade kommit på idén om kanalbyggande till slut, men det hade tagit betydligt längre tid. Ska man dra det riktigt långt skulle man kunna titta på det idag till exempel: säg att vi ska frakta en stor frakt från Kina till Europa eller Brasilien via kanaler från start till slutdestination, då skulle frakttiden och transportsträckan bli kortare, och det skulle påverka hela marknaden. Fast man kan se det på ett annat sätt med, säg att kanalerna aldrig hade byggts då hade man haft en annan marknad och man alltid räknat med att det skulle ta längre tid och frakta saker och ting. I dagsläget skulle det innebära katastrof om varje frakt från till exempel Asien skulle ta några dagar längre tid. Det vi tänker mest på är att kanalerna alltid skulle ha byggts oavsett hur lång tid det skulle tagit att komma på idén. Människan är lat, människan vill att allting ska gå snabbt och sedan göra något annat. Idén med kanalbyggen hade tillslut kommit fram, frågan är bara när? Panama och Suez kanalerna hade kommit fram förr eller senare oavsett utveckling. Frågan är bara om Göta kanal hade byggts om idén hade kommit mitt i industrialismens upptakt. Då hade Sverige varit mitt i industrialismen (Schön, 2007). Då började allting gå snabbare, maskiner började produceras, man fick bättre verktyg. Göta kanal är inte tillräckligt stor för att kunna ta stora frakter laster och därför skulle det gå betydligt snabbare att frakta det på järnvägen än på en kanal genom Sverige. Då är man också mer begränsad med frakten än med tåg, då det är lättare att lägga en ny järnväg igenom Sverige än att bygga en ny kanal till ett 7
nytt ställe i Sverige bara för att vi ska kunna frakta större frakt dit. Göta kanal användes mycket och flitigt i nästintill 20 år innan järnvägen slog igenom och därför vi inte att Göta kanal hade byggts om idén hade kommit 50 år senare mitt i industrialismens infart i Sverige. De skulle haft svårigheter att transportera stora ting till en början av industrialiseringen innan järnvägen kom till Sverige. Att frakta material via kanalen kan ha påskyndat det hela inom landet. Sveriges industrialisering fick inte sitt genombrott förrän ca år 1850. Vad hade hänt ifall man inte haft kanalen? Kanske hade Sveriges utveckling av industrier inte påbörjats lika tidigt som den gjorde. Och det skulle då ha kunnat påverka dagens samhälle. Sverige kanske inte skulle vara idag det utvecklade i-land som det är. I och med kanalbygget under början av 1800-talet förskaffade sig Sverige influenser från Storbritannien, vars industriella utveckling hade blomstrat under 1700-talet. På det viset fick Sverige även kunskaper om hur man kunde utveckla sin industri. Det kan vara ytterligare en anledning till Sveriges industrialisering fick sin snabba utveckling. Tack vare de kunskaper Storbritannien hade hjälpte det antagligen Sverige att bli en av dagens ledande i-länder. 7. Slutsats Våra frågor vi ville besvara innan vi skrev uppsatsen om kanalsystem var: Varför var kanalsystem av stor betydelse för handeln? Och Hur påverkade Göta kanal industrin? Eftersom vi går Samhällets Logistik ville vi undersöka hur kanalsystem har påverkat handeln. Det har vi mestadels försökt att besvara i diskussionen. Det här ämnet är relevant och intressant för vår utbildning. När vi nu har skrivit den här uppsatsen är vi överens om att kanalsystemen har stor betydelse för handeln och har haft det under en längre tid. En kanals huvudsyfte är att göra handeln effektivare men det bidrar också till en massa annat som turism och arbeten. Titta på Göta kanal som nu är näst intill bara en turistattraktion som är välkänd runt om i Sverige. Tack vare Göta kanal har även en mängd hotell och restauranger öppnat längs med Göta kanal. Vad tror vi kommer hända med Göta kanal och kanalsystemen runt om i världen i framtiden. Som vi skrev tidigare tror vi de kanalsystem som ligger bra placerade geografiskt sätt runt om i världen kommer att fortsätta expandera tills det inte finns någon efterfrågan, av denna typ av transporter. Vi ser att detta är väldigt avlägset då stora delar av världens fraktbehov täcks av båtar idag. De kanaler som är mindre och inte kan transportera speciellt stora fartyg kommer så småningom bli mer av turistattraktioner och sevärdheter istället för transportsträcka av gods. Göta kanal mitt ideal där simmar sällan någon haj eller val! 8
Referenser: Litteratur: Strömbäck Lars (1993) Baltzar Von Platen, Thomas Telford och Göta kanal, Entreprenörskap och tekniköverföring i brytningstid. Citat: Lars Strömbäck, Baltzar von Platen, Thomas Telford och Göta kanal, sidan 34. Citat: Lars Strömbäck, Baltzar von Platen, Thomas Telford och Göta kanal, sidan 129. Schön Lennart (2007) En modern svensk ekonomisk historia. Elektronisk: Arnholm, Bosse (2004). Suezkanalen. http://kanaler.arnholm.nu/afrika/suezs.html (hämtad 2010-10-01) Arnholm, Bosse (2006). Panamakanalen. http://kanaler.arnholm.nu/amerika/panamas.html (hämtad 2010-10-01) Arnholm, Bosse (2006). Göta kanal. http://kanaler.arnholm.nu/gotas.html (hämtad 2010-10- 01) Fisher, William B. och Smith, Charles Gordon (2010). Suez Canal. http://www.britannica.com/ebchecked/topic/571673/suez-canal (hämtad 2010-10-02) Beatty, Andrew (2007). Work start on biggest-ever Panama Canal overhaul. http://www.reuters.com/article/idusn0334522620070904 (hämtad 2010-10-03) AB Göta kanalbolag. Göta kanals historia. http://www.gotakanal.se/sv/gotakanal/artiklar/historia-ib/gota-kanals-historia/ (hämtad 2010-10-03) Nordisk familjebok (1922). Öresundstullen. http://runeberg.org/nfcn/0095.html (hämtad 2010-10-03) AB Göta kanalbolag. Göta kanals historia. http://www.gotakanal.se/sv/gotakanal/artiklar/pressrum/kanalfakta/ (hämtad 2010-10-04) Erik Mellgren. Planer och byggande av Göta kanal. http://www.nyteknik.se/popular_teknik/smatt_gott/article44670.ece (hämtad 2010-09-30) 9