Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?
De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla dör. Anpassning och evolution. Arter anpassas till omgivningens krav genom att förändringar sker från en generation till nästa De innehåller arvsmassa (DNA) som styr cellens arbete och överför information mellan generationer. De behöver energi. Gröna växter kan utnyttja solen som energikälla. Där binder de och lagrar solenergin genom att tillverka socker. Djuren måste äta energirik näring för att få energi. Vi är alltså beroende av växternas fotosyntes. Det här kallas för att ha en ämnesomsättning. De tillväxer. Genom att ämnen tas in från omgivningen och bygger upp nya ämnen sker en tillväxt. De har rörelseförmåga. Även hos organismer som vi uppfattar som orörliga sker rörelser inne i cellerna. Reaktionsförmåga. Levande varelser har förmåga att reagera på intryck från omgivningen. Reaktionerna är i de flesta fall omedvetna och sker automatiskt.
Två huvudtyper av celler: Procaryota celler Eucaryota celler
Procaryota celler saknar cellkärna bakterier arkéer har ofta flageller eller pili Ordet pro betyder före och karyon betyder kärna. Uppkom före cellkärnan under evolutionen. Äldst av alla levande varelser på jorden Flageller kan liknas vid en motor som kan förflytta procaryoten. Pili är tunna trådar som sitter på utsidan av vissa bakterier. Bakterien använder trådarna till att hålla sig fast (t.ex.på en tand) eller skicka DNA. Plasmider är ringformade DNA-molekyler. Plasmiden bär ofta en förhållandevis liten mängd information (gener) och kan därmed lätt överföras mellan bakterier. Plasmider som innehåller resistensgener mot antibiotika är ett mycket stort problem inom sjukvården och på längre sikt ett hot mot mänsklig hälsa
Bakterier finns överallt: i luften, vattnet och jorden. Jordlevande bakterie De består av en enda cell Spiralformade, stavformade eller kulformade Bilden visar en spiralvriden, trådformig bakterie som orsakar sjukdomen syfilis hos människan
Det finns tusentals olika arter av bakterier. De flesta bakterier är "nyttiga", men de bakterier vi känner bäst till är sådana som gör oss sjuka. Kallas ofta "baciller", men baciller är bara en viss sorts bakterier, stavbakterier. Baciller kan orsaka till exempel kikhosta. Legionella kan orsaka legionärssjukan och Pontiacfeber.
Av kulformiga bakterier som kallas kocker får vi bland annat lunginflammation, halsfluss och blodförgiftning. Kolibakterien kan bilda gifter i tarmen hos människor som gör att man får diarréer som liknar kolera och dysenteri. Urinvägsinfektioner orsakas också av kolibakterien Streptokocker bildar långa kedjor.
Arkéer är på många sätt lika bakterier, men skiljer sig från dessa på flera sätt. Många arkéer lever i extrema miljöer med t.ex. extremt hög eller låg temperatur respektive ph, extremt hög salthalt eller total brist på syrgas. En art i släktet Pyrodi ctium växer bäst vid 105 C och har sin övre temperaturgräns vid 113 C. T.ex. heta vulkaniska källor, hydrotermala öppningarna på oceanernas bottnar, saltsjöar eller tarmarna hos många djur. Förmodligen speglar arkéernas krav på extrema miljöer de förhållanden som var vanliga på jorden under livets tidiga utveckling. Alla de äldsta arkéerna är termofiler (trivs bäst vid temp. över 45 grader) Arten Halobacte rium salina rum växer helst i mättade saltlösningar där salthalten kan uppgå till 30 36 %.
Eucaryota celler har cellkärna med DNA växtceller djurceller Eu betyder äkta
Cellmembranet fungerar som en portvakt. En tunn hinna som släpper in ämnen som cellen behöver och släpper ut ämnen som cellen vill bli av med. Cytoplasman (cellplasma, cytosol) - alla beståndsdelar som finns mellan cellmembranet och cellkärnan. En geléaktig vätska som främst består av vatten, men även salter och proteiner och cellens övriga små celldelar som kallas organeller. Djurcell Cellkärnan styr cellen. Innehåller våra arvsanlag på långa DNA-trådar. Arvsanlagen bestämmer vilka ämnen cellen ska tillverka och avgör på så sätt hur vi ser ut och vilka egenskaper vi får. Om man skulle dra ut det DNA som finns i en enda cell skulle tråden bli flera meter lång.
Mitokondrierna är cellens kraftverk. Här används socker och fett som bränsle för att utvinna den energi som cellen behöver för att leva och tillverka nya ämnen (cellandning). Energin kan ge kroppen värme eller användas senare. Den energi som cellen inte använder på en gång kan sparas i molekyler som kallas ATP. En levercell som behöver mycket energi har mellan 1 000 och 2 000 mitokondrier. Ribosomerna tillverkar proteiner. Först görs en kopia av genen inne i cellkärnan. DNA-kopian skickas till ribosomen. Där används den som mall för att koppla ihop proteinernas byggstenar (aminosyror). Proteinets form och funktion bestäms av aminosyrornas ordningsföljd. Med en viss ordning är kanske proteinet ett hormon och med en annan ordning en del av en muskelcell. Det endoplasmatiska nätverket kan ha ribosomer på sin yta och kallas då granulärt (strävt); om det saknar ribosomer kallas det agranulärt (slätt). I det agranulära endoplasmanätet bildas de flesta lipider (fetter/fettliknande ämnen) både de som ingår i cellens membraner och de som lämnar cellen, t.ex. steroidhormoner. I endoplasmanätet avgiftas också skadliga, fettlösliga ämnen.
Golgiapparaten tar hand om de proteiner som cellen har tillverkat i ribosomerna och gör dem färdiga för användning. Den sorterar proteinerna och skickar dem vidare till t.ex cellmembran. En del proteiner packas i blåsor som kallas sekretionsvesiklar och transporteras sedan ut ur cellen. I lysosomerna finns ämnen som kallas enzymer. Enzymerna bryter ner gamla celldelar och sådant som är skadligt för cellen, till exempel bakterier. Man skulle kunna säga att lysosomerna är cellens soptippar och återvinningsstationer. Vissa enzymer bryter sönder stora molekyler i små delar. Cellen använder sedan smådelarna som bränsle, näring och byggstenar när den bygger upp nya molekyler.
Växtcell Växtcellen har precis som djurcellen sitt DNA i en cellkärna och är därför eukaryot. Växtcellen har i stort sett alla delar som djurcellen har, och dessutom cellvägg av cellulosa som ger växtcellen form och skydd. Cellväggen finns utanför cellmembranet. kloroplaster som är gröna eftersom de innehåller klorofyll. Klorofyll är ett grönt färgämne som fångar in ljusenergi till fotosyntesen. Fotosyntesen sker i kloroplasterna. vakuol som är fylld med vatten och andra ämnen och hjälper växten att hålla sig uppe. En vissen växt har för lite vatten i sina vakuoler.
VIRUS Mycket mindre än celler På gränsen mellan levande och död. Har DNA (arvsmassa) men behöver celler för att kunna föröka sig, och därför attackerar de celler och tar sig in i dem. Cellen hjälper viruset att föröka sig. När de nya viruspartiklarna är färdiga så går cellen ofta sönder och dör. Ingen egen ämnesomsättning Man kan säga att en viruspartikel är arvsmassa inneslutet i ett dött hölje. HIV-virus (blå) på en vit blodkropp (orange).
Det finns minst 600 virus som kan infektera människor. bältros hepatit herpes influensa mässling polio vattkoppor smittkoppor Ebola m.m.
Bakteriofager Influensavirus
Herpesvirus Ebolavirus
Genom att studera levande organismers arvsmassa kan man konstruera släktträd som visar hur organismerna är besläktade med varandra. Man ser då att alla organismer tycks ha ett gemensamt ursprung ur en enda utvecklingslinje som tidigt delades upp i tre huvudgrenar: eubakterier (blå och röda linjer), arkebakterier (röda, lila och gula linjer) och eukaryota organismer (gröna linjer).
Välj ett av nedanstående område: Maten Proteiner, fetter, kolhydrater Vitaminer & mineraler Matspjälkningen Celler & bioteknik DNA, gener, den genetiska koden, mutationer GMO Genetiskt Modifierad Organism (mat, växter, djur) Cellteknik (stamceller, kloning Livsstil & hälsa Muskler och träning (konditionsträning, styrketräning Dieter Stress Sömn (t.ex. sömncykler) Ta reda på allt ni kan om ert område Redovisning i tvärgrupper v. 9 (alt v.7)