Studiehandledning för kursen

Göteborgs universitet Institutionen för socialt arbete Höstterminen 2013 Studiehandledning för kursen SW2451; Praktikhandledning, 7,5 högskolepoäng Kursansvarig: Lilja Cajvert

STUDIEHANDLEDNINGEN till kursen Praktikhandledning, SW2451. Studiehandledningens syfte är att vara en vägledning genom kursen och skall ses som hjälp i kunskapsinhämtandet. Meningen är att studiehandledningen ger dig riktlinjer, så att du kan planera (få översikt över) dina studier. Kursbeskrivning Kursen Praktikhandledning ges som fristående kurs på Institutionen för socialt arbete. Kursen vänder sig till personer som i sin yrkesutövning handleder studenter från socionomutbildningen. Förutsättningen för att kunna gå kursen är att man är handledare för minst en socionomstudent under studentens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) samtidigt som kursen ges. Kursen är på avancerad nivå och omfattar 7.5 högskolepoäng. Kursplan Kursplanen anger lärandemålen dvs. vad studenten förväntas kunna efter genomförd kurs och hur resultat ska uppnås. Den ger också vägledning till lärare som deltar på kursen. Lärandemålstyrd undervisning bygger på att undervisningsform, läraktiviteter och examination har ett klart strukturerat samband med lärandemålen. Denna kurs växlar mellan föreläsningar, litteraturseminarier, lärarledd grupphandledning, kollegial grupphandledning och gruppdiskussion. Nedan följer allmän information om kursens uppläggning samt mer detaljerad information om själva genomförandet av kursen. Teman och lärandemål Följande teman behandlas: Mål för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Handledningsbegreppet och handledningsteorier Faser i handledningsprocessen Metoder och hjälpmedel i handledning Relationens betydelse mellan handledare och socionomstudent, samt relationens betydelse mellan socionomstudent och den målgrupp som socionomstudenten möter i den verksamhetsförlagda utbildningen Inlärningsprocesser Följande lärandemål ska uppnås: Kunskap och förståelse: beskriva och redogöra för hur teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap i socialt arbete kan förmedlas genom handledning i verksamhetsförlagd utbildning identifiera och jämföra olika handledningsteorier och handledningsmetoder rörande handledning inom verksamhetsförlagd utbildning Färdighet och förmåga: självständigt tillämpa olika handledningsmetoder inom verksamhetsförlagd utbildning i syfte att stödja socionomstudentens professionella utveckling och yrkesidentitet beskriva och reflektera över den egna inlärningsprocessen 2

Värderingsförmåga och förhållningssätt: problematisera och värdera olika handledningsmetoder kritiskt granska hur de egna handledningsmetoderna påverkat socionomstudentens professionella utveckling kritiskt granska och reflektera över den egna rollen som handledare i verksamhetsförlagd utbildning Undervisningsformer Föreläsningar Föreläsningarna har till syfte att göra kursdeltagarna bekanta med olika handledningsteorier, begrepp och metoder i VFU handledning liksom med innehållet i litteraturen och inspirera till diskussion och vidare läsning. Genom föreläsningarna får kursdeltagarna också bekanta sig med forskning kring VFU handledning och hur studentpraktik och handledning kan organiseras för socionomstudenter. Det kommer att ges sju föreläsningar. För innehåll i dessa se lektionsplan på sidan 9. Föreläsningarna är kopplade till samtliga lärandemål och har som syfte att belysa dessa. Kursdeltagarna kommer att vara aktiva på föreläsningarna genom diskussion i små grupper och på detta sätt knyta an sina erfarenheter till lärarnas presentation. Föreläsningarna är inte obligatoriska moment under kursen. Handledning på handledning av studenten kollegial och lärarledd Handledning på handledning av socionom studenten bedrivs i grupp. Kursdeltagarna kommer att, så långt som möjligt, delas in i handledningsgrupperna om cirka 5-7 personer, efter vad de har för arbetsuppgifter, erfarenhet av praktiskt socialt arbete och erfarenheter av att vara VFU handledare. Varje grupp görs heterogen för att få en varierad erfarenhet och en dynamik i gruppen. Det är tre lärarledda och fyra kollegiala handledningar. I handledningen ges möjlighet till förståelse, reflektion, kunskapsfördjupning, möjlighet att utveckla sina färdigheter och förmågor som VFU handledare samt att ta del av varandras erfarenheter, få olika perspektiv på sin handledarmetod och sin roll som handledare. Handledningen är ett obligatoriskt moment under kursen Kollegial handledning Kollegial handledning är ledarlös handledning där gruppmedlemmarna vägleder varandra och diskuterar gemensamma frågeställningar och eventuella svårigheter i sin roll som VFU handledare. I litteraturen finns det olika metoder för kollegial handledning. Gemensamt för de alla är att gruppmedlemmarna turas om att ta olika roller dvs. att ge handledning, ta emot handledning och kommentera handledningsinsatser. Kollegial handledning kräver fast och tydlig struktur och engagemang från alla gruppmedlemmar. Den ger möjlighet att man tränar sig i sin roll som VFU handledare, att ta emot handledning av en kollega och att kunna ge feedback till den som har handledarrollen. Kursdeltagarna kommer att bekanta sig med modellen för kollegial handledning både genom föreläsning och genom övningar. Fyra kollegiala handledningar är schemalagda och varje deltagare ska ha haft rollen som handledare. 3

Lärarledd handledning Lärarledd handledning innebär att vid tre tillfällen under kursen kommer en lärare som är handledarutbildad och har erfarenhet av att handleda VFU handledare träffa handledningsgrupperna. Gruppmedlemmar kan använda läraren på olika sätt. Några exempel hur läraren kan bidra med sina kunskaper: Genom att handleda VFU handledarna, t ex två vid varje tillfälle så har alla fått erfarenhet att bli handledda av en lärare i denna roll Gruppmedlemmar kan förberedda frågor som de vill diskutera med läraren och som kommit upp under kollegial handledning Gruppen kan fortsätta kollegial handledning och läraren ger sina reflektioner på det som den som handleder vill ha belyst i sin roll som handledare Läraren kan användas att reflektera över grupprocessen och gruppdynamiken Gruppen kan diskutera inlärningsprocessen och rollen som VFU handledare Gruppen gemensamt eller den gruppmedlem som vill ta upp sin student till handledning kan välja vem som ska handleda dvs. lärare eller någon av gruppmedlemmarna. Med handledning kommer följande lärandemål att uppnås. Kunskap och förståelse identifiera och jämföra olika handledningsteorier och handledningsmetoder rörande handledning inom verksamhetsförlagd utbildning Färdighet och förmåga självständigt tillämpa olika handledningsmetoder inom verksamhetsförlagd utbildning i syfte att stödja socionomstudentens professionella utveckling och yrkesidentitet beskriva och reflektera över den egna inlärningsprocessen Värderingsförmåga och förhållningssätt problematisera och ta ställning till olika handledningsmetoder kritiskt granska hur den egna handledningsmetoden påverkat socionomstudentens professionella utveckling kritiskt granska och reflektera över den egna rollen som handledare i verksamhetsförlagd utbildning Litteraturseminarier Ett moment i kursen är två lärarlösa litteraturseminarier som genomförs i handledningsgrupper. Tanken är att ge möjlighet till fördjupning och konkretisering av det innehåll som behandlas vid föreläsningar och i kurslitteraturen. Kursen bygger på aktivt deltagande och kursdeltagarna förväntas därför läsa (delar av) kurslitteraturen före seminarierna och delta i formuleringen av seminariefrågor. 4

Två schemalagda litteraturseminarier ingår i kursen. 1. Kursansvarig väljer ut litteratur/artiklar kring teorier och metoder för att kursdeltagarna ska identifiera och jämföra dessa i VFU handledning inom socialt arbete 2 Kursdeltagarna väljer själva litteratur som de vill fördjupa sig i, som hjälper dem att motivera och reflektera över den egna inlärningsprocess och utveckla sin handledarroll. För seminarierna gäller obligatorisk närvaro. Dessutom måste var och en bidra genom att formulera två frågor kring litteraturen till seminarierna. Det kan handla om resonemang som är problematiska, en jämförelse mellan olika handledningsmetoder eller hur man skulle kunna tillämpa begrepp eller teorier på sin handledningsmodell. Frågorna ska framför allt uppmuntra till diskussion och därför vara öppet formulerade. Syftet är också att seminarierna skall knyta an till gruppens erfarenheter av att handleda socionomstudent och kunna reflektera över den egna inlärningsprocessen som VFU handledare. Vid varje tillfälle ska finnas seminarieledare och protokollförare. Seminarieledarnas uppgift är att hålla i diskussionen och strukturen. Att skriva protokoll innebär en kortfattad redogörelse från seminariets diskussioner och slutsatser. I protokollet ska också finnas allas frågor som man tagit med sig till diskussion samt närvarolista. Protokollet lämnas eller mejlas till kursansvarig. Varje deltagare ska ha varit seminarieledare eller fört protokoll vid ett av seminarierna. Litteraturseminarierna har till syfte att bidra till följande lärandemål: Kunskap och förståelse identifiera och jämföra olika handledningsteorier och handledningsmetoder rörande handledning inom verksamhetsförlagd utbildning Färdighet och förmåga beskriva och reflektera över den egna inlärningsprocessen Närvaroplikt och obligatoriska moment/frånvaro Närvaro vid föreläsningarna är frivillig. Seminarierna och handledning är obligatoriska och kräver aktivt deltagande för godkänt. Frånvaro vid något av de obligatoriska momenten ska kompenseras genom att skriftligt besvara och reflektera kring seminariets frågeställningar på 1,5 2 referensanknutna A4-sidor, som mejlas till kursansvarig senast 3 januari 2014. 5

Examination Kursen examineras genom muntliga och skriftliga uppgifter såväl i grupp som enskilt. I examinationen ingår: a) obligatorisk närvaro på litteraturseminarier, handledning och slutseminariet. Kursdeltagarna turas om att vara seminarieledare respektive handledare och protokollförare och lämna skriftligt protokoll till kursansvarig lärare. b) inlämning av skriftlig examinationsuppgift till kursansvarig lärare, max fem sidor c) muntlig presentation i en grupp av kursdeltagarna som har valt att behandla liknande begrepp eller teman i sina individuella skriftiga examinationsuppgifter. Därefter sker en presentation vid ett avslutande seminarium där varje grupp presenterar de examinationsuppgifter som behandlats Skriftligt självständigt arbete På denna kurs kommer en skriftlig examinationsuppgift att användas vilket har till syfte att fördjupa kursdeltagarnas förståelse och ge möjlighet att utveckla deras analytiska och kommunikativa förmåga. Med hjälp av kurslitteraturen och erfarenhet som VFU handledare väljer varje kursdeltagare ett begrepp som man finner intressant och vill fördjupa sig i. Det valda begreppet ska kopplas till lärandemålen. Man ska problematisera och kritiskt granska det valda begreppet i relation till den egna handledningsmetoden; hur påverkas socionomstudentens professionella utveckling respektive rollen som VFU handledare. Den skriftliga enskilda examinationen följs upp med en muntlig gruppresentation och gruppdiskussion på examinationsdagen. Den skriftliga uppgiften skickas eller mejlas till kursansvarig lärare och alla kursdeltagare senast 3 januari 2014. Syftet är att kursdeltagarna ska kunna läsa varandras paper, speciellt de med liknande tema. Formen för den skriftliga uppgiften Ett paper är i det här sammanhanget ett relativt kortfattat, skrivet arbete (max fem sidor) som behandlar ett specifikt fenomen eller ämne. Ett paper är aldrig ett rent referat, utan bör innehålla någon sorts poäng, t.ex. en tes, en idé, eller en forskningsfråga. I akademiska sammanhang följer ett paper samma formregler som en uppsats. Det innebär att man är noga med att ange referenser i texten, inte referera utan att ange vilken text man använt sig av. Börja tidigt med att skissa vad ni vill fördjupa er i så att ni kan ta fram en plan för ert arbete. Konsultera kursansvariga lärare om ni undrar något över den skriftliga uppgiften. Ämnesval Ämnesvalet skall ha anknytning till kursens område. Det kan exempelvis vara ett begrepp eller problem ni själva stött på i rollen som VFU handledare och diskutera hur detta beskrivs och diskuteras i kurslitteraturen. Varje paper bör även innehålla en redovisning och diskussion av egna erfarenheter och av vad litteraturen säger om detta ämne. Struktur Uppsatsens titelsida ska innehålla uppgifter om var texten är skriven, i vilket sammanhang (nivå ni skriver uppsats på), termin och av vem. Frågeställningen/ämnet/begreppet presenteras inledningsvis, så att läsaren lätt kan följa med i texten och avgöra om ni besvarar det ni vill belysa. Avsluta med en kort summering av vad ni kommit fram till. Tänk på att ett paper är ett självständigt dokument, som visar att ni kan inhämta, problematisera och förmedla kunskap. 6

Dela in texten i avsnitt med rubriker. Använd typsnitt Times New Roman. Rubriken skall vara i fetstil och 14 punkter och resten av texten i 12 punkter med enkelt radavstånd. Referenser Det är en akademisk norm och krav att det framkommer tydligt var man hämtat teorier, påståenden, definitioner och dylikt. Det ska alltid anges när ni använder andras texter genom att använda korrekt citeringsteknik. Det innebär att citat ska markeras med citationstecken före och efter det citerade och vara exakt återgivet enligt källan. Referenser i löpande text enligt det s.k. Harvardsystemet innebär att man inom parentes anger efternamn på textens författare, årtal när texten publicerades och eventuellt sidnummer. Referensens fullständiga uppgifter ska finnas i referenslistan samt uppgifter om förlag och förlagsort. Sista inlämningsdatum för ert paper är den 3 januari 2014 som skickas/mejlas till kursansvarig och kurskamrater som kan ta del av ert arbete. Muntlig examination På slutseminariet kommer ni att delas in i grupper utifrån tema som ni presenterat i era individuella uppgifter. Små grupper kommer att, under en och en halvtimme, förbereda en presentation som muntligt framföras i klassrummet. Schemat för den muntliga redogörelsen görs av kursansvariga lärare. Examinationsformerna har till syfte att uppfylla följande lärandemål: Kunskap och förståelse: beskriva och redogöra för hur teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap i socialt arbete kan förmedlas genom handledning i verksamhetsförlagd utbildning identifiera och jämföra olika handledningsteorier och handledningsmetoder rörande handledning inom verksamhetsförlagd utbildning Värderingsförmåga och förhållningssätt: problematisera och värdera olika handledningsmetoder kritiskt granska hur den egna handledningsmetoden påverkat socionomstudentens professionella utveckling kritiskt granska och reflektera över den egna rollen som handledare i verksamhetsförlagd utbildning Betyg och kriterier för bedömning På hela kursen ges betyg väl godkänd (VG), godkänd (G), eller underkänd (U). Betygen visar hur väl lärandemålen har uppnåtts. För betyg godkänd (G) krävs att lärandemålen uppfyllts, samt att du deltagit och blivit godkänd på samtliga obligatoriska moment. 7

För väl godkänd (VG) krävs dessutom en mycket god förmåga att sammankoppla teoretiska analyser med praktiska konsekvenser för VFU handledning, en självständig och god analytisk förmåga samt att den skriftliga uppgiften uppfyller högt ställda akademiska krav på struktur och språkbehandling. Utvärdering av kursen Kursutvärdering genomförs tillsammans med kursdeltagarna, både i muntlig form fortlöpande under kursen och skriftligt i slutet av kursen. Den fortlöpande utvärderingen har som syfte att vara vägledande för genomförande av pågående kurs. Den avslutande kursutvärderingen sammanställs av kursansvarig. Förändringar av kursens innehåll, litteratur eller pedagogik presenteras vid nästa kursintroduktion. 8

5. Lektionsplan Datum Tid Lokal Föreläsning/Tema Lärare 6/9 9.15 - Introduktion av kursen Lärandemål och kontrakt. Praktikhandledning syftet definition em. 13.15-16.00 20/9 9.15 Definitioner: psykosocialt arbete och handledning i psykosocialt arbete: Fokus i handledning Lärande i praktiken och lärandestilar Att ta emot handledning. Kollegial handledning - en modell. AS 4/10 13.15 16.00 9.15 - Kollegial handledning Handledarrollen och metoder i handledning. Faser i inlärningsprocessen EB em. 18/10 13.15-9.15 -, Kollegial handledning Litteratur seminarium 1 SAS - handledningsmodell em. 1/11 13.15-9.15 - Handledning på handledning VFU- handledaren: uppgift och funktion Handledningsrelationen BL, ST, MT em. 15/11 13.15-9.15 - Kollegial handledning Omedvetna processer och projektiva processer i handledning em. 13.15-29/11 9.15, Kollegial handledning Litteraturseminarium 2 Valfri litteratur 13.15 13/12 9.15 Handledning på handledning Avslut och bedömning BL, ST, MT 13.15 Handledning på handledning 10/1 9.15 - Examination (alla skriftliga uppgifter lämnas senast 3/1 2014) 2014 16.00 Utvärdering av kursen Lärare: Lilja Cajvert (), Anette Skårner (AS), Elenor Billö (EB). Handledare: Bett Larsdotter, (BL), Susan Turesson (ST), Marie Törnbom (MT). BL, ST, MT Vi i lärarlaget önskar dig varmt välkommen och hoppas att du ska finna kursen intressant! 9

6. Litteraturlista Litteraturlistan fastställd av institutionsstyrelsen 2000-05-30 med ändring 2002-05-14, 2008-06-03, 2009-06-02, 2013-06-03 att gälla från och med höstterminen 2013. Obligatorisk litteratur Bie, Kristin (2009): Reflektionshandboken. Malmö: Gleerup. 96 s. Cajvert, Lilja (1998): Behandlarens kreativa rum: om handledning. Lund: Studentlitteratur. 188 s. Carroll, Michael (2009): Supervision: Critical Reflection for Transformational Learning, Part 1 i The Clinical Supervisor 28. ss. 210-220. 10 s. Franke, Anita (2011): Praktikhandledning: att låta lära och att lära ut. Lund: Studentlitteratur. 79 s. Hess, Tanya H. & Hess, Allen K. (2008): On Being Supervised i Hess Allen K., Hess Kathryn D. & Hess, Tanya H. (eds) (2008): Psychotherapy Supervision: Theory, Research, and Practice. Hoboken N.J.: Wiley. 14 s. Holloway, Elizabeth (1997): Structures for the Analysis and Teaching of Supervision i Watkins, C. Edward (ed.)(1997): Handbook of Psychotherapy Supervision. New York: Wiley. 27 s. Killén, Kari (2008): Professionell utveckling och handledning ett yrkesövergripande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 260 s. Mogensen Ester, Ekstrand Thorell Ingrid & Löfmark, Anna (2010): Klinisk utbildning i högskolan: perspektiv och utveckling inom verksamhetsförlagd utbildning. Lund: Studentlitteratur. 157 s. Selander, Staffan & Selander, Ulla-Britt (2007): Professionell handledning. Lund: Studentlitteratur. 81 s. Zorga, Sonja (1997): Supervision Process Seen as a Process of Experientel Learning i The Clinical Supervisor 16(1). ss 145-161. 16 s. 10