Forskningsunderstödd skolutveckling och professionell kompetensutveckling

Forskningsunderstödd skolutveckling och professionell kompetensutveckling Mot en flerprofessionell konceptualisering av skolans pedagogiska arbete Michael Uljens Åbo Akademi Vasa, Finland Lärarprofessionens nya utmaningar Förbundsseminarium Nordiska Lärarorganisationers Samråd Oslo 19.9. 2017

Strukturen 1. Utmaningarna 2. Nya möjligheter? Erfarenheter från teoretiskt och empiriskt utvecklingsarbete 3. Konklusioner - mot en vidgad professionsförståelse? - Hur samverka: praktik, policy, forskning och lärarförbunden? 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

1. Utmaningarna I. Policymakers problem Hur balansera mellan skolans enhetsstiftande uppgift och individuella/kulturella mångfald? Nationalstaten mellan global likriktning och lokal pluralisering. Ett performativt bildningsideal växer fram, men riskeras mening och tillhörighet? 18-10-2017

18.10.2017 National Core Curriculum in Finland 2016

II. Utbildningssystemets differentiering Ökad samhällelig komplexitet har i 100 år hanterats med utbildningsmässig expansion, differentiering och focus på effektivitet. Hinder för mobilitet på arbetsmarknaden? Några globala trender: - modularisering av läroplaner i högre utbildning - ökad individuell valfrihet - pedagogiska uppgifter flyttas till arbetsplatser - generella program ökar i popularitet 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

III. Pedagogikdisciplinens expansion och differentiering Välkommet, naturligtvis. Men. Allt mer specialiserad forskning får svårt att hantera praktikerns komplexa vardag pga bristande helhetssyn. Pedagogiken kan inte enbart vara applikationsfält baserat på psykologi, sociologi, filosofi och ämnesteori. Fråga: Vad betyder praxisnära forskning? 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

IV. Kampen om professionen = kampen om beslut om kunskapsproduktion kring skola, lärare och undervisning. Schleiermacher (1826): Varför behöver vi pedagogiken som egen vetenskap? a) för att kvalificera lärarens pedagogiska tänkande b) för att erbjuda ett språk för legitimering av den egna verksamhetens avsikter och metoder En stark disciplin ger förutsättningar för lärarautonomi På vems villkor sker kunskapsproduktionen? Behöver ansvaret omfördelas? 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

Pedagogiken en kulturbunden disciplin som utvecklats olika i olika delar av världen. Reflekterar alltid a) hur vi ser skolans samhälleliga uppgift, b) hur vi ser på det pedagogiska handlandets karaktär. 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

V. Kunskapens och forskningens förändrade ekonomiska betydelse Från Till Nationell industriell ekonomi Global kunskapsekonomi Agendan för den neoliberala, globala och postindustriella kunskapsekonomin och informationssamhället har påverkat a) Statens roll i och ansvar för utbildningen b) Synen på värdefull kunskap c) Styrningen av skolor och universitet 18-10-2017 Åbo Akademi Academill - Vasa

Några pedagogiska metoder för att fostra stater: a) Ranking utan förklaringar resulterar konkurrens i kvalitet? 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

b) Skammens pedagogik PISA = Soft Governance - Rankinglistor skapa känsla av otillräcklighet och behov av ständig förbättring. - Policyn utnyttjar vårt grundläggande behov av att erkännas. 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

c) Läroplanskonstruktion på basen av utvärderingsresultat Kontraproduktivt ur professionsperspektiv: Med förbestämda mål och syften reduceras undervisning till en fråga om teknisk effektivitet, produktivitet och ekonomi. 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

Evaluation and assessment: local Evaluation and assessment: internal and national IV. From input-centered to output-centered policy making Curriculum centralised -Social democratic welfare state 1. Nation-state Based Curriculum & Teacher Controlled Evaluation (B) 2. Decentralisation & deregulation compensated by professionalization Qualitative Research (A) 19 89 Curriculum decentralised 4. Reprofessionalisation? Research-based Theory & Data Informed school & professional development 3. Neoliberal accountability and outcomes-oriented = New Public School Management, effective schools, data driven. Evaluation and assessment: external and transnational - Social liberal market state See: Uljens, M. & Nyman, C. (2013). Educational Leadership in Finland or Building a Nation with Bildung. In: L. Moos (ed.), Transnational Influences on Values and Practices in Nordic Educational Leadership: Is there a Nordic Model? (pp. 31-48). Dordrecht: Springer.

Position 4: Interventional research New partnerships and collaborations between Universities-Schools-Administration (USA-cooperation) -Dilemma: How to balance between autonomy and collaboration? PRACTICE in Schools -as leadership on national, municipal, school and classroom level RESEARCH -Universities POLITICS & Governance On state and municipal level 18-10-2017

Stora svar the really big picture 1. Det förmoderna kosmopolitisk undergångsfilosofi Skapelseberättelser som metaberättelse Individen utvecklas förbereds för en given ordning och evighet Kosmopolitisk syn: Från skapelse, över existens till undergång 2. Det moderna en nationsbaserad framstegfilosofi Förnuftet ersätter tron vetenskapen ersätter religionen Liberalismens segertåg (religionsfrihet, tryckfrihet, handel, mm) Språket nationskonstituerande Progression och tillväxt ett tänkande i kris? Att definiera utmaningar som kunskapsproblem håller det? 3. Det senmoderna global balansfilosofi? - Nationalstaten som själklar referensram ohållbart? - Vi behöver en ny dialog om kosmopolitism och pedagogik - Hållbar utveckling som bildningsnorm? Människan som natur- och kulturvarelse. Religions-, nations-, språk- och ideologiöverskridande 18-10-2017 Åbo Akademi

2. Vilka svar kan forskningen bidra med? Teoriutveckling och empiriskt utvecklingsarbete Didaktik Pedagogiskt ledarskap 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

Tänk om vi tar OECDs evidenspolicy på allvar? NPM Paradox 1 or LESSON NO 1: The wrong student, Finland, turned out as best in the OECD PISA classroom by not using public league tables etc. Instead, neoliberal educational policy threatens quality of education in Finland. The evidence from educational evaluation proves that a high achievement level is possible without a PISA policy. 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

Hur nalkas våra utmaningar? Hur ta oss vidare? Hur toeretisera allt detta? Vi har varit här förr! Från det förmoderna till nationalstatlig utbildning Disciplinary history... General Education Theory 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

Answers offered by Didaktik - Didaktik multidimensional (What, How, Why, Where, Who 1&II) - Connects micro- & macrolevel: identifies curriculum and teaching - Developed within education systems driven by thick states - Related to countries with strong public school systems - Connects personalisation and socialisation - Aware of the distinction between Bildungsinhalt & Bildungsgehalt - Teaching Studying Learning (Hegel intervention) - Educational planning, action and evaluation - Teacher education oriented - Didaktik hermeneutic, critical, instrumental/functional - Subject matter didaktik = stronger in neo-conservative times - Educational leadership non-existent - Didaktik often based on psychology - No language for transnational policy influences - American curriculum theory in unfamiliar in Europe? 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

Answers offered by CT Reproduction oriented Scientific management (Tyler), Instrumental, efficiency oriented Transformation oriented Apple, Giroux, McLaren - Strong normative positions Bildung oriented The reconceptualist movement in 1970 s Pinar, McDonald Post-reconceptualism Identity, cultural studies The connection to curriculum as policy document and governance got lost Post-colonial theory Curriculum as a tool for local school development work principals central Educational leadership not incorporated Transnational issues discussed but lacking the concepts for policy borrowing. Keeps learning theory and curriculum theory often apart 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

Ledarskapet expanderar med decentralisering och redovisningsskyldigheten Gunter & Ribbins (2003): 18-10-2017

A. Leadership and school-society relation 1. Reproduction oriented - Transformational & Transactional & Interpretational - Instrumental and evaluative - Descriptive-empiricist - Perspective internal to the organisation - Policy neutral 2. Transformation oriented - Transformative (emancipatory) approaches (Shields) - Historical perspective present B. What exactly does educational leadership practice mean? Influence seldom explicated theoretically Increasingly multi-level oriented Ed Leadership not based on theory of education and theory of teachers professional development 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

A. Teoriutveckling Non-affirmative Education Theory (Uljens & Ylimaki, 2017) Bridging CT, Didaktik and Ed.Leadership by reconstruction and construction a culturally aware, policy and history sensitive framework for multi-level and and multiprofessional educational practice drawing on the roots of modern European theory of education. 18-10-2017

18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

A reconstruction of the modern ed. heritage: A Non-Hierarchical and Non-Affirmative Approach to Educational Work A: School-Society: Education Politics Economy Culture C: B: Agency: Leadership Teaching Studying Learning Three dimensions: 1. Institutional 2. Historical 3. Cultural

Problem A: School-Society Two normative models 1. Socialisation model (John Locke) 2. Transformative model (J.J. Rousseau) Society School School Society Education prepares for existing order Education subordinated to politics and economy The contemporary reality offers the norms. Education prepares for future order Educational policy tranforms society with the help of school The ideal offers the norms. 18-10-2017

Uljens, M. (2007). Education and societal change in the global age. In: R. Jakku-Sihvonen & H. Niemi (Eds.), Education as a societal contributor (pp. 23-51). New York: Peter Lang..Non-hierarchical and non-affirmative educational theory (Fichte, Schleiermacher, Hegel, Snellman, Benner) Society School 1. Non-hierarchical S-S relation - Education is dependent of politics - Politics is dependent of education Education both sub- and super-ordinate in relation to economy, politics, ethics, law resulting in discursive practices. 2. Non-affirmative education (between descriptive and normative theories) - Recognizes societal conditions but - education is not affirmative socialisation! - Recognizes individual s experience but does not limit itself to confirming these experiences. Denies education confirmation of normative ideals for the future. Content of Bildung used to identify questions. Truth (knowledge) and good (moral) as open questions. School prepares for the existing in a problematizing fashion. Requires rational, ethical, cultural and political judgement on all levels.

Conclusion The subject s empirical experience of autonomy/freedom (selfconfidence, self-esteem, self-respect) is intersubjectively mediated through recognition and summoning the Other to self-activity (Bildsamkeit). These classical concepts still powerful and relevant for TE. The modern pedagogical paradox: Education is to recognize and treat the Other as if s/he already would be capable of what s/he may become capable of through own activity.

B. Empirisk forskning 1. Vad kännetecknar framgångsrik skolutveckling? Fallet Åland 2. Forskning om nationellt läroplansarbete (Finland) 3. Rektors pedagogiska ledarskap och lokalt samarbete med föräldrarna. 4. Toppkompetens ett brett nationellt lett kommunalt samarbetsnätverk 5. SKUTT Evidensinformerat utvecklingsarbete 6. Kommunalt utvecklingsarbete i en specifik kommun - lärare, rektorer, kommunala skolledaren 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

Åland - En överpresterande region i Finland = fokusera variation inom landet! 18-10-2017

1. Vad kännetecknar konkret skolutveckling? Exemplet Åland Ålands resultatnivå i matematik PISA 2003-2012 2003: Åland Normalpresterande Åland 526p, Fin 544p 2009: Åland Överpresterande Åland 536p, Fin 541p = bättre än vad som kunde väntas 2012: Åland Toppresterande Åland 534p, Fin 519p

Over vs underperforming regions in Swedish speaking parts of Finland (reading compr., SCES controlled) 20 15 10 5 0-5 -10-15 -20-25 14,4 4 0,8-6,5-5,2. Metropol Övr. Nyland Åboland Österbotten Åland Språköarna -20,3.

Second interview May 2013: Cooperation between sectors Combination of different teacher cultures Principals visiting classrooms New contracts with principals New recruitment procedures for principals Professional development 26 evaluations + used for development A common district curriculum (coherence, focus) Distribution of lesson hours Culture of recognition, trust and expectation Bottom line: Conclusions in Interview I confirmed by Interview II 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

1995-2000 2000-2004 2005-2013 Table 1. A multilevel reconstruction of leadership for schooldevelopment in Åland Islands, Finland over 18 years (1995-2013) Developing decentralized practices (curriculum, law, evaluation) Transnational level Pisa 2003 National level Acts Compulsory Education Law, (including requirements for evaluation) 1998 Curricula National curriculum with decentralised responsibilities 1994 Mapping the territory and making use of evaluation results and initiation of systematic school development Evaluation National sample based evaluations. Establishment of systematic school development Pisa 2006, 2009, 2012 New Curriculum 2004 National sample based evaluations Regional level, Åland Acts Compulsory Education Law 1995 Curricula Regional curriculum, including decentralised responsibilities 1995, including demands for evaluation 2 revisements of the curriculum from 1995 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 5 revisements of the curriculum from 1995 Evaluations 8 subject-evaluations 6 subject-evaluations 6 evaluations of study-abilities 10 evaluations of study-abilities 3 Åland evaluations in Mathematics 2 Åland evaluations in Mathematics Work descriptions, recruitment, and employment conditions District level and school level Principals -strict recruitment -evaluation/5 years -new demands on principals Teachers -coordinated further education for teachers Recruitment of school-librarians The leadership of the principal regulated -employee-discussions -classroom-visits Developmental meetings with principals. Multi-professional co-operation.

Konklusioner från Åland Tillit och erkännande Information rör sig snabbt i ett litet samhälle Informella kommunikationen viktig Tillit i bägge riktningar (top-down och bottom-up) Dialogisk och utvecklingsorienterad evaluering Intern och extern evaluering används i utvecklingssyfte Läroplan, koherens och engagemang Läroplansutveckling i matematik Långsiktigt arbete över flera år! Förväntning (uppfordran) och stöd (capacity building) Klara förväntningar men inte naming and shaming styrning via kontrakt styrning genom kontakt fortbildning Medierande och inkluderande ledarskap Utvecklingsorienterat framtidsfokus 18-10-2017

Findings support previous research Right drivers: Capacity buildning, Collaborative work, Pedagogical discussions, Systemness, Non-judgmentalism. Wrong drivers: Accountability, Individual teacher and leadership quality, Technology, Fragmented strategies. Naming, blaming and shaming 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

Pedagogiskt ledarskap på olika nivåer - Bottom-Up och Top-Down

KULTURELLT OCH HISTORISKT SYNSÄTT Skolutveckling beroende av rådande policy! Utvärdering Lokalt ansvar Välfärdsstat Från välfärdsstat (1-2) till marknadsstat (3-4) 1. Mål- och regelstyrning (B) 2. Decentraliserat läroplansarbete -Ökad akademisk professionalitet Läroplanen Centralt ansvar (A) 19 89 Läroplanen Ökat lokalt ansvar 4. Recentralisering av målformulering men evidensinformerad utveckling av den pedagogiska verksamhetskulturen Utvärdering: Extern kontroll 3. Resultatstyrning (NPM, accountability) - Effektivitetsorientering - Instrumentalisering av professionen - Elevresultat och indikatorer Marknadsstat

B. SKUTT 2014 Kunskapsbaserat ledarskap av den pedagogiska verksamhetskulturen SKUTT? = SKOLUTVECKLINGSINSTRUMENTET SYFTE: 1) Att synliggöra det pedagogiska ledarskapet och skolans verksamhetskultur ur lärar-, rektors- och skoldirektörsperspektiv. 2) Att använda SKUTT som underlag för pedagogisk dialog och utveckling.

Rektorer och föreståndare i Pedersöre jobbar med att utveckla mätinstrumentet SKUTT 12.3.2014

1. Pedagogiskt kunnande I SKUTT är pedagogiskt ledarskap = medierande och ställningstagande praktik mellan kunskapsfält (1-7) och värdesfärer (etik och politik) för att styra, leda och utveckla skolans praktik. 2. Lokal kultur och hemmen 3. Eleverna Politik Undervisning och ledarskap Etik Rättvisa och omsorg 4. Organisation och utrymmen 5. Lagar 6. Läroplan - schema 7. Ekonomi

Management - Administration, ekonomi - Förstå ramfaktorer, lagar - Arbetsorganisation Leadership - Värdegrund, mål - Leda människor och grupper - Prata pedagogik dialog - Pedagogisk takt - spelöga Development - Att röra sig bortom nuet - Utvecklingsorganisation - Identifierar och skapar handlingsutrymme SKUTT - förenar ledarskap och didaktik

10 principer i SKUTT 1. Bottom-up/Top-down: Utvecklingsarbetet tar utgångspunkt i de behov och utvecklingsintresse som finns i den enskilda skolan och kommunen och som beaktar nationell policy. 2. Multipla kunskapskällor (beprövad erfarenhet, design- och aktionsforskning samt utvärderingsinformation) 3. Fleråriga skol- och kommunbaserade utvecklingsprojekt (t.ex. Rolf Sundqvist, Pedersöre) 4. Forskningsgrundat och -understött. Projektet är förankrat i och bedriver pedagogisk ledarskaps- och skolutvecklingsforskning. Teoriutveckling, policyanalys, interventionsforskning. 5. Distribuerad delaktighet i planering. Projektet och själva mätinstrumentet har vuxit fram i samverkan med skolchefer, skolledare och genom forskning. 6. Pedagogiskt designade interventionsprogram planeras i samråd med pedagoger, ledare, forskare och fortbildning. 7. Helhetssyn och nätverk. Många parter och intressegrupper inkluderas i utvecklingsarbetet. 8. Utvecklingsfokusering. Skolutveckling är ett närvarande moment i skolornas och kommunernas arbete. 9. Erbjuda och vidareutveckla konkreta instrument för det strategiska pedagogiska arbetet. 10. Internationellt 18.10.2017 samarbete på olika nivåer och av olika slag.

SKUTT - Att förena forskning, evidens och utvecklingsarbete Multipla kunskapskällor - beprövad erfarenhet, forskningsresultat och utvärderingsinformation

4. SKUTT och Läroplanen 2016 Nya målsättningar (VARFÖR) Betoning av generella nyckelkompetenser (EU): - Delaktighet, demokrati, kommunikation, hållbarhet, det digitala, multiliteracitet. arbetslivsfokus, vardagskompetens (ansvar för sig själv) Ny tolkning av ämnesinnehåll (VAD) Innehållet inget självändamål också medel att utveckla generella kompetenser. Mot fenomenorienterad undervisning men ämnesbaserad evaluering. Nytt metodbegrepp (HUR) Läroplanen går in på undervisningens hur-fråga: Från individuell undervisningsmetod till kollaborativ verksamhetskultur. Processutvecklande verksamhetskultur - skolan som lärande gemenskap

LP 2016 - Nyckelkompetenser

18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

SKUTT-materialet enligt Tjänstekategori och Skoltyp (n=1195) BEFATT- LÅG- HÖG- 1-9 GRUND- GYMNA- Uppgift om stadium HELA NING/Stadium STADIU STADIUM SKOLA SIUM saknas MATERIALET M TOTALT TOTALT LÄRARE 516 291 72 879 92 43 1014 REKTOR 100 23 21 144 12 3 159 BILDNINGSCHE F 22 TOTALT 616 314 93 1023 104 46 1195

Tre professionsgruppers syn Rektors ledarskap Personalens välmående 5,00 4,50 4,25 4,45 4,55 4,55 4,35 4,00 3,50 3,58 3,78 3,82 3,49 3,98 3,59 3,20 3,98 3,77 Lärare 3,00 2,81 Rektor 2,50 Skoldirektör 2,00 Rektor är uppmärksam på hur personalen orkar med sitt arbete *** Rektor anpassar lärarnas arbetsbelastning till individuella förutsättningar ** Rektor för regelbundet utvecklingssamtal med lärarna om deras arbetsuppgifter *** Rektor ordnar alltid så att skolans nya lärare får pedagogiska mentorer *** Rektor berömmer alltid personalen när något gjorts bra *** 18.10.2017 49 Åbo Akademi Strandgatan 2

Tre professionsgruppers syn Undervisningskulturen 18.10.2017 50 Åbo Akademi Strandgatan 2

Tre professionsgruppers syn Undervisningskultur

Utvecklingskulturen

Åland och Svenskfinland - likheter och skillnader 1. SKILLNADER MELLAN LÄRARE PÅ ÅLAND OCH FASTLANDET 2. SKILLNADER MELLAN REKTORER PÅ ÅLAND OCH FASTLANDET 18.10.2017 53 Åbo Akademi Strandgatan 2

SKUTT 2014 - Åland Lärare Lärare totalt Rektor Rektorer totalt Skoldirektör Samm anlagt Kvinna Man Kvinna Man Lågstadium 63 12 75 6 5 11 86 Högstadium 16 6 22 1 1 23 Skola med klasser 1-9 Ålands gymnasium 25 7 32 2 3 5 37 26 30 56 1 2 3 59 Totalt 130 55 185 9 11 20 5 210 18.10.2017 54 Åbo Akademi Strandgatan 2

SKILLNADER MELLAN LÄRARE PÅ ÅLAND OCH FINLAND SKUTT 2014 Rektor kommunicerar höga förväntningar på lärarnas arbete med elevernas lärande Lärare Åland Lärare fastl. Signifikans 4,03 3,78 ** Lärarkåren har höga förväntningar på elevernas prestationer 3,95 3,68 *** Lärarkåren har höga förväntningar på kollegornas prestationer 3,88 3,57 ** Att eleverna når skolans kunskapsmässiga mål 4,38 4,16 ** Att eleverna förbereds för att verka i ett demokratiskt 4,51 4,37 * samhälle Vi har avsatt tid för samarbeta kring undervisningen 3,88 3,58 ** Eleverna respekterar sina lärare 4,13 3,92 ** Eleverna hjälper varandra i klassen 3,98 3,81 * Vi har höga förväntningar på svagare elevers prestationer 3,46 3,26 * Lärarna ser till den enskilda elevens unika behov 4,59 4,43 ** Vi har gemensamma prov för att följa elevernas kunskapsnivå 3,91 3,56 ** 18.10.2017 55 Åbo Akademi Strandgatan 2

SKILLNADER MELLAN REKTORER PÅ ÅLAND OCH FASTLANDET Rektorer Åland Rektorer fastlandet Signifikans Lärarkåren har höga förväntningar på mina prestationer 4,35 3,98 * Rektor observerar regelbundet lärares undervisning i klassrummet Rektor använder medvetet budgetering för att kunna skapa resurser för utvecklingsarbete 3,18 2,39 ** 4,12 3,27 ** Att skolan förbereder för en hållbar samhällsutveckling 4,65 4,32 * Vi har höga förväntningar på svagare elevers prestationer Rektor har en klar bild över vad vi borde bli bättre på i vår skola 3,81 3,36 * 4,53 4,22 * Rektor har en hög ambitionsnivå i utvecklingsarbetet 4,76 4,27 ** Vi har ett system för att följa med lärarnas undervisning 3,00 2,25 ** Hemmen hålls regelbundet underrättade om elevernas kunskapsnivå 4,59 4,15 * 18.10.2017 56 Åbo Akademi Strandgatan 2

18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

TACK!

Uljens, M. & Ylimaki, R. (2017). Non-Affirmative Theory of Education as a Foundation for Curriculum Research, Didaktik and Educational Leadership. In: M. Uljens & R. Ylimaki (Eds.), Bridging Educational Leadership, Curriculum Theory and Didaktik - Non-Affirmative Theory. Dordrecht: Springer. Uljens, M. & Rajakaltio, H. (2017). National Curriculum Development in Finland as Distributed and Non-Affirmative Educational Leadership. In: M. Uljens & R. Ylimaki (Eds.), Bridging Educational Leadership, Curriculum Theory and Didaktik - Non-Affirmative Theory. Dordrecht: Springer. Ylimaki, R. & Uljens, M. (2017). Theorizing Educational Leadership Studies, Curriculum, and Didaktik. Leadership and Policy in Schools, 16(2). Uljens, M. & Ylimaki, R. (2017). Implications and Future Directions for A New Research Agenda Grounded on Non-Affirmative Education Theory. Leadership and Policy in Schools, 16(2). Uljens, M. & Kullenberg, T. (in press). Livsvärldsfenomenologi i ljuset av pedagogisk handlingsteori. I: Berndtsson, I., Lilja, A. & Rinne, I. (i tryck). Titel öppen. Göteborg: Göteborg Studies in Educational Sciences. Uljens, M. (2017). Att teoretisera pedagogikens relationer. I: H. Sæverot & T. Werler (red.). Pedagogikkens språk (ss. 62-87). Oslo: Gyldendal. Uljens, M. (2016). Non-Affirmative Curriculum Theory in a Cosmopolitan Era? Revista Tempos e Espaços em Educação, Sergipe, Brasil, (Time and Space in Education), 9(18), 121-132. http://www.seer.ufs.br/index.php/revtee/article/view/4970 Uljens, M., Sundqvist, R. & Smeds-Nylund, A-S. (2016). Educational leadership for sustained multilevel school development in Finland - A non-affirmative approach. Nordic Studies in Education, 36(2), 103 124. 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo

Ylimaki, R., Fetman, L., Matyjasik, E., Brunderman, L. & Uljens, M. (2016). Beyond Normativity in Sociocultural Reproduction and Sociocultural Transformation: Curriculum Work Leadership Within an Evolving Context. Educational Administration Quarterly 53(1), 1 37. DOI: 10.1177/0013161X16669200 Uljens, M., Wolff, L-A. & Frontini, S. (2016). Finland NPM resistance or towards European neowelfarism in education? In: H. M. Gunter, E. Grimaldi, D. Hall, & R. Serpieri (Eds.), New Public Management and the Reform of Education: European Lessons for Policy and Practice (pp. 39-52). London: Routledge. https://www.routledge.com/new-public-management-and-the-reform-of- Education-European-lessons-for/Gunter-Grimaldi-Hall-Serpieri/p/book/9781138833814 Uljens, M. (2015). Curriculum work as educational leadership - paradoxes and theoretical foundations. Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1(1), 22-31. http://www.tandfonline.com/doi/full/10.3402/nstep.v1.27010 Uljens, M. & Ylimaki, R. (2015). Towards a discursive and non-affirmative framework for curriculum studies, Didaktik and educational leadership. Nordic Journal of Studies in Educational Policy 1(3). http://www.tandfonline.com/doi/full/10.3402/nstep.v1.30177 Uljens, M. (2015). (Red.), Pedagogiskt ledarskap - teori, forskning och skolutveckling (Educational leadership - theory, research and school development). Reports from the Faculty of Education and Welfare Science 38. Vasa: Åbo Akademi University. https://www.doria.fi/handle/10024/119893 Schaffar, B. & Uljens, M. (2015). Paradoxical tensions between Bildung and Ausbildung in Academia. Moving within or beyond the modern continental tradition? In: E. Westergaard & J. Wiewiura (Eds.), On the Facilitation of the Academy (pp. 1-16). Rotterdam, Boston & Taipei: Sense Publishers. https://www.sensepublishers.com/media/2288-on-the-facilitation-of-the-academy.pdf 18-10-2017 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo