HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Tjäna pengar på att ta ansvar? Javisst! CSR är lönsamt EXPERTEN PER GRANKVIST: ATT VÅGA SÄTTA SIFFROR PÅ CSR-ARBETET GÖR DET LÅNGSIKTIGT EN TIDNING FRÅN BARNCANCERFONDEN OM HUR NÄRINGSLIVET KAN GÖRA SKILLNAD OKTOBER 2013 PETTER WITT, VD BMW Kampanjen skapar stolthet bland våra medarbetare NICLAS KJELLSTRÖM-MATSEKE, VD POSTKODLOTTERIET Företag måste ta ansvar för att överleva AYAD AL SAFFAR, ÄGARE UR&PENN om erfarenheten bakom engagemanget Min tvååriga dotter drabbades av en tumör JACOB OM SIN CANCER: Jag vill samla in pengar så fler sjuka barn blir friska MÖT NÅGRA AV VÅRA SAMARBETSPARTNERS I KAMPEN MOT BARNCANCER: BAUHAUS, BMW, GOODCAUSE, INTERFLORA, LIDL, MQ, POSTKODLOTTERIET, VIASAT OCH UR&PENN
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN SIDAN 14 SIDAN 30 SIDAN 8 UR & PENN VIASAT MQ I dag drabbas ett barn av cancer. SIDAN 20 BMW innehåll OM CSR...5 BAUHAUS...6 OM GIVE HOPE...7 MQ...8 POSTKODLOTTERIET...11 UR&PENN...14 DET HÄR ÄR BARNCANCERFONDEN...16 FORSKNING...18 BMW...20 RÅD & STÖD... 22 LIDL...24 GOODCAUSE...26 ÖVRIGA PARTNERS...27 INTERFLORA...29 VIASAT...30 SIDAN 11 POSTKOD- LOTTERIET SIDAN 4 NORTON JACOB SÅ KAN DU BIDRA...31 SIDAN 32 SIDAN 10 BARNCANCER- FONDEN med- FINANSIerar 90 procent AV BARNCANCER- FORSKNINGen SARAH 2 MAGAZINE OF HOPE 1 2013
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Låt oss bidra till din affär! I MÅNGA SAMMANHANG skulle 80 procents måluppfyllelse anses vara en rätt hyfsad siffra. Inte i vår bransch. Trots att vi, under 30 år med Barncancerfonden, lyckats öka överlevnaden från 20 till 80 procent är vi inte nöjda. Fortfarande är cancer den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1 och 14 år. Vi ger oss inte förrän alla överlever. Som bekant är de sista procenten också de svåraste. Vi har kommit så långt att det krävs en rejäl kraftsam- ling från oss alla för att lösa utmaningarna som är kvar. Ekvationen är enkel: Ju mer insamlade pengar, desto mer forskning. Mer forskning ger fler överlevande barn. Genom samverkan når vi alla bättre resultat KAMPEN MOT BARNCANCER är ett arbete på lång sikt, och därför vill vi bygga långsiktiga samarbeten med företag. Vår ambition är att få med oss fler partners i arbetet mot vårt mål att bota alla barn med cancer. Kanske är ditt företag ett av dem? Vi vet nämligen att genom samverkan når vi alla bätt- re resultat. För oss genom att fler barn överlever cancer för dig exempelvis i form av mer engagerade medarbe- tare och lojalare kunder. I den här tidningen kan du läsa om Jacob, Norton, Sarah och Albin. De har alla varit sjuka, och överlev- de sin cancer. Men vi skriver också om familjen Persson, vars dotter Elin dog när hon var 4 år. Du möter även flera av våra viktiga företagspartners som berättar om varför de bestämt sig för att göra skill- nad i kampen mot barncancer och om vilken skillnad Barncancerfonden gör för dem, i deras affär. Hoppas att du blir inspirerad! Pssst OLLE BJÖRK är Barncancerfondens generalsekreterare. olle.bjork@barncancerfonden.se Även företagsledare har varit små barn med stora drömmar. Bläddra vidare och läs om vad vd:ar och marknadschefer hos våra samarbetspartners drömde om som barn. och har totalt DELAT UT nära TVÅ MILJARDER KRONOR TILL FORSKNING. SIDAN 26 GOOD CAUSE 80 procent av de drabbade ÖVERLEVER men fortfarande dör 20 procent. SIDAN 24 LIDL SIDAN 29 INTERFLORA SIDAN 22 ALBIN SIDAN 6 BAUHAUS Läs om några av våra partners som bestämt sig för att göra skillnad. MAGAZINE OF HOPE 1 2013 3
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN NORTON BERGSTRÖM Ålder: 9 år. Familj: Mamma, pappa, syster och två bröder. Bor: Stockholm. Diagnos: Leukemi, ALL. Insjuknade 2008, färdigbehandlad 2010. - 2008 FOTO KALLE ASSBRING (bilden togs 2011) Norton, 9 år: MIN DRÖM ÄR ATT BLI DYKARE ÖVERLEVARE Leukemi är den vanligaste cancerformen bland barn och utgör en tredjedel av all barncancer. ATT HÄLSA PÅ Norton Bergström är som att dyka in i en värld av fantasi. Han tycker om sällskap. Och att prata. Äntligen kommer ni och hälsar på mig. Jag har fått ett nytt rum. Vill ni se? Vi har bara bott här ett tag. Jag har en sjukdom. Leukemi. Det är tråkigt fast gör inte så mycket. Jag har haft den ganska länge tror jag. Jag minns inte så noga. Men jag minns att jag stukade foten på dagis och blev stel som en staty. Det gick aldrig över för jag hade fått sådan där leukemi. Det är som vanligt att ha leukemi fast ibland får jag inte gå till dagis, berättade han 2010. I dag är Norton nio år och har ingen cancer kvar i kroppen. Han går på kontroll var tredje månad då man undersöker Nortons blod, känner på hans mage och på hans lymfkörtlar. Norton mår bra i dag. Han gillar att gå i skolan, han går i trean, och pratar lika mycket som när han var liten. Men han har blivit lite bortskämd. Det måste vi försöka jobba bort, men hur lätt är det när man har ett barn som har varit nära döden? frågar sig Nortons pappa Stefan Bergström. I somras fyllde Norton nio år och firade med kalas och massor av presenter. Nio år. Tänk. Vi som trodde att han inte skulle få fylla fem, sex, sju Norton är en härlig kille. Lika snacksalig och knasig. Det är skönt att vi är tillbaka i ett normalt familjeliv igen. Norton, vad drömmer du om att bli när du blir stor? Jag vill bli båtbyggare eller dykare. Jag tycker om båtar fast allra helst Titanic. Den sjönk i Atlanten 1912. Och så tycker jag om att bada och det är nog smart om jag vill jobba med båtar eller bli dykare. MALIN BYSTRÖM Jag stukade foten och blev stel som en staty. Det gick aldrig över för jag hade fått sådan där leukemi. 4 MAGAZINE OF HOPE 1 2013
HELA DENNA BILAGA ÄR EN HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Ta ansvar och tjäna pengar på det Att tjäna pengar på CSR-arbete är inte bara en möjlighet för företag utan ett måste. Det menar journalisten och författaren Per Grankvist. För att CSR ska bli hållbart på lång sikt måste man sätta siffror även på det arbetet och våga koppla till affären, säger han. Under researcharbetet inför sin bästsäljare CSR i praktiken undersökte författaren Per Grankvist 500 stora och små företag i de flesta branscher över hela världen för att se hur de fungerar ur ett CSR-perspektiv. Det finns ingen tvekan om att man kan tjäna pengar på att jobba rätt med CSR. I grunden handlar det om att använda resurser på ett hållbart sätt. Det kan vara miljö och energi, men också människor, säger han. Att bara skriva ut en check till en organisation är exempelvis inte CSR det är beroende av någons välvilja och kan aldrig bli hållbart på längre sikt, menar Per Grankvist: Per Grankvist, journalist och författare till boken CSR i praktiken. Ska ett företags CSR-arbete kunna bli långsiktigt så måste det integreras i verksamheten, och man måste kunna förklara hur man tjänar pengar på det. Hur jobbar man konkret med CSR? Genom att sätta siffror på det man gör och koppla till affären. Kan man som företag till exempel visa att CSR ger ett meningsfullt arbete och lojalare anställda som stannar längre ja, då är det ju ett konkret värde. Vad kan de ideella organisationerna bli bättre på? Den ideella sektorn måste förstå hur den kan addera värde till företagets affär. I en lågkonjunktur kommer företag att skära alla kostnader som inte genererar värde. Så det gäller för en organisation att kunna visa att samarbetet gör just det. Våga ställ frågan Vad kan vi som organisation bidra med för att göra er som företag mer framgångsrikt? En annan viktig faktor är enligt Per Grankvist att det bör finnas en logisk koppling mellan företagets kärnverksamhet och den organisation man samarbetar med. Både anställd och kund måste kunna förstå hur det hänger ihop, på ett naturligt sätt. Många samarbeten känns krystade, säger Per Grankvist. Per Grankvists fyra CSR-tips E Berätta inte bara att ni jobbar med CSR berätta varför ni gör det, för anställda och kunder. E Det bästa är inte alltid att bidra med pengar. Att bidra med sin kompetens kan ge ett större värde för organisationen. E Förstå organisationens uppgift och integrera den i den egna verksamheten. Hur kan man som arbetsgivare exempelvis stötta anställda vid en privat kris som när ett barn drabbas av cancer? Kan man få sådan kunskap från den organisation man jobbar med? E Titta på resurserna: Energi, miljö, anställda. Hur kan vi använda dem smartare? Där finns alltid pengar att hämta. kort om CSR MER ENGAGERADE MEDARBETARE OCH LOJALARE KUNDER ÄR BARA TVÅ AV ANLEDNINGARNA TILL ATT ARBETA A AKTIVT MED CSR. CSR CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY handlar om att företag engagerar sig i samhällsutvecklingen. Samhällsansvaret kan delas upp i tre delar: etiskt, miljömässigt och socialt. Nöjd kund och bättre lönsamhet Undersökningar visar att ett aktivt CSR-arbete stärker företagets relationer med anställda, kunder och ägare samtidigt som tillväxten och lönsamheten ökar. Regeringen stöttar CSR Den svenska regeringen prioriterar och stöttar företags CSR-arbete. Arbetet utgår från internationella riktlinjer framtagna av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling), samt från FN:s Global Compacts tio principer och vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ansvar är viktigt för unga En undersökning gjord av jobb- och rekryteringssajten Stepstone visar att ett företags CSR-arbete är viktigt när man söker jobb. I en enkätundersökning svarar hela 71 procent att det är viktigt att före- taget de söker jobb hos tar ett aktivt samhällsansvar. För de som är födda på 1990-talet är den framtida arbetsgivarens samhällsansvar extra viktigt. Källor: www.csrsweden.se, www.stepstone.se, www.regeringen.se
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Barndomsdrömmen När jag var liten drömde jag om att bli pilot, berättar Johan Saxne, marknadschef på Bauhaus. Inför förra julen ville medarbetarna på Bauhaus inte ha någon julklapp. I stället ville de skänka pengarna till Barncancerfonden. Engagemanget genomsyrar hela företaget, det är fantastiskt, säger marknadschef Johan Saxne. TEXT STEFAN SJÖDIN FOTO KALLE ASSBRING SAMARBETE som bygger STOLTHET 6 MAGAZINE OF HOPE 1 2013
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Tjänar ni pengar på ert arbete med CSR? Det är frågan som brukar få folk att skruva på sig. Men för Johan Saxne, marknadschef på byggvarukedjan Bauhaus, är svaret självklart: I det långa loppet kan man se att vi tjänar på samarbetet med Barncancerfonden. Sedan tre år tillbaka visar mätningar att folk tycker mer om vårt varumärke. Vi har också gjort en önskad positionsförflyttning, bort från det stereotypt manliga. Att samarbetet med Barncancerfonden är en bidragande orsak tvivlar jag inte på. FRAM TILL FÖR två år sedan, då Bauhaus inledde samarbetet med Barncancerfonden och blev Give Hope-partner, hade företaget inte arbetat aktivt med CSR. Fokus hade legat på reklam och sponsring. Och när Johan Saxne träffade Barncancerfonden första gången var han fortfarande skeptisk. Inte för att ändamålet var fel, tvärtom. Men vi hade tidigare tittat närmare på exempelvis Rosa Bandet och Mustaschkampen och kände inte att det funkade för oss. Vi vill inte kränga pins eller göra våra produkter rosa, utan hitta ett sätt att aktivt stötta ett gott ändamål samtidigt som det bidrar till aktiviteter i vår butik som vi kan relatera till. BAUHAUS Det första Bauhausvaruhuset öppnade 1960 i Tyskland, som det första byggvaruhuset med allt under ett tak -koncept. Det finns i dag 16 Bauhausvaruhus i Sverige med totalt cirka 2 500 medarbetare, och målsättningen är att erbjuda branschens största urval och ge en effektiv kundservice. I ett Bauhausvaruhus finns över 150 000 varunummer, och i anslutning till varje varuhus även ett trädgårdscenter. EFTER YTTERLIGARE ETT möte med Barncancerfonden, där Bauhaus ledningsgrupp deltog, bestämde de sig för att gå vidare. Vi kände snart att alla pusselbitar föll på plats. Majoriteten av vår personal, och våra kunder, är mellan 30 och 40 år och de flesta är småbarnsföräldrar. Vi såg ett omedelbart engagemang från våra medarbetare, vilket var avgörande. Det här handlar inte minst om employer branding, vår personal ska känna stolthet över att gå till jobbet. Det stora engagemanget från medarbetarna har tagit sig flera olika uttryck. I julas tog de exempelvis initiativ till att stå över den årliga julklappen från företaget och i stället skänka pengarna till Barncancerfonden, vilket gav ett tillskott på 350 000 kronor. Två jular i rad har Bauhaus också Give Hope-märkt en av sina mest framgångsrika produkter julgranen vilket har dragit in drygt 600 000 kronor till Barncancerfonden. Responsen från kunderna var underbar, vilket alltid är fallet när vi känner att vi träffar rätt med produktval. I det här fallet upplevde kunderna att de på samma gång kunde sprida julglädje till sig själva och till andra, säger Johan Saxne. Det här handlar om employer branding, vår personal ska känna stolthet över att gå till jobbet. BAUHAUS ÄR ÄVEN huvudsponsor för Svenska Friidrottsförbundet. Så fort läget känns rätt försöker de kombinera dessa aktiviteter med engagemanget i Barncancerfonden. Det har bland annat inneburit att Bauhaus anställda uppmanas anteckna de gånger de tränat 30 minuter. Och för varje halvtimme de tränat skänker Bauhaus tjugo kronor till Barncancerfonden. Friskvård och en god gärning i ett. Två gånger per år gör Bauhaus kampanjer i sina butiker. Då Give Hope-märker de 20 40 produkter alltifrån hammare och skruvdragare till blomstergrupper som får en hedersplats på ett väl synligt Give Hope-torg i butiken. Och de är noga med att förklara för kunderna, så konkret som möjligt, till vilka ändamål pengarna används. Vi märker att såväl våra medarbetare som våra kunder blir mer engagerade när vi ger tydlig information om hur pengarna används. Johan Saxne poängterar att han ser samarbetet med Barncancerfonden på lång sikt. Det här blir större och viktigare för oss i takt med att vi hittar egna sätt att arbeta med Give Hope, säger han. 15735 Give Hope-märkta julgranar har Bauhaus sålt, vilket bidragit med drygt 600 000 kronor till Barncancerfonden. om give hope GEMENSAMMA KAMPANJER GER RESULTAT Sedan slutet av 2011 har Give Hope-företagen samlat in över 14 miljoner kronor till BCF. Med insamlingskonceptet kan företag enkelt involvera sina medarbetare och kunder i kampen mot barncancer. Hittills har 11 företag valt att engagera sig i konceptet Give Hope. Konceptet ut- Jessica Runemark vecklas av Barncancerfonden tillsammans med företagen de flesta detaljhandlare med många medarbetare och kunder i hela landet. Tack vare våra samarbetspartners kan vi möta människor i deras vardag, när de till exempel handlar Give Hope-märkta byggvaror, smycken eller kläder, säger Jessica Runemark, projektledare för Give Hope på Barncancerfonden. Give Hope ger oss och företagen en gemensam plattform som fungerar med varje aktörs egen verksamhet. Vi ger dem konkreta verktyg som underlättar när de tar engagemanget ut i sin kärnverksamhet till kunderna en palett av budskap, bilder och förslag på intäktsbringande aktiviteter. Hur har företagen nytta av samarbetet? De blir mer attraktiva arbetsgivare när de engagerar sig i en livsviktig fråga och kan addera värde till sin egen kommunikation. Som partner syns man också tillsammans med Barncancerfonden i gemensamma kampanjer flera gånger om året i syfte att driva försäljning hos dem, säger Jessica Runemark och tillägger: Nu vill vi engagera fler företag i kampen mot barncancer. På önskelistan står till exempel en bank, en teleoperatör och en sportkedja. Hör gärna av er till mig! (Kontaktuppgifter på sidan 31). Läs mer på www.givehope.se MAGAZINE OF HOPE 1 2013 7
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Kunderna vill bidra ÄNNU MER Med en lång historia av framgångsrikt arbete inom CSR axlar nu MQ rollen som ny huvudpartner i Barncancerfondens Give Hope-koncept. Och det har börjat bra. Engagemanget vi ser hos personal och kunder är överväldigande, säger Magnus Johansson, marknadschef på MQ. TEXT STEFAN SJÖDIN FOTO JÖRGEN HILDEBRANDT Samarbetet med Barncancerfonden startade redan 2011 då kunderna erbjöds att plussa på sitt köp. Att till exempel betala 300 kronor i stället för 299. Direkt från start fick vi bara solskenshistorier, säger Magnus Johansson. En kund frågade om han kunde få plussa på från 499 kronor upp till 1 000 kronor. Överallt möttes MQ av samma självklara generositet. Klart kunden ville skänka en extra krona, men varför inte ännu mer? Signalen från våra kunder var tydlig. De vill bidra med mer, säger Magnus Johansson. NÄR MQ I APRIL 2013 blev Give Hope-partner fördjupades samarbetet med fler aktiviteter. Förutom Give Hope-märkta plagg säljs presentkort från MQ på givehope.se, där tjugo procent av värdet går direkt till Barncancerfonden. Alla företag som är vinstdrivande har ansvar för att bidra till ett bättre samhälle. Vi tror väldigt mycket på Give Hope som idé och koncept, och eftersom vi är en rikstäckande kedja med över 500 000 aktiva medlemmar i vår kundklubb kan vi hjälpa till att ge kampanjen bra spridning, tror Magnus Johansson. Medarbetarna på MQ jobbar nu med stolthet och självklarhet i projektet. En viktig faktor bakom det har varit att nå ut med information om samarbetet. Vid ett stormöte fick butikscheferna tillfälle att träffa representanter från Barncancerfonden och på intranätet peppas och uppmuntras medarbetarna kontinuerligt att berätta för kunderna om samarbetet. Det är viktigt att gå in i ett samarbete som känns rätt för företaget. MQ är en stor arbetsgivare med många män och kvinnor som befinner sig mitt i livet, och bland våra kunder finns också många föräldrar. Barn är en självklar del av våra liv. Därför känns det fantastiskt för oss att jobba tillsammans med Barncancerfonden, säger Magnus Johansson. Alla vinstdrivande företag har ansvar för att bidra till ett bättre samhälle. HOS MQ ÄR de väldigt nöjda med utfallet av den första gemensamma kampanjen. Den har gått klart över förväntan. Vi har totalt dragit in drygt 2,5 miljoner kronor till Barncancerfonden, plus att våra medarbetare har varit oerhört positiva till såväl samarbetet som kampanjen. Min slutsats är att Give Hope enbart kan uppfattas som något positivt. Det adderar till vårt varumärke, inte bara rationellt utan också emotionellt, säger Magnus Johansson. MQ MQ är en av Sveriges ledande varumärkeskedjor, och har funnits sedan 1957. Genom en mix av egna och externa varumärken erbjuder MQ kläder med hög modegrad för män och kvinnor. Modekedjan omfattar 122 butiker och ambitionen är att lansera MQ som den ledande varumärkeskedjan i Norden. Huvudkontoret ligger i Göteborg och produktionskontor finns i Shanghai och Dhaka. MQ har en kundklubb med över 500 000 aktiva kunder. 20% av värdet på varje sålt MQ-presentkort på givehope.se går direkt till Barncancerfonden. 8 MAGAZINE OF HOPE 1 2013
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN MEDARBETARE Magnus fem tips för ett lyckat CSR-arbete E Identifiera rätt insatser som är både relevanta och trovärdiga för företagets verksamhet och vision. E Måla upp en CSR-vision och sätt delmål längs vägen i en tydlig handlingsplan. E Mät och analysera löpande ditt CSR-arbete. E Delge och entusiasmera medarbetare, kunder, partners och ägare för ökat engagemang och ringar på vattneteffekter. Barndomsdrömmen "När jag var liten var min pappa min stora idol. Han jobbade med hemligstämplade projekt till rymd- och försvarsindustrin, så jag ville förstås också jobba med något som hade med rymden att göra, säger Magnus Johansson, marknadschef på MQ. E och som alltid ha kul på vägen! 2,5 miljoner kronor har MQ tillsammans med sina kunder hittills bidragit med i kampen mot barncancer. SANDRELLA GÖR SKILLNAD VARJE DAG Sandrella Elias är en av MQ:s engagerade medarbetare, som tillsammans med kunderna bidrar till Barncancerfonden. Vi lyckas samla in massor av pengar varje dag, bara genom att ställa en enkel fråga. Det gör mig väldigt stolt, säger hon. Sandrella Elias, 26 år, jobbar på MQ i Gallerian i Stockholm den av MQ:s alla butiker som dragit in mest pengar till Barncancerfonden. Och under det drygt två år långa samarbetet har Sandrella Elias enbart Sandrella Elias fått positiv respons. Kunderna tycker att det är jättebra att vi samarbetar med Barncancerfonden. Organisationen har ett bra rykte, och de allra flesta vill också skänka pengar, säger Sandrella Elias. Hos MQ får kunden alltid en fråga i kassan om han eller hon kan tänka sig att skänka en slant till Barncancerfonden. De flesta bidrar med några kronor, men Sandrella Elias har varit med om att kunder skänkt flera hundra kronor i samband med köp. Vi kämpar för att generera så mycket pengar som möjligt, och det känns jättebra att kunna bidra med något. Det är klart att man blir berörd av att barn blir sjuka, och på så sätt ger det här samarbetet en extra mening till jobbet, säger hon. På MQ är samarbetet med Barncancerfonden tydligt prioriterat, och följs upp som vilket projekt som helst. Vi får se resultat av det vi gör, och det gillar jag. I vårt kassasystem kan vi se hur vi ligger till per butik varje vecka vilket gör det lättare att påverka hur det går, plus att det väcker tävlingsinstinkten hos oss alla, säger Sandrella Elias. Läs mer på www.givehope.se MAGAZINE OF HOPE 1 2013 9
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN SARAH BOHMAN Ålder: 24 år. Familj: Pojkvän. Bor: I Stockholm. Diagnos: Wilms tumör. Insjuknade 1991, färdigbehandlad 1992. FOTO PATRIK SVEDBERG Sarah, 24 år: 1991 GE PLATS FÖR överlevare Tack vare forskningen kan behandlingen i dag kombineras bättre än när Sarah var sjuk, vilket gör att fler botas och biverkningar blir färre. OLIKHETERNA SARAH BOHMAN, 24 ÅR, har precis börjat som business trainee på H&M, ett sju månader långt program med praktik i andra länder. Det är otroligt spännande. Jag har läst en treårig ekonomutbildning med fokus på ledarskap, entreprenörskap och internationalisering. Det här känns verkligen rätt, säger en sprudlande glad Sarah som ser fram emot arbetslivet. Men Sarah har också varit rejält sjuk. När hon var fyra år upptäcktes en tumör på njuren. Den var så stor att hennes mamma kände den bukta ut på ryggen. Jag minns inte mycket av den där tiden men jag fick cellgifter och tappade håret, och mådde ofta illa. Jag gick på kontroll tills jag fyllde 19 år. I dag är jag friskförklarad. Sarah fick operera bort en njure. Det går ju fint att leva med bara en. Men sjukdomen har påverkat mig på så vis att jag vet att man kan bli sjuk. Även när man är riktigt liten. Och jag blir alltid ledsen när jag ser att barn fortfarande drabbas. Det jobb som Barncancerfonden har gjort är beundransvärt. Att jag själv blev frisk beror ju på att man har forskat kring sjukdomen. SARAH VILL I FRAMTIDEN arbeta med socialt ansvarstagande och hållbarhet. Hennes examensuppsats handlade om hur arbetsgivare kan bli bättre på att anställa människor med funktionsnedsättning. Jag har haft tur, jag har inga problem efter min sjukdom. Men personer med komplikationer måste också få en chans utifrån sina förutsättningar. Arbetsgivare måste sluta vara rädda. Titta på vad de här människorna har i stället för att stirra på vad de inte har. Vad drömmer du om? Jag vill jobba med hållbarhet och människor. Men jag vill även resa och få barn och börja dansa igen. Jag älskar att bugga och dansa pardans. MALIN BYSTRÖM SARAHS TIPS TILL...... ARBETSGIVARE Släpp rädslorna! Att anställa någon som varit sjuk eller har en funktionsnedsättning kan verka läskigt men du kommer snart att upptäcka att personen har mycket att ge. Se vad personen har! En person med en funktionsnedsättning kanske inte kan göra allt, fokusera på vad personen kan i stället. Ge plats för olikheterna! En arbetsplats mår bra av olika människor med olika bakgrund. den DRABBADE Ge inte upp! Plugga och försök vända dig till företag som är duktiga på socialt ansvarstagande, som kan ge dig praktik. Jobba med självkänslan! Du har mycket att ge och dina erfarenheter kan vara nyttiga på många ställen. Se på vad du kan i stället för att stirra dig blind på vad du inte kan! 10 MAGAZINE OF HOPE 1 2013
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Niclas Kjellström-Matseke, PostkodLotteriet: Företag måste ta ansvar för att överleva Barndomsdrömmen Redan som liten tyckte Niclas Kjellström- Matseke om att följa politiska debatter på tv. Men min stora dröm var att bli safariguide, berättar han. När lönsamhet och socialt ansvar samspelar finns bara vinnare. Niclas Kjellström-Matseke, vd på Svenska PostkodLotteriet, ser en värld där företag måste göra gott för att inte gå under. TEXT MARKUS WILHELMSON FOTO THRON ULLBERG När jag klev in som vd för PostkodLotteriet 2005 var mitt personliga fokus tillväxt. Sälj, sälj, sälj. På de skolor jag kommer ifrån så är det ingen som lyssnar på dig om du inte kan bygga en långsiktigt hållbar och framgångsrik business, säger Niclas Kjellström-Matseke. Han vill klargöra detta eftersom PostkodLotteriet ibland har lyckats lite väl bra i kommunikationen kring sitt CSRarbete. När vi en dag fick kritik för att vi inte hade ett 90-konto så förstod jag att vi hade kört i diket. Många uppfattade oss som en välgörenhetsorganisation. Men vi är ett lotteri på den svenska spelmarknaden. Förra året passerade vi tre miljarder kronor i omsättning och gjorde en miljard i vinst. Om vi inte hade lyckats med att bygga affären så hade vi inte haft några pengar att dela ut. Du vill alltså tona ned PostkodLotteriets roll som välgörare? Det är mer korrekt att säga att vi är en möjliggörare till välgörenhet. När vi startade i Sverige handlade det om att etablera vår produkt på marknaden, att bygga en organisation och bestämma vilken typ av kultur och ledarskap vi ville ha. Det gjordes parallellt med att vi etablerade en kontakt med de organisationer som kom att bli våra första förmånstagare: Barncancerfonden, WWF och Rädda Barnen. Hur valde ni vilka organisationer ni ville stötta? Vi tittade på organisationer som har en högkvalitativ verksamhet och stor trovärdighet hos allmänheten. Barn- MAGAZINE OF HOPE 1 2013 11
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Totalt har PostkodLotteriet delat ut över 5 miljarder i vinster till lottköparna sedan 2005. Under 2012 avsatte PostkodLotteriet 70 miljoner kronor för olika projekt som stärker mänskliga rättigheter. Ytterligare en del av denna satsning på mänskliga rättigheter var evenemanget Leadership for Human Rights på Konserthuset i Stockholm där Sean Penn, Desmund Tutu och Jan Eliasson deltog som talare. Nu har CSR äntligen kommit så långt att jag får engagera mig i samhällsfrågor utan att behöva hoppa över till politiken. Det är en lyx att få göra både och. cancerfonden är en sådan organisation, med fantastisk verksamhet och stor trovärdighet. Har du själv sett exempel på hur ert bidrag gör skillnad? Min frus bästa väninna förlorade sin son i leukemi. Han var tre år gammal. Jag har sett hur familjen påverkades, hur syskonen drabbades, hur tungt det var och fortfarande är. Men jag har också sett vilken fantastiskt bra anhörighjälp familjen fick. Där spelar Barncancerfonden en oerhört viktig roll. Den andra delen av arbetet är forskningen som förbättrar överlevnadschansen för de barn som drabbas. Där har det skett en dramatisk förändring. Tidigare överlevde två av tio barn. Nu är förhållandet det omvända. Åtta av tio klarar sig faktiskt. Alla som har egna barn vet hur lätt det är att sätta sig in i situationen att det är din familj som drabbas. Bara jag nuddar vid den tanken förvandlas jag från att vara vd till att bli pappa Niclas och är nära att bryta ihop. Att PostkodLotteriet kan vara med och bidra till att fler barn överlever gör mig stolt. Hur har din inställning till företagens sociala ansvar förändrats? Jag är skolad som affärsman och har jobbat i snart 20 år med tillväxt inom näringslivet. Men jag har också studerat statskunskap och alltid varit intresserad av hur samhällen är byggda och vilka värderingar som är viktiga. Nu har CSR äntligen kommit så långt att jag får engagera mig i samhällsfrågor utan att behöva hoppa över till politiken. Jag får fortsätta att göra det jag tycker är kul, att driva företag. Det är en lyx att få göra både och. Historiskt har det varit få förunnat, men jag tror att det kommer att bli vanligare och vanligare. Hur upplever du att näringslivets syn på CSR har förändrats sedan 2005 då PostkodLotteriet etablerades i Sverige? Den gamla skolans CSR handlade om att minimera effekterna av den verksamhet man bedrev. Om man städade bort det skitiga från sin business så var man ett ansvarsfullt företag. I dag räcker inte det. När företagsledare i dag tittar på CSR så handlar det om att maximera de positiva effekter som verksamheten kan bidra till. Vad har drivit på utvecklingen? För det första är det kundernas preferenser och attityder. I takt med att transparensen ökar och konsumenterna blir mer pålästa så får de allt större makt. Företagsledare är väldigt känsliga för konsumenternas attityd, precis som politiker är lyhörda för väljaropinioner. För det andra så handlar det om att hitta en långsiktig överlevnadsstrategi för sitt företag. Inte bara konsumenterna har förändrats. Även företagsledare har gjort det. Många företag tar chansen att göra bra insatser. Swedbank är ett exempel. De skapar konkreta arbetstillfällen för yngre när ungdomsarbetslösheten i Sverige är över 23 procent. De gör det inte för att de måste utan för att de vill, och jag är övertygad om att de långsiktigt kommer att belönas för det. På hur lång sikt? Vilket perspektiv ska man ha på sina investeringar i CSR? Vissa saker kan ge snabb effekt. I Swedbanks fall så stärker de sitt varumärke och POSTKODLOTTERIET Svenska PostkodLotteriet grundades 2005 och är i dag Sveriges största lotteri med över en miljon kunder. Visionen är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Hela överskottet doneras till ideella ändamål, via de 44 organisationer som Svenska PostkodLotteriet stödjer. Sedan starten i Sverige har lotteriet delat ut 3,8 miljarder kronor till ideella sektorn och över 5 miljarder i vinster till lottköparna. 2012 omsatte Svenska PostkodLotteriet 3,03 miljarder kronor. 3,8 miljarder kronor har Svenska PostkodLotteriet delat ut till ideella organisationer sedan starten 2005. Niclas Kjellström- Matseke och Muhammad Yunus, grundare av Grameen Bank. Organisationen, som lånar ut små summor till fattiga entreprenörer, startade i Bangladesh för 30 år sedan och fick Nobels fredspris 2006. 12 MAGAZINE OF HOPE 1 2013
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Så här funkar PostkodLotteriets ekonomi 20,1 miljoner postkodlotter Lott $ 100 Lottintäkter 3 mdr $ 100 100 100 100 100 100 100 Driftskostnader 815 milj Lotterivinster 1,2 mdr 1,009 mdr! Holland Försäljningskostnader t.ex. reklam Personalkostnader Övriga kostnader t.ex. hyra Licens- och managementavgift ca 4% av lottintäkterna 55 milj 53 milj 49 milj...och 41 stycken till sin relevans i samhället. Ungdomarnas föräldrar berättar vidare för grannar och bekanta och budskapet sprids ganska fort. Att göra gott behöver inte alltid kosta pengar. Swedbank har ju glädje av de här ungdomarnas attityd och vilja att köra hårt. De andra medarbetarna rycks med och blir inspirerade och det kommer att bli lättare att rekrytera nya medarbetare. I många fall är CSR rena winwin-situationer. När blir CSR fel? När man inte har äkta uppsåt. I dag är de flesta verksamheter transparenta och globala. Informationen är tillgänglig överallt, konsumenterna twittrar och synpunkter sprids blixtsnabbt. Om engagemanget inte genomsyrar hela bolaget så kommer det att märkas och slå tillbaka. Hur tror du att CSR kommer att förändras om du blickar några år framåt? Då hoppas jag att CSR är integrerat i alla affärsfunktioner på företagen. Jag tror på det som Michael Treschow har sagt: I framtiden räcker det inte att ha CSR som ett komplement till sin strategi. Det måste vara en del av företagets affärsmodell. Man måste bygga in det i produkten eller tjänsten, annars kommer du att konkurreras ut. Visste du att Svenska PostkodLotteriet, tillsammans med systerlotterierna i Holland och Storbritannien, är världens tredje största privata givare till välgörande ändamål, efter Bill and Melinda Gates Foundation samt brittiska the Wellcome Trust? 299 340 833 kronor har PostkodLotteriet bidragit med i kampen mot barncancer. Barncancerfonden har varit förmånstagare sedan starten 2005. Vid PostkodLotteriets utdelning i våras fick Barncancerfondens representanter Aron Anderson och Olle Björk ta emot en stor check från Niclas Kjellström- Matseke och Stina Götbrink på PostkodLotteriet. MAGAZINE OF HOPE 1 2013 13
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Erfarenhet som gav ENGAGEMANG Han gick från torghandlare i Skärholmen till hyllad företagare. Men framgångssagan fick ett nytt och skrämmande kapitel när Ayad Al Saffars tvååriga dotter Magnolia drabbades av en tumör. Sjukvårdspersonalen som arbetar med cancersjuka barn är inget annat än hjältar, säger Ur&Penns ägare. TEXT STEFAN SJÖDIN FOTO KALLE ASSBRING Det var sju år sedan. Ayad Al Saffar hade semestrat med sin familj i Beirut. Nu var han i Holland för att se över ett bolag han köpt. Min dåvarande fru ringde och var orolig över en svullnad på Magnolias öga. Vi trodde att det kunde röra sig om ett insektsbett, berättar Ayad Al Saffar. Men när Magnolia kom till sjukhus i Beirut upptäcktes att en cancertumör pressade mot ögat. Där och då startade en ny livsresa som skulle få enorma konsekvenser för hela familjen. Jag är ganska övertygad om att Ur&Penn även utan denna erfarenhet skulle ha samarbetat med Barncancerfonden. Men vi satsar mycket på samarbetet, mer än vi skulle ha gjort om det inte vore för Magnolia, säger Ayad Al Saffar. MAGNOLIA ÄR I DAG nio år gammal och fri från cancer. Under behandlingen tvingades hon bland annat operera bort sitt ena öga. De första åren tillbringade hon i stort sett all sin tid på Astrid Lindgrens barnsjukhus tillsammans med sin mor. De här åren var slitsamma, inte minst för Magnolias storasyster som i efterhand har beskrivit att hon kände sig övergiven, att vi inte såg henne. Och jag förstår henne, det mesta av vår tid och vår uppmärksamhet riktades förstås mot Magnolia, säger Ayad Al Saffar. När Ayad Al Saffar år 2006 fick Albert Bonniers pris som Årets företagare skänkte han 50 000 kronor till personalen på dotterns avdelning på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Vi andra kan inte förstå hur de sliter. De skapar hela tiden relationer med barn som är i livet i dag, men kanske inte i morgon. Magnolia lekte med barn som dog i cancer, och jag tror att hennes mamma många gånger grät mer för andra barn än för vårt eget. När Ayad Al Saffar för några veckor sedan var på återbesök med Magnolia på avdelning 59 på Astrid Lindgrens barnsjukhus, påmindes han åter om personalens betydelse: När jag ser dem hälsa glatt på Magnolia efter så många år De här människorna är hjältar och min starka åsikt och vilja är att de pengar Ur&Penn bidrar med till barncancerfonden också ska komma personalen till del. Vi satsar mycket på samarbetet, mer än vi skulle gjort om det inte vore för Magnolia. AYAD AL SAFFAR KOM till Sverige som flykting från Libanon 1984. De första åren försörjde han sig som bärplockare och senare som torghandlare. Så småningom kom han att vända tre förlusttyngda detaljhandelsbolag, bland annat Ur&Penn, till lönsamma kedjor. Ur&Penn har under hans ledning expanderat från 39 butiker till dagens drygt hundra butiker. Marknadschef Eva Forsmark har länge arbetat vid hans sida. Hon lyfter fram de kommersiella sidorna av samarbetet: Vår personal är tävlingsinriktad och samarbetet med Barncancerfonden passar oss perfekt. Personalen triggas av att mer försäljning ger mer pengar till Barncancerfonden. Vi sporrar dem också genom att de som säljer flest Give Hope-varor vinner interna priser. Ur&Penn har valt att exponera sina Give Hope-produkter på butikens bästa platser även mellan kampanjerna. Och samarbetet är väl förankrat hos personalen, berättar Eva Forsmark: Inför samarbetet hade vi en kick off med hundra butikschefer. Aron Andersson, som hade cancer som barn, berättade om sin uppväxt och inte ett öga var torrt. Sedan åkte alla tillbaka till sina butiker och peppade sin personal. Ur&Penn hade till och med juli i år samlat in 3 800 000 kronor till Barncancerfonden. Jag fick mail från en av våra anställda, hon hade hört en mamma prata med sin dotter i butiken. De här säljer de för att hjälpa dig, hade hon sagt. När man hör något sådant får man sin belöning, säger Eva Forsmark. UR&PENN Ur&Penn grundades 1943 av Erling Persson. 2002 förvärvade Ayad Al Saffar det då förlusttyngda företaget och i dag är Ur&Penn, med över 100 butiker och en marknadsandel på 27 procent, den största aktören på svenska klockmarknaden. Företaget ägs av Ur&Penn AB som även äger två butikskedjor i Nederländerna. Koncernen har totalt nära 300 butiker och omsätter 2 miljarder kronor per år. 47 232 lyckat Give Hope-armband har Ur&Penn sålt sedan november 2011. Evas tips för ett CSR-arbete E Tänk med hjärtat. E Engagera din personal. E Förankra i hela organisationen. E Utmana er själva. E Följ upp. 14 MAGAZINE OF HOPE 1 2013
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Barndomsdrömmen Barndomsdrömmen Jag har alltid gillat snabba bilar, och när jag var liten drömde jag om att bli racerförare, säger Ur&Penns ägare Ayad Al Saffar. Min mamma var sjuksköterska, och jag fascinerades över hur hon tog hand om patienter. Så jag ville också bli det. Vi lekte ofta sjukhus, och jag tror inte att en enda av mina dockor eller lekkamrater klarade sig från bandage, sprutor eller medicin, säger marknadschef Eva Forsmark. MAGAZINE OF HOPE 1 2013 15
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Det här är Barn Under trettio år har Barncancerfonden envist arbetat för att alla barn ska överleva sin cancer. I dag är organisationen inte bara den viktigaste finansiären av svensk barncancerforskning, utan även en av de ideella organisationer med absolut störst trovärdighet bland svenska folket. Men utmaningarna är inte slut. Visionen är att utrota barncancer. Och för att den ska bli verklighet behöver alla hjälpas åt. Så här ser fördelningen av cancerdiagnoser ut bland insjuknade barn 0 15 år.* Övriga 31 % Leukemi 30 % Lymfom 11 % Hjärntumörer 28 % UMEÅ 201 518 000 kronor delades ut under 2012, varav 143 700 000 kronor till forskning och utbildning. UPPSALA STOCKHOLM Därför är svensk barncancervård världsledande E Centraliserad vård av barnen till sex barnonkologiska center (där också stor del av forskningen bedrivs). E Utbildningar och kurser för sjuksköterskor och läkare som vill vidareutbilda sig inom barnonkologi. E Bildandet av fyra vårdplaneringsgrupper, där svenska barnonkologer träffas, utbyter erfarenheter och drar upp riktlinjer för nya behandlingsprotokoll. E Det nordiska barncancerregistret och tre biobanker. Ur dem kan forskare få underlag till sina studier och ny kunskap om tumörer, dna-avvikelser med mera. 185 600 000 kronor samlades totalt in från privatpersoner, organisationer och företag under 2012. ÖVERLEVNAD Akut myeloisk leukemi Akut lymfatisk leukemi Neuroblastom Hjärntumörer Njurtumörer Non-Hodgkins lymfom Hodgkins lymfom Tumörer i muskler/bindväv Bentumörer Diagrammet visar hur många barn (0 15 år) som botas från de vanligaste barncancersjukdomarna. För samtliga gäller att överlevnaden förbättrats avsevärt. 1965 1975 1985 1995 1955 1960 1970 1980 1990 2000 2005 2010 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 GÖTEBORG LUND LINKÖPING Så fungerar vården runt barnet Barncancervården är centraliserad till sex barnonkologiska center i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Förutom den medicinska vården behöver det sjuka barnet, dess syskon och föräldrar stöd. Här finns också konsultsjuksköterskor som är finansierade av Barncancerfonden. Konsultsjuksköterskornas roll är att vara barnets/tonåringens och familjens kontaktperson på sjukhuset. FEM UTMANINGAR FÖR FRAMTIDEN Olle Björk: Vårt mål är att inte behövas Barncancerfondens mål är att alla barn ska överleva och att Barncancerfonden inte ska behövas. Men vägen dit är lång. Så länge barn dör i cancer eller drabbas av sena komplikationer efter sin sjukdom fortsätter det viktiga arbetet. Vi måste fortsätta att satsa på forskningen. Utan den når vi inte nya framsteg, konstaterar Olle Björk, generalsekreterare i Barncancerfonden. Här definierar Olle Björk de fem största utmaningarna inför framtiden. FÅ FLER ATT FORSKA OCH NÅ NYA GENOMBROTT Överlevnaden har stigit kraftigt sedan vi delade ut vårt första forskningsanslag 1982. Men vi är inte nöjda. Vi måste fortsätta stödja forskningen genom att finansiera enskilda forskningsprojekt och tillsätta olika forskartjänster. Det är även viktigt att vi får långsiktighet i forskningsprojekten. I dag har vi kommit långt i arbetet med att bota med de mediciner vi har, men med hjälp av forskningen måste vi bli ännu bättre på att utnyttja dem bättre. GE ÖVERLEVARNA ETT VÄRDIGT LIV I dag överlever nära 80 procent av de barn och ungdomar som drabbas av en cancersjukdom. Det innebär att vi har ett stort antal barn och ungdomar som har haft cancer i samhället, vissa grupper med sena komplikationer efter sin sjukdom. De riskerar att hamna vid sidan av när det gäller utbildning, jobb och möjlighet till rehabilitering. Barncancerfonden måste fortsätta sprida information om deras behov. 16 MAGAZINE OF HOPE 1 2013 * Källa: Childhood cancer incidience in Sweden 1984 2010.
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN ncancerfonden 86% Så används givarnas pengar Lojaliteten är starkast för Barncancerfonden och Läkare utan Gränser, av de idéella organisationerna. Samma sak gäller rekommendationsviljan, som är hela 86 procent för Barncancerfonden. Källa: Sifo Barncancerfonden granskas av Svensk Insamlingskontroll, vilka bevakar att organisationer med 90-konto använder minst 75 procent av intäkterna till verksamhetens ändamål. Så fördelas varje insamlad hundralapp: Forskning och utbildning Råd och stöd Information Insamling Administration 2 kr 60kr 12 kr 13 kr 13 kr Tre viktiga verksamhetsområden mråden AV ALLA IDEELLA ORGANISATIONER HAR BARNCANCERFONDEN UNDER DE SENASTE TVÅ ÅREN HAFT DEN STARKASTE GIVARVILJAN BLAND SINA GIVARE. E Forskning och utbildning: Av alla forskningsprojekt inom barncancer är Barncancerfonden med som finansiär i cirka 90 procent. E Information: Barncancerfonden sprider information om barncancer och dess följder för att öka uppmärksamheten kring ng barncancer och samhällets förståelse för de drabbade. E Råd & stöd: Barncancerfonden arbetar för att utveckla och förbättra stödet till familjer med ett cancerdrabbat barn. Hit räknas syskonstödjare, vistelser, konsultsjuksköterskor och stöd öd i svåra frågor. 60% av de tillfrågade skulle troligen välja Barncancerfonden om man skulle skänka pengar till en välgörenhetsorganisation. Källa: Sifo Källa: Sifo Barncancerfondens kärnvärden SOM SAMARBETSPARTNER TILL BARNCANCERFONDEN FÅR DU E använda Barncancerfondens varumärke. Du får rättighet att använda ett av den ideella sektorns mest attraktiva och trovärdiga varumärken. E synas i våra kanaler. Som samarbetspartners får du synas i våra kommunikationskanaler. E återkoppling. Genom bland annat föreläsningar och filmer får du kontinuerlig återkoppling om hur bidragen gör skillnad. E insyn i projekt. Du får följa specifika projekt samt möjlighet att delta vid forskarföreläsningar, E delta i våra event. HOPP MOD ANSVAR A ÖKA KOMPETENSEN INOM BARNCANCERVÅRDEN SPRIDA INFORMATION OM BARNCANCER FÅ GIVARNA ATT FORTSÄTTA GE OCH LOCKA FLER FÖRETAG Alla inom sjukvården som jobbar med cancersjuka barn behöver fortbildning för att på bästa sätt kunna ta hand om barnen och deras familjer. Därför organiserar Barncancerfonden utbildningar på universitetsnivå för sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal samt kurser för läkare. Det är viktigt att det finns kunnig personal inom barncancerområdet i hela landet. Information har alltid varit viktigt v för oss. När den första barncancerföreningen startade 1979 vill jag påstå att ordet barncancer inte fanns i samhället. Se Sedan dess har vi introducerat ordet och skapat en förståelse för sjukdomen och behandlingen av den. Vi måste fortsätta informera om överlevarnas situation, deras behov och locka nuvarande givare att fortsätta att ge bidrag och nya att börja ge. Det värsta som kan hända är att vi tvingas avbryta ett pågående forskningsprojekt för att vi fo sa saknar finansiering. För att ssäkra att detta inte inträffar är det extra viktigt att vi får in bidrag på lång sikt. Därför är våra företagssamarbeten så viktiga att vi jobbar med partners som har möjlighet att bidra med pengar inte bara i dag, utan även i morgon. E en närvarande partner. Barncancerfonden sätter en ära i att vara en närvarande och aktiv samarbetspartner. E information. Möjlighet att få tillgång till information samt föreläsningar om barncancersjukdomar, och hur de drabbar barnen och deras familjer. Du kan också bidra! LÄS MER OM HUR PÅ SIDAN 31 MAGAZINE OF HOPE 1 2013 17
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Ola Hermanson, forskare vid Karolinska institutet: Forskningsanslagen har betytt allt för mig FOTO MAGNUS GLANS FORSKNINGen kring barncancer är det mest prioriterade ändamålet för Barncancerfonden. Tack vare forskningen har överlevnaden ökat från 20 procent till 80 procent. OLA HERMAN- SON, FORSKARE och gruppledare vid Karolinska institutet, leder en grupp med sju medarbetare från hela världen. Det mesta de gör har en koppling till hjärnan och hans främsta forskningsområde är stamceller. Med stamceller kan man reparera skador i hjärnan och behandla vissa typer av cancer. Min främsta drivkraft är att hitta nya behandlingar för några av de svåraste barncancersjukdomarna, säger han. För ett par år sedan hittade Ola Hermanson och hans grupp, i samarbete med ett amerikanskt labb, två molekyler som man har sett har betydelse för de barn som drabbas av medulloblastom, en diagnos som har en väldigt dålig prognos. DE HÄR BARNEN är jättesjuka och även om vi får bort cancern är de skadade för livet. Om vi i framtiden kan påverka aktiviteten hos dessa molekyler kan vi kanske få stopp på cancern. Vi har delvis redan lyckats i labbet och nu testar vi fler sätt. Jag hoppas att vi ska kunna använda det här på de sjuka barnen redan inom några år, säger Ola Hermanson och fortsätter: Vi har också i ett samarbete med Bertrand Joseph på KI visat nya sätt att använda gamla mediciner i cancerbehandlingen. Det är också publicerat i en artikel i den medicinska tidskriften Nature nyligen, säger han. Barncancerfonden har finansierat Ola Hermansons forskning under många år och i december 2012 fick han ett nytt anslag. Anslagen har betytt allt för mig. När jag kom tillbaka från USA hade jag svårt med finansieringen. Men så fick jag ett första treårigt anslag av Barncancerfonden och det, liksom de jag har fått senare, har fått oss att våga satsa långsiktigt och utveckla nya tekniker som vi nu applicerar på barncancer. MALIN BYSTRÖM 18 MAGAZINE OF HOPE 1 2013
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Visste du att DRYGT 140 forskningsprojekt pågår just nu med stöd från Barncancerfonden. Barncancerfonden är med som finansiär i nittio procent av all barncancerforskning i Sverige. Det sker uteslutande genom gåvor från privatpersoner, företag och organisationer. Fonden får inga bidrag från stat, kommun eller landsting. barncancerforskningen i Sverige bedrivs bland annat vid regionala barncancercenter i Stockholm, Lund, Uppsala, Göteborg, Umeå och Linköping. Vid Karolinska institutet finns också barncancerepidemiologiska forskningsgruppen. Blodprov för bättre behandling JUST NU SAMLAR forskarna in blodprover från alla som drabbas av leukemi i Sverige. Syftet är att undersöka om de normala variationer som finns i människors arvsmassa kan påverka hur känslig man är för behandling. Det kan leda till mer individanpassad behandling, vilket kan öka överlevnaden samt minska risken för biverkningar. År 2012 delade Barncancerfonden ut 143 700 000 kronor till forskning och utbildning. Under samma år samlades totalt 185 600 000 kronor in från privatpersoner, organisationer och företag. Så framgångsrikt är Karolinska institutet SVERIGE RANKAS HÖGT inom barncancerforskningen. Enligt en sammanställning gjord i år av Ecancermedicalscience visar det sig att svenska forskare har publicerat en avsevärd mängd vetenskapliga artiklar om barncancer. Karolinska institutet ligger på femte plats av nitton jämförda länder, med fler än hundra publicerade artiklar mellan 1997 och 2008, och är ett av de ledande sätena för cancerforskning. Utan stödet från bland annat Barncancerfonden hade detta inte varit möjligt. FORSKNING BARNCANCERFONDENS FRÄMSTA UPPGIFT ÄR ATT FINANSIERA FORSK- NING OCH UTBILDNING. TOTALT HAR VI DELAT UT 2 MILJARDER TILL BARNCANCERFORSKNINGEN. Leukemi: Forskning ger överlevnad 1967 1981 1986 1992 bildas Vårdplaneringsgruppen för leukemi, SBLG. Samma år börjar man föra in leukemidrabbade patienter i det Nordiska barncancerregistret. startar det första nordiska behandlingsschemat för leukemi en detaljerad beskrivning av hur behandlingen ska gå till. Överlevnaden stiger till 30 procent. börjar man dela in leukemier i olika riskgrupper och behandlingen anpassas efter det. Överlevnaden stiger till 67 procent. arbetas ett nytt gemensamt behandlingsprotokoll fram, som gäller för hela Norden. Överlevnaden stiger till 76 procent. SEX AVGÖRANDE FRAMGÅNGSFAKTORER Centraliserad vård av cancersjuka barn 1 till sex barnonkologiska center. Här bedrivs även en stor del av forskningen. Utbildning för sjuksköterskor och läkare 2 som vill vidareutbilda sig inom barnonkologi. Fyra vårdplaneringsgrupper. Här träffas 3 svenska barnonkologer och sköterskor för att utbyta erfarenheter och dra upp riktlinjer för nya behandlingsprotokoll. Barncancerregistret och tre biobanker. 4 Här registreras all information kring barnet och diagnosen. Ur dem får forskare underlag till studier och ny kunskap om tumörer, dnaavvikelser med mera. Behandlingsprotokoll. Alla barn behandlas efter ett protokoll som tagits fram 5 i internationella forskningssamarbeten. Här finns all information om diagnosen och om hur den ska behandlas. Genforskning. Under 90- och 00-talen 6 har genforskningen stått i fokus. Numera vet man exempelvis att det finns många typer av ALL och AML (leukemier) som kan särskiljas med hjälp av analys av de genförändringar som finns i leukemicellerna. FEM HUVUDOMRÅDEN INOM FORSKNINGEN Klinisk Epidemiologisk Biologisk Vård- och psykosocial Medicinteknik För 30 år sedan dog fyra av fem cancerdrabbade barn. I dag överlever 80 procent. För att de övriga tjugo procenten ska överleva krävs mer forskning och nya behandlingsmetoder. MAGAZINE OF HOPE 1 2013 19
HELA DENNA BILAGA ÄR EN FRÅN BARNCANCERFONDEN Den amerikanska MODELLEN Sedan januari är Petter Witt ny vd för BMW Group Sverige. Nyss hitkommen efter 27 år i Tyskland och USA, har han tagit med sig förra hemlandets syn på CSR. I USA är välgörenhet en självklar del av affärslivet. Företag som har möjlighet att hjälpa förväntas göra det it s a way of life, säger han. TEXT ERIKA GOHDE FOTO JÖRGEN HILDEBRANDT Kanske har du lagt märke till BMW:s marknadsföring under hösten? Få bilder på nya bilmodeller. Knappt några texter om körglädje. Däremot lekande barn och budskap om barncancer. Under september och oktober ligger företagets fokus i kommunikationen på det nya samarbetet med Barncancerfonden. Genom kampanjen Provkörning som gör skillnad skänker BMW 100 kronor för varje provkörd bil, och målet är att samla in 1 miljon kronor. Och hittills har resultatet av kampanjen varit tydligt. Under första halvan av perioden var antalet provkörningar dubbelt så många som under en vanlig september. Om trenden håller i sig kampanjperioden ut kommer BMW att kunna överlämna en större summa än målet på 1 miljon kronor. Men vi vill inte enbart ge pengar. Genom våra medarbetare och kunder kan vi i samband med provkörningarna sprida kunskap om barncancer om hur viktigt det är att forskningen får nödvändig finansiering och att de som drabbas får en något drägligare tillvaro, säger vd Petter Witt. PETTER WITT FÖDDES i Sverige men flyttade som elvaåring till USA. I januari i år 27 år senare återvände han för att bli vd för BMW Group Sverige. I USA är välgörenhet en självklar del av affärslivet. Mitt första jobb på BMW i USA innebar bland annat att arrangera events tillsammans med en bröstcancerorganisation, vilket inspirerade mig mycket. Skillnaden jämfört med Sverige är framför allt att statens ansvar inte räcker lika långt där. Ska man lyckas i USA så måste man hjälpa varandra, det är ett sätt att leva, säger Petter Witt. HAN OCH BMW:S informationschef Michael De Geer tror dock att förväntan på företagens ansvar växer även i Sverige: Vi är vana vid att överlåta ansvaret till staten, men människor inser också att man måste bidra på andra sätt än genom att betala skatt för att utveckla samhället. Många företag har länge jobbat med välgörenhet, men Det här samarbetet har skapat ett engagemang utöver det vanliga. inte pratat om det. Den kulturen håller på att förändras nu, säger Michael De Geer. BMW:s avtal med Barncancerfonden löper över tre år, men vi hoppas att det kommer att fortsätta under lång tid, säger Petter Witt. Vi är i den positionen att vi har möjlighet att göra något gott utöver vår kärnverksamhet, och har under en tid funderat på hur. Att valet föll på just Barncancerfonden berodde på att fonden arbetar så målmedvetet och energiskt, och erbjöd samverkan med våra lokala återförsäljare runt om i landet. Att lansera kampanjen internt mot återförsäljarna var enkelt. Petter Witt tror att det beror på att många av medarbetarna liksom han själv är föräldrar, samt att cancer är något som berör alla: Vid ett kick off-möte bad jag dem som drabbats, eller känner någon som drabbats, av cancer att sträcka upp handen. Alla händer var i luften. Allra värst tycker man förstås det är det är när ett barn, som ännu knappt hunnit leva, blir sjukt. VID MÖTET MED återförsäljarcheferna medverkade även Billy Ydefjäll från Barncancerfonden. Billy berättade om sin dotter Linn, som efter många års kamp gick bort i cancer. Efter det mötet var inte många ögon torra. Hans enorma engagemang lade grunden för det starka emotionella engagemanget hos våra återförsäljare. Han hjälpte oss att komma igång med kampanjen på ett fantastiskt sätt, säger Petter Witt, och tillägger att just engagemanget hos såväl medarbetare som kunder är nyckeln till ett framgångsrikt CSR-arbete. Alla på BMW är stolta över vad vi gör även normalt. Men det här samarbetet har skapat ett engagemang utöver det vanliga. BMW Inom BMW Group finns varumärkena BMW, MINI och Rolls-Royce. Som ett globalt företag har BMW Group cirka 105 000 medarbetare, 28 produktionsanläggningar i 13 länder och ett försäljningsnätverk i mer än 140 länder. I Sverige finns 38 auktoriserade återförsäljare från Malmö i söder till Luleå i norr. Totalt arbetar cirka 900 personer med varumärkena BMW och MINI på den svenska marknaden. BMW:s kampanj syns bland annat i annonser i tv och dagspress samt på Facebook. Petters tips för ett lyckat CSR-arbete E Ha en tydlig avsikt med, och ett mätbart mål för, arbetet. E Ha ett syfte som berör och får medarbetare och kunder att engagera sig. E Motivera de egna medarbetarna att engagera sig personligen. E Välj en partner med ett starkt varumärke och bra organisation. E Skapa ett samarbete som med respekt och förståelse för varandra ger båda parter fördelar. 20 MAGAZINE OF HOPE 1 2013