Implementering av nya läroplanen Fritidshem

Relevanta dokument
Implementering av nya läroplanen Fritidshem

Vad behövs i framtiden?

Här växer människor och kunskap

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Undervisning i fritidshemmet - att utveckla kamratskap och kommunikation Fritidshemmets

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Analysförmåga. Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens)

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

för Rens förskolor Bollnäs kommun

2.1 Normer och värden

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Träff BFL-piloter 15/11

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Informellt och formellt lärande: Om motivation och förståelse

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Tyck till om förskolans kvalitet!

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Välkomna till Toftaskolan

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

2.1 Normer och värden

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Västra Vrams strategi för

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Älta skola med förskolor Reviderad Verksamhetsplan för Älta skolas fritidshem

Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken

FRITIDSHEMMET. Norra Ängby Skolor

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Fritidsverksamheten på Östermalmsskolan utgår från de nationella styrdokumenten Skollagen, Lgr 11 och Allmänna råd för fritidshem..

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Bedömningsunderlag förskola

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Verksamhetsplan 2017

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKAL ARBETSPLAN 2014

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan. Killingens förskola

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan Läsåret

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Läroplan för förskolan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Transkript:

Implementering av nya läroplanen Fritidshem 2017 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Pedagogiska trädet

Diskutera Var i det pedagogiska trädet håller du oftast hus? Var vill du helst vara? Var befinner sig de lärare som du samarbetar med?

Vad händer nu? Ny skollag Ny läroplan Nya läroplansdelar Nya Allmänna råd för fritidshem Ny lärarutbildning Trender i kommunerna Trender i forskning och litteratur Trender på nätet: https://www.facebook.com/groups/1643193736 47448/ www.forskning.se https://www.facebook.com/groups/fritids.nu/?fre f=ts https://www.facebook.com/groups/2368642231 29180/?fref=ts http://www.lararnasnyheter.se/search/apachesol r_search/fritidshem m.fl 25/04/2017 /Dr Ann S Pihlgren

Lärande i fokus: Fritidshemmets didaktiska uppdrag förstärks Förskoleklassens uppdrag förtydligas Samverkan betonas Rollfördelning (alla som lärare eller personal): Skollärare Förskollärare Fritidslärare Barnskötare Ämneslärare ansvarar för undervisningen, övriga lärare ansvarar för utbildning

Gemensamma och särskilda uppdrag 4 3

Gemensamt uppdrag i läroplanen Demokratiska medborgare Livslång lust att lära Inhämta kunskaper och värden Respekt för mänskliga rättigheter Respekt för varje människas egenvärde Respekt för miljön Eleven ska finna sin egenart Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet Jämlikhet

The Big 5 förmågorna i läroplanen (Svanelid, 2011) Analysförmåga att kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, växla perspektiv, jämföra likheter och skillnader och för- och nackdelar. Kommunikativ förmåga att kunna samtala, diskutera, motivera, presentera, uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa. Metakognitiv förmåga att kunna tolka, värdera, ha omdömen om, reflektera, lösa problem med anpassning till en viss situation, ett visst syfte eller sammanhang, avgöra rimligheten, välja mellan strategier, pröva och ompröva. Förmåga att hantera information att kunna söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information, skilja mellan fakta och värderingar, avgöra källors användbarhet och trovärdighet. Begreppslig förmåga att kunna förstå innebörden av begreppen, relatera begreppen till varandra, använda begreppen i olika/nya sammanhang.

Övriga (icke-kognitiva) förmågor (Skolverket, 2013) Kreativitet idérikedom, nyskapande, nyfikenhet, initiativtagande, innovations- och entreprenöranda. Empati inlevelseförmåga, medkänsla, tolerans, förståelse och respekt för olikheter, solidaritet. Karaktär ansvarstagande, uthållighet, noggrannhet, omdöme, goda arbetsvanor, effektivitet och organisationsförmåga, framåtanda, självdisciplin, emotionell stabilitet. Social förmåga öppenhet, lättsamhet, social förmåga, samarbetsförmåga och förmåga att arbeta i grupp, flexibilitet och anpassningsförmåga, förmåga att uttrycka sig i olika former, kunna och våga uttrycka sin mening. Självuppfattning trygg identitet, självtillit och tilltro till egen förmåga, självförtroende, självständighet (autonomi). Problemlösning kritiskt tänkande, abstrakt och konkret tänkande, problemlösningsförmåga, dynamiskt tänkande, förmåga att sätta mål och planera. Lärande lära att lära, lust att lära, att reflektera över sitt sätt att lära och att utveckla sitt lärande, livslångt lärande.

Diskutera Vilka förmågor är ni bra på att utveckla hos eleverna idag? Vilka förmågor skulle ni behöva bli ännu bättre på att utveckla hos eleverna? Vilken rollfördelning kan göras mellan skola/fritids?

Förmågor The Big Five Analysförmåga Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga Övriga: De sju underverken Kreativitet Empati Karaktär Sociala förmågor Kommunikativ förmåga Självuppfattning Analys- och problemlösning Lärande

Sköndals fritids utvecklingssamtal 1. Observationer under terminen i verksamhet med eleverna 2. Analys i arbetslag 3. Samtal elev personal 1. Markering i matris 2. Förslag till målsättningar 4. Utvecklingssamtalet 5. Analys och målsättningar i arbetslag

4. Fritidshemmets syfte Utveckling och lärande Meningsfull fritid Behov, intressen, erfarenheter utmaningar! Situationsstyrt, upplevelsebaserat Grupporienterat, kamratrelationer Fantasi och lärande genom lek, rörelse, skapande Utveckla identitet Kreativitet Förmåga att samarbeta och kommunicera Problemlösning Delaktighet, inflytande och ansvar

Centralt innehåll Fritidshemmet Språk och kommunikation Skapande och estetiska uttrycksformer Natur och samhälle Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

Diskutera Vad innebär det nya lärandeuppdraget för vårt fritids? Vad innebär det för samarbetet? Vilka områden behöver vi utveckla för att kunna nå målen? Vilka kompetenser kommer vi att behöva i personalgruppen?

Baka?!

Eleven ska uppleva Tid att utforska från en rad vinklar Samma lärandeobjekt med olika arbetssätt och ingångar Möjlighet att skapa och uppfinna Att gå från vardagserfarenheter till generaliserad kunskap genom utmananingar Begreppskunskap för tankeutveckling Målfokuserad interaktion

Barnet

Skeppsrevets fritids Kalmar Exempel Legotown

Lärarens avsikt avseende hur eleven ska lära, processintention Låg grad av processintention Hög grad av processintention Lärarens avsikt avseende vad eleven ska lära, produktintention Hög grad av produktintention Låg grad av produktintention A. KLASSISK DIDAKTISK POSITION Samhällskunskap: stadsplanering, kommunal demokrati och styrning, kartor mm Bild, teknik, slöjd: arbetsprocess, konstruktion, fotografering, färg, form, linje, yta Svenska: skriva bygglovsansökan, tidning Matematik: grundläggande geometriska objekt och deras konstruktion, skala C. MOGNADSPOSITION Pengasystem och byggregler leder till att eleverna provar olika sorters affärsverksamhet och designar egna byggnader Studiebesök på arkitektmuseum och besök från stadsplanerare, där eleverna kan ställa frågor Elevernas egna projektarbeten och arbete inför redovisning i skapande verkstad B. PROCESSORIENTERAD POSITION Stöd under byggandet material, vilka bygger (inte), vilka kunskaper används i bygget Stöd till tidningsredaktionen Stöd under klassrådet som utvärderar och utvecklar temat Sokratiskt samtal om boken Palle är ensam i världen Överraskningar i staden som utmanar eleverna (klotter, naturkatastrof, brottslighet eller annat) D. KAOTISK/ KREATIV POSITION Elevernas lek i Legotown

Del 4 Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter.

Systematiskt kvalitetsarbete Hur går vi vidare? förändra Skolverket (2012) observera Var är vi? Hur blev det? utvärdera/ analysera reflektera Vart ska vi? agera Hur gör vi?

Observationen Bestäm vad som ska observeras vem som observerar vad och när Flera korta observationer 5 minuter men flera gånger samma vecka Anteckna vad gör, säger, visar barnen? Beskriv utan att tolka Dokumentera i protokoll Sammanställ eller skriv rent Reflektera tillsammans Vad förvånade er? Berätta för varandra och diskutera Vad skulle hända om? Vilka idéer leder era observationer till?

Observationsprotokoll Eva Kane i Pihlgren (2013), s. 179 Observationsredogörelse (beskriv vad du ser så objektivt och noggrant som möjligt) M balanserar på däcken och går fram och tillbaka över dem L står tyst bredvid och tittar på M. M går upp till ett träd och ställer sig bakom det. L går sakta efter. Tittar hela tiden vad M gör. L går närmare M. Blablabla säger hon, vickar på huvudet några gånger och skrattar till M: Ja, vi leker det! Tolkning/reflektion L verkar vilja leka med M, väntar på en signal. Får ingen, så till slut tar ett eget initiativ. Ger en verbal, indirekt signal. M returnerar signalen.

Aktion Sjukhus

Innehåll FRIPP Syfte Varför är kunskapen viktig i världen? Mål Lgr11, Allmänna råd för fritidshem och/eller grundskolans kursplan. Resultatuppföljning: Hur vet vi att eleverna lärt sig det vi avsåg? Elevernas nöjdhet och intresse? Arbetssätt Lärarens förhållningssätt Dokumentation Hur vill vi visa/ informera elever och föräldrar?

Diskutera Hur planerar vi för lärande? Hur tar vi reda på behov, intressen och erfarenheter? Hur utmanar vi eleverna? Hur vet vi att vi lyckas med lärandeuppdraget?

Miljön som didaktiskt verktyg Vilken barnsyn har ni? Är lokaler och miljöer trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande? Stödjer miljön lärande? Arbetarna med gruppen som miljö? Stödjer tiden och tidsanvändandet lärandet? Använder fritidsläraren relationer som positiv miljö? Är miljön föränderlig?

Ann-Marie Körling Därför ska du tänka på klassrummet https://www.youtube.com/watch?v=iumzg su68ka

Diskutera Hur ska miljön se ut hos er för att ropa lär dig till eleverna? Vilka förbättringar behöver ni göra?

Del 2.5. Läraren ska ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

HÖSTLOV analys/ bedömni ng JULLOV DISCO analys/ bedömning analys/ bedömning analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng analys/ bedömni ng Ht 2014 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 IUP ÅRET föräldramöten IUP arbete Utvecklingssamtal skriv IUP med elevledda trepartssamtal delmål/mål åk 1 - screening SPEC åk 2 Diamant F - åk 3 LUS AG2 åk 2 - DLS åk 3 lässtandard 2 åk 1 - Diamant (AG1) åk 3 lässtandard 3 åk 3 Diamant åk 3 lässtandard 1 (AG4, AG5, AS1) SUPERSCHYSST tillsammans lyssna berätta artiga frågor & säga tack komplimanger TEMABLOCK HJÄRTLIGT VÄLKOMNA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA Observatorielunden/Karlberg IUP arbete skriv IUP med delmål/mål BARN I VÄRLDEN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FN BARN I VÄRLDEN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FN RELIGION RELIGION JUL TRADITIONER JUL TRADITIONER FRITIDS SKOLSTART, RUTINER, REGLER, SOCIALA MÅL FOKUS PÅ SUPERSCHYSST SHOW/KONSTGRUPP DEMOKRATI, SAMARBETE, GRUPPSTÄRKANDE INDIVID BANDYTURNERING REGLER, SAMARBETE GRUPPSTÄRKANDE JULKLAPPS- TILLVERKNING NO/SO LÄS- OCH SKRIVLÄRA IDROTT & HÄLSA F åk 1 åk 2 åk 3 F-3 årstid, natur och djur FK Mamma-Mu, JAG tema åk 1 Spökägget, ABC-Klubben åk 2, ABC-Klubben åk 3 Pojken och Tigern, ABC-Klubben Hagaparke grovmotorik, lek, regler, grovmotorik, lek, regler, samarbete n samarbete Hitta Vilse friluftsliv, utevistelse, orientering Hagaparke n orient e-ring grovmotorik, lek Hagaparke friluftsliv, utevistelse, n orientering orient takt, rytm, dans samt rörelse till musik F-3 årstid, natur och djur FK Mamma-Mu, JAG tema åk 1 Spökägget åk 2, ABC-Klubben åk 3 Pojken och Tigern grovmotorik, lek, regler, samarbete grovmotorik, lek takt, rytm, dans samt rörelse till musik hälsotema simning

Helix en storyline om rymden

Mattekluringar och uppdragspärmar

Böcker: Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2015). Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Pihlgren, Ann S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Demokratiska arbetsformer. Värdegrundsarbetet i skolan. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat6 planering och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org