1600 Den nya tiden starten på det moderna Den nya vetenskapen växer fram Bacon dess profet, vetenskapen ska framåt och producera resultat! Astronomi: Copernicus, Brahe, Kepler, Galilei Från Aristoteles till Newton Blodomloppet (Harvey), lufttryck (Pascal), mikroskop (Hooke) Upptäcktsresande
1600-TALETS FILOSOFI Den nya filosofin växer fram Descartes, Spinoza, Locke och Leibniz Något genuint nytt; inte bara arv från antiken och medeltiden Fast mer än medvetet påverkad av det förflutna Rationalism och empirism uppstår som två olika vägar till kunskap Epistemologi ersätter Metafysik som den första filosofin
1600-TALSRATIONALISM Descartes, Spinoza, och Leibniz Systembyggare hela världen ska greppas av förnuftet inkl. filosofiska, vetenskapliga och teologiska frågor Uppenbarelse/förnuft ersätts av förnuftsmetafysik Beskriver världen i termer av substanser Descartes två, Spinoza en, Leibniz många Rörelse mot deism, Gud blir en avlägsen ingenjör Kamp mellan bibelkritik (Spinoza) och bibeltro (Leibniz)
RENÉ DESCARTES 1596-1650
DESCARTES: BIOGRAFI Välbärgad, katolsk bakgrund Tog värvning i Holland, Ungern och Bayern Författar sitt livsverk instängd i ett rum i Ulm Den mest originella och inflytelserika filosofen sen Aristoteles Kom mot sin vilja till Drottning Kristina i Stockholm, dog här i lunginflammation landet där människors tankar fryser på vintern
DESCARTES: BIOGRAFI
DESCARTES FILOSOFI Jag har alltifrån barndomen uppfötts med vetenskaper, och då man försäkrade mig att man med deras hjälp kan förvärva en klar och säker kunskap om allt som är nyttigt för livet, hade jag en stark åstundan att tillägna mig dem. Men så snart jag avslutat hela den studiekurs efter vilken man brukar upptagas bland de lärda ändrade jag helt och hållet meningen. Ty jag fann mig insnärjd i så många tvivel och villfarelser att jag inte tyckte mig ha dragit någon annan nytta av mina försök att lära, än att jag mer och mer upptäckt min okunnighet. Och ändå gick jag i en av Europas mest berömda skolor, där det såsom jag föreställde mig måste finnas lärda män, om det någonstans på jorden fanns sådana.
DESCARTES FILOSOFI Stort missnöje med vetenskaperna, ytterst med filosofin själv Ingenting är fastlagt bortom tvivlen Descartes vill riva ner allt för att själv bygga upp en fast och tillförlitlig grund för all kunskap. Idealet är den matematiska/geometriska kunskapen som även lockade Pythagoreerna, Platon etc; en filosofi som i allt är lika säker som matematiken och geometrin.
DESCARTES METOD 1. Aldrig godta något som sant, om det inte är klart och tydligt att det är sant. 2. Uppdela varje problem i så många delar som möjligt. 3. Att i tanken börja med det enklaste för att gå till det mer sammansatta 4. Att göra fullständiga uppräkningar så att man säkert inte utelämnar något. Tvivlet spelar en avgörande roll; egna tvivel, andras tvivel och det metodologiska tvivlet.
DE SKEPTISKA ARGUMENTEN Descartes har tagit intryck av antika skeptiker, såväl som samtida, t ex. Montaigne* Fyra skeptiska steg: Sinnena bedrar oss ibland, hur vet vi att de inte alltid gör det? Svårigheten i att skilja på dröm och verklighet Den bedräglige demonen
DEN ORUBBLIGA SANNINGEN Den orubbliga sanningen: Jag tänker - alltså finns jag till. En radikal vändning; filosofin vänds ut och in! Subjektiviteten utgångspunkt - det subjektiva grunden för det objektiva Den moderna filosofins början - man utgår från Descartes
DESCARTES BYGGER VIDARE Två sorters idéer i Descartes medvetande; idéer utifrån medfödda idéer Den viktiga idén: Gud Gud är fullkomlig, och endast det fullkomliga väsendet självt kan ingjuta en fullkomlig idé i ett ofullkomligt medvetande. Om Gud är fullkomlig - kan han då bedra oss? Nej! Gud blir garant för all kunskap
ATT BYGGA VIDARE Gudsbevis nr 2: Guds fullkomlighet implicerar existens (ontologiskt Gudsbevis) Jagets och Guds existens är pelarna: Vi kan lita på vår kunskap när den framstår som tydlig och sann. Vi kan inte fullständigt lita på våra sinnen, och bör avstå från omdömen när vi inte kan vara säkra Förnuftsmässig kunskap pålitlig. Matematiken är den bärande vetenskapen; allt som beskrivs matematiskt är säkert Det som inte kan beskrivas i matematiska relationer är subjektivt
ÖVRIGA INSATSER Kosmologi och anatomi Den moderna människosynen proklameras: Människan är en maskin. Descartes, tillsammans med Francis Bacon den nya vetenskapens profeter Varifrån kommer själen? Två substanser: utsträckt resp. tänkande. Hur kan de interagera? Själen i epifysen Descartes lösning blir ett av modernitetens största problem: Spöket i maskinen - hur ryms frihet, rationalitet och moral i den mekanisk värld? Descartes filosofi en paradox: Gud och jaget är grunden för allt, men tycks i slutändan inte passa in över huvud taget.
BARUCH SPINOZA 1632-1677
SPINOZA: SAMMANFATTNING Judisk bakgrund, men utstött och förbannad för sitt fritänkande. Lever ett tillbakadraget helgonlikt liv. Systembyggare: Etiken bevisad på geometriskt vis
SPINOZA: SAMMANFATTNING Endast en substans: Gud är allt och i allt, världen är både materiell och andligt i ett - panteism Hela världen präglas av nödvändighet Det vi lär oss genom erfarenhet kan ett allvist förnuft härleda: världen är en maskin Vetenskapen och religionen är ett: en intellektuell kärlek till det gudomliga Lägger grunden för modern bibelkritik Historisk prövning av Bibeln Mirakler obefintliga i en nödvändig värld Förespråkar politisk, filosofisk och religiös tolerans
GOTTFRIED WILHELM LEIBNIZ 1646-1716
LEIBNIZ: BIOGRAFI Professorson med enormt höga ambitioner: anställd vid hovet i Mainz Mångsysslare: Politik, religion, arkekologi, juridik, naturvetenskap osv. Mötte under sina resor Descartes filosofi som blir den bakgrund han presenterar sin egen filosofi mot.
LEIBNIZ FILOSOFI Leibniz karaktäristisk för 1600-talet: en systembyggare med höga ambitioner (Descartes, Spinoza). Filosofin totalt förenad med naturvetenskapen och religionen - i motsats till medeltiden, mer lik senantik Influerad av den nya vetenskapen som han också själv sysslar med samtidigt kritisk mot empirisk kunskap det är matematiken och logiken som ger säker kunskap.
MONADOLOGIN Gud är den store programmeraren (Leibniz förenar bibeltro med deism) Världen har en förutbestämd harmoni är den bästa av alla möjliga världar Det onda tjänar ett högre goda Gud behöver inte bry sig om eller ingripa Världen består av Monader Världen är full av liv, besjälade kraftcentra som är både materia och ande i ett. Lösningen på Descartes kropp-själ problem Monaden (grek. enhet) är den minsta enheten - allt består av monader Gud och världen är fri men samtidigt säkert bestämd