Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Uppsala län 2014-2016

Jämställdhet 2014-2016

Innehållsförteckning Inledning sid 4 Länsstyrelsens uppdrag...sid 5 Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål...sid 5 En jämställd länsstyrelse sid 6 Arbetet med att ta fram strategin...sid 6 Nulägesbeskrivning...sid 6 Kopplingar till de jämställdhetspolitiska målen...sid 7 Mål en jämställd länsstyrelse sid 9 Metoder och arbetssätt...sid 9 Insatser en jämställd länsstyrelse...sid 9 Insatser för att komma igång...sid 10 Insatser i det ordinarie arbetet...sid 10 Insatser inom särskilda utvecklingsområden...sid 10 Uppföljning, utvärdering och revidering.sid 10 Ett jämställt län sid 11 Arbetet med att ta fram strategin.sid 11 Nulägesbeskrivning.sid 11 Makt och inflytande.sid 12 Ekonomisk jämställdhet.sid 12 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.sid 13 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.sid 13 Mål ett jämställt län sid 14 Metoder och arbetssätt.sid 14 Sid 2

Insatser ett jämställt län.sid 14 Insatser för att komma igång...sid 15 Insatser i det ordinarie arbetet...sid 15 Insatser inom särskilda utvecklingsområden...sid 15 Uppföljning, utvärdering och revidering.sid 15 Sid 3

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Uppsala län 2014-2016 Inledning Begreppet jämställdhet innebär jämlikhet mellan könen, eller som det beskrivs i det övergripande målet för jämställdhetspolitiken: att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategi som Länsstyrelsen använder för att uppnå målet. Det innebär att jämställdhet blir till där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas - i det dagliga arbetet. Exempelvis handlar det om att Länsstyrelsen beslutar om stöd till företagare, har samråd avseende en kommuns översiktsplan eller genomför djurskyddskontroller. Det kan också handla om att kvalitetsutveckla arbetet med personer som utsätts för våld i nära relationer eller att ge bidrag till insatser som motverkar hedersrelaterat våld och förtryck. I jämställdhetsbegreppet ligger en förståelse av två kön. Sverige har också två juridiska kön. Men kön är ingen okomplicerad kategori. Det finns personer som varken definierar sig som kvinna eller man och det finns personer som biologiskt inte kan kategoriseras som kvinna eller man. Det finns också personer som väljer att förändra sin kropp utifrån en upplevelse av att vara ett annat kön. Slutligen finns stora variationer inom könen som påverkar människors förutsättningar, såsom exempelvis könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Ändå påverkas alla människor av samhällets normer och värderingar kopplade till kategorierna kvinna och man. I ett arbete med att främja jämställdhet är det därför viktigt att utmana normer kring kön för att inte verka könskonserverande eller utestängande. presenteras i två delar: En jämställd Länsstyrelse och Ett jämställt län. Syftet med strategin är: Att anpassa, konkretisera och implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen vid Länsstyrelsen och i länet, utifrån rådande förutsättningar. Att utveckla samverkan internt vid Länsstyrelsen, och med centrala aktörer såsom exempelvis länets kommuner. Att identifiera behov och utvecklingsområden. Under arbetet med den externa delen av strategin Ett jämställt län har samtal förts med företrädare för Regionförbundet Uppsala län om hur Länsstyrelsens strategi kan bidra till att förstärka arbetet med Handlingsplan för jämställd tillväxt i Uppsala län. Det har lett till att insatser kommer att samordnas och därför återfinns i båda dokumenten. Sid 4

Länsstyrelsens uppdrag I Länsstyrelsens instruktion finns viktiga skrivningar kopplade till arbetet med jämställdhetsintegrering: 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet [ ] 5 Länsstyrelsen ska: 1. integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor, 2. genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta, [ ] Länsstyrelsens jämställdhetsstrategiska arbete bygger vidare på nationellt och internationellt arbete. Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Uppsala län Regeringens jämställdhetspolitiska mål Den europeiska deklarationen för jämställdhet på lokal och regional nivå, CEMR- deklarationen FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, CEDAW Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål (prop. 2005/06:155) Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Sid 5

En jämställd länsstyrelse Att arbeta med jämställdhetsintegrering utifrån de jämställdhetspolitiska målen har varit ett uppdrag för Länsstyrelserna sedan år 1994 och propositionen Delad makt, delat ansvar 1993/94:147. Mycket har gjorts sedan dess som inte kommer att kunna synliggöras här. Utgångspunkt för strategi för jämställdhetsintegrering 2014-2016 är en nulägesbeskrivning. Arbetet med att ta fram strategin Att skapa strategi för jämställdhetsintegrering har varit ett sätt att samtidigt undersöka vilken nytta ett jämställdhetsperspektiv kan ha för verksamheten, att se vilka behov som finns och att identifiera utvecklingsområden. Denna process slutar inte i och med att dokumentet är klart. Att jämställdhetsintegrera en så stor och bred myndighet som Länsstyrelsen är ett långsiktigt utvecklingsarbete som behöver få ta tid. Jämställdhetsintegrering bör göras systematiskt och arbetet har inspirerats av metoder och modeller hämtade ur JämStöds Praktika, metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15. Nulägesbeskrivningen har tagits fram genom samtal mellan särskilt sakkunnig i jämställdhet och enhetscheferna. Även landshövdingen och länsrådet och har deltagit i den interna processen. Målet med det interna arbetet under processen med att ta fram strategin har varit att alla enheter ska identifiera minst ett verksamhetsområde som kan utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv. Efter att nulägesanalysen var klar har samtlig personal via enhetsmötena erbjudits en kortare utbildning. Utbildningen innehöll en presentation av arbetet med strategin för jämställdhetsintegrering och en grundläggande beskrivning av förväntningar och föreställningar kring kön. Arbetet på enheterna kommer att fortsätta med en operationalisering av de jämställdhetspolitiska målen kopplade till varje enhets verksamhetsområde. Nulägesbeskrivning I den följande nulägesbeskrivningen tecknas en bred bild över Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsfrågor. Jämställdhetsintegrering tar ofta sikte på beslut i syfte att säkerställa likvärdig service, resurstilldelning och inflytande. Här lyfts även annan verksamhet fram, bl.a. sådant som ofta återfinns inom ramen för ett likabehandlingsarbete. Länsstyrelsen Uppsala län är uppdelad på elva enheter med en stor variation av arbetsuppgifter (se skiss sid 6). Enligt årsredovisning 2012 arbetade totalt 211 personer på myndigheten, varav 66 % kvinnor och 34 % män. I februari 2014 är sex kvinnor och fem män enhetschefer. Landshövdingen är man och länsrådet kvinna. Länsstyrelsen arbetar med en modell för rekrytering av personal som tar fasta på kompetens och som ger stöd för synsätt som främjar mångfald. Vad är det vi gör när vi gör som vi brukar? Denna fråga användes som utgångspunkt i samtalen mellan särskilt sakkunnig och enhetscheferna. Syftet var att göra en översiktlig inventering och att undersöka förutsättningarna för att jämställdhetsintegrera verksamheten. Sid 6

Länsstyrelsens organisation (2014). Slottsfunktioner Landshövdning Mydighetsledning Landshövdning Länsråd Informations-& Ledningskansliet Informationschef Enheten för verksamhetsstöd Personalchef Rättsenhet Chefsjurist Insynsråd Ordf. Landshövdning Viltförvaltningsdelegation Ordf. Landshövdning Miljöprövningsdelegation Enheten för samhällskydd & beredskap Försvarsdirektör Jordbruksenheten Enhetschef Enheten för landsbygdsutveckling Enhetschef Kulturmiljöenheten Enhetschef Miljöskyddsenheten Enhetschef Naturmiljöenheten Enhetschef Veterinärenheten Länsveterinär Samhällsutvecklingsenheten Enhetschef Resultaten visade på en stor spännvidd. Kunskap om jämställdhet och genus var varierande. På några enheter kunde inga specifika insatser eller resultat kopplade till jämställdhet beskrivas medan det på andra enheter fanns en stor medvetenhet där det kanske snarare handlade om att synliggöra befintligt arbete. Genomgående uttryckte cheferna intresse av att få stöd i en utveckling av deras verksamheter, för att på ett tydligare sätt integrera ett jämställdhetsperspektiv. Länsstyrelsen arbetar inom ramen för många verksamhetsområden nära Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Att koppla kunskap om de olika verksamhetsfrågorna till kunskap om jämställdhet och genus framhölls som en viktig väg framåt. En kärnfråga som lyftes fram, som berör hela Länsstyrelsen och som också har bäring på jämställdhetsintegrering, är service och bemötande. Hur kan Länsstyrelsen erbjuda service på ett likvärdigt sätt? Och hur kan Länsstyrelsens bemötande av medborgare, sammarbetspartners och andra aktörer utvecklas ur ett jämställdhetsperspektiv? Kopplingar till de jämställdhetspolitiska målen De insatser som identifierades vid inventeringen har analyserats i relation till de jämställdhetspolitiska målen. Här följer en sammanställning. Sid 7

Under delmål 1, en jämn fördelning av makt och inflytande, lyftes exempel kopplade till rekrytering av personal samt tillsättningar och förordnanden till särskilda positioner, internt såväl som externt. Här placerar sig även det arbete med jämställd regional tillväxt som Länsstyrelsen bedriver i samarbete med Regionförbundet Uppsala län. Länsstyrelsen arbetar även med att synliggöra mäns och kvinnors liv ur ett historiskt perspektiv, att inte bara tänka människor. Det värdegrundsarbete som Länsstyrelsen har bedrivit under de senaste två åren kan också förstås inom ramen för det första delmålet. Under delmål två, ekonomisk jämställdhet, lyftes exempel fram från det interna arbetet med att genomföra och analysera lönekartläggningar. Jämställdhet har också beaktats i bedömningar av företagsstöd inom ramen för landsbygdsprogrammet. Arbetet med jämställd regional tillväxt passar in även här. Dessutom har arbetet med stadsplanering betydelse för ekonomisk jämställdhet eftersom kvinnor och mäns förutsättningar att kunna kombinera hem- och omsorgsarbete med lönearbete bland annat är beroende av infrastrukturen. Under delmål tre, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, synliggjordes det interna arbetet med föräldraledighet. Länsstyrelsen har ett bra avtal och arbetar även aktivt med attityder kring föräldraledighet. Vidare har Länsstyrelsen inom ramen för arbetet med historiska beskrivningar av kvinnors och mäns liv på ett medvetet sätt arbetat med att synliggöra kvinnors hem- och omsorgsarbete. Slutligen under delmål fyra, mäns våld mot kvinnor ska upphöra, har Länsstyrelsen arbetat med att erbjuda mötesplatser, kompetensutveckling och nätverk för personer som, framför allt, arbetar med våldsutsatta. Bidrag har också delats ut till insatser som motverkar mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Inom ramen för Tryggare Uppsala län har ett brett brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete bedrivits, och även ANDT- och integrationsarbetet har många beröringspunkter med delmålet. Slutligen har Länsstyrelsen inom ramen för stadsplanering arbetat med trygghetsskapande åtgärder för att motverka våld i offentliga miljöer. Sid 8

Mål En jämställd Länsstyrelse Länsstyrelsens verksamhet ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Alla Länsstyrelsens medarbetare ska ha kunskap om vad ett jämställdhetsperspektiv kan innebära inom deras verksamhetsområde. Länsstyrelsen ska sprida framgångsfaktorer och goda exempel från vårt arbete med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen ska ha god kännedom om länet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Metoder och arbetssätt För att nå målen i strategin för jämställdhetsintegrering har Länsstyrelsens för avsikt att utveckla arbetet så att ett jämställdhetsperspektiv på ett systematiskt sätt blir en del av det ordinarie arbetet. För att detta ska vara möjligt krävs att strategin beaktas i Länsstyrelsens arbete med verksamhetsplaner, vid tertialuppföljningar och vid årsredovisningar. Kunskap om vad det innebär att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv bör öka och även kunna kopplas till de olika verksamhetsområdena. Länsstyrelsen bör också använda könsuppdelad statistik i större utsträckning och mer strategiskt än i nuläget. En annan förutsättning för att strategi för jämställdhetsintegrering ska bli ett levande dokument är att Länsstyrelsen rekonstruerar den jämställdhets- och mångfaldsgrupp som tidigare har funnits vid myndigheten. Jämställdhets- och mångfaldsgruppen föreslås bestå av personalchefen, en jurist, huvudskyddsombudet, en kommunikatör, särskilt sakkunnig i jämställdhet och integrationshandläggare. Gruppen ska ha följande uppgifter kopplade till strategin: Stödja arbetet med implementeringen, förmedla kunskap, göra en uppföljning och utvärdering årligen, vid behov göra revideringar, utveckla indikatorer för uppföljning. En viktig framgångsfaktor i arbetet med att implementera strategin är att göra alla medarbetare medvetna om hur ett jämställdhetsperspektiv kan göra nytta i deras dagliga arbete. En annan framgångsfaktor är samarbete mellan enheterna. Insatser En jämställd länsstyrelse Nedan följer exempel på insatser som Länsstyrelsen kommer att arbeta med, men då vi ser arbetet med jämställdhetsintegrering som en process kan dessa insatser komma att revideras efter uppföljning och utvärdering av strategin. Insatserna är uppdelade i tre områden: insatser för att komma igång, insatser i det ordinarie arbetet samt insatser inom särskilda utvecklingsområden. Flera av insatserna är i förlängningen utåtriktade, men tas upp i denna del eftersom arbetet ska göras på Länsstyrelsen av Länsstyrelsens medarbetare. Sid 9

Insatser för att komma igång Länsstyrelsens jämställdhets- och mångfaldsgrupp rekonstrueras. Utbildningsinsatser genomförs, kopplade till Länsstyrelsens olika verksamhetsområden. Indikatorer för uppföljning av jämställdhetsarbetet tas fram. Insatser i det ordinarie arbetet Strategi för jämställdhetsintegrering ska beaktas i Länsstyrelsens arbete med verksamhetsplaner, vid tertialuppföljningar och vid årsredovisningar. Ansvar: Ojämlikhet ska synliggöras inom myndigheten genom att ta vi ska ta fram och analysera statistik. Kunskap om jämställdhet och Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering ska vara en del av introduktionsutbildningen för nyanställda. Insatser inom särskilda utvecklingsområden Arbetet med landsbygdsprogrammet ska jämställdhetssäkras. Ett jämställdhetsperspektiv ska förstärkas i arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Projektet sociala risker inom verksamheten för samhällsskydd och beredskap ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Ett jämställdhetsperspektiv ska förstärkas inom ramen för arbetet med de sammanfattande redogörelserna till kommunerna angående deras översiktsplaner. Djurskyddshandläggarna ska få mer kunskap kopplat till våld i nära relationer. Ett jämställdhetsperspektiv ska vara tydligt i det nya uppdraget angående föräldrastödssamordning. Uppföljning, utvärdering och revidering Länsledningen har det övergripande ansvaret för arbetet med strategi för jämställdhetsintegrering. Uppföljning, utvärdering och revidering initieras av Länsstyrelsens jämställdhets- och mångfaldsgrupp. Sid 10

Ett jämställt län Ett jämställt län innebär att alla människor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet kan innebära en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, exempelvis inom yrken, utbildningar, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Detta kallas kvantitativ jämställdhet, efter Statistiska centralbyråns På tal om kvinnor och män, lathund om jämställdhet 2012. SCB definierar en grupp som mansdominerad om den består av 60 procent eller fler män, det samma gäller för kvinnodominerade grupper. I lathund om jämställdhet beskrivs också kvalitativ jämställdhet, att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara, berikar och påverkar utvecklingen inom alla områden i samhället. Att arbeta med jämställdhetsintegrering utifrån de jämställdhetspolitiska målen har varit ett uppdrag för Länsstyrelserna sedan år 1994 och propositionen Delad makt, delat ansvar 1993/94:147. Mycket har gjorts sedan dess som inte kommer att kunna synliggöras här. Nulägesbeskrivningen nedan utgår från statistik kopplad till de jämställdhetspolitiska målen. Målen och insatserna är framtagna efter möten med centrala aktörer i länet. Arbetet med att ta fram strategin Arbetet med att ta fram den externa delen av strategin har varit ett sätt att starta en process med syfte att identifiera viktiga samarbetspartners, samt att identifiera behov och utvecklingsområden i länet. Företrädare för Regionförbundet Uppsala län har varit ett stort stöd i arbetet med att identifiera samarbetspartners och Handlingsplan för jämställd tillväxt i Uppsala län har varit en utgångspunkt i arbetet med att identifiera utvecklingsområden. I oktober bjöd Länsstyrelsen i samverkan med Regionförbundet in till ett möte med rubriken Hur kan vi på bästa sätt främja jämställdhet i länet?. Mötet syftade till att samla centrala aktörer i länet för att tillsammans identifiera behov och utvecklingsområden. Som inledning presenterades både Regionförbundets handlingsplan och Länsstyrelsens uppdrag att ta fram en strategi för jämställdhetsintegrering. Inbjudan gick ut till samtliga kommuner, Landstinget i Uppsala län, Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Resurs Uppland och Winnet Uppland. De kommuner som inte kunde medverka på mötet har fått enskilda besök av särskilt sakkunnig i jämställdet. Ett särskilt möte har även hållits med representanter för Uppsala kommun för att få mer kunskap om det arbete kommunen har genomfört de senaste åren inom ramen för HÅJ Program för hållbar jämställdhet. Nulägesbeskrivning Länsstyrelsens arbete med att främja jämställdhet i länet har återupptagits under år 2013 och det finns stora utmaningar att arbeta med. Länsstyrelsen fick exempelvis endast 34 i nöjdindex i brukarundersökningen 2013 avseende vårt arbete med jämställdhetsintegrering. Följande Sid 11

nulägesbeskrivning över länet, kopplad till de jämställdhetspolitiska delmålen, visar också att mycket återstår innan män och kvinnor har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Statistiken är hämtad ur Statistiska centralbyråns På tal om kvinnor och män, lathund om jämställdhet 2012 och http://www.regionfakta.com/uppsala-lan. Makt och inflytande Det första jämställdhetspolitiska delmålet innebär att kvinnor och män ska ha rätt och möjlighet att delta i och påverka samhällets utveckling. Ett sätt att mäta detta på är att undersöka representationen inom politiskt beslutande organisationer. Efter valet 2010 var könsfördelningen i riksdagen 45 procent kvinnor och 55 procent män. Fördelningen av kvinnor och män i kommunfullmäktige efter valet 2010 var i landet i genomsnitt 43 procent kvinnor och 57 procent män. I Uppsala län var genomsnittet i kommunfullmäktige: 44,7 procent kvinnor samt 55,3 procent män. Bland kommunerna var det tre som avvek mest från genomsnittet; Håbo och Tierp som hade lägre andel kvinnor i relation till män än snittet, och Uppsala som hade en nästan helt jämn fördelning av platserna. Ekonomisk jämställdhet Det andra jämställdhetspolitiska delmålet handlar om hur ekonomiska resurser fördelas och exempelvis kan följande mätas: lönenivåer, arbetsmarknad, sjukersättning och föräldrapenning. Inom ramen för detta delmål inkluderas även arbete för jämställd tillväxt, exempelvis insatser för att skapa möjligheter för alla att driva företag på lika villkor. I Uppsala län tjänar män i snitt 72 700 kr mer än kvinnor per år, eller uttryckt i procent: kvinnor tjänar 74 procent av en manslön. Detta är nästan exakt samma löneskillnad som genomsnittet i hela landet. Siffrorna är från år 2011. Statistik från år 2012 över de branscher som kvinnor och män arbetar i visar att länet har en starkt segregerad arbetsmarknad, i likhet med resten av landet. Den bransch där det arbetar nästan lika många kvinnor som män är offentlig förvaltning och försvar, följt av handel samt hotell- och restaurangverksamhet. De mest kvinnodominerade branscherna är vård och omsorg, sociala tjänster, utbildning samt kulturella och personliga tjänster. De mest mansdominerade branscherna är byggverksamhet, transport och magasinering samt jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Sjukpenningtalen visar att kvinnor är sjukanmälda nästan dubbelt så många dagar som män varje år. I Uppsala län tog kvinnor ut 10,2 dagar år 2012 jämfört med männens 5,9 dagar. Siffrorna är nästan exakt samma som genomsnittet i landet. Uttag av föräldradagar är ytterligare ett område där mycket återstår att göra. Länets pappor tog år 2012 ut fler dagar föräldrapenning än landets genomsnitt: pappors uttag var i Uppsala län 27,2 procent av det totala antalet dagar jämfört med 24,4 procent för pappor i hela landet. I Enköping tar pappor ut minst andel dagar: 22,9 procent, medan pappor i Uppsala och Knivsta tar ut flest; 28,8 respektive 28,7 procent. Arbetet mot jämställdhet i företagandet går långsamt. En årlig undersökning som genomförs av Företagarna visar att kvinnor utgör 29,4 procent av samtliga företagare år 2012, en blygsam Sid 12

ökning på 1,1 procentenheter sedan mätningarna startade år 2005. Enligt statistik från 2011 leddes 35,5 procent av de nystartade företagen i Uppsala län av en kvinna. Regionförbundet Uppsala län har sedan år 2011, i ett brett partnerskap av företagsfrämjande aktörer, bedrivit programmet Främja kvinnors företagande. Målgruppen är kvinnor som vill starta eller utveckla företag, samt kvinnor som vill kommersialisera innovativa idéer. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Det tredje jämställdhetspolitiska delmålet innebär att kvinnor och män ska kunna kombinera arbetsliv och familjeliv utifrån lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Exempel på vad som kan mätas inom detta område är vård av sjukt barn och anhörigomsorg av äldre. Statistik över hela landet visar att kvinnodominansen inom det obetalda hem- och omsorgsarbetet är stor. Av de personer som arbetar deltid på grund av vård av barn eller vård av vuxen anhörig/släkting är 90 respektive 93 procent kvinnor. I Uppsala län tog mammor ut 62,9 procent av den tillfälliga föräldrapenningen för vård av barn år 2012, vilket i princip är samma som genomsnittet i landet. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet är en vision om ett samhälle utan våld mot kvinnor. Begreppet mäns våld mot kvinnor förstås oftast som våld i heterosexuella relationer, men används även som ett paraplybegrepp vilket innefattar våld i hbtq-relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuella övergrepp utanför en relation och köp av tjänster för sexuella ändamål. Enligt FN:s definition i deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor kan våld vara fysiskt, psykiskt och sexuellt. De brott som ofta inkluderas då mäns våld mot kvinnor beskrivs är misshandel av kvinnor i nära relation, grov kvinnofridskränkning, våldtäkt, sexköpsbrott samt människohandel för sexuella ändamål. Enligt Brottsförebyggande rådets statistik såg det ut som följer år 2012 i Uppsala län: Totalt 915 misshandelsbrott riktades mot kvinnor 18 år eller äldre. Av dessa uppgavs att 439 hade begåtts inomhus av en förövare som kvinnan hade en nära relation till. 199 våldtäkter anmäldes totalt. Flertalet av dessa, 101 stycken, riktades mot kvinnor 18 år eller äldre. 3 riktades mot en man 18 år eller äldre. 24 riktades mot flickor 15-17 år, 1 våldtäkt i samma åldersgrupp riktades mot en pojke. 66 våldtäkter riktades mot flickor under 15 år samt 4 mot pojkar under 15 år. 78 brott rubricerades som grov kvinnofridskränkning. 12 brott rubricerades som sexköpsbrott. 1 brott rubricerades som människohandel för sexuella ändamål. Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län, Uppsala universitet och enskilda verksamheter i länet har länge intagit ledande positioner nationellt inom ramen för arbetet med våld i nära relationer. Centrala aktörer för att uppnå det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet är, Sid 13

kommunerna (främst inom socialtjänsten), Polismyndigheten i Uppsala län, Rättsväsendet, Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet och vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Landstinget i Uppsala län, Uppsala universitet samt de många frivilligorganisationerna. Länsstyrelsen kan inta en central roll genom att samordna de olika insatserna och exempelvis skapa mötesplatser, sprida goda exempel och arrangera utbildningar. Mål Ett jämställt län Strategi för jämställdhetsintegrering Uppsala län 2014-2016 ska vara känd bland länets centrala aktörer. Länsstyrelsen ska ha god kännedom om länet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Länsstyrelsen ska stödja Regionförbundets arbete för jämställd tillväxt. Länsstyrelsen ska stödja ett arbete med jämställdhetsintegrering hos centrala aktörer i länet. Länsstyrelsen ska bidra till att långsiktiga och hållbara strukturer skapas för att motverka mäns våld mot kvinnor. Metoder och arbetssätt För att nå målen i strategin för jämställdhetsintegrering har Länsstyrelsen för avsikt att utveckla arbetet så att ett jämställdhetsperspektiv på ett systematiskt sätt blir en del av det ordinarie arbetet. För att detta ska vara möjligt krävs att strategin beaktas i Länsstyrelsens arbete med verksamhetsplaner, vid tertialuppföljningar och vid årsredovisningar. Kunskap om vad det innebär att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv bör öka och även kunna kopplas till de olika verksamhetsområdena. Länsstyrelsen bör också använda könsuppdelad statistik i större utsträckning och mer strategiskt än i nuläget. En annan förutsättning för att nå målen i strategin är att Länsstyrelsen utvecklar ett nätverk med aktörer som tillsammans kan förstärka arbetet för ett jämställt län: Samråd Jämställdhet i Uppsala län. Följande aktörer föreslås ingå i samrådet: Regionförbundet, samtliga kommuner, Landstinget i Uppsala län, Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Skatteverket, Resurs Uppland och Winnet Uppland. Insatser Ett jämställt län Nedan följer exempel på insatser som Länsstyrelsen kommer att arbeta med, men då vi ser arbetet med jämställdhetsintegrering som en process kan dessa insatser komma att revideras efter uppföljning och utvärdering av strategin. Insatserna är uppdelade i tre områden: insatser för att komma igång, insatser i det ordinarie arbetet samt insatser inom särskilda utvecklingsområden. Sid 14

Insatser för att komma igång Ett nätverk, Samråd Jämställdhet i Uppsala län, ska utvecklas. Samrådet syftar till att stärka det lokala och regionala arbetet med jämställdhetsintegrering genom att skapa en mötesplats för länets centrala aktörer. Kommunernas arbete med att främja jämställdhet ska kartläggas. Målet är att få en nulägesbeskrivning över kommunernas arbete samt att inventera behov och utvecklingsområden. Indikatorer för uppföljning av jämställdhetsarbetet ska tas fram. Uppföljning av arbetet har betydelse för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma om insatserna har någon verkan. Insatser i det ordinarie arbetet Ojämlikhet ska synliggöras genom att Länsstyrelsen tar fram och analyserar statistik. Statistik är ett stöd i arbetet genom att vi kan få syn på brister som sedan kan åtgärdas. Länsstyrelsen ska sprida olika aktörers framgångsfaktorer och goda exempel inom ramen för arbetet med jämställdhetsintegrering i länet. På detta sätt kan vi uppmuntra gott arbete och sprida goda exempel. Länsstyrelsen ska erbjuda mötesplatser för centrala aktörer som arbetar med personer utsatta för våld i nära relationer. Ökad samordning kan stärka det lokala arbetet. Länsstyrelsen ska erbjuda en mötesplats för centrala aktörer som arbetar med att motverka människohandel för sexuella ändamål. Ökad samordning kan stärka det lokala arbetet. Länsstyrelsen ska identifiera utvecklingsområden inom ramen för arbetet med att motverka mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Tillsammans med länets aktörer kan arbetet sedan drivas framåt. Insatser inom särskilda utvecklingsområden I samarbete med Regionförbundet Uppsala län ska Länsstyrelsen arbeta för att bredda rekrytering till utbildning och arbetsmarknad. För att säkerställa framtida kompetensförsörjning behöver den könssegregerade arbetsmarknaden luckras upp. Det krävs att insatser görs redan i grundskolan och inför valet till gymnasieskolan. I samarbete med Regionförbundet Uppsala län ska en mötesplats erbjudas för lärande och erfarenhetsutbyte inom ramen för jämställd tillväxt. Mötesplatser för kvinno- och mansdominerade branscher och mellan företag i olika delar av länet behövs för att kreativiteten ska kunna öka i länets näringsliv. Länsstyrelsen ska erbjuda kunskaps- och metodstöd till länets kommuner, landstinget, frivilligorganisationer och andra relevanta aktörer som arbetar med våld i nära relationer. Syftet är att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Uppföljning, utvärdering och revidering Myndighetsledningen har det övergripande ansvaret för arbetet med strategi för jämställdhetsintegrering. Uppföljning, utvärdering och revidering initieras av Länsstyrelsens jämställdhets- och mångfaldsgrupp. Sid 15

POSTADRESS 751 86 Uppsala GATUADRESS Hamnesplanaden 3 TEL 010 22 33 000 (vxl) FAX 010 22 33 010 E-POST uppsala@lansstyrelsen.se WEBBPLATS www.lansstyrelsen.se/uppsala