Seminarium Trädgårdsnäringen ser nya och stora möjligheter - var med och skapa grunden till Tillväxt! Seminariet arrangeras av Partnerskap Alnarp, ämnesgrupp Frukt & grönt vid SLU Torsdagen den 19 januari 2006, Loftet Alnarpsgården i Alnarp
Namn Organisation Adress Zip Ort Email Telefon Sofia Akhter LRF Klara Östra kyrkogata 12 10533 Stockholm sofia.akhter@lrf.se 08-787 00 00 Christer Andersson Svenska Retursystem AB Trintegatan 13 25368 Helsingborg christer.andersson@retursys tem.se Eva Anflo GRO Klara Östra kyrkogata 12 105 33 Stockholm eva.anflo@gro.lrf.se 0709413690 08-7875363, 070-7900012 Åsa Bellner GRO Oderljunga Åsbov. 130 284 94 Perstorp asa.bellner@gro.lrf.se 0435-323 77 Roland von Bothmer Lars-Olof Börjesson Inger Christensen SLU Box 52 230 53 Alnarp Roland.von.Bothmer@vv.slu.se 040-415001 Äppelriket Österlen ek. för Mellby 74 27735 Kivik lars-olof@appelriket.se 0414-70500 LRF konsult Box 565 20125 Malmö inger.christensen@konsult.lr f.se 0406641683 Gert Göransson LTJ-fak Box 53 23053 Alnarp gert.goransson@omv.slu.se 040-415173 Caroline Göransson Annette Hägnefelt LRF Konsult box 565 201 25 Malmö caroline.goransson@konsult. lrf.se Svalöf-Weibull AB Svalöf-Weibulls 27650 Hammenhög annette.hagnefelt@weibulls. com 040-664 16 84 0414-443800 Jan Larsson SLU Box 48 230 53 Alnarp jan.larsson@jbt.slu.se 040 415073 Annette Lundfall IK2 Ideon Innovation 22370 Lund al@ik2.se 046-2868723 Susanna Lundqvist Lars Mogren Gerhard Muller SLU Box 15 23053 Alnarp SLU, Inst f växtvetenskap Open Space Institute Denmark susanna.lundqvist@omv.slu. se 040-415175 Box 44 23053 ALNARP Lars.Mogren@vv.slu.se 040-415363 Grevevej 20 DK-2670 Greve Elisabet Nilsson Elitplantstationen Balsgårdsv. 33 291 94 Kristianstad Gunilla Nordberg elisabet.nilsson@elitplantsta tionen.se 044-75094 GRO Erikstorp 54293 Mariestad per.olof.nordberg@r.lrf.se 0501-30111 Sten Olsson GRO Djupadals fruktodlingar 27295 Simrishamn djupadals.frukt@telia.com 0414-24474 Marie Olsson SLU Box 44, Inst för växtvetenskap 230 53 Alnarp Marie.Olsson@vv.slu.se 040-41 53 51 Bengt Persson LRF Välinge Torps gård 79 A 26292 Ängelholm bengt.persson@lrf.se 0708-690621 Eva Pettersson Kimmo Rumpunen Klara östra kyrkogata 12 10533 Stockholm eva.pettersson@lrf.se 08-7875000 SLU Balsgård Fjälkestadsvägen 459 291 94 Kristianstad kimmo.rumpunen@vv.slu.se 044 265833 Håkan Sandin Jordbruksverket Box 12 230 53 Alnarp hakan.sandin@sjv.se 0703168920 Håkan Schroeder Dave Servin SLU Inst för landskaps- och trädgårdsteknik Partnerskap Alnarp Box 66 230 53 Alnarp hakan.schroeder@lt.slu.se 040-415133 Box 53 230 53 Alnarp dave.servin@omv.slu.se 040-415253 Frida Stenarson GrönsaksMästarna Knut Pålsv 5 256 69 Helsingborg Bo-Göran Svensson Christina Säll Marcus Söderlind Margareta Welander Britt-Marie Winbladh frida.stenarson@gronsaksm astarna.se 070-2345291 E-planta, Sveplants E-grupp Knut Påls väg 5 256 69 Helsingborg raste.svensson@telia.com 070-5845403 ek. för. Viola Länsstyrelsen Skåne SLU; Inst. för växtvetenskap Klara Östra Kyrkogata 12 10533 Stockholm chistina.sall@viola.se 08-7875388 Östra Boluvarden 62 a 291 86 kristianstad marcus.soderlind@m.lst.se Box 44 230 53 Alnarp ik2 Krinova Science Park 29139 Kristianstad margareta.welander@vv.slu. se Stiftelsen lantbruksforskning brittmarie.winbladh@innovations bron.se 044-252368, 0708-146 149 040-415322 044-204545
Open Space seminarium 19.1 2006: Grunden för tillväxt inom trädgårdsnäringen Roland von Bothmer Framtiden för svensk trädgårdsnäring borde vara synnerligen ljus: man sitter nästan på en hel guldgruva. Frukt och grönt ligger i tiden och det finns många positiva förtecken med produktion och konsumtion av produkter från trädgården : - näringsriktig kost - stor mångfald av produkter, med kontinuerligt många spännande nyheter - fräscht och inne ; stjärnkockarna tävlar om användningen - oftast miljövänligt producerat - en stor marknad i Sverige och en potentiellt mycket stor internationell marknad Trots de stora möjligheter som finns med frukt och grönt kommer ett antal stora frågor fram: - varför äter svenska folket så lite frukt och grönt? - varför anses trädgård nästan som en nischproduktion? - varför kan inte svenska producenter i större utsträckning konkurrera med t ex Holland? Dessa och många andra frågor måste besvaras i ett stort problemkomplex, där kedjetänkande och nya idéer måste få genomslagskraft. Därför är detta Open space-seminarium så viktigt. Vad kan universitet och näringsliv göra tillsammans för att både penetrera frågeställningarna, för att hitta lösningar och för att genomföra en förändring? Era tankar och synpunkter är därför mycket väsentliga och vi förväntar oss kloka idéer och förslag till en ny utveckling. Denna bygger på: ny kunskap effektiv kompetensutveckling nya innovationer gott entreprenörskap.
Hvad er Open Space Technology? Open Space Technology (ost) er en ny mødeform og arbejdsmetode, som bliver brugt over hele verden. Den er fuldstændig uden overflødig struktur og bliver brugt meget effektivt i grupper fra 10 til 1000 personer. OST benyttes blandt andet i USA og Europa til kritiske og komplekse emner der har med fremtiden at gøre. Open Space skaber et åbent rum. En enkel, men meget stærk ramme, skaber vilkår for en dynamisk proces med diskussion og samarbejde. Hver eneste deltager bidrager med sin kompetence og kreativitet og har direkte indflydelse på det endelige resultat. I OST gælder 4 principper: De der end måtte deltage, er de rette personer Hvad der end sker, er det eneste, der kunne være sket Det starter når tiden er inde Når det er slut er det slut - en lov: Hvis en deltager under forløbet kommer i en situation, hvor han/hun ikke lærer noget, skal deltageren bruge sine to fødder til at gå til et mere produktivt sted. Historie Open Space Technology blev første gang beskrevet af Harrinson Owen i 80 erne. I mellemtiden er flere tusinde facilitatorer verden over blevet uddannet i at bruge metoden. I Danmark har Open Space været kendt i et par år, men udbredelsen af metoden er for alvor accelereret i 2000. Harrison Owen fik idèen til Open Space efter at have arrangeret endnu en konference, hvor deltagerne på trods af, at de var tilfredse, alligevel syntes, at det vigtigste havde været kaffepauserne! Udenfor det officielle konferenceprogram fik deltagerne diskuteret de virkeligt vigtige emner og oftest med mest energi. Så hvorfor ikke forsøge at skabe en mødeform, hvor îkaffepauserneî havde en central plads? Med OST blev denne idè perfektioneret i nogle få principper og en meget stærk struktur. OST er en metode, som mobiliserer viden og erfaring hos deltager og dermed giver store grupper mulighed for at løse komplekse problemer på 1-3 dage. Organisationers kompetence til at løse opgaver er kun delvist tilgængelig i topmanagement. Den egentlige kompetence er spredt ud i hele organisationen, og/eller hos flere organisationer/interessenter. Den tid der er tilrådighed til at løse problemer og skabe accept bliver samtidigt mindre og mindre. Derfor er OST meget hurtigt blevet populær, som en metode til til løsning af komplekse problemer med mange involverede parter.
Filosofi OST er en metode, der skaber udvikling i store grupper. Metoden giver gruppen mulighed for at organisere sig selv i en simpel og klar ramme, og giver alle deltagerne mulighed for aktivt at deltage i løsningen af komplekse problemer, hvor løsningen er ukendt. OST bygger på den grundholdning, at deltagerne i mødet vil bidrage effektivt og med energi i udarbejdelse af en løsning, hvis problemet er klart og vedkommende for dem, og der samtidig er en îåben pladsî til at organisere arbejdet selv i en enkel struktur. Alle deltagere har mulighed for at påvirke dagsorden og resultat. En mulighed og frihed som følges med deltagerens ansvar for resultatet. Betingelser for Open Space Der findes selvfølgelig mange metoder til at arbejde effektivt i store grupper og det er vigtigt at vælge den rette. Open Space er langt den mest effektive, når det drejer sig om: Et klart og kraftfuldt formuleret problem En kompleks problemstilling enten på indholdssiden eller fordi der er stor uenighed blandt de involverede om løsningen. Løsningen på problemet er ukendt De involverede i problemløsningen er meget forskellige Der er et stort tidspres og løsning af problemet kan ikke vente Udbytte af Open Space Der er tre niveauer i udbyttet af et Open Space På indholdssiden bliver alle relevante emner og problemer taget op til diskussion og konklusion og eftersom grupperne tager emner op parallelt, kan et meget stort antal emner behandles på meget kort tid. Konklusionerne fra de enkelte møder rapporteres med det samme og offentliggøres for mødedeltagerne og giver dermed mulighed for løbende at analysere og følge op på gruppediskussionerne. Metoden giver en unik ramme, hvor deltagerne har alle muligheder for at mødes og danne nye netværk. Mødet er selvorganiserende og effekten af at arbejde succesfuldt på en usædvanlig fri måde giver en høj grad af ansvarsfølelse blandt deltagerne. En følelse der ofte rækker langt ud over mødets varighed. Deltagerne har alle muligheder for at komme til orde og blive hørt og taget alvorligt. Denne gode erfaring giver ofte baggrund for at skabe en mere dynamisk og lærende organisation efter det egentlige Open Space. Hvordan foregår det? Den centrale problemstilling og invitation til Open Space laves i et forberedende møde. Både problemstilling og invitation formuleres på en måde, så de, der inviteres bliver inspirerede, provokerede og fokuserede på, hvad der skal arbejdes med. Invitationen skal samtidig sende et klart signal om, at der ikke er tale om noget traditionelt møde.
Et eksempel fra nogle af de seneste Open Spaces i Danmark: - Vi skal lukke virksomheden, hvordan klarer vi det bedst muligt?î, - Hvor arbejde eksistere ikke om 3 år, hvad skaber vi i stedetî, - Er vores profession en uddødende raceî, - Vi vokser eksplosivt; hvordan håndterer vi vores egen udvikling, ideologi og glæde?î. Når et Open Space starter placeres deltagerne i en stor cirkel uden borde. Værtenî, oftest direktøren eller bestyrelsesformanden holder en kort (5-10 minutter) åbningstale, for 1) klart at udtrykke problemstillingen, 2) at alle deltagernes hjælp til løsningen er vigtig og 3) at der vil blive fuldt op på resultaterne fra Open Space. Facilitatoren skaber fokus i gruppen, skaber det åbne rum og forklarer fremgangsmåden/metoden. Deltagerne går herefter i gang med at lave mødets dagsorden ved at tage netop det emne op som han/hun brænder allermest for og føler et personligt ansvar for. Det kan være idèer, problemer, løsninger, håb eller bekymringer, tekniske og praktiske problemer, eller hvad der end måtte være vigtigt for lige præcis denne person. Når dagsordenen på denne måde er færdig, dvs. der er ikke flere i lokalet, som har emner de ønsker taget op, går deltagerne til dagsordenen for at skrive sig op til at deltage i de emner de selv finder mest interessante eller vigtigst. Når Open Space er slut og alle de mindre møder har været holdt sluttes mødet af - usædvanligt, men meget effektivt ved at referatet fra alle møder deles ud til deltagerne. Dette referat danner baggrund for senere beslutninger om handling. Efter Open Space analyseres referatet og opfølgende aktiviteter planlægges, hvis det da ikke allerede er sket under Open Space. Holdes Open Space over en dag er referatet resultatet og handling kan planlægges ud fra dette. Holdes Open Space over to dag er der mulighed for at prioritere og udarbejde handlingsplaner, hvis Open Space holdes over 2,5 ñ 3 dage bliver der også tid til refleksion og finpudsning af planer eller at starte implementeringen. Facilitatorens rolle For at et Open Space kan blive en succes er det meget vigtigt med en uddannet facilitator. Facilitatoren sikre først og fremmest at problemstillingen er egnet til et Open Space og at organisationen er klar til at følge op på de resultater som mødet giver. Facilitatoren er også vigtig i forbindelse med udarbejdelse af invitation og invitationslister. Når Open Space afholdes er facilitatorens vigtigste opgave at holde rummet åbent for den frie selvorganisering, men ellers være så usynlig som mulig, så det bliver deltagernes møde og ikke ledelsens/facilitatoren. Facilitatoren er således en nøgleperson og vigtig i ethvert Open Space. Til gengæld er Èn facilitator nok uanset gruppen størrelse. Mere information om metode og udbytte kan fås hos Open Space Institute, Denmark. Kontakt Gerard Muller på gm@openspace.dk eller tlf. (+45) 21 26 96 21. En kort beskrivelse af Open Space kan du få på http://www.openspace.dk/
Titel: Hur kan vi få det trendigt att äta frukt o grönsaker Initiativtagare: Anette Hägnefält Deltagare:Anette, Åsa B, Åsa A, Britt-Marie, Lars M, Lars-Olof, Christer A Sammanfattning: Frukt o grönt vid utgångskassorna? Priskänsligheten lägre i Pressbyrån och bensinmackar Specialiserade frukt-o-grönt-butiker som kan hålla fräscha produkter med hög omsättning med nöjda kunder som köper mer vilket ökar omsättningen Förpackningar, smartare och mindre Frukt o grönt i reklam, typ ICA och Telia Folkhälsominister engagemang det är en folkhälsofråga! Spelfilmer med ökad fog-inslag, Lasse Åbergfilm med FoG-tema Exempel på genomslag: Film om att Merlot-vin ej trendigt, medan Pinot Noire ökade! Datorspel av typen Sim city bygg upp din odling, Livsstilsspel -du blir vad du äter (Xantin i gula fläcken, potensökning vid tomatkonsumtion?) Utbildning av butikspersonal, ev skräddarsydda på Internet Butikskonsulenter Danska kampanjen 6 varje dag istället för 5 om dagen (attraherar unga män att äta FoG) Kedjorna bestämmer för mycket prispress enda målet (konsumenten är mer kvalitetsmedveten än kedjorna) Tänk mer långsiktigt! Folkhälsan kan inte förändras på ett eller två kvartal!
Titel: Hur få alla producenter aktiva i forskning och utveckling Initiativtagare: Lars-Olof Börjesson Deltagare: Elisabeth N, Anette L, Eva A, Marcus S, Anette H, Inger C, Roland v B, Frida S, Gunilla N, Kristina Säll, Lars M Sammanfattning: Viktigt att få långsiktiga pengar till forskning och utv. Skattemedel? Branschen är trångsynt. Närmande måste ske mellan SLU och produktion för förståelse och engagemang Forskning bör närma sig produktionen genom fler praktiska försök i odling GAU - gartneri Hur kommer det sig att det amerikanska systemet fungerar? Lag om skatt åter till forskn/utv Kulturkrock universitet-näringsliv (trädgård) Fler mötesplatser forskning odlare Stimulera/förenkla initiativ till forskning Producenterna har fullt upp med försäljning Fler exjobb/praktikplatser i odling > mer dialog Förenkla Formerna! Rådgivarna bör jobba med utvecklingsprojekt i odlingar Branschen är för liten för geografisk spridning av rådgivning. Pengarna Forskningsmeriteringskrav omöjliggör en forskningskarriär med tillämpande rådgivningsinsatser (odlare vill ha resultat NU, inte efter fyra år och invänta publicering) Utvecklings institut efterfrågas de kan vara mer flexibla. Producenten är intresserad av utveckling inte detaljforskning.
Titel: Omvärldsanalys för trädgårdsnäringen Initiativtagare: Sofia Akhter Deltagare: Elisabet Nilsson, Inger Christensen, Dave Servin, Britt-Marie Winbladh, Bo-Göran Svensson (E) Sammanfattning: - SLU borde marknadsföra sina utbildningar mot de nya svenskarna - Trender- mer närproducerat? - Trender- EU25 produktion i b la Polen, vart går denna export, kommer den gå norrut eller söderut? Arbetskostnaderna är låga, men de har samma energikostnader. - Kina - Svensk export: sallad och gurka - Nysvenskar som framtida trädgårdsföretagare? - Arbetskraften på friland och i växthus inte svensk
Titel: Finns det en nisch för förädling av perenner? Initiativtagare: Annette Hägnefelt Deltagare: Åsa Bellner, Kimmo Rumpunen, Eva Anflo Sammanfattning: Tanken är att med enkla korsningar skapa unik variation i ett antal intressanta arter av perenna växter. Inga nya sorter behöver döpas eller gå igenom DUS test. Ideén är att mångfald och nyheter gäller. Kul produkter förökas vegetativt! Vi diskuterade också växter som fiberråvara till textilier. I världen används bara ett fåtal arter.
Titel: Att anordna en ISHS-konferens hösten 2007 Initiativtagare: Jordbruksverket och SLU. På en konferens i Perugia fick Sverige genom Håkan Sandin och Ulla Gertsson en förfrågan att anordna en ISHS-konferens, som uppföljning på samma tema men med koppling till den nya Europeiska vattenlagstiftningen. Temat eller utmaningen är Hur utvecklar vi potatis- och grönsaksproduktionen i fält på ett ekonomiskt och miljömässigt beständigt sätt ur ett Nordeuropeiskt perspektiv. Deltagare: Inger Christensen Håkan Sandin Bo-Göran Svensson Konklusion Ett intressant förslag som bör förankras i näringen, SLU och inom Jordbruksverket Följande teman diskuterades som underlag för; Forskning ur ett Nordeuropeiskt perspektiv Miljöeffekter av potatis- grönsaksproduktion Produktion, rådgivning och forskning. Forskningens implementering i näringen Lönsamma företagsekonomiska åtgärder först Beständig hållbar utveckling med utgångspunkt från gällande lagstiftning, bl.a. Vattendirektivet Konkurrenskraften i produktionen och miljön hand i hand. Samarbete mellan produktion, myndigheter och forskning Förankringsprocessen måste fortsätta Projektgrupper måste sättas samman Vilka forum????? Titel: Skapa tillväxtprogram för frukt och grönt Initiativtagare: Gert Göransson Deltagare: Anette Lundvall,IK2,Sofia Akhter, LRF, Dave Servin, SLU, Marie Olsson, SLU, Sten Olsson, GRO, Bengt Persson, LRF, Caroline Göransson,
LRF Konsult, Kimmo Rumpunenen, SLU, Christina Säll, Viola, Bo Göran Svensson, E-pant, Roland von Bothmer, SLU Sammanfattning: Partnerskap Alnarp får uppgiften att förbereda och organisera ett program för Frukt och Grönt. PM skickas till Gunilla Nordberg och Bengt Persson. Programmet ska leda till en dubblering av produktion och sektor och vara långsiktigt (10 år) Programmet omfattar Forskning, Företag och Samhälle. Forskning: Ett program med industridoktorander organiseras. Samhälle: Programmet förankras i LBU-program (Länsstyrelsen), Statens Jordbruksverk och Innovation i Gränsland Företag: Ett urval göres av intressanta produktkedjor och intressanta engagerade företag i hela kedjan. Analys bör ske av hur höga förädlingsvärden kan skapas, strategier och samarbeten för export samt hur entreprenörskap och företagsutveckling kan stimuleras
Titel: Produktutveckling Initiativtagare: Bengt Persson, LRF Deltagare: Åsa Andersson, Bo-Göran Svensson, Åsa Bellner, Caroline Göransson, Gert Göransson, Frida Stenarsson, Gunilla Norberg, Christer Andersson, Marie Olsson, Lars-Olof Börjesson, Roland von Bothmer, Sten Olsson, Sofia Akther, Anette Hägenefelt, Christina Säll Sammanfattning: Produktutveckling finns i olika dimenssioner För färskvaran o Sorter o Förpackningar o Tvättning och putsning o Ready to eat format Sortutveckling och profilering av sort är möjlig för fler produkter än där det idag används, på Äpple och Potatis. Alnarp och växtförädlingsföretagen kan tillsammans med odlargrupperingar utveckla nya sorter där man skapar unicitet på marknaden för dessa sorter. Det togs upp exempel på företag som har vidareutvecklat sina produkter genom maskinell bearbetning, Mariannes svarvade minimorötter, Öllövsgårdens Babyleaf och Virahills rotselleri. Denna typ av produktutveckling kan ske även inom andra produktområden. Som råvara i färdigmat i befintlig industri Det vore önskvärt att mer av svenska frukter och grönsaker kan komma in i den färdigmat som tillverkas i Sverige. Här behöver dialogen mellan olika företag förädlingskedjan underlättas. I färdigmats industrin är det inte toppkvalitet som gäller utan priset i relation till råvaruutnyttjandegraden är helt styrande. Här skulle kunna finnas en möjlighet för 2 klass kvalitéer om de kunde tas fram i tillräckliga volymer och till ett tillräckligt bra pris kunna passa in. Gruppen förde också en diskussion om när eller om oljan blir så dyr så att industrin måste börja ta svensk råvara. Detta utifrån att det finns redan idag många färdigmatsprodukter som innehåller frukt och grönsaker men dessa kommer oftast från de nya EU länderna. Nya produkter o Nya varianter, nya växter o Nya förädlingsmetoder I ett antal länder har det tagits fram nya produkter på frukt och grönt området som inte finns på den svenska marknaden, här finns möjligheter. När man skall utveckla nya produkter är det viktigt att ha en dialog i hela kedjan, från slutkund
till odling, detta måste man göra i samverkan. Vår konkurrensförmåga ligger i unicitet och högt kunskapsinnehåll i produkterna.
Titel: Hur gör vi SLU tillgängligt för näringen? Initiativtagare: Håkan Schroeder Deltagare: L Mogren, M Söderlind, G Nordberg, Bo-Göran Svensson, Sammanfattning: - Näringen kräver att problem och frågor fångas upp och löses när de är aktuella. - Det gäller att utnyttja de möjligheter som ges att knyta aktuella frågor till pågående verksamhet. Som exempel kan nämnas att fältförsök som används inom ett fördjupat doktorandprojekt till en låg kostnad kan kompletteras med orienterande försöksled som behandlar en aktuell fråga. Det kan också ha ett demonstrationssyfte. Resurser för dessa insatser kan tillföras från t ex KULM-medel (informationsmedel). Genom att utveckla projektledningsrutiner vid SLU kan man säkerställa att dessa möjligheter alltid övervägs vid projektstart. - Utveckla kontaktnätet mellan SLU och näringens kulturgrupper. Utveckla befintliga strukturer till en gemensam resurs. Använd regelbundna möten för att diskutera angelägna FoU-behov. Bjud in också in studenter.
Titel: Framtida forskingsprioriteringar. Initiativtagare: Eva Pettersson Deltagare: Roland von Bothmer Gunilla Nordberg Caroline Göransson Eva Anflo Håkan Sandin Daver Servin Marcus Söderlind Bo-Göran Svensson Sofia Akhter Inger Christensen Kimmo Rumpunen Håkan Schroeder Christina Säll Margareta Welander Sten Olsson?? Sammanfattning: Prioriterade områden inom trädgårdsforskningen - konkreta förslag Produktutveckling av frukt, bär och grönsaker Nya sorter och nya tekniker inom frukt och grönsaker Screena vilka möjligheter som finns för trädgårdsnäringen utifrån befintliga odlingar/näring samt potentiella möjligheter utifrån svenska förutsättningar. Metoder för att skapa ett friskt material för svensk odling. Transformation av egenskaper/gener - gener finns idag som kan föras in i t ex äpple för att påskynda blomning och därmed förädlingen. Sjukdomsgener finns också. Ekonomisk forskning anpassad efter t ex - företag med ökande volym - stora företag som vill fokusera på export (produktion av mervärde som kan resultera i patent) - företag för nischproduktion
Större samordnad (universitet, inst, finansiärer, SMHI) satsning på väderprognoser bevattningsprognoser. Utveckling av teknik Visionsforskning Vattencirkulation inom frilandsodlingen. Landskapsplanering spinoff mot pantskolorna. Ask-sjukan? Energi inom växthusodlingen. Framtidsdiskussion och problem Engagemang av odlingen i forskningen brister ibland, men det finns även mycket engagerade odlare som suktar efter kunskap och rådgivning Satsa på att utveckla nya produkter för nya kunder t ex foder till hästar och andra husdjur. Nyponskal till hästar säljs i dag som funktional food. Vad vill ungdomarna ha t ex sötare äpplen hälsoäpplet. Sortprovning vem skall ansvara för detta i framtiden? E-gruppen finansierar idag visa tester av sorter, men i den begränsad omfattning. Vi måste tillåta oss själva att se 10-20 år framåt. Viktigt att skapa nätverk inom EU t ex COST. Arbetssätt Viktigt med projekt där näringen är involverad t ex använda befintlig odling för försök samarbete forskning och odlare. Goda exempel finns i dag t ex recirkulationsprojektet av Beatrix Alsanius. Projektet har redan resulterat i att 5 odlare investerat i olika tekniker för recirkulation. Ofta landar forskningen på problemlösande forskning. Det behövs mer visionsforskning där forskningen kan hjälpa till med att stödja tillväxt inom trädgårdsnäringen. Viktigt att finansiärerna definierar vilka krav/villkor man ställer på teknisk utveckling/forskning. Definiera knytning till företag osv.
Viktig att forskningsfinansiärerna öppnar upp för ett varierande arbetssätt te x grundforskning, pilotprojekt, beställningsprojekt, litteraturstudier, idéskisser. Långsiktiga program behöver definieras för att bibehålla kompetensen och öka fokusering och effektivitet. Stat (t ex genom SJV) och näring bör samverka för att identifiera de viktigaste områdena som resulterar i en tydlig kompetensstruktur. Bättre samverkan mellan finansiärer t ex SLF och Partnerskapet. Ge tydliga direktiv till forskarna att beakta båda finansiärerna i sin ansökan. Mentorskap inom SLU företagsrepresentanter som följder det som händer inom universitetet. I en forskarutbildning kanske man ska lägga in ett näringsinriktat projekt som direkt gagnar näringen att jämföra med en doktorandkurs.
Titel: Profilering av Svenska Produkter i Retur Systemets låda. Initiativtagare: Christer Andersson Svenska Retursystem Deltagare: Carolin Göransson LRF, Frida Stenarsson Grönsaksmästarna, Åsa Andersson Svenska Odlarlaget, Lars.Olof Börjesson Äppelriket Sammanfattning: Äppelriket gör försök med ett insticksark med profilering på insidan, tyvärr tar man bort detta i butik Viktigt att produkten är av bra kvalité eftersom producenten ej profilerar sig på yttersidan. Man vill föra dialog med Svenska Retursystem om profilering, så det fungerar hela vägen Att produkterna i butiken ej flyttas till smutsiga och felmärkta lådor i butiken. Ökning av konsumentförpackning, detta ej av behovet av profilering pga returlådan utan generelt ökning av konsumentförpackning. Detta i sin tur minskar profileringsbehovet på lådan.
Titel: Rekrytering attraktionskraft för förtagande bland ungdomar Initiativtagare: Håkan Schroeder/Gunilla Nordberg Deltagare:Markus S, Eva A, Eva P, Elisabeth Nilsson Sammanfattning: - Svårt slussa in ungdomar i trädgårdsnäringen via sommarjobb (helgarbete kanske lättare). Pressad ekonomi, arbetsmiljö etc hinder - Låg status men hur kan Mc Donalds? - Delaktighet i verksamheten viktig tidigt i kontakten för att skapa intresse. - Trädgård är spännande! Kretavitet, liv, dofter etc. Hur synliggör man dessa plusvärden. - Biologilärare och förskolelärare viktiga budbärare för gröna sektorn. SLU kan fortbilda dem och ge dem redskap för att knyta trädgård till undervisningen (vinna-vinna situation). Torslunda ett positivt exempel. - Sommarkollo på trädgårdstema? - Bo på lantgård ett utvecklingsbart koncept öka kontakten och lärandet om trädgårdsodling och trädgårdsprodukter. - Hur kan man utveckla skolträdgårdskonceptet. Krävs organisation och tekniska lösningar som gör det enkelt för lärare etc. Malmö kommun intresserade. - Hur når man studievägledarna? Bjud in dem och locka med snabbutbildning i blomsterarrangemang etc. Hur kommer man in under deras utbildning. - Hur skapar man kontakter med företagande för SLU studenter. mentorer, faddersystem etc. Examensarbete kan vara ett sätt att skapa en vinnavinna situation. Studenten löser ett problem åt företaget tillsammans med handledaren från SLU samtidigt som studenten får kontakter. Examensarbetesideér synliggörs via hemsida partnerskap SLU Alnarp. - Deltar SLU i ungt företagande aktiviteter? Hur får man in trädgårdsinnovationer i dessa evenemang? - Hur skapas ett politiskt stöd för en satsning på företagande och nya jobb i den gröna sektorn. Bidrag, riskkapital etc för att starta företag.