Promemoria Brasília Landrapport Brasilien januari 2017 Huvudstad: Brasília Språk: Portugisiska Statsskick: Federativ republik Folkmängd: 204,5 miljoner år 2015 Yta: 8 547 400 m² Valuta: Real Stats- och regeringschef: President Michel Temer (PMDB) Vicepresident: - Utrikesminister: José Serra (PSDB), inklusive utrikeshandel Finansminister: Henrique Meirelles Försvarsminister: Raul Jungmann (PPS) Större politiska partier: PMDB (Partido do Movimento Democrático Brasilieiro - mitten) PT (Partido dos Trabalhadores- mitten/vänster) PSDB (Partido da Social Democracia Brasilieira - mitten) PP (Partido Progressista - höger) PSB (Partido Socialista Brasileiro - mitten/vänster) DEM (Democratas - höger) Nästa val: President-och kongressval 2018 Rösträtt: Obligatorisk rösträtt från 18 till 70 år. Frivillig rösträtt mellan 16-18 år och över 70 år samt för analfabeter BNP: 2 186,9 miljarder USD år 2014 och 1 534, 8 miljarder 2016 BNP per capita: 5 969 USD i januari 2016 BNP-tillväxt: -3,3 procent prognos för helåret 2016 (IMF) Offentlig arbetslöshet: 6,8 procent år 2015 och 11 procent juli 2016 (IMF) Inflationstakt: 9,0 procent i 2015 och 8,7 procent förväntad 2016 (IMF). Viktigaste exportprodukter: Malm, råolja, soja, socker och kött Viktigaste handelspartners: EU, Kina, USA och Mercosul Varuhandel med Sverige: Brasilien importerade varor från Sverige för ca 7,3 miljarder SEK under 2015. Samma år exporterade Brasilien varor till Sverige för 5 miljoner SEK (SCB).
Sveriges Ambassad Promemoria 2(14) Allmänt om Brasilien Brasilien är det femte största landet i världen, såväl till storlek som till befolkning. Det är ett land som karakteriseras av stora kontraster och stor ojämlikhet; vissa delar av landet har en utvecklingsgrad som ligger i nivå med industriländer, medan andra regioner ligger långt efter och har stora utvecklingsbehov. Befolkningen är etniskt blandad och många har rötter i andra delar av världen. Mer än hälften av landets invånare identifierar sig som av afro-brasilianskt ursprung. De senaste två decennierna har Brasilien genomgått en positiv utveckling när det kommer till att minska fattigdomen och de sociala klyftorna. Detta tack vare god tillväxt som skapat jobb och möjliggjort utbyggnaden av omfattande statliga omfördelningsprogram. Brasilien var år 2014 rankat som världens sjunde största ekonomi, men tappade under 2015 två placeringar på grund av fallande råvarupriser i kombination med en illa skött ekonomi och stora korruptionsskandaler där bl.a. statsägda oljebolaget Petrobras är inblandat. I samband med uppdagandet av korruptionsskandalen som går under namnet Lava Jato (biltvätt) uppstod politisk turbulens i landet som har lett till att en rad högt uppsatta politiker och inflytelserika företagsledare tvingats avgå, betala böter eller avtjäna fängelsestraff. Detta, men framför allt den dåligt skötta ekonomin, tvingade president Dilma Rousseff att avgå den 31 augusti 2016 efter omröstning om riksrätt i senaten. Grunden för anklagelserna handlar om påstådda brott mot landets budgetlagar. Under riksrättsprocessen tog vice-president Michel Temer tillfälligt över makten men Temer är sedan det definitiva avsättandet president fram till och med nästa ordinarie val 2018. Han representerar det stora centerorientarade maktpartiet Partido do Movimento Democrático Brasilieiro (PMDB), som var det parti som ledde riksrättskampanjen mot Dilma. President Temer leder nu en koalitionsregering med ett stort antal ministrar från olika partier som drev riksrättsprocessen. Relationen med Sverige Sverige och Brasilien har ett strategiskt partnerskap som omfattar sju områden: politisk dialog och samarbete i multilaterala fora; handel och investeringar; bioenergi och biodrivmedel; försvar; klimatförhandlingar och hållbar utveckling; vetenskap, innovation och högteknologi samt kulturellt utbyte och utbildning. Brasiliens beslut att köpa 36 Gripen i december 2013 har haft positiva effekter på det bilaterala strategiska partnerskapet i sin helhet. Gripen NG är ett unikt projekt, dels på grund av sin potentiella volym (Brasilien kan på sikt bli världens största Gripenanvändare), dels på grund av
Sveriges Ambassad Promemoria 3(14) ambitionen att göra Brasilien till en fullt delaktig partner i Gripensystemets utveckling och produktion. Det handlar om ett nära samarbete som kommer att pågå de närmste 30-40 åren. Besöksutbytet har varit omfattande de senaste åren med statsbesök av dåvarande president Lula da Silva i Sverige 2007 och statsbesök av kungaparet i Brasilien 2010. President Lula besökte också Sverige i samband med EUordförandeskapet 2009. Kungaparet, statsministern, biståndsministern och miljöministern ingick i den svenska delegationen till konferensen Rio+20 2012. Samma år besökte även dåvarande vice-president Temer med delegation tillsammans med utriksministern Patriota Sverige för bilaterala överläggningar. I januari 2015 var statsminister Stefan Löfven på plats i Brasilien för att närvara vid Rousseffs presidentinstallation. Under 2015 följde en rad besök av svenska representanter i Brasilien. I maj kom näringsminister Damberg med en stor Team Sweden-delegation på besök för bilaterala överläggningar med flera brasilianska regeringsföreträdare. President Rousseff reste samma år i oktober till Sverige med syfte att ytterligare fördjupa det bilaterala partnerskapet mellan länderna. I slutet av augusti reste försvarsutskottet till Brasilien följt av infrastrukturminister Anna Johansson som i november deltog i en WHO-konferens angående Road Safety i São Paulo. De täta besöken har fortsatt under 2016 då en miljödelegation besökte Brasilien i mars för att fördjupa det MoU på miljöområdet som våra länder har. Även konstitutionsutskottet var på besök i och Manaus i mars 2016. Under de olympiska spelen i Rio de Janeiro i augusti besökte kungaparet samt folkhälso-, sjukvårds och idrottsministern Gabriel Wikström landet. Under Paralympics besökte barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér Rio de Janeiro. Uppskattningsvis 200 svenska företag finns i Brasilien, varav ett antal har produktion i Brasilien med export till tredje land. Sammanlagt sysselsätter dessa företag över 70 000 personer och omsätter ca 130 miljarder SEK (Swedchams och Business Swedens uppskattning). De första svenska företagen, som Johnsonrederierna, kom till Brasilien redan för över 100 år sedan. Ericsson firade nyligen 90-årsjubileum och svenska handelskammaren i São Paulo 60 år. São Paulo är efter Göteborg Sveriges främsta industriregion. Gripensamarbetet kommer att innebära en ny plattform för den svenska industriella närvaron i Brasilien och skapa nya möjligheter. Bland
Sveriges Ambassad Promemoria 4(14) nyetableringar i Brasilien märks företag som Elekta, Kreab, Spotify, izettle och Hyper Island. Sverige har ett handelsöverskott i relation till Brasilien och importerade 2015 varor från Brasilien till ett ungefärligt värde av 5 miljarder SEK där kaffe och verkstadsprodukter var de största varugrupperna. Brasilien importerade samma år varor från Sverige till ett värde av 7,3 miljarder SEK, framförallt maskiner, kemikalier samt transportprodukter. Av de flera tusen svenska medborgare som finns bosatta i Brasilien bor de flesta i São Paulo-området. Rio de Janeiro och nordöstra Brasilien är attraktiva destinationer för svenska turister. Omkring 6 000 brasilianska medborgare är bosatta i Sverige. Tack vare Gripen-samarbetet bor det i Linköping över hundra brasilianska familjer med SAAB-anknytning. Relationen mellan Brasilien och Sverige har en speciell karaktär på grund av HM Drottning Silvias barndomsband till landet, arbetarpartiets tidiga kontakter med den svenska fackföreningsrörelsen (främst Metall) samt anknytningar på idrottsområdet. Fotbollskontakterna inte minst minnet av Brasiliens första VM-seger 1958 i Sverige, mot Sverige är högst levande i Brasilien än idag. Inrikespolitik President Dilma Rousseff tillträdde år 2011 och blev i oktober 2014 omvald för en andra mandatperiod. Rousseffs vinstmarginal var i det senaste valet bara tre procentenheter gentemot motståndaren Aécio Neves socialdemokratiska PSDB (mittenparti). Inte sedan 1989 har polariseringen under ett presidentval varit så stor och gav Dilma en dålig start för sin andra presidentperiod. Petrobrasskandalen- kopplat till statliga företaget Petrobras som uppdagades 2014 - ledde till ett stegrande politiskt missnöje bland befolkningen och sänkte drastiskt internationella investerares förtroende för Brasilien. Väljarnas förtroende för Rousseff blev därför historiskt lågt och hon tappade stöd även i de nordöstra delarna, där PT traditionellt har sina kärnväljare. Under våren och sommaren 2015 genomfördes flera stora protester runt om i landet den första med hela två miljoner demonstranter mot Rousseff och hennes regering. I mitten på augusti deltog hundratusentals deltagare i demonstrationer i samtliga av landets delstater. Dilmas politiska motståndare tog chansen att få henne avsatt och inledde en riksrättsprocess mot henne. I deputeradekammarens omröstning om riksrätt
Sveriges Ambassad Promemoria 5(14) den 15-17 april i år röstade 367 av de 513 ledamöterna för att hon skulle ställas inför riksträtt, vilket med god marginal översteg de två tredjedelar som behövdes. Den brasilianska senaten röstade därefter med siffrorna 55 röster för att ställa presidenten inför riksrätt och 22 mot och Rousseff tvingades därmed lämna över till vicepresidenten, Michel Temer (PMDB) som tog över presidentposten interimistiskt medan senaten fortsatte behandla frågan. Den 31 augusti röstade senaten slutligt för att fälla Rousseff och därigenom avsattes presidenten permanent. Röstsiffrorna 61 för och 20 mot innebar fem rösters marginal mot kravet på två tredjedelar. Anklagelserna mot Rousseff bestod i att ha brutit mot budgetlagar då hon lånat pengar från statsbanker för att finansiera offentliga utgifter men det var under processen tydligt att också den stora ekonomiska kris landet genomgått samt regeringspartiets inblandning i korruptionsskandalen kring Petrobras haft betydelse. Även om missnöjet mot Dilma varit stort bland befolkningen solkades processen av att den drevs av den dåvarande talmannen i den brasilianska deputeradekammaren, Eduardo Cunha (PDMB) som är under utredning för bla korruption och pengatvätt. Cunha har tvingats avgå (samt även uteslutits ur kongressen) och har ersatts av den mer diskrete Rodrigo Maia från partiet DEM. Michel Temer kommer leda landet fram till nästa ordinarie val 2018. Temer och hans ekonomiska team har aviserat ambitiösa planer på att försöka balansera budgeten bl. a. genom att sätta ett tak på offentliga utgifter. Han vill också genomföra en pensionsreform och försöka Brasiliens export- och investeringsfrämjande. Mycket ska åtgärdas på kort tid av Temerregeringen och utmaningarna många. De tuffa åtgärderna måste sättas in snarast. Samtidigt handlar mycket av den politiska diskussionen redan om valet 2018 och stödpartierna lär bli allt mindre lojala ju närmare vi kommer valdagen. Detta gäller inte minst mittenpartet PSDB som själva vill återta makten efter många år i opposition. PT lär också försöka sätta käppar i hjulet från start. Utrikespolitik Brasiliens främsta utrikespolitiska mål anses vara att erhålla en permanent plats i säkerhetsrådet. Eftersom Brasilien av tradition ogärna lägger sig i andra länders interna angelägenheter, kritiseras man av många för att vara alltför passivt för att kunna axla ett större internationellt ansvar. Detta återspeglas t.ex. i Brasiliens syn på situationen i Ukraina, där man propagerar för återhållsamhet. Dock kan nämnas att Brasilien erkände Palestina i slutet av 2010.
Sveriges Ambassad Promemoria 6(14) Brasilien spelar oundvikligen en ledande roll i Latinamerika, men försöker undvika att framstå som alltför dominerande. Man vinnlägger sig om nära bilaterala relationer med de enskilda länderna på kontinenten, inte minst för att förebygga uppkomsten av en spansktalande front. Brasilien har varit en aktiv men diskret medlare i regionala frågor. Man verkar för ökad regional integration, men de geopolitiska förutsättningarna härför är inte de bästa då Brasilien uppfattas som för stort för att kunna accepteras som motor i en sådan integration. Förutom samarbetet inom Mercosur, framhäver Brasilien ofta samarbetet inom den sydamerikanska organisationen UNASUR på bekostnad av samarbetet inom den latinamerikanska organisationen CELAC. Detta på grund av att rivalen Mexiko inte är med i UNASUR. Brasilien är en, för Sverige och EU, viktig samarbetspartner och aktör inom de tre stora förhandlingarna det senaste året: de nya hållbara utvecklingsmålen post 2015, finansieringen av den nya utvecklingsagendan och det nya klimatavtalet. Detta i egenskap av BRICS-land, att man befinner sig någonstans mellan det som kallas nord och syd samt att man i många fall har förmågan att få med sig övriga G77. Brasilien är fortsatt en stark företrädare av syd-syd samarbetet och är noga med att framhäva utvecklingsländernas avsikt att skapa hållbar ekonomisk-, social- samt miljöutveckling. Brasiliens inhemska erfarenheter av fattigdomsbekämpning och utveckling anses vara en fördel för landet i dess växande roll som icke-traditionell givare. Brasilien har på senare år utökat sina internationella fredsbevarande insatser i konfliktzoner. Exempelvis leder man den militära delen av FN:s stabiliseringsuppdrag MINUSTHA på Haiti och samordnar FN-aktiviteter i Guinea-Bissau. Brasilien har också ökat sitt finansiella stöd till det internationella humanitära arbetet. Försvarspolitik och Försvarmakten Brasilien är det helt dominerande landet i Sydamerika; ekonomiskt, militärt och storleksmässigt. Försvarsmakten är i särklass störst även om utrustningen i mångt och mycket är föråldrad. De militära hotbilderna är otydliga, men högsta prioritet i säkerhetspolitiken är skyddet av Amazonas och den långa kustremsan med tillhörande territorialvatten där stora mängder olja upptäckts. I brasilianska gränsområden i Amazonas finns problem kopplade både till gerillaaktiviteter och till illegal verksamhet som drogsmuggling. Det inträffar
Sveriges Ambassad Promemoria 7(14) att brasilianska flygvapnet släpper bomber på illegala start- och landningsstråk som knarksmugglare byggt i Amazonas. I Amazonas verkar en stor mängd NGO:s, som brasilianarna ofta är kritiska till och som anklagas för att gå USA:s (eller det internationella samfundets ) ärenden. Brasilien har därför infört hårdare kontroll över de organisationer som verkar i Amazonas. Brasilien är en regional stormakt men har även större utrikespolitiska ambitioner. Landet vill vara så oberoende som möjligt av USA och agerar för att stärka sin egen roll och minska USA:s roll i närområdet. USA har vid ett antal tillfällen nekat Brasilien teknologi inom försvarsområdet, bl.a. inom rymd-, raket- och jaktrobotområdet vilket brasilianarna ser mycket negativt på. Helikoptrar, havsövervakningsflygplan och ubåtar har införskaffats och dåvarande president Rousseff tog i december 2013 beslut om anskaffning av Gripen. Försvarsmakten lider samtidigt av strukturella problem där huvuddelen av budgeten går till fasta kostnader i form av löner och pensioner, vilket gör att utrymmet för nyinvesteringar är mycket begränsat. Som en konsekvens av detta har brasilianska försvarsindustrin under 90-talet haft svårt att överleva. Ny politisk fokus har dock lagts på att lämna stöd till industrin, bl.a. genom framtagandet av en ny nationell försvarsindustripolitik. Vid alla större upphandlingar kräver Brasilien teknologiöverföring. Detta har blivit en del i en nationell strategi för att lyfta den teknologiska nivån så att landet kan utvecklas på sikt. Teknologiöverföring prioriteras mycket högt i alla samhällssektorer och är en stor och viktig del i Gripenupphandlingen. Handels- och industripolitik Brasilien har under större delen av 1900-talet skyddat sin ekonomi från extern konkurrens och driver traditionellt en protektionistisk handelspolitik med höga tullar och icke-tariffära handelshinder för utländska företag. Detta var ett viktigt skäl till de stora svenska industriföretagens tidiga etablering i landet. En viss omsvängning skedde under 1990-talet, mest tydligt under president Fernando Henrique Cardoso (1994 2002). Under Lula da Silvas administration utvecklades det regionala samarbetet på handelsområdet, företrädelsevis inom tullunionen Mercosur. För att vara ett så stort land har också Brasilien förvånande få frihandelsavtal. Genom tullunionen Mercosur har Brasilien endast frihandelsavtal med Israel,
Sveriges Ambassad Promemoria 8(14) Libanon, Egypten och Palestina. Även om regeringen Temer ännu inte förändrat den nuvarande handelslinjen har handelsfrågan, inklusive exportoch investeringsfrämjandet, lyfts upp som ett prioriterat område. För närvarande förs initiala diskussioner med Kanada, Indien och Mexiko om frihandelsavtal, liksom ett närmande till Stillahavsalliansen. Högsta prioritet är dock att avsluta förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan Mercosur och EU. Dessa förhandlingar inleddes redan 1999 men har stått stilla länge. Under 2016 har förhandlingarna fått ny energi, främst genom Brasiliens, och delvis Argentinas, ökade intresse och i maj 2016 genomfördes en andra omgång budutväxling. Handeln med EU är viktig för Brasilien även om EU:s betydelse har minskat något senaste åren. År 2015 exporterade EU produkter till Brasilien för 34,6 miljarder EUR och importen utgjorde 31 miljarder EUR. Brasiliens export till EU28 består framförallt av jordbruksprodukter och råvaror, medan Brasiliens import därifrån i första hand består av förädlade produkter såsom maskiner, transportutrustning och kemikalier. De senaste uppdateringarna från 2013 om EU:s direktinvesteringar i Brasilien uppgick då till ett värde av 35,6 miljarder EUR, en ökning med 22,2 miljarder EUR från 2012. Brasiliens direktinvesteringar till EU28 under 2013 ökade till 21,5 miljarder EUR, en kraftig ökning från 2,2 miljarder EUR året innan (Eurostat). Ekonomisk situation Den brasilianska ekonomin har grundläggande strukturella problem i form av höga offentliga utgifter, ökande budgetunderskott, för låg andel investeringar och priskontroller för att stävja inflationen. Andra strukturella hinder i ekonomin är de som i folkmun kallas den brasilianska kostnaden (Custo Brasil) vilket är en sammanfattande benämning på det höga skattetrycket och det ineffektiva skattesystemet, den oflexibla arbetsmarknaden, den bristfälliga infrastrukturen, korruption och den tungrodda byråkratin. I världsbankens Doing Business hamnade Brasilien på plats 116 av 189 länder år 2015. När Temer kom till makten i maj tillsatte även ett marknadsvänligt team med finansminsitern Henrique Meirelles i spetsen. Detta för att snabbt kunna få ordning på ekonomin, men utmaningarna är många. Brasiliens ekonomi minskade med 5,3% under årets första kvartal. Tillväxten har varit negativ de senaste fem kvartalen och trenden ser dessvärre inte ut att vända inom den en snar framtid. OECD:s bedömning är att ekonomin kommer att krympa med 4,3 % i år, medan centralbanken förutspår 3,8 %. OECD tror också att
Sveriges Ambassad Promemoria 9(14) recessionen kommer att fortsätta under 2017 givet den politiska instabiliteten. IMF förutspådde dock nyligen att BNP växer med 0,5% under 2017. Arbetslösheten nådde för Brasilien rekordhöga 11.2% i april. Inflationen är fortfarande hög runt 9,3% vilket är betydligt över målet 6,5%. Centralbanken har, efter en längre tids kontinuerliga höjningar, aviserat att de avser behålla styrräntan på 14,25%. Troligtvis för att undvika att ytterligare bidra till den negativa tillväxten. Underskottet i bytesbalansen var i mars 2,3% av BNP medan motsvarande siffra 2015 var 4,2% av BNP. Detta beror framförallt på en förbättrad handelsbalans och minskade remitteringar från investeringar. Trots Brasiliens låga kreditvärdighet - flertalet ratinginstitut har nedgraderat investeringsgraden och lagt till en negativ outlook - är valutareserven fortfarande solid på 380 miljarder USD dvs 20% av BNP. De flesta bedömare, och även regeringen, tycks vara ense om att investeringar nu måste ta över som tillväxtmotor. Stora investeringar krävs i energisektorn (kraftverk, olja och gas) och för att förbättra den bristfälliga infrastrukturen (vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar). Även om framsteg har uppnåtts avseende koncessioner, där flygplatsprojekten har kommit längst, går processen långsamt. Infrastruktur och investeringsplaner Brasiliens infrastruktur är underutvecklad i jämförelse med andra medelinkomstländer och är en hämmande faktor för landets tillväxt och handel. Stora investeringar krävs framöver. Enligt en undersökning genomförd av brasilianska transportkonfederationen CNT 2014 är enbart 12 % av landets totala vägnät, (1,7 miljoner km) asfalterade. Detta är 18 gånger lägre än i USA och 14 gånger lägre än i Kina. Bristerna är stora även vad gäller säkerhet och kapacitet. Kvalitets- och kapacitetsbristerna i vägnätet medför hög bensinförbrukning, snabb förslitning på fordon och en hög olycksfrekvens. Den nuvarande regeringen har nyligen aviserat att man kommer att auktionera ut koncessioner för olje- och energiutvinning och andra infrastrukturprojekt som vägar och flygplatser. Förhoppningen är att detta ska förbättra den eftersatta infrastrukturen, locka utländska investerare till landet och inbringa mångmiljardbelopp till statskassan. Även om framsteg har skett avseende bl.a. de många flygplatsprojekten har utrullningen av koncessionerna inte gått
Sveriges Ambassad Promemoria 10(14) smärtfritt. Nyligen fick t.ex. en auktion för eldistributionsbolaget Celg skjutas upp p.g.a. bristande intresse. Klimat, miljö och energi Brasilien är världens sjunde största utsläppsland och stod 2014 för ca 4,17 procent av de globala utsläppen. Traditionellt kommer utsläppen framförallt från avskogning, men mellan 2004 och 2013 lyckades man minska avskogningen med nära 80 procent. Detta delvis p.g.a. regeringens handlingsplan för minskad avskogning som bl.a. inneburit ökad övervakning och stärkta polisinsatser mot illegal verksamhet samt etablerandet av nya skyddsområden i Amazonasregionen. Även ökad medvetenhet bland konsumenter samt frivilliga initiativ från företag och branschöverenskommelser (såsom sojaodlare och köttproducenter) att inte använda produkter som kommer från avskogad mark, har bidragit till att minska trycket på regnskogen. Det brasilianska löftet under klimatmötet i Paris 2015 var att minska landets totala utsläpp med 37% procent t.o.m. 2025 och med 43% fram till 2030 vilket var det mest ambitiösa bland icke-annex 1- länderna. För att uppnå detta måste landet få stopp på den olovliga avskogningen till år 2030 och återplantera 12 miljoner hektar skog. Vad gäller energiproduktion har Brasilien en betydligt renare energimatris än många andra länder. Runt hälften av den totala energiförsörjningen härstammar från förnybara energikällor och runt 70 procent av den inhemska produktionen av elektricitet kommer från vattenkraft. Det är problematiskt för Brasilien att vara så pass beroende av vattenkraft, då landet de senaste åren drabbats av ovanligt långa torrperioder som nästan tömt vattenreservoarerna. Torkan har särskilt drabbat de sydöstra delstaterna, som å ena sidan har färre vattentillgångar och å andra sidan utgör landets ekonomiska motor. Bakomliggande orsaker är dels globala klimatförändringar och avskogning, men inte minst den undermåliga infrastrukturen. Torkan har lett till att Brasilien tvingats importera energi samt använda sig av icke förnybara energikällor. Vissa investeringar sker inom andra förnyelsebara energikällor som sol- och vindenergi, men utnyttjas enligt bedömare i alltför liten utsträckning. Brasilien är en av världens största producenter av biodrivmedel från sockerrör. En stor del av landets bilar kan köras på både etanol och bensin. Etanolproduktionen har kritiserats för att tränga ut livsmedelsproduktionen, men från brasiliansk sida framhålls att mindre än en procent av landets yta
Sveriges Ambassad Promemoria 11(14) upptas av sockerodling samt att livsmedelsproduktionen ökar snabbare än etanolproduktionen. Befolkning och religion Brasilien har en relativt ung befolkning, men medelåldern har ökat beroende på minskade födelse- och dödstal. Brasilien har idag världens näst största svarta befolkning (efter Nigeria), det största antalet japaner utanför Japan och fler människor med påbrå från Libanon och Syrien än dagens befolkning i dessa länder. Enligt den senaste folkräkningen (2010) betraktar sig ca 900 000 personer som urfolk. Dessa består av över 300 folkgrupper som talar omkring 270 språk. Urfolkens rättigheter garanteras i konstitutionen från 1988, inklusive rätten att utöva sin kultur samt rätten till traditionell mark. För närvarande finns ca 660 urfolksområden, vilka utgör ca 13 procent av landets totala yta. Markregleringen pågår fortfarande och allvarliga konflikter kring detta förekommer. Det koloniala arvet är påtagligt. De ledande skikten består fortfarande nästan uteslutande av europeiska ättlingar trots att svarta och den stora andelen av befolkningen med blandat ursprung utgör över hälften av medborgarna. Brasilien har till antalet fler romerska katoliker än något annat land. Katolicismen tappar dock medlemmar till bl.a. pingströrelsen och evangeliska samfund vars anhängare har fördubblats det senaste årtiondet. I dagsläget säger sig drygt 60 procent av landets befolkning vara katoliker. Katolicismen är också delvis uppblandad med afro-brasilianska religioner, såsom Candomblé och Umbanda. Dessa samlar utövare även utanför den afrobrasilianska befolkningen främst i de större städerna och i de nordöstra delarna av landet. Sociala förhållanden och mänskliga rättigheter Sedan början av 2000-talet har drygt 30 miljoner brasilianare lyfts ur fattigdom och medelklassen utgör för första gången mer än hälften av landets befolkning. Minimilönen har höjts markant. Dock bör man ha i åtanke att många fortfarande arbetar i den informella sektorn av jobben i storstäderna är nästan en femtedel informella och att denna andel förväntas öka med den stigande arbetslöshet som är en konsekvens av den pågående ekonomiska krisen. De olika välfärdsprogram som Brasilien introducerat det senaste decenniet har varit en del av förklaringen till fattigdomsbekämpningen. Programmet Bolsa familia ger ekonomiskt stöd till marginaliserade familjer och är villkorat till att
Sveriges Ambassad Promemoria 12(14) barnen går i skolan och följer det statliga vaccinationsprogrammet. Bolsa Familia har även gett finansiellt stöd till småskaliga familjejordbruk och gratis luncher i de offentliga skolorna, åtgärder som bidragit till att minska antalet människor med osäker tillgång till mat från 50 till 30 miljoner. Särskilt stora effekter har setts i urbana områden. Brasilien är alltjämt ett av de länderna i världen med mest ojämlik inkomstfördelning och bolsa familia har inte lyckats nå de allra fattigaste. Dock har situationen förbättrats. Mellan 2000 och 2012 ökade medelinkomsten för den fattigaste femtedelen av befolkningen tre gånger så snabbt som för den rikaste femtedelen. De regionala skillnaderna är fortsatt mycket stora (78 % av de extremt fattiga bor i landets norra och nordöstra delar) och afrobrasilianare samt ursprungsbefolkning är överrepresenterade bland de fattiga (68 % av de extremt fattiga är svarta). I storstäderna har det saknats kapacitet att hantera inflyttningen från landets fattigare delar, varför betydande delar av stadsinvånarna tvingas bo i favelor (kåkstäder) där bostadsförhållandena är undermåliga. För att förbättra bostadssituationen för landets låginkomsttagare lanserade den förre presidenten programmet Minha Casa, Minha Vida (Mitt Hus, Mitt Liv). Hittills har projektet stått för uppbyggnaden av över en och en halv miljon bostäder och under 2016 byggdes yterligare 2,3 miljoner hus och lägenheter. Det genomsnittliga antalet skolår i Brasilien har enligt officiell statistik ökat från 5,5 år till 7,3 år under det senaste decenniet, men ligger fortfarande under genomsnittet för regionen (7,9 år). Grundskolan är obligatorisk och skolnärvaron för barn mellan 6-14 år ligger nu på ca 98 procent. Endast omkring en tredjedel av eleverna fortsätter dock till gymnasiet och fler pojkar än flickor hoppar av skolan. De offentliga skolorna är gratis, men håller ofta lägre kvalité, vilket innebär att det framför allt är barn som gått på privatskolor som klarar inträdesproven till landets kostnadsfria universitet. Brasilien har antagit i princip alla FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och omsatt dessa i en omfattande nationell lagstiftning. Dock återstår problem vad gäller efterlevnaden av dessa lagar på delstats- och lokal nivå. Betydande framsteg har gjorts, framför allt på det sociala och ekonomiska området, men fortfarande kvarstår svåra utmaningar som undermåliga fängelseförhållanden, polisvåld, överbelastat och ineffektivt rättssystem, straffrihet, könsrelaterat våld, trafficking, sexuell exploatering av barn samt strukturell diskriminering. Allvarliga markkonflikter förekommer liksom arbete under slavliknande förhållanden.
Sveriges Ambassad Promemoria 13(14) Kvinnor har en svagare förankring på arbetsmarknaden, är oftare arbetslösa och tjänar mindre än män (oavsett utbildningsnivå), trots att de utgör majoriteten av de universitetsstuderande. Trots att antalet kvinnor på beslutsfattande politiska poster har ökat under de senaste åren, är kvinnor alltjämt starkt underrepresenterade i politiken. Det är sedan 2009 lagstadgat att minst 30 % av ett partis parlamentskandidater ska vara kvinnor, vilket först uppnåddes i det senaste valet 2014. Lagen har alltjämt inte inneburit någon större förändring när det gäller andelen valda kvinnliga parlamentariker, då partistrukturer och finansiellt stöd främjar männen. Brasilien har 9,9 % kvinnliga parlamentariker och Temers regering innehåller inga kvinnliga ministrar alls. Brasiliens homosexuella har efter beslut i Högsta Domstolen rätt att ingå äktenskap och adoptera, men våld och mord med homofobiska motiv förekommer samtidigt i hög utsträckning. En växande polarisering och ett allt hårdare debattklimat råder vad gäller MR-frågor i kongressen. Enligt sociala rörelser försämras ursprungsfolksgruppernas rättigheter i praktiken, trots att de är fortsatt goda på pappret. Mordhot och mord av ursprungsfolksrepresentanter förekommer fortfarande frekvent. Ofta kretsar konflikter kring landrättigheter. Vidare är Funai, den myndighet som ansvarar för ursprungsfolksfrågor, allvarligt försvagad både vad gäller arbetskraft och finansiella medel, samt alltmer marginaliserad från den politiska arenan. Regeringen har de senaste åren försökt genomföra satsningar på att bekämpa våld och brottslighet genom att stärka social inkludering i fattiga områden. Dessvärre rapporteras det på senare tid om ett försämrat säkerhetsläge i Rio, vilket lett till ett ifrågasättande angående huruvida pacificeringen har lyckats eller ej. Även i São Paulo har våldspiralen ökat på senare tid, mycket beroende på den krigsliknande situation som råder mellan militärpolisen och stadens narkotikakarteller och annan organiserad brottslighet. Även i den nordöstra regionen har våldet ökat avsevärt det senaste årtiondet. Brasilien har de senaste åren tagit initiativ för ett generöst flyktingmottagande. Den öppna armar -policy som dåvarande president Rousseff slog fast ledde till att landet bl.a. utfärdande s.k. humanitära visum till ca 8,500 haitier som flydde undan förödelsen efter jordskalven i Haiti 2010. Vidare har policyn drivit fram ett försök där syriska flyktingar kunnat resa in i landet på turistvisum utan krav på ekonomiska tillgångar för att på så sätt kunna söka asyl enligt flyktingkonventionens regler. Programmet har inte haft stor
Sveriges Ambassad Promemoria 14(14) framgång och endast ett några tusen flyktingar har kommit till Brasilien på detta sätt.