INFORMATION AB RAPPORT 2007:1. Den nya förarprovsmodellen En utvärdering

INFORMATION AB RAPPORT 27:1 Den nya förarprovsmodellen En utvärdering

Dokumentinformation Titel: Den nya förarprovsmodellen. En utvärdering Serie nr: 27:1 Projektnr: Författare: I289 Inger Linderholm, Susan Lorentzen, Kvalitetsgranskning Beställare: Inger Linderholm, Vägverket, Förarenheten Kontaktperson: Inga-Lill Bogefors, tel 48-446576 Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 1. 27-2-16 Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 46-38 65 fax 46-38 65 25 Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 8-54 55 51 7 fax 8-54 55 51 79 INFORMATION AB info@trivector.se www.trivector.se

1 Förord Denna rapport är en redovisning av resultaten från utvärderingen av försöket med en nya förarprovsmodell som Vägverket prövat under 26. Utvärderingen har bestått av flera delar. Vårt uppdrag har varit att utvärdera vilken inställning körkortsaspiranterna på de tre försöksorterna samt förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare vid trafikskolorna har till den nya modellen. Vår uppdragsgivare har varit Inga-Lill Bogefors, Förarenheten, Vägverket. Vi har under arbetets gång även haft kontakt med cheferna vid de tre förarprovskontoren i Borås, Växjö och Luleå. De har allesammans bistått oss på bästa sätt. Arbetet har genomförts av fil. dr. Inger Linderholm. i samarbete med fil. mag. Susan Lorentzen. Fil. kand. Martin Ullberg har också medverkat i arbetet. Under datainsamlingen har vi även varit i kontakt med ett antal förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare som alla varit mycket tillmötesgående och villigt besvarat våra frågor. Vi vill på detta sätt tacka alla för deras medverkan. Lund februari 27 AB

2 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning 3 1.1 Projektets bakgrund 3 1.2 Utvärdering av projektet 4 1.3 Syftet med s del i utvärderingen 4 1.4 Vårt teoretiska perspektiv 5 1.5 Rapportens fortsatta upplägg 6 2. Metod 7 2.1 Studie med utbildningsledare, förarprövare och kundtjänsthandläggare 7 2.2 Studie med körkortstagare 9 2.3 Analysmetod 1 2.4 Resultatredovisning 11 3. Den nya förarprovsmodellen enligt förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare 12 12 13 13 16 16 18 Sammanfattning av resultaten från enkäten till förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare 19 4. på försöksorterna 21 21 24 26 44 46 Sammanfattning av resultaten från enkäten till körkortstagare på försöksorterna 53 5. Den gamla förarprovsmodellen enligt körkortstagarna på kontrollorterna 54 5.1 Bakgrundsdata 54 5.2 Provhistorik 55 5.3 Generell inställning till gamla provmodellen 56 5.4 Situationsanpassade frågor 66 5.5 Självvärdering 67 5.6 Några jämförelser 69 5.7 Sammanfattning för resultaten från kontrollorterna och jämförelsen mellan försöksoch kontrollorter 72 6. Sammanfattande diskussion 73 3.1 3.2 3.3 3.4 Den 4.1 4.2 4.3 Bokning, administration och arbetsmiljö Provtid och provkvalitet Upplevelse av och attityd till nya Det nya momentet Miljökörning nya förarprovsmodellen enligt körkortstagarna Bakgrundsdata Provhistorik Inställning till nya provmodellen generellt 3.5 4.4 moment Självvärdering och återkoppling Situationsanpassade frågor 3.6 4.5 PUF en modell för alla? Självvärdering 3.7 4.6 Bilaga 1) Bilaga 2) Bilaga 3) Bilaga 4) Enkät för berörd personal Intervjumall för berörd personal Enkät för elever på försöksorter Enkät för elever på kontrollorter

3 1. Inledning I kapitel 1 beskrivs projektets bakgrund och syftet med utvärderingen. Vi beskriver också SWOT-modellen som används i analysen av resultaten. Kapitlet avslutas med en beskrivning av hur den fortsatta rapporten är upplagd. 1.1 Projektets bakgrund Under 26 har en ny modell för förarprov testats på några svenska orter på Vägverkets initiativ. Denna försöksverksamhet har innehållit två delar: en del prövar möjligheten att, i större utsträckning än vad som görs idag, koppla samman teori- och körprov en del prövar möjligheten att ge trafikskolor ett delansvar för att bedöma elevens kunskaper efter ett underkänt körprov, kallat Släcka tvåan. Försöksverksamheten för del ett har bedrivits i Växjö, Borås, Kinna, Ulricehamn, Alingsås och Luleå. Del två görs på samma orter samt dessutom i Umeå, Skellefteå, Göteborg, Skövde, Linköping och Kalmar. Försöket har bedrivits under perioden 1 maj 31 oktober 26. Projektet har sedan förlängts för att avslutas när en fullständig utvärdering är genomförd. Försöksverksamhetens första del innebär i korthet följande 1 : Eleven bokar teori- och körprov samtidigt. Proven ska göras så nära varandra som möjligt i tid. Eleven ska ha genomfört den obligatoriska riskutbildningen och, i övrigt, vara så färdigutbildad som möjligt, när proven genomförs, allt i syfte att klara sina prov vid första provtillfället. Körprovet ska genomföras även om eleven blivit underkänd på kunskapsprovet. Elever som blivit underkända vid kunskapsprovet måste göra sitt körprov innan de kan boka en ny tid för kunskapsprov. Ett godkänt prov är giltigt i två månader för att kunskaperna ska vara så aktuella som möjligt. 1 Källa http://www.vv.se/templates/pressrelease 18329.aspx

4 1.2 Utvärdering av projektet Projektet har utvärderats av Umeå Universitet, Lunds tekniska högskola och Trivector Information (se även BVM nr 26, BVM nr 27 och BVM nr 28 för resultat från utvärderingen). Föreliggande rapport ingår som en del i delprojekt 4 i den vetenskapliga utvärderingen lägesbeskrivning av de förändrade proven. Delprojekt 4 lägesbeskrivning av de förändrade proven 2 Syftet med delprojekt fyra är att följa upp resultaten på kunskapsprovet och körprovet när proven förändrats, dels via den teoretiska modellen och dels via den empiriska modellen. Via den empiriska modellen undersöks provtagarnas resultat på det nya provet med avseende på dess teoretiska och praktiska delar. Genom att undersöka resultatbilden efter att en ny kursplan (och ett nytt prov) införts och relatera det till hur resultatbilden såg ut innan genomförandet kan implementeringen av kursplanen utvärderas. I detta sammanhang är det viktigt att före- och eftermätningen, dvs. dagens förarprov och de kommande proven kan relateras till varandra för att man ska kunna undersöka om provtagarnas resultat har förändrats. För att genomföra detta är en tänkbar strategi att ha ankaruppgifter som både finns med i dagens prov och i de förändrade proven. På så vis kan provtagarnas resultat på de gamla och nya proven jämföras utifrån en referens och man kan undersöka om proven har ökat eller minskat i svårighetsgrad eller om det är provtagarnas förmåga som är förändrad. För att undersöka om proven faktiskt har blivit svårare eller om det är provtagarna som är sämre kan man använda sig av equating-metoder. Genom att studera provtagarnas resultat på de nya proven och jämföra med provtagares resultat på de gamla proven kan man också undersöka om provtagarna gör lika många omprov som tidigare eller om de är mer eller mindre benägna att chansa. Det är också önskvärt att undersöka hur olika grupper tex. privatister och trafikskoleelever samt kvinnor och män presterar på det nya provet jämfört med tidigare. 1.3 Syftet med s del i utvärderingen AB har genomfört följande delar i utvärderingen av provmodellen vilka också ligger till grund för föreliggande rapport. Studie av utbildningsledare, kundtjänsthandläggare och förarprövare Webbenkät samt standardiserade intervjuer Studie av inställningen hos eleverna på sex försöksorter Webbenkät samt pappersenkät Jämförande studie av elever på tre kontrollorter Pappersenkät Syftet med s del i studien är att ge en tydlig bild av responedenternas inställning till den nya förarprovsmodellen, vilka för- och nackdelar det finns med arbetsmodellen och tydliggöra möjlig utvecklingspotential. 2 Källa www.vv.se

5 1.4 Vårt teoretiska perspektiv I vår analys studerar vi modellens styrkor, svagheter, hot och möjligheter utifrån de kvantitativa och kvalitativa data vi har tillgång till. I SWOT-modellen finns det fyra kategorier. SWOT är en förkortning för strengths, weaknesses, opportunities och threats eller på svenska: styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Modellen innebär kort och gott att identifiera dessa variabler för företeelsen man analyserar. I den traditionella SWOT-modellen är det vanligt att de första två variablerna är interna och de två andra variablerna kommer från en analys av omvärlden. Ofta är styrkor och möjligheter tätt sammanknutna och detsamma gäller för svagheter och hot. Ett exempel: Om en organisation har en viss svaghet möjliggör det för ett hot. Hade svagheten inte funnits hade detta hot inte varit reellt, vilket gör att hotets existens som hot är avhängigt vilka svagheter organisationen eller företeelsen har. I vår utvecklade variant av SWOT-modellen har vi valt att se förbi de interna och externa skiljelinjerna vilket är lämpligt när man analyserar en företeelse som provmodellen. I modellen (se fig 1.1) har vi istället valt att dela upp variablerna utifrån tidsfaktorn. Styrkor och svagheter tillhör det förgångna och nutiden medan hoten och möjligheterna tillhör framtiden. Det gör att det i nästa steg blir naturligt att identifiera vad som är lämpliga åtgärder utifrån analysen, det vill säga vad vi kan göra för att möjligheterna ska realiseras och att hoten ska stävjas.

6 Tid Framtid Hot Möjligheter Nutid Svagheter Styrkor Dåtid Figur 1.1 Utvecklad variant av SWOT-modellen Grad av utveckling 1.5 Rapportens fortsatta upplägg I kapitel två beskrivs vilka metoder vi använt oss av. Här beskrivs även urval, bortfall och hur resultaten redovisas. I kapitel tre redovisas resultaten från de två studierna som genomförts med kundtjänsthandläggare, förarprövare och utbildningsledare, dels den kvantitativa enkätstudien, dels den kvalitativa intervjustudien. I kapitel fyra redovisas resultaten från enkätstudien riktad till kunderna eleverna - på sex försöksorter. Här görs jämförelser mellan orterna samt mellan kön, ålder och modersmål. I kapitel fem redovisas först resultaten från enkätstudien riktad till kunderna eleverna på tre kontrollorter. Samma jämförelser med olika bakgrundsvariabler som genomförs i analysen av försöksenkäten görs även här. I detta kapitel redovisas också de mest intressanta jämförelserna mellan försöks- och kontrollorterna. I kapitel sex det sista kapitlet sammanfattar vi våra resultat i en enkel modell och de mest framträdande resultaten kommenteras.

7 2. Metod I detta kapitel beskrivs hur undersökningen genomförts, dvs. vilken metod som använts, hur urvalet av undersökningsobjekt genomförts samt hur analysen av resultaten genomförts. Vi redovisar även antal svar i respektive studie. 2.1 Studie med utbildningsledare, förarprövare och kundtjänsthandläggare Genomförande Studien har bestått av en webbenkät och en intervjustudie. Webbenkäten skickades ut till respondenternas e-postadresser under oktober månad 26. Intervjustudien genomfördes efter att webbenkäterna besvarats, under november och december månad 26. Enkät Enkäten bestod av frågeställningar som berörde följande områden: Arbetsmiljö Provtid Provakvalitet Nya moment En provmodell för alla? Bakgrundsdata för respondenten. Enkäten i sin helhet presenteras i bilaga 1. Intervju Intervjuerna genomfördes per telefon utifrån ett standardiserat frågeformulär (se bilaga 2). I intervjun penetrerades de frågor som ställts i enkäten ytterligare. Telefonintervjun besvarades av 15 respondenter, utbildningsledare, kundtjänsthandläggare och förarprövare. Svarsfrekvens Webbenkäten skickades ut till 5 e-postadresser varav 4 inte fungerade. En av de återstående 46 meddelade att han/hon inte var rätt person att svara på enkäten, vilket ger sammanlagt 45 möjliga respondenter. Efter två påminnelser be-

8 svarade sammantaget 36 stycken (se figur 2.1) enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 72 %. I en av grupperna kundtjänsthandläggarna är svarsfrekvensen betydligt lägre än i de båda övriga grupperna. Ett skäl till det är att flera av dem hade slutat sin projektanställning vid tiden för vår enkät. På grund av den låga svarsfrekvensen i denna grupp kommer vi att utesluta denna grupp från vissa analyser och resultatredovisningar. Resultat från kundtjänsthandläggargruppen kommer endast att redovisas där det är relevant. 5 45 4 35 3 Antal 25 2 15 1 5 22 2 14 13 1 3 Förarprövare Assistent Utbildningsledare Samtliga som erhållit enkät Antal svar Figur 2.1 Antal mottagare av och svarande på enkät till förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare. Bakgrundsdata Majoriteten (75 %) bland dem som svarat på enkäten är män. Åldersfördelningen i gruppen är från 26 år upp till 65. Resultaten i studien med förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare bryts inte ner utifrån kön eller ålder då vi inte sett detta som relevanta bakgrundsvariabler. Resultaten bryts istället ner på roll. I enkäten tillfrågas respondenterna om hur länge de arbetat med förarprov eller inom förarutbildningsområdet. Några av respondenterna har arbetat med förarprov i över 3 år, andra har bara arbetat i något eller några år och så finns det givetvis även dem däremellan.

9 2.2 Studie med körkortstagare Genomförande Enkäten till körkortstagarna som genomgått sitt prov enligt den nya provmodellen genomfördes på förarprovkontoren direkt efter godkänt förarprov. Primärt besvarades enkäten via dator men i vissa fall och på någon av orterna besvarades den i pappersform. Skälet till detta var att man på dessa orter Alingsås, Kinna och Ulricehamn inte hade några datorer för detta ändamål. Samtliga elever som genomfört godkänt prov under hela försöksperioden skulle besvara enkäten På kontrollorterna delades pappersenkäten ut till de respondenter som fått godkänt på sitt förarprov. Undersökningen på kontrollorterna pågick under tre veckor. Enkäter Enkäten till körkortstagarna som genomgått provet enligt provmodellen och enkäten som delades ut på kontrollorterna innehöll i stort samma frågor, om än anpassade för de olika grupperna. Enkäterna innehöll följande frågeområden: Inställning till nya provmodellen genrellt Situationsanpassade frågor Självvärdering Körhistorik Bakgrundsdata Enkäterna redovisas in sin helhet i bilaga 3: enkät till körkortstagare på orter som deltagit i testet, och bilaga 4: enkät till körkortstagare på kontrollorterna. Svarsfrekvens Svarsfrekvensen för försöksorterna är 139 enkäter (se figur 2.2). Som en jämförelse kan nämnas att det under försöksperioden 1 maj till 31 oktober 26 genomfördes 1539 godkända prov i Borås (vilket inkluderar Kinna, Alingsås och Ulricehamn). I Växjö genomfördes under samma tidsperiod 569 godkände prov och i Luleå är motsvarande siffra 445. Det innebär att svarsfrekvensen för de tre huvudorterna är 38% (Borås m.fl.), 5% (Växjö) samt 35% (Luleå). Vi kan därmed konstatera att det råder en viss skillnad i svarsfrekvens mellan orterna, men vår bedömning är att detta inte bör påverka resultatet.

1 35 3 25 322 288 Antal 2 15 1 5 154 113 9 61 Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 2.2 Antal enkäter per ort (N=139) Som redan nämnts delades enkäter ut på tre kontrollorter orter som inte ingår i provmodellsförsöket. På dessa kontrollorter har 168 personer besvarat enkäterna (se fig 2.3) under en treveckorsperiod i slutet av året. Jämför vi med aktuell statistik kan vi konstatera att i Vänersborg genomfördes 334 godkända prov under 26, i Umeå 2114 och i Kalmar 2252. I kontrollstudien var svarsfrekvensen tämligen lika i Vänersborg och Borås medan svarsfrekvensen i Kalmar var mycket låg. Ett skäl till den låga svarsfrekvensen i Kalmar var att enkäterna inte delades ut under samma period där som på övriga kontrollorter. Under den perioden enkäterna delades ut i Kalmar kördes färre prov än normalt. Antal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 89 68 11 Vänersborg Umeå Kalmar Figur 2.3 Antal enkäter per ort (N=168) 2.3 Analysmetod Databearbetningen och den därpå följande analysen av insamlade kvantitativa data genomfördes i programpaketet SPSS (Norusis, 1992). De öppna frågorna har analyserats kvalitativt, dvs. ingen kvantifiering har skett av dessa svar. Syftet med dessa öppna frågor har i första hand varit att få en beskrivande dimension av problemområdet, dvs. att ge ytterligare kunskap och förståelse.

11 Signifikanstest I de fall där vi funnit signifikanta resultat redovisas signifikansnivån enligt tabellen nedan. Signifikansen kan, bland annat på grund av urvalets storlek, anta olika nivåer, som brukar beskrivas med ett antal asterisker, se tabell 1.1. Tabell 1.1 Signifikansnivån beskriven med ett antal asterisker Antal asterisker Signifikansnivå *.5 **.1 ***.1 Ett signifikant resultat på 1 %-nivå visar att skillnaderna mellan olika grupper är mer skilda från slumpmässiga mätfel än resultat på 5 % signifikansnivå. I de fall resultaten är signifikanta presenteras detta vid respektive diagram. Vid jämförelser i hela datamaterialet för försöksorterna har materialet viktats utifrån svarsfrekvens på de olika orterna, eftersom en större andel respondenter i förhållande till andel godkända prov har besvarat enkäten i Växjö än på övriga orter. 2.4 Resultatredovisning Resultaten från enkätstudien riktad till förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare redovisas utifrån antal svarande, då det lilla antalet respondenter inte medger en redovisning i procent. Däremot redovisas resultaten från de två enkätstudierna som riktades till elever i den nya förarprovsmodellen och elever vid kontrollorterna i de flesta fall i procentform, där det framgår hur stor andel av respondenterna som valt respektive svarsalternativ. I de fall där respondenterna fått ge sin synpunkt på ett påstående med hjälp av betyg mellan 1 och 5 presenteras resultatet antigen på samma sätt som tidigare nämnts eller genom presentation av ett medelvärde. Resultaten från intervjustudien presenteras i löptext och exemplifieras med hjälp av citat, tillsammans med resultaten från enkätstudien i kapitel 4.

12 3. Den nya förarprovsmodellen enligt förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare I kapitel tre redovisas resultatet av enkät- och intervjustudien som genomförts med förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare som respondenter. Kapitlet avslutas med en sammanfattning i punktform över de viktigaste resultaten. 3.1 Bokning, administration och arbetsmiljö Åtta av tio förarprövare tycker att bokning och annan administration fungerar lika bra eller bättre idag. Detta gäller även för utbildningsledarna. De fåtal kundtjänsthandläggare som valt att svara på enkäten tycker att det fungerar sämre. Skälet till det kan naturligtvis vara att kundtjänsthandläggarena framförallt i inledningsskedet fick brottas med de problem som uppstod. Ett annat skäl kan vara att de tre som valt att svara på enkäten är de som är mest kritiska inom denna grupp. Av de tjugo utbildningsledarna som besvarat enkäten upplever elva stycken att bokning och övrig administration fungerar lika bra eller bättre. Arbetsmiljön Förarprövarna och kundtjänsthandläggare tycker i större utsträckning än de övriga att arbetsmiljön blivit sämre. Ett skäl till detta resultat kan vara att det varit en del problem kring bokningssystemet; barnsjukdomar som skapat irritation. Det har blivit en mycket stressigare vardag med dubbla protokoll. Privata prov tar längre tid ( dels är de osäkra på bilen och dels tar det längre tid för oss att förklara). På så vis kan lunchen ryka vissa dagar! Men å andra sidan finns det även tidsbesparingar genom de situationsanpassade frågorna! Förarprövare Bland utbildningsledarna däremot tycker tre av fyra att arbetsmiljön är lika bra eller bättre. Detta skulle kunna bero på att man länge brottas med körkortstagarnas bristande teoriintresse och att modellen ger ett ökat stöd till att satsa på teorin eleverna blir mer motiverade.

13 3.2 Provtid och provkvalitet Provtiden bedöms kortare av nära hälften av förarprövarna under försöket än tidigare, vilket naturligtvis är glädjande, det talar för ökad effektivitet. Men det finns också en baksida. I de öppna intervjuerna framkom att man upplevde att kringarbetet bl.a. självvärderingsenkäten och de dubbla protokollen tog tid ifrån själva körprovet. Knappt en tredjedel tycker att provtiden är lika lång som innan och resterande tycker att provtiden blivit längre eller mycket längre. Tydligaste svårigheten är självvärderingen! Men det tar också längre tid i starten med två protokoll. När man sedan kommer tillbaka, ska man utvärdera och det tar också tid. Mellantiden räcker inte alltid till för själva körprovet. Jag anser att det är jätteviktigt att börja med att förklara för eleven vad det hela kommer att gå ut på. Förarprövare Bland utbildningsledarna upplever drygt en tredjedel att provtiden var kortare under försöksperioden än tidigare. En lika stor grupp upplevde att tiden var lika lång och var femte utbildningsledare menade att provtiden var längre under försöksperioden. Provkvalitet Det tycks vara så att utbildningsledarna överlag är mer positiva till det nya provet än förarprövarna. Bland utbildningsledarna svarar fyra av tio att provets kvalitet blivit bättre. Hälften uppger att provet är lika bra som tidigare och endast en av tio upplever att kvaliteten försämrats. Förarprövarnas uppfattning är mer spretig. Positivt är att fyra av tio upplever att kvaliteten förbättrats. Negativt är att lika många tycker att kvaliteten försämrats. Ett skäl till negativ uppfattning kan vara kritiken mot självvärderingsprotokollet. Generellt har det blivit lättare att tala med eleven. När man nu inleder ett prov, pratar man inte om prov. NU pratar man om kompetensområden inte som tidigare om bedömningsområden. Det känns rent humanistiskt mjukare. Eleven blir lugnare och uppträder inte så nervöst. Vi blir mer samspelta i bilen! Förarprövare Det är tydligt att vi inte släpper upp till körprov utan att teorilektionerna är klara. Vi har bättre koll nu, och responsen är fantastiskt bra. Detta ger mycket bra studiemotivation. Vi har full uppslutning på teorigrupperna! Dialogen på lektionerna är också viktig. Vi måste ställa krav för att höja kvalitén Utbildningsledare 3.3 Upplevelse av och attityd till nya moment Respondenterna är överlag mycket positiva till möjligheten att göra kunskapsprov och körning nära i tid. Det gäller såväl förarprövare och kundtjänsthand-

14 läggare som utbildningsledare. En stor majoritet bland både förarprövare och utbildningsledare anser att det är mycket bra. Utbildningsledarna är generellt mer positiva gällande dessa nya rutiner. Avsluten, som jag förklarade tidigare Jag tror det har givit många en sporre att klara kunskapsprovet andra gången om de klarade körningen Förarprövare Inte alls bra! Jag har haft en kille som har kört upp 24 gånger. Många tar det för en ny lektion, och så är det ju definitivt inte tänkt Förarprövare Helt OK. Men hellre antal gånger i stället för två månader Utbildningsledare Det är också bra. Man vet ju att man har två månader på sig och alltså måste vara färdig för proven Utbildningsledare Möjlighet att genomföra prov trots underkänt resultat När det gäller möjligheten att genomföra kunskapsprovet oavsett om eleven klarat kunskapsprovet eller ej är det något mer spritt mellan uppfattningarna. Majoriteten (77 % av förarprövarna och 75 % av utbildningsledarna se fig 3.6) tycker att det är bra eller mycket bra. Men några tycks vara ganska likgiltiga. Det spelar ingen roll. Jag har inget emot det Förarprövare Av förarprövarna tycker också hela en av fyra det är dåligt. Det kan sända ut felaktiga signaler, att de kan köra upp före godkänt kunskapsprov. Det blir bakvänt liksom. Men det är bara positivt att man kan göra båda proven tätt inpå varandra! Förarprövare Att utbildningsledarna är mer positiva är återigen ett tecken på att de upplever ökad studiemotivation hos eleverna i det nya systemet, vilket gagnar deras verksamhet; fler elever till deras undervisning (se vidare avsnitt 3.5). Bra! Men jag har dock märkt, att de som inte blir godkända på teorin oftast också kuggar på körningen. Det är som om självförtroendet får sig en törn Utbildningsledare Situationsanpassade frågor och förarprövarna Frågan om möjligheten att ställa situationsanpassade frågor ställdes endast till förarprövarna medan utbildningsledarna fick en likartad fråga. Även när det

15 gäller möjligheten att ställa situationsanpassade frågor tycker majoriteten av förarprövarna att det är bra eller mycket bra medan knappt en tredjedel tycker att det är varken bra eller dåligt och en liten del tycker att det är dåligt. Provupplägget är förändrat. Situationsanpassade frågor är ett suveränt hjälpmedel! Det kan vara ett kvitto på att det här kan de inte eller det här kan de verkligen eftersom de tänkte helt rätt i situationen! Förarprövare Det har jag upplevt så få gånger, att jag inte kan svara på det. Det har förekommit men inte blivit genomgående. Det borde dock användas mycket mer Utbildningsledare Några av förarprövarna uppger i intervjustudien att de inte ställt situationsanpassade frågor i speciellt stor utsträckning medan andra menar att de arbetat så tidigare. De som tidigare arbetat på detta sätt är positiva, liksom flera andra. Ingen av respondenterna i intervjustudien är uttalat negativa. Det blir naturligt genom småprat under körningen. Då kan man ställa frågor i samband med situationer. Lika vid säkerhetskontroll, då brukar jag be eleven att tänka högt. Numera har vi ju alltså stöd för detta. Det är bra! Förarprövare Utbildningsledarnas upplevelse av situationsanpassade frågor Frågan till utbildningsledarna berör hur eleverna uppfattat att förarprövaren ställt situationsanpassade frågor. Det innebär att utbildningsledaren ger en skattning av elevernas uppfattning (för elevernas egen uppfattning se vidare avsnitt 4.4). Här kan konstateras att utbildningsledarna är något mer negativa än både förarprövare och elever (avsnitt 4.4). Över hälften uppger att eleverna tycker att frågorna är varken bra eller dåliga medan en fjärdedel uppger att eleverna upplevt frågorna som bra. Det är också flera utbildningsledare uppger att de inte har hört att de situationsanpassade frågorna används. En möjlig förklaring till detta resultat kan vara att man valt att svara varken bra eller dåligt i de fall där man faktiskt inte riktigt vet om eleven har fått någon fråga. Detta kan jämföras med elevernas egen utsago. En av fyra elever uppger att de fått en situationsanpassad fråga och av dem är det hela 77% svarar att de situationsanpassade frågorna kändes helt okej. En fjärdedel av utbildningsledare uppger att eleverna upplevt användningen av situationsanpassade frågor som dålig eller mycket dålig, vilket återigen kan jämföras med elevsvaren. En möjlig förklaring kan vara att utbildningsledaren i högre utsträckning får höra om elevernas negativa upplevelser. Endast 6% av eleverna är mycket negativa (se avsnitt 4.4). Det talar för att utbildningsledarnas bild troligen är lite skev. Det är därför extra viktigt att påpeka att även om utbildningsledarna har en bild av vad eleven upplevt, är det många som också menar att det är bra att de situa-

16 tionsanpassade frågorna tillkommit i proven, eftersom man redan använder denna metod i förarutbildningen. 3.4 Det nya momentet Miljökörning I den nya modellen ingår också miljökörning som ett nytt moment. Frågan om hur detta moment upplevs ställdes endast i telefonintervjuerna. Rent generellt kan konstateras att såväl förarprövare som utbildningsledare är positiva; det är inte någon som uttrycker sig negativt. Det förarprövarna framförallt lyfter är att det inte är något direkt nytt. Däremot att det är nytt och viktigt att det finns med i körprovet. Några påpekar också att utbildningen är bättre idag. Där har utbildarna vaknat till! Och det är självklart positivt! Jag märker tydligt att många fler planerar sin körning bättre Förarprövare Klockrent! Det har jag stått för i alla år Förarprövare Utbildningsledarna är än mer entusiastiska och flera uttrycker att detta är något som de väntat på länge. Flera vittnar också om hur de själva brukar göra miljöfrågan begriplig för sina elever. Jätteviktigt! Jag brukar säga: Gubbar (när jag föreläser för dem) att när man handlar miljövänligt t.ex. kravmärkta bananer, är de mycket dyrare, men när man kör miljövänligt, så tjänar man pengar! Då först börjar de lyssna på vad jag har att säga Utbildningsledare Där jagar jag både elever och handledare att verkligen tänka sig för. Vi har ju färddator i alla bilar, så det är ju så lätt att kontrollera. Jag brukar räkna i resor till Kanarieöarna. Alltså, kör Du si och så har Du snart sparat så mycket och det blir snart en resa till Kanarieöarna! Då blir det mer gripbart att förstå Utbildningsledare 3.5 Självvärdering och återkoppling Den självvärderingsenkät som eleverna fyllt i före provet är inte direkt uppskattad av vare sig förarprövare eller kundtjänsthandläggare. Tolv av de 13 förarprövare som besvarade enkäten upplever den som dålig eller mycket dålig. Ingen av vare sig förarprövare eller kundtjänsthandläggare upplever enkäten som bra.

17 jag upplever att det är på tok för många frågor. Man funderar inte på svaren utan rafsar över frågorna så snabbt som möjligt Kundtjänsthandläggare Självvärdering uppges också att vara extra svår för dem som har språksvårigheter, eftersom frågorna är formulerade på ett komplicerat sätt (se vidare avsnitt 3.4). Vi har ju många ickesvenskar, och de har det ju extra svårt med de här långa frågeställningarna. Man skulle önska att vi hade ett talstöd, som säkert skulle underlätta för många kategorier. Nu hör vi alltför ofta hur de säger Äsch, jag bara kryssade lite hur som helst Kundtjänsthandläggare Utbildningsledarna är något mer positiva. En fjärdedel i denna grupp uppger att de upplever självvärderingsenkäten som bra eller mycket bra. Men, det är också en stor grupp bland dem som är negativa. Knappt hälften uppger att självvärderingsenkäten är dålig eller mycket dålig. 95% övervärderar! De har dessutom för lite tid på sig för att koncentrera sig på frågorna. Själv avslutar jag alltid lektionerna med att be eleven göra en självvärdering av lektionen. Då blir han/hon mer förberedd på sådana frågor Utbildningsledare För tunga frågor, annars är momentet i sig bra Utbildningsledare Återkopplingen efter genomfört prov Inställningen till återkopplingen av självvärderingen är relativt negativ, framförallt vad gäller förarprövarna. En stor majoritet menar att återkopplingen fungerar dåligt eller mycket dåligt. Utbildningsledarnas svar är mer spridda. Några en fjärdedel - uppger att återkopplingen fungerar bra eller mycket bra, medan nära hälften är negativa.här får man anta att förarprövarna är de som har den mest verklighetsanknutna uppfattningen då de är den grupp som är med vid själva återkopplingen. Förarprövarna i intervjustudien menar att många av eleverna svarar på ett visst sätt för att påverka sina förutsättningar på körprovet. Därför känns inte återkopplingen meningsfull. Så här säger en av respondenterna om återkopplingen till självvärderingen: Det la jag ner efter tre månader, när jag upptäckte hur man slarvade igenom svaren. Man kryssade som man trodde att vi ville ha svaren, för att de skulle få enklare prov! Förarprövare

18 Det har varit negativt med självvärderingen, eftersom den är skriven på ett alldeles för akademiskt språk och i för långa meningar. Eleverna har inte förstått frågorna, de är för avancerade. Nu tar vi inte så hårt på självvärderingen! Förarprövare 3.6 PUF en modell för alla? Det är få som anser att den nya provmodellen skulle missgynna någon grupp. Majoriteten av de tillfrågade i samtliga grupper uppger att de inte anser att några körkortstagare missgynnas av den nya provmodellen. Det är en modell som underlättar planering, bidrar till att fler kunskapsprov blir godkända och kortar köerna. Bra: som modell. Man har fått upp resultatet. Många fler blir godkända idag och vi märker att eleverna kommer bättre förberedda till proven. Dessutom har det blivit lättare för oss att ge en förklaring till varför de kuggat när man ser resultatet på kunskapsprovet o utvärderingen. Förarprövare Respondenterna menar att den nya modellen har gett teoriutbildningen en större vikt, arbetssättet medför att det är viktigare för eleverna att ligga i fas med teori och praktik i förarutbildningen eftersom man bara har en begränsad tid på sig att klara båda kunskapsprovet och förarprovet. Detta innebär att det är lättare att sporra eleverna att satsa på teorin, teoriutbildningen har fått ökad status. Man vet ju att man har två månader på sig och alltså måste vara färdig för proven Utbildningsledare Det är tydligt att vi inte släpper upp till körprov utan att teorilektionerna är klara. Vi har bättre koll nu, och responsen är fantastiskt bra. Detta ger mycket bra studiemotivation. Vi har full uppslutning på teorigrupperna! Dialogen på lektionerna är också viktig. Vi måste ställa krav för att höja kvalitén Utbildningsledare Men meningarna går isär. I såväl förarprövargruppen som bland utbildningsledare instämmer nära var tredje respondent i påståendet att någon grupp kan komma att missgynnas. Det kan t.ex. vara de som har språksvårigheter av olika slag antingen på grund av dyslexi eller på grund av att man inte har svenska som modersmål. En respondent uttrycker det på följande vis:

19 Mindre bra är det för dem som har svårigheter med språket. Då kan två månader vara för kort tid speciellt för teorin. Jag skulle föreslå att man får 3-4 chanser oavsett hur lång tid det tar, men efter det att deras första omgång chanser är slut, får de börja om med båda proven igen. Utbildningsledare Andra problem kan som redan nämnts vara svagheter i självvärderingen och att det blir ont om tid för själva körprovet. Någon av respondenterna påpekade att det finns en risk att man åker ut med en körkortstagare som inte kan någonting eftersom de inte behöver klara teorin först. Men detta verkar inte generellt sett att vara något vanligt förekommande. Vi hamnar ofta i tidsbrist Förarprövare Här är det viktigt att göra en jämförelse med resultaten från elevenkäten, som inte alls lika tydligt visar att de som inte har svenska som modersmål känner sig missgynnade eller negativt särbehandlade, snarare tvärtom. I flera hänseenden visar det sig att denna grupp är mer positiv än den svensktalande (se vidare avsnitt 4.3). En möjlig slutsats kan därför vara att modellen i sig inte medför några problem för någon specifik grupp, men att förarprövare och möjligen utbildningsledare och övriga trafiklärare behöver nya verktyg för att möta elever med olika förutsättningar, t.ex. främmande modersmål 3.7 Sammanfattning av resultaten från enkäten till förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare Respondenterna har på olika sätt uttryckt både ris och ros över modellen. I detta avsnitt ges en summering av de viktigaste resultaten sedda med yrkeskårens glasögon. Styrkor Lättare att planera Fler godkända kunskapsprov Kortare köer i ett kösystem Kommunikationen med eleverna värdefull (de situationsanpassade frågorna) Teorin har fått större vikt vid trafikskolorna Trafikskolorna kontrollerar elevernas kunskaper bättre, färre kommer till provet dåligt förberedda

2 Svagheter Många känner inte till reglerna (för provförfarandet) Hot Svårt för dem med språkproblem/problem med teorin Ont om tid för provet Krångligt med två protokoll Problem med administrationen (ett inkörningsproblem) Självvärderingen fungerar dåligt Tendens att provet blir en ny körlektion OM det blir för långa köer finns en risk att man bokar prov för tidigt Kostnaden för körkortet (man strävar efter att göra det så billigt som möjligt) För dåligt underbyggda förkunskaper skapar problem med uppkörningen (om man misslyckats med kunskapsprovet och ändå gör körprovet) Möjligheter Fler elever kommer bättre förberedda Situationsanpassade frågor under provet leder till förbättrad kommunikation och till bättre återkoppling till eleven efter genomfört prov Arbetssättet sporrar till mer fokus på teorin vid trafikskolorna Större fokus på självvärderingen även inom förarutbildningen bäddar för bättre kunskaper och bedömningar enligt den nya modellen

21 4. Den nya förarprovsmodellen enligt körkortstagarna på försöksorterna I detta kapitel redovisas resultaten från den enkät som nyblivna körkortsägare besvarat. Jämförelser görs mellan de olika orterna och mellan andra relevanta bakgrundsvariabler. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning i punktform över de mest betydelsefulla resultaten. 4.1 Bakgrundsdata En dryg majoritet av körkortstagarna i försöket med provmodellen är män (56 %). Detta stämmer relativt väl överens med fördelningen i den jämförande studien och även med den generella statistiken över vilka som tar körkort (se figur 4.1). 1 9 8 7 Procent 6 5 4 56 44 3 2 1 Man Kvinna Figur 4.1 Könsfördelning (N=139) Den största delen av körkortstagarna finns i åldergruppen 18-19 år (72 % - se figur 4.2). Näst största delen (16 %) finns i gruppen 2-24 år medan ungefär lika många tar körkort mellan 25 och 29 (7 %) som efter 3 (6 %).

22 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 72 16 7 6 18-19 år 2-24 år 25-29 år 3 år - Figur 4.2 Åldersfördelning (N=139) Majoriteten av respondenterna (91 % - se figur 4.3) har svenska som modersmål, vilket även det stämmer tämligen väl med riksgenomsnittet. Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 9 Ja 91 Nej Figur 4.3 Har du ett annat modersmål än svenska? (N=139) Bakgrundsdata för respektive ort Könsfördelningen ser relativt likartad ut för de olika orterna (se figur 4.4). Den största avvikelsen finns för de respondenter som genomfört förarprovet i Ulricehamn (61 % män och 39 % kvinnor).

23 1 9 8 Procent 7 6 5 4 3 58 52 6 56 48 61 42 48 4 44 52 39 2 1 Man Kvinna Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 4.4 Könsfördelning uppdelat på ort (N=128) Ålderfördelningen skiljer sig åt något mellan orterna (se figur 4.5). Borås är den ort där spridningen är störst mellan åldersgrupperna och i Ulricehamn är spridningen minst där har man flest körkortstagare i åldersgruppen 18-19 år (89 % jämfört med 61-82 % i de övriga grupperna). Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 89 82 75 72 74 61 22 16 14 11 12 9 9 5 7 8 5 8 4 7 8 2 18-19 år 2-24 år 25-29 år 3 år - 2 Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 4.5 Åldersfördelning uppdelat på ort (N=128) Det finns vissa skillnader mellan de olika orterna gällande hur många som har annat modersmål än svenska. Flest respondenter med annat modersmål finns i Borås 3 (14 %; se figur 4.6). 3 Enligt aktuell befolkningsstatistik för Borås är 14% av invånarna födda utomlands. Riksgenomsnittet är 12%.

24 1 9 8 86 93 9 93 93 95 7 Procent 6 5 4 3 2 1 14 7 1 7 7 5 Ja Nej Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 4.6 Annat modersmål än svenska uppdelat på ort (N=128) 4.2 Provhistorik De allra flesta har inte genomgått något körprov före det prov som genomfördes när de fyllde i enkäten (61 % - se figur 4.9). Nära var tredje 27% - har genomgått ett körprov tidigare, medan knappt var tionde genomgått provet två eller flera gånger tidigare. detta (N=995) Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 61 27 8 3 1 1 ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr Figur 4.7 Antal genomförda körprov före detta (N=995) Det är ganska stor spridning mellan orterna när man ser till antalet tidigare genomförda prov (se figur 4.7). I Ulricehamn är det 23% som genomfört ett eller flera körprov tidigare och i Borås är det nära hälften (46%).

25 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 77 67 69 61 57 54 31 2728 24 19 16 9 7 8 6 8 5 4 3 4 1 3 4 1 1 2 1 1 1 1 1 ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 4.8 Antal genomförda körprov uppdelat på ort (N=984) Det finns en signifikant skillnad mellan försöksorterna respondenterna i Borås och Luleå har i högre utsträckningen gjort fler prov än de på övriga orter (***). Dessa resultat har samband med att fler med annat modersmål än svenska på dessa orter än på de övriga orterna (se figur 4.6 för modersmålsfördelning uppdelat på försöksort). Skillnaden en signifikant mellan dem som har svenska och dem som har annat modersmål. De som har annat modersmål än svenska har i högre utsträckning genomfört fler körprov än de som har svenska som modersmål (***). Det är vanligare att man genomfört flera kunskapsprov än flera körprov. Knappt hälften (46 % - se figur 4.1) har endast genomgått ett kunskapsprov medan en av tre (29 %) har genomfört kunskapsprovet minst en gång tidigare. Några få har genomfört kunskapsprovet ända upp till 6 gånger tidigare. Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 46 29 12 7 3 2 2 ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr Figur 4.9 Antal genomförda kunskapsprov (N=135)

26 När det gäller andelen genomförda kunskapsprov ser resultaten annorlunda ut beroende på vilken ort det gäller. På några av orterna genomför den största gruppen av respondenterna kunskapsprovet för första gången (Borås 44 %, Växjö 56 %, Luleå 45 % - se figur 4.8) men på resterande orter har den största gruppen genomfört provet en gång tidigare (Alingsås 47 %, Kinna 59 %, Ulricehamn 49 %). Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 59 56 44 45 47 49 39 331 28 2423 15 9 12 12 9 7 7 1 8 5 5 3 3 2 1 2 2 1 1 3 2 1 2 ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 4.1 Antal genomförda kunskapsprov uppdelat på ort (N=927) Även här finns signifikanta skillnader. De respondenter som har ett annat modersmål än svenska har i större utsträckning än andra genomfört kunskapsprovet flera gånger (***). Detsamma gäller för kön, männen har i högre utsträckning än kvinnorna skrivet provet fler gånger (**). 4.3 Inställning till nya provmodellen generellt Majoriteten av respondenterna i den nya provmodellen är positiva till möjligheten att genomföra körprovet oavsett om de klarat kunskapsprovet. I figur 4.11 visas denna inställning uppdelat på försöksort. Det finns vissa variationer mellan orterna men överlag ser tendensen likartad ut. Ett fåtal tycker att det är dåligt eller mycket dåligt medan en större grupp tycker att det är varken eller. Runt en tredjedel tycker att det är bra medan en klar majoritet (51 62 %) tycker att det är mycket bra. Respondenterna från Ulricehamn och Kinna är mest positiva medan respondenterna från Luleå är minst positiva. Påpekas bör att de som kört provet enligt den gamla modellen i högre grad är negativa till att köra upp om de inte klarat kunskapsprovet (se vidare avsnitt 5.3). Det finns också en signifikant skillnad om man jämför hur många prov man kört (***).

27 eller ej? (N=119) Ulricehamn 7 31 62 Kinna 3 7 29 61 Alingsås 1 9 3 6 Växjö 2 19 23 56 Luleå 1 6 18 25 51 Borås 1 4 11 24 61 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.11 Hur upplevde du möjligheten att genomföra körprovet oavsett om du klarat kunskapsprovet eller ej? Uppdelat på försöksort (N=119) Provmodellen generellt versus ålder Tendensen ser likadan ut gällande åldersgrupper (se figur 4.12). Här är det respondenterna över 3 som är minst positiva. Det finns en signifikant skillnad i åldersgruppen 18-19 år mellan försöksorterna. I denna åldersgrupp är man mest negativ till att köra upp oavsett provresultatet på kunskapsprovet om man genomfört sitt prov i Luleå (*). eller ej? (N=129) 3 år - 3 19 22 55 25-29 år 2 5 12 21 6 2-24 år 3 19 22 55 18-19 år 3 13 27 57 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.12 Hur upplevde du möjligheten att genomföra körprovet oavsett om du klarat kunskapsprovet eller ej? Uppdelat på åldergrupp (N=129) Provmodellen versus kön Tendensen är likartad om man tittar på svarsfördelningen mellan könen (se figur 4.13). Det är en något större andel som anser att det är bra. Men det är dock

28 lika många som anser att det är mycket bra vilket gör att fler män är positiva men att de kvinnor som är positiva är mer positiva. Det finns signifikanta skillnader mellan kvinnor på olika orter (**). I Luleå finns de som är mest negativa till möjligheten att köra upp utan att först ha klarat av kunskapsprovet. Kvinna 14 14 23 59 Man 2 13 27 58 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.12 Hur upplevde du möjligheten att genomföra körprovet oavsett om du klarat kunskapsprovet eller ej? Uppdelat på kön(n=119) Provmodellen versus modersmål Det är ingen större skillnad i uppfattning mellan de körkortstagare som har svenska som modersmål och de som har annat språk som modersmål (se fig 4.13). Däremot viss en liten men dock signifikant skillnad i gruppen som har svenska som modersmål beroende på var de bor. De som är mest negativa till att köra upp utan avklarat kunskapsprov bor i Luleå (*). Svenska som modersmål 3 13 25 58 Annat språk som modersmål 13 16 24 57 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.13 Hur upplevde du möjligheten att genomföra körprovet oavsett om du klarat kunskapsprovet eller ej? Uppdelat på modersmål (N=129)

29 Så här uttryckte några av respondenterna sin åsikt kring möjligheten att genomföra körprovet och kunskapsprovet i nära anslutning till varandra och trots att man inte klarat det ena: Bra, det visar att både teori och körkunskaper är lika viktiga Eftersom det är lättare att få tid för nytt kunskapsprov tycker jag att detta är en mkt god idé Elev Elev För mycket press att göra allting på samma dag, tycker att man borde rekommendera att man delar upp det på 2 dar. annars är det en jättestor vinst att kunna köra upp så tidigt efter sin 18årsdag Elev Det inledande samtalet versus försöksort När det gäller det inledande samtalet före själva förarprovet är det ganska stor skillnad mellan hur respondenterna svarar om man bara ser till svarsalternativet mycket bra och försöksort (se figur 4.14). Störst andel återfinns i Ulricehamn och lägst andel i Växjö. Det är dock viktigt att påpeka att det är ytterst få oavsett försöksort som är direkt negativa. Vid en jämförelse mellan försöksorterna återfinns en signifikant skillnad (***. I Borås m.fl. 4 orter finns de mest nöjda kunderna. Det finns också en signifikant skillnad skillnad (***) mellan dem som genomförde sitt körprov för första gången och dem som kört upp en eller flera gånger. Ju fler genomförda körprov desto mer negativ är inställningen till det inledande samtalet. Ulricehamn 2 13 85 Kinna 1 18 81 Alingsås 2 23 75 Växjö 1 24 66 Luleå 1 6 28 65 Borås 3 23 74 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.14 Upplevelse av det inledande samtalet uppdelat på ort (N=125) 4 I analysen för att utröna skillnader mellan orterna har försöksorterna Borås, Alingsås, Kinna och Ulricehamn slagits samman, eftersom statistiken för antal genomförda prov gäller för samtliga dessa orter.

3 Det finns en signifikant skillnad mellan orterna om man bryter ner resultatet på åldersgrupper. I den yngsta åldersgruppen är man minst positiv i Växjö och Luleå (*). Samma sak gäller för gruppen kvinnor (**) och för dem som har svenska som modersmål (***). Det inledande samtalet versus ålder och kön Skillnaderna mellan olika åldersgrupper och mellan könen är relativt små. Det finns vissa skillnader mellan grupperna för de olika svarsalternativen, men variationerna inom den positiva sidan är relativt liten (se figurerna 4.14 och 4.15). 3 år - 1 7 83 25-29 år 2 2 16 81 2-24 år 5 22 73 18-19 år 5 25 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra % Figur 4.14 Upplevelse av det inledande samtalet uppdelat på åldergrupp (N=135) Kvinna 5 19 75 Man 5 26 69 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.15 Upplevelse av det inledande samtalet uppdelat på kön (N=135)

31 Det inledande samtalet versus modersmål I studien riktad till förarprövare och utbildningsledare framkom att den nya modellen medförde svårigheter för dem med främmande modersmål. Det är därför intressant att konstatera att respondenter som inte har svenska som modersmål i högre utsträckning än övriga upplever det inledande samtalet som positivt (***; figur 4.16). Detta talar för vikten av att ha samtalet. Troligen känner den som inte kan språket så bra, mer trygg när man är mer förberedd på vad som komma skall. Svenska som modersmål 5 24 71 Annat språk som modersmål 1 2 19 78 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.16 Upplevelse av det inledande samtalet uppdelat på modersmål (N=135) Upplevelse av inledande instruktioner versus försöksort Majoriteten av respondenterna är nöjda med de svar de fick på frågor och sådant de undrade före provet. Tendensen är samma även om siffrorna skiljer sig åt något mellan orterna (se figur 4.17). Nöjdast är man i Alingsås (1 % svarar nöjd eller helt nöjd) och minst nöjd i Borås (93 %) svarar nöjd eller helt nöjd. Även här finns en skillnad beroende på hur många körprov man genomfört (*). De som inte genomfört något körprov tidigare är mer positiva till instruktionerna än de övriga.

32 Ulricehamn 5 17 78 Kinna 5 18 78 Alingsås 15 85 Växjö 4 21 74 Luleå 1 3 18 78 Borås 1 5 21 72 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 4.17 Fick du svar på det du undrade över före provet uppdelat på försöksortl (N=123) Upplevelse av inledande instruktioner versus ålder Den äldsta åldersgruppen, körkortstagare över 3 år, är minst nöjda med svaren på sina eventuella frågor före provet (9 % är nöjda eller helt nöjda - se figur 4.18). Respondenterna mellan 2 och 24 är mest nöjda (96 % är nöjda eller helt nöjda). (N=133) 3 år - 9 7 83 25-29 år 2 5 16 78 2-24 år 1 2 21 75 18-19 år 4 2 75 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 4.18 Fick du svar på det du undrade över före provet uppdelat på åldergrupp (N=133) Upplevelse av inledande instruktioner versus kön Här finns också en signifikant skillnad mellan försöksorterna vad gäller den äldsta åldersgruppen. I gruppen 3 år och äldre är 1 % är nöjda i Borås, Lu-

33 leå, Alingsås och Ulricehamn, medan endast 67 % som är nöjda i Växjö. I Kinna har samtliga svarat varken eller (***). Kvinnorna och männen är inte riktigt lika nöjda (**; se figur 4.19) men kvinnorna ger ett något starkare positivt betyg fler säger att de är helt nöjda (79 % av kvinnorna jämfört med 73 % av männen). Kvinna 4 16 79 Man 4 22 73 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 4.19 Fick du svar på det du undrade över före provet uppdelat på åldergrupp (N=133) Upplevelse av inledande instruktioner versus modersmål Återigen ser siffrorna likadana ut för de respondenter som har svenska som modersmål och de som har ett annat språk som modersmål. Detta är mycket positivt eftersom svaren på denna fråga indikerar hur väl kommunikationen kring provmodellen fungerat (*; se figur 4.2). Svenska som modersmål 4 19 76 Annat språk som modersmål 1 5 18 75 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 4.2 Fick du svar på det du undrade över före provet uppdelat på modersmål (N=133)

34 Instruktioner under provet versus försöksort Respondenterna fick i enkäten svara på en fråga om hur de upplevt instruktionerna under körprovet. Överlag är respondenterna positiva men det skiljer sig åt något beroende på ort. I Alingsås och Kinna upplever samtliga som svarat på frågan att instruktionerna varit utförliga eller mycket utförliga medan det på övriga orter finns en mindre andel som är mer kritiska (figur 4.21). De som inte genomfört något körprov tidigare är de mest positiva (***). (N=124) Ulricehamn 3 18 78 Kinna 1 16 83 Alingsås 1 17 82 Växjö 5 3 66 Luleå 1 7 28 64 Borås 4 23 72 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket knapphändiga Knapphändiga Varken eller Utförliga Mycket utförliga Figur 4.21 Hur upplevde du instruktionerna under körprovet? Uppdelat på ort (N=124) Instruktioner under provet versus ålder Uppfattningen av instruktionerna skiljer sig inte nämnvärt åt mellan åldersgrupperna (se figur 4.22) Över 9 % i samtliga grupper tycker att instruktionerna varit utförliga eller mycket utförliga. Det finns dock en signifikant skillnad om man bryter ner svaren och studerar respondenternas åldersgrupper. Skillnaderna återfinns i den yngsta åldersgruppen på de olika orterna (**). Denna åldersgrupp är minst nöjd i Luleå

35 3 år - 2 5 17 76 25-29 år 5 19 75 2-24 år 5 23 72 18-19 år 4 25 71 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket knapphändiga Knapphändiga Varken eller Utförliga Mycket utförliga Figur 4.22 Hur upplevde du instruktionerna under körprovet? Uppdelat på åldergrupp (N=134) Instruktioner under provet versus kön De allra flesta män och kvinnor tycks vara nöjda med instruktionerna (se figur 4.23). I båda grupperna anser över 95 % att instruktionerna varit utförliga eller mycket utförliga. Man kan dock se en viss skillnad mellan kön och olika försöksorter. Kvinnor som kört upp i Luleå är inte fullt så nöjda som på övriga orter. Påpekas bör dock att skillnaderna är - om än signifikanta små. Kvinna 4 22 74 Man 5 26 69 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket knapphändiga Knapphändiga Varken eller Utförliga Mycket utförliga Figur 4.23 Hur upplevde du instruktionerna under körprovet? Uppdelat på kön (N=134) Instruktioner under provet versus modersmål Det finns ingen större skillnad mellan de respondenter som har svenska som modersmål och de respondenter som inte har svenska som Det finns en liten signifikant skillnad mellan orterna, där de svensktalande i Luleå i större ut-

36 sträckning upplever att instruktionerna varit antingen knapphändiga eller varken knapphändiga eller utförliga. Svenska som modersmål 4 25 71 Annat språk som modersmål 6 19 75 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket knapphändiga Knapphändiga Varken eller Utförliga Mycket utförliga Figur 4.24 Hur upplevde du instruktionerna under körprovet? Uppdelat på modersmål (N=134) Nöjd med instruktionerna versus försöksort Respondenterna fick även besvara i vilken utsträckning de var nöjda med de instruktioner de fått. Överlag är körkortstagarna mycket nöjda (se figur 4.25). I Kinna är man allra nöjdast (1 % svarar nöjd eller mycket nöjd). Skillnaden är signifikant mellan de tre försöksorterna och även i detta fall utmärker sig Borås m.fl. orter med flest nöjda kunder (***). Ulricehamn 2 15 83 Kinna 11 89 Alingsås 2 17 81 Växjö 4 26 7 Luleå 1 3 3 66 Borås 1 3 21 76 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls nöjd Inte nöjd Varke eller Nöjd Mycket nöjd Figur 4.25 Hur nöjd var du med instruktionerna under körprovet? Uppdelat på ort (N=124)

37 Instruktioner under provet versus ålder Det finns inga större skillnader mellan hur nöjd man är i de olika åldersgrupperna generellt sett (se figur 4.26). I samtliga grupper är över 95 % eller fler nöjda eller mycket nöjda. Den skillnad som finns är att i de yngre åldersgrupperna finns fler som svarat att de är nöjda i jämförelse med de äldre åldergrupperna. 3 år - 3 12 85 25-29 år 2 3 13 82 2-24 år 1 4 19 77 18-19 år 3 25 73 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Inte alls nöjd Inte nöjd Varke eller Nöjd Mycket nöjd % Figur 4.26 Hur nöjd var du med instruktionerna under körprovet? Uppdelat på åldergrupp (N=124) Om man bryter ner resultaten för orterna på åldergrupper och tittar på den yngsta åldersgruppen visar att de allra flesta är nöjda med instruktionerna, på samtliga orter (*). Detta tyder på att 18-19 åringarna kanske har lägre krav på instruktionerna än övriga. Instruktioner under provet versus kön Kvinnorna och männen är ungefär lika nöjda med instruktionerna (se figur 4.27) fler kvinnor svarar dock att de är mycket nöjda (77 %) jämfört med männen (73 %).

38 Kvinna 2 2 77 Man 3 24 73 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Mycket nöjd Figur 4.27 Hur nöjd var du med instruktionerna under körprovet? Uppdelat på kön (N=134) Instruktioner under provet versus modersmål Samma förhållande som mellan kvinnor och män gäller mellan grupperna som har svenska som modersmål och de som har annat språk som modersmål. Både grupperna är nöjda i samma utsträckning (här över 96 % i båda grupperna se figur 4.28) men det är en nyansskillnad i hur nöjd man är. I den grupp som har svenska som modersmål uppger färre (74 % jämfört med 78 %) att de är mycket nöjda och fler (23 % jämfört med 19 %) att de är nöjda. Svenska som modersmål 3 23 74 Annat språk som modersmål 3 19 78 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Mycket nöjd Figur 4.28 Hur nöjd var du med instruktionerna under körprovet? Uppdelat på modersmål (N=134) Omfattning av instruktionerna och nöjdhet en generell jämförelse De två ovanstående frågorna möjliggör en så kallad GAP-analys där man jämför uppfattning och nöjdhet gällande ett fenomen. I figur 4.29 visas resultatet av analysen. Det finns ingen skillnad mellan hur körkortstagarna upplevde

39 omfattningen av instruktionerna och hur nöjda de uppger sig vara. Detta visar att körkortstagarna överlag anser att de får utförliga instruktioner som de är nöjda med. Omfattning 4,7 Nöjdhet 4,7 1 2 3 4 5 Medelvärde Figur 4.29 GAP-analys gällande instruktionerna under körprovet Upplevelse av körprovet i sin helhet versus försöksort När det gäller hur respondenterna upplevt körprovet i sin helhet är spridningen ganska stor. Några tycker att det är mycket nervöst eller nervöst, andra tycker att det inte är nervöst och ett fåtal tycker att det inte alls är nervöst. Omkring en tredjedel har svarat varken eller på frågan. Tendensen ser likadan ut för samtliga orter (se figur 4.3). Ulricehamn 13 25 36 18 8 Kinna 16 18 33 28 5 Alingsås 15 22 32 28 3 Växjö 19 25 34 15 7 Luleå 22 25 34 15 6 Borås 17 24 26 26 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket nervöst Nervöst Varken eller Inte nervöst Inte alls nervöst Figur 4.3 Upplevelse av körprovet uppdelat på ort (N=12)

4 Upplevelse av körprovet i sin helhet versus ålder När det gäller jämförelser mellan åldersgrupperna är det framförallt den äldsta åldersgruppen, respondenter över 3 år, som skiljer ut sig något. Här uppger fler att körprovet inte upplevdes nervöst alls (16 % jämfört med 4-6 % i övriga grupper se figur 4.31). 3 år - 11 21 26 26 16 25-29 år 26 19 31 18 6 2-24 år 2 19 33 24 4 18-19 år 18 27 3 21 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket nervöst Nervöst Varken eller Inte nervöst Inte alls nervöst Figur 4.31 Upplevelse av körprovet uppdelat på åldersgrupp (N=13) Upplevelse av körprovet i sin helhet versus kön Kvinnorna uppger i högre utsträckning än männen att de upplevt körprovet som nervöst eller mycket nervöst. Detta resultat kan troligen bottna i att män överlag värderar sin egen förmåga som bättre än genomsnittet, med kvinnor ofta har en tendens att undervärdera sin egen förmåga. Denna skillnad mellan män och kvinnor är signifikant (***). Det finns också en signifikant skillnad mellan kvinnor på de olika försöksorterna (**). Kvinnor i Kinna uppger i lägre utsträckning än övriga kvinnor att de upplevde körprovet som nervöst. Det motsatta gäller för kvinnor i Luleå. Där är andelen som upplever körprovet som nervöst högre än bland kvinnor på övriga försöksorter.

41 Kvinna 21 25 31 19 3 Man 16 25 3 24 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket nervöst Nervöst Varken eller Inte nervöst Inte alls nervöst Figur 4.32 Upplevelse av körprovet uppdelat på kön (N=13) Upplevelse av körprovet i sin helhet versus modersmål En större andel bland dem som inte har svenska som modersmål uppger att de inte upplevde körprovet som nervöst (41 %) jämfört med dem som har svenska som modersmål (se figur 4.33). Skillnaden är signifikant (***). Svenska som modersmål 18 26 31 21 5 Annat språk som modersmål 18 13 28 3 11 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket nervöst Nervöst Varken eller Inte nervöst Inte alls nervöst Figur 4.33 Upplevelse av körprovet uppdelat på modersmål (N=13) Samtalet efter körprovet versus försöksort I enkäten tillfrågades respondenterna om hur de upplevt samtalet efter förarprovet. Överlag är respondenterna positiva till samtalet, men hur positiva de är skiljer sig åt mellan orterna (se figur 4.34). Respondenterna som genomgått provet i Växjö och Luleå är minst nöjda (här uppger 87 % att samtalet varit bra eller

42 mycket bra jämfört med 97-99 % på de övriga orterna). Skillnaden är signifikant (***). (N=12) Ulricehamn 2 1 89 Kinna 1 16 83 Alingsås 5 17 78 Växjö 2 1 26 61 Luleå 1 11 21 66 Borås 2 5 17 76 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls bra Inte bra Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.34 Upplevelse av samtalet efter körprovet uppdelat på ort (N=12) Samtalet efter körprovet versus ålder Vid uppdelning på åldersgrupper är de äldsta mest nöjda (97 % svarar bra eller mycket bra se figur 4.35) medan de mellan 2 och 24 är minst nöjda (9 % svarar bra eller mycket bra). 3 år - 2 2 11 86 25-29 år 5 3 16 76 2-24 år 2 8 18 72 18-19 år 1 7 22 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls bra Inte bra Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.34 Upplevelse av samtalet efter körprovet uppdelat på åldersgrupp (N=13)

43 Samtalet efter körprovet versus kön Det finns inga skillnader mellan könen avseende upplevelsen av samtalet efter körprovet om man ser till hela svarsgruppen (se figur 4.35). Men det finns skillnader mellan orterna. Män är mindre nöjda än kvinnor i Alingsås (*), medan kvinnor är mindre nöjda än män i Växjö och Luleå (**). Kvinna 2 7 19 72 Man 1 7 21 71 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls bra Inte bra Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.35 Upplevelse av samtalet efter körprovet uppdelat på kön (N=13) Samtalet efter körprovet versus modersmål Det finns en signifikant skillnad mellan olika respondenters upplevelse av samtalet efter provet beroende på om de har svenska som modersmål eller ej. Återigen är det de respondenter som har annat modersmål än svenska som är mest positiva (**). Svenska som modersmål 1 7 21 71 Annat språk som modersmål 13 16 79 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls bra Inte bra Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.36 Upplevelse av samtalet efter körprovet uppdelat på modersmål (N=13)

44 Så här uttrycker sig några av respondenterna kring samtalet efter körprovet: Bra feed-back och bra att få diskutera ett par saker från körprovet. Bra information om vad man kan tänka på och vad man gjort extra bra Inte nöjd med att endast negativa aspekter av min körning fick något utrymme. Visserligen var den negativa kritiken berättigad och upplysande, men man lär sig också av vad man gör bra, inte bara av sina misstag Det var skönt att förklara varför jag gjorde vissa val Första gången när jag inte klarat provet kändes det som att jag blev utskälld Elev Elev Elev Elev Elev 4.4 Situationsanpassade frågor I den nya förarprovsmodellen ingår ett moment kallat situationsanpassade frågor. För att kunna avgöra vad körkortstagerna tyckte om detta moment tillfrågades de i enkäten om det fått någon fråga om varför de gjort på ett visst sätt under körprovet (se figur 4.37). Endast en fjärdel uppgav att de fått en sådan fråga. Det finns vissa skillnader mellan orterna. I Luleå uppger hela 38 % att de fått en fråga medan i Växjö uppger endast 13 % att de fått en fråga. De övriga orternas resultat hamnar däremellan (Borås 31 %, Alingsås 21 %, Kinna 22 % och Ulricehamn 25 %). Det finns också en signifikant skillnad mellan könen. Fler män än kvinnor har fått en fråga under provet (***). De som genomfört flera körprov eller flera kunskapsprov uppger också i högre utsträckning än övriga att de fått frågor under provet (***). Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 25 Ja 75 Nej Figur 4.37 Fick du någon fråga om varför du gjorde på ett visst sätt under körningen (N=129)

45 Upplevelse av situationsanpassade frågor De respondenter som uppgett att de fått en fråga ombads sedan att svara på några påståenden om hur detta kändes. Det fanns både positiva påståenden som Det kändes helt okej och Det kändes bra att förarprövaren frågade mig till negativa påståenden som Det kändes som ett förhör och Det kändes förvirrande. I figur 4.38 presenteras respondenternas svar på respektive fråga. Tendensen är positiv. För påståendet Det kändes helt ok uppger hela 77 % att de instämmer helt eller delvis. För påståendet det kändes som ett förhör är det däremot endast 6 % som instämmer. Respondenterna tyckte inte heller att det kändes förvirrande (endast 4 % instämmer helt eller delvis). På påståendet det kändes nervöst är svaren mer spridda. Hur pass nervöst den situationsanpassade frågan upplevs torde bero på hur nervös man är för förarprovet i sin helhet. Intressant är att de som kört upp tidigare tycks ha ett större behov av att kommunicera och förklara sig. De är mer positiva till frågorna och möjligheten att förklara sitt beteende (***). De som inte kört upp tidigare upplever att frågorna gjorde dem nervösa (***), medan de som kört upp flera gånger är mest positiva till att få frågor och att få möjligheten att förklara sitt beteende (***). I denna grupp återfinns också de som upplever frågorna som ett förhör (***). Det kändes helt ok 1 4 9 18 59 Det kändes som ett förhör 76 9 8 2 4 Det kändes bra att förarprövaren frågade mig 16 8 17 2 4 Det kändes skönt att få förklara hur jag tänkt 15 6 19 2 39 Det kändes förvirrande 71 14 11 31 Det kändes nervöst 28 14 25 16 17 % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Figur 4.38 Svar på påståenden om hur det kändes att få en situationsanpassad fråga (N=221-226) Här finns signifikanta skillnader mellan grupperna, främst mellan könen. När det gäller påståendet det kändes nervöst tycker kvinnorna i högre utsträckning än männen att det kändes nervöst (***). Kvinnorna tycker inte att det kändes

46 förvirrande i samma utsträckning som männen (***). Att männen som ju är mer positiva till frågorna än kvinnorna upplever frågorna som förvirrande kan kanske bero på att de inte kände sig beredda på frågan. Männen tycker alltså som redan nämnts att det kändes skönt att få förklara hur de tänkt (***). Männen tyckte också att det kändes bra att förarprövaren frågade mig (***), att det kändes som ett förhör (***) och att det kändes helt ok (***) i högre utsträckning än kvinnorna. Det finns en signifikant skillnad mellan försöksorterna och det gäller påståendet om att det kändes skönt att få förklara hur jag tänkt där respondenterna i Växjö instämmer allra minst och där respondenterna i Borås m.fl. orter (**). 4.5 Självvärdering I den nya förarprovsmodellen ingår även ett självvärderande moment där eleverna inför provet får värdera sig själva genom att svara på ett antal frågor. I föreliggande studie tillfrågades körkortstagarna dels om deras egen och förarprovaren bedömning i allmänhet, dels hur deras svar på självvärderingsfrågorna stämt överens med vad förarprövaren sagt. Frågorna var följande: Hur väl stämde din egen bedömning av körprovet med förarprövarens? Fick du svara på en extra enkät före kunskapsprovet, som handlade om hur du tycker att du är som förare? Hur väl stämde din egen bedömning av körningen med hur du svarat på självvärderingsfrågorna (den extra enkät du fyllde i före kunskapsprovet)? Hur väl stämde dina svar från självvärderingen med förarprövarens bedömning efter provet? Upplevelse av egen och förarprövarens bedömning versus försöksort När det gäller den generella bedömingen är överensstämmelsen god. Överlag anser respondenterna att deras och förarprövarens bedömning stämmer överens, men det skiljer sig åt mellan de olika försöksorterna. I Ulricehamn och Alingsås uppger respondenterna att bedömingen stämde helt eller delvis (88 % i Uricehman och 87 % i Alingsås) i stor utsträckning medan det ser annorlunda ut i Luleå och Växjö (63 % i Växjö samt 62 % i Luleå).

47 Ulricehamn 2 1 67 21 Kinna 5 14 38 44 Alingsås 12 9 51 38 Växjö 2 9 25 37 26 Luleå 1 7 31 34 28 Borås 3 21 41 35 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.39 Hur väl stämde din bedömning med förarprövarens? Uppdelat på ort (N=119) Upplevelse av egen och förarprövarens bedömning versus ålder Hur väl bedömningen stämde överens skiljer sig åt mellan åldergrupperna (se fig 4.4). De äldre respondenterna uppger i något större utsträckning än övriga grupper (77 %) att bedömningen överensstämmer helt eller delvis. Det kan bero på att de är mer medvetna de som är yngre om sitt sätt att köra; de har en bättre självbild. 3 år - 2 4 18 35 42 25-29 år 2 25 4 33 2-24 år 7 2 39 35 18-19 år 1 5 21 42 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.4 Hur väl stämde din bedömning med förarprövarens? Uppdelat på åldersgrupp (N=129) Upplevelse av egen och förarprövarens bedömning versus kön Det finns inga större skillnader mellan kvinnor och män gällande hur väl de upplever att deras egen bedömning av körprovet stämde överens med förarprövarens (73 % uppger att det stämde helt eller delvis se figur 4.41).

48 Kvinna 1 4 22 42 31 Man 1 6 21 41 32 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.41 Hur väl stämde din bedömning med förarprövarens? Uppdelat på kön (N=129) Upplevelse av egen och förarprövarens bedömning versus modersmål Respondenterna som inte har svenska som modersmål uppger i högre utsträckning att deras bedömning stämde överens med förarprövarens (8 % jämfört med 73 % för dem som har svenska som modersmål se figur 4.42). Svenska som modersmål 1 5 21 41 32 Annat språk som modersmål 2 4 21 39 34 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.42 Hur väl stämde din bedömning med förarprövarens? Uppdelat på modersmål (N=129) Självvärderingsenkäten De allra flesta (88 %) uppger att de fick svara på en extra enkät före provet. Denna fråga syftar på självvärderingsenkäten (se figur 4.43).

49 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 88 Ja 12 Nej Figur 4.43 Fick du svara på en extraenkät före provet (N=127) Upplevelse av självvärderingsenkäten och egen bedömning versus bakgrund Respondenterna fick först svara på hur väl deras svar på självvärderingsenkäten stämde överens med hur de själva bedömde provet efteråt (se figur 4.44-4.47). Här kan konstateras att det finns tydliga skillnader mellan orterna. Det tycks vara så att körkortstagarna i Växjö i lägre utsträckning än på övriga orter upplevt en överensstämmelse mellan egen bedömning och självvärderingsenkäten. En möjlig förklaring kan vara att man inte förstått vad enkäten skulle användas till och att man därför inte tagit den på allvar. Ulricehamn 9 22 58 11 Kinna 1 4 22 43 31 Alingsås 4 12 59 24 Växjö 2 2 37 3 12 Luleå 12 44 34 1 Borås 1 7 3 43 21 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.44 Hur väl stämde dina svar från självvärderingen och din bedömning? Uppdelat på ort (N=13)

5 3 år - 5 25 37 3 25-29 år 9 34 42 15 2-24 år 2 1 34 38 17 18-19 år 1 9 32 44 14 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.45 Hur väl stämde dina svar från självvärderingen och din bedömning? Uppdelat på åldersgrupper (N=125) Kvinna 1 8 35 41 15 Man 1 1 3 43 16 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.46 Hur väl stämde dina svar från självvärderingen och din bedömning? Uppdelat på kön (N=125)

51 Svenska som modersmål 1 1 32 43 15 Annat språk som modersmål 1 7 31 37 24 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.47 Hur väl stämde dina svar från självvärderingen och din bedömning? Uppdelat på kön (N=125) Upplevelse av överensstämmelse mellan svaren på självvärderingsenkäten och förarprövarens bedömning versus bakgrund Som redan nämnts uppger en stor andel av respondenterna att deras egen bedömning stämde väl överens med förarprövarens. Majoriteten uppger också att svaren från självvärderingsenkäten och förarprövarens bedömning stämmer överens, men det finns en viss skillnad. Respondenterna instämmer i lägre utsträckning i att självvärderingsenkäten och förarprövarens bedömning överensstämmer än i bedömningen av överensstämmelse mellan sin egen subjektiva bedömning och förarprövarens bedömning. Detta resultat kan bero på att man inte tagit enkäten på allvar det är också vad kundtjänsthandläggarena vittnar om (se kap. 3). Därmed finns också en risk att de inte kopplat samman enkätsvaren med förarens bedömning. Ulricehamn 9 22 58 11 Kinna 1 4 22 43 31 Alingsås 4 12 59 24 Växjö 2 2 37 3 12 Luleå 12 44 34 1 Borås 1 7 3 43 21 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.48 Hur väl stämde dina svar från självvärderingen och förarprovarens bedömning? Uppdelat på ort (N=13)

52 3 år - 5 29 33 33 25-29 år 9 36 43 12 2-24 år 1 13 33 33 19 18-19 år 1 11 3 42 16 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.49 Hur väl stämde dina svar från självvärderingen och förarprovarens bedömning? Uppdelat på ålder (N=113) Kvinna 1 11 33 39 17 Man 1 11 29 41 18 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.5 Hur väl stämde dina svar från självvärderingen och förarprovarens bedömning? Uppdelat på kön (N=113)

53 Svenska som modersmål 1 11 3 41 17 Annat språk som modersmål 6 34 37 23 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 4.51 Hur väl stämde dina svar från självvärderingen och förarprovarens bedömning? Uppdelat på modersmål (N=113) 4.6 Sammanfattning av resultaten från enkäten till körkortstagare på försöksorterna Körkortstagarna är överlag nöjda med den nya provmodellen. De nya rutinerna uppfattas som mycket positiva av många. Enskilda nya moment har fungerat varierande bra. Positiv inställning till situationsanpassade frågor. Resultaten visar att eleverna i olika stor utsträckning har uppfattat sjävlvärderingsenkätens syfte. Dialogen är viktigt både före, under och efter provet, framförallt för dem som tidigare genomgått kunskaps- och/eller körprov.

54 5. Den gamla förarprovsmodellen enligt körkortstagarna på kontrollorterna I detta kapitel redovisas den jämförande studien, där körkortstagare vid tre kontrollorter fått besvara en enkät om hur de upplevde provet. Enkäten är i stort sett densamma som den enkät som besvarades vid försöksorterna. Kapitlet innehåller en jämförelse mellan försöks- och kontrollorter och avslutas med en kort sammanfattning i punktform. 5.1 Bakgrundsdata En knapp majoritet av de som besvarat enkäten för kontrollorterna är män (54 % - se figur 6.1). Detta stämmer väl överens med könsfördelningen för studien på försöksorterna (se även 5.1). 1 9 8 7 Procent 6 5 4 54 46 3 2 1 Man Kvinna Figur 5.1 Könsfördelning (N=168) Liksom gällande respondenterna på försöksorterna är 18-19-åringarna i majoritet (67 % - se figur 5.2).

55 Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 67 16 8 6 18-19 år 2-24 år 25-29 år 3 år - Figur 5.2 Åldersfördelning (N=168) Då fördelningen gällande bakgrundsdata kön, ålder och modersmål ser liknande ut på de tre kontrollorterna kommer inte resultatet att brytas ner på kontrollorter fortsatt i det här kapitlet. 5.2 Provhistorik Bland respondenterna från kontrollorterna är det hela 56 % som genomgått körprov tidigare (se figur 6.3). Det är stor skillnad mot försöksorterna, där motsvarande andel är 24%. Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 56 22 13 5 2 2 ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr Figur 5.3 Antal genomförda körprov (N=168)

56 Samma tendens gäller för kunskapsproven (se figur 5.4). Fler än hälften (55 %) uppger att ge skrivit kunskapsprov före det här aktuella provtillfället, Motsvarande andel för försöksorterna är i genomsnitt 38%. Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 55 16 12 12 4 1 ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr Figur 5.4 Antal skrivna kunskapsprov (N=168) 5.3 Generell inställning till gamla provmodellen Respondenterna på kontrollorterna tillfrågades om de hade velat ha möjlighet att göra förarprovet trots att de inte blivit godkända på kunskapsprovet (se figur 6.5). Majoriteten är negativ. Ett skäl till det kan vara att många i denna grupp skrivit och misslyckats på ett kunskapsprov tidigare och att de uppger att de faktiskt inte var så säkra då. Ett annat skäl kan vara att deras enda sporre att verkligen klara kunskapsprovet var att de inte fick köra upp om de inte klarat kunskapsprovet först. Det bör dock betonas att dessa respondenter troligtvis inte har insikt i hur den nya provmodellen fungerar kanske är till och med enkäten den första kontakt de har med den nya provmodellen. Inställning till gamla körprovet versus ålder De äldre provtagarna är överlag mer negativa till den nya möjligheten än de yngre åldergruppen över 3 är det hela 78 % som inte instämmer jämfört med 59 % i gruppen 18-19 år (se figur 5.5).

57 3 år - 57 21 21 25-29 år 73 7 7 13 2-24 år 48 4 19 7 22 18-19 år 4 19 19 7 15 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Figur 5.5 Möjlighet att genomföra körprovet vid ej godkänt kunskapsprov uppdelat på åldersgrupp (N=167) Inställning till gamla körprovet versus kön Kvinnorna är överlag mer negativa än männen till att genomföra förarprovet om de inte blivit godkända på kunskapsprovet 64 % av kvinnorna instämmer inte medan motsvarande siffra för männen är 59 % (se figur 5.6). Kvinna 51 13 18 8 1 Man 41 18 14 4 22 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Figur 5.6 Möjlighet att genomföra körprovet vid ej godkänt kunskapsprov uppdelat på kön (N=167) Inställning till gamla körprovet versus modersmål De respondenter som har annat modersmål än svenska är mer positiva än de som har svenska som modersmål (38 % instämmer helt eller delvis medan motsvarande siffra är 19 % för dem som har svenska som modersmål se figur 5.7).

58 Svenska som modersmål 47 17 18 5 14 Annat språk som modersmål 46 8 8 13 25 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Figur 5.7 Möjlighet att genomföra körprovet vid ej godkänt kunskapsprov uppdelat på modersmål (N=15) Inställning till det inledande samtalet i gamla modellen versus ålder. Kön och modersmål Det finns några skillnader mellan åldergrupperna när det gäller upplevelsen av det inledande samtalet, men de är små (se figur 5.8). Samma sak gäller för könsskillnader och modersmål (se figur 5.9-5.1). (N=163) 3 år - 7 7 86 25-29 år 23 77 2-24 år 4 7 89 18-19 år 1 5 18 76 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 5.8 Upplevelse av det inledande samtalet uppdelat på ålder (N=163)

59 Kvinna 1 16 83 Man 1 7 16 76 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 5.9 Upplevelse av det inledande samtalet uppdelat på kön (N=163) (N=722) Svenska som modersmål 12 16 8 Annat språk som modersmål 8 17 75 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 5.1 Upplevelse av det inledande samtalet uppdelat på modersmål (N=15) Upplevelse av inledande instruktioner i gamla modellen versus ålder, kön och modersmål Praktiskt taget samtliga respondenter har fått svar på det de undrat före provet (se figur 5.11). De äldre respondenterna uppger i högre grad att de inte fått svar på det de undrat före provet än övriga grupper (7 % är inte alls nöjda).

6 (N=164) 3 år - 7 21 71 25-29 år 16 85 2-24 år 1 18-19 år 4 12 85 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 5.11 Fick du svar på det du undrade före provet uppdelat på ålder (N=164) Kvinnorna uppger i något högre grad än övriga att de fått svar på vad de undrat före provet (99 % jämfört med 95 % av männen - se figur 5.12). Kvinna 1 11 88 Man 13 11 84 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 5.12 Fick du svar på det du undrade före provet uppdelat på kön (N=164) En liten del av dem som inte har svenska som modersmål (8 %) uppger att de inte är nöjda med svaren på frågorna. Motsvarande siffra för dem som har svenska som modersmål är 2 % (se figur 5.13).

61 Svenska som modersmål 2 13 85 Annat språk som modersmål 4 4 8 83 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 5.12 Fick du svar på det du undrade före provet uppdelat på modersmål (N=15) Upplevelse av instruktioner under provet i gamla modellen versus ålder, kön och modersmål De allra flesta respondenter tycker att de instruktioner de fått under provet varit utförliga. Det gäller oavsett om man är mycket ung eller äldre och oavsett vilket kön man tillhör (se figur 5.13 och 5.14). Möjligen kan vi se en tendens till att de som har annat modersmål är mer positiva (85 % uppger att instruktionerna varit utförliga mot 75 % i gruppen som har svenska som modersmål se figur 5.15). 3 år - 15 8 77 25-29 år 8 23 69 2-24 år 15 85 18-19 år 6 19 75 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket knapphändiga Knapphändiga Varken eller Utförliga Mycket utförliga Figur 5.13 Hur upplevde du instruktionerna under körprovet uppdelat på ålder (N=163)

62 Kvinna 3 22 75 Man 9 14 77 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket knapphändiga Knapphändiga Varken eller Utförliga Mycket utförliga Figur 5.14 Hur upplevde du instruktionerna under körprovet uppdelat på kön (N=163) Svenska som modersmål 5 21 75 Annat språk som modersmål 13 4 83 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket knapphändiga Knapphändiga Varken eller Utförliga Mycket utförliga Figur 5.15 Hur upplevde du instruktionerna under körprovet uppdelat på modersmål (N=149) Instruktioner under provet och nöjdhet i gamla modellen en generell jämförelse De flesta respondenterna är också nöjda med instruktionerna och det finns inte heller några stora skillnader mellan åldersgrupper. Frågeställningen möjliggör en GAP-analys vilken presenteras i figur 5.16. Analysen visar att respondenterna upplever att de får instruktioner i stor omfattning men är också mycket nöjda med dessa instruktioner

63 Omfattning 4,7 Nöjdhet 4,8 1 2 3 4 5 Medelvärde Figur 5.16 GAP-analys gällande omfattning och nöjdhet på instruktioner under prov. (N=163) Upplevelse av körprovet generellt i gamla modellen versus ålder Respondenterna fick i enkäten en fråga om hur de upplevde själva körprovet om det var nervöst eller ej. När det gäller uppdelning på åldergrupper är de äldre körkortstagarna mindre nervösa än de yngre. Hela 29 % av de äldre körkortstagarna uppgav att körprovet inte kändes nervöst alls (se figur 5.17). 3 år - 36 21 7 7 29 25-29 år 27 37 4 2-24 år 19 19 37 22 4 18-19 år 17 25 39 17 3 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket nervöst Nervöst Varken eller Inte nervöst Inte alls nervöst Figur 5.17 Hur upplevde du själva körprovet uppdelat på ålder (N=165) Upplevelse av körprovet generellt i gamla modellen versus kön Fler kvinnor än män upplevde körprovet som mycket nervöst (23 % jämfört med 17 % av männen se figur 5.18). Ett resultat som likt många andra i kontrollstudien stämmer överens med resultaten från försöksorterna.

64 Kvinna 23 25 36 1 5 Man 17 23 35 19 6 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket nervöst Nervöst Varken eller Inte nervöst Inte alls nervöst Figur 5.18 Hur upplevde du själva körprovet uppdelat på kön (N=165) Upplevelse av körprovet generellt i gamla modellen versus modersmål De respondenter som har annat modersmål än svenska uppgav i högre utsträckning än övriga att de upplevde körprovet som mycket nervöst (38 % jämfört med 18 % för den övriga gruppen. se figur 5.19). Detta är en skillnad jämfört med försöksorterna, där endast 18% i gruppen med annat modersmål uppgav att de upplevde provet som nervöst. Detta stärker antagandet om att man vid försöksorterna lagt sig vinn om att förklara extra noggrant. Svenska som modersmål 18 27 37 15 2 Annat språk som modersmål 38 8 25 8 21 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket nervöst Nervöst Varken eller Inte nervöst Inte alls nervöst Figur 5.19 Hur upplevde du själva körprovet uppdelat på modersmål (N=15)

65 Upplevelse av samtalet efter provet i gamla modellen versus ålder, kön och modersmål Upplevelsen av samtalet efter körprovet skiljer sig inte nämnvärt åt gällande ort, ålder, kön, eller modersmål (se figur 5.2-5.22). Majoriteten av respondenterna upplevde samtalet som positivt. 3 år - 7 14 79 25-29 år 7 2 73 2-24 år 4 19 78 18-19 år 6 16 78 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls bra Inte bra Varken eller Bra Mycket bra Figur 5.2 Hur upplevde du samtalet efter körprovet uppdelat på ålder (N=165) Kvinna 1 21 78 Man 1 13 77 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls bra Inte bra Varken eller Bra Mycket bra Figur 5.21 Hur upplevde du samtalet efter körprovet uppdelat på kön (N=165)

66 Svenska som modersmål 4 2 76 Annat språk som modersmål 17 83 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls bra Inte bra Varken eller Bra Mycket bra Figur 5.22 Hur upplevde du samtalet efter körprovet versus modersmål (N=15) Så här sade några av respondenterna själva: Jag var nöjd med bedömaren.jag var jättenervös när jag satte mig i bilen men han förklarade lungt och metodiskt så jag kände mig jättebekväm efteråt och under körningen Vi pratade inte så mycket då Elev Elev 5.4 Situationsanpassade frågor Endast 14 % av respondenterna har fått en fråga under körning (detta att jämföra med 25 % för försöksorterna (se figur 5.23). Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 14 Ja 86 Nej Figur 5.23 Fick du någon fråga om var för du gjorde på ett visst sätt under körningen? (N=164)

67 Upplevelse av situationsanpassade frågor under provet i gamla modellen Ett så litet antal ja-svar på föregående fråga ger att det endast är ett fåtal som svarat på påståendena om hur dessa frågor kändes (se figur 5.24). Den positiva tendensen är likartad om man jämför med försöksorterna. Det kändes helt ok 6 12 83 Det kändes som ett förhör 63 13 6 6 13 Det kändes bra att förarprövaren frågade mig 6 25 69 Det kändes skönt att få förklara hur jag tänkt 12 6 24 59 Det kändes förvirrande 81 6 6 6 Det kändes nervöst 24 18 24 12 24 % 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Instämmer inte alls Instämmer inte Varken eller Instämmer Instämmer helt Figur 5.24 Påståenden kring situationsanpassade frågor (N=16-17) 5.5 Självvärdering Körkortstagarna på kontrollorterna har inte fått fylla i någon enkät gällande självvärdering därför fick de endast svara på frågan om deras egen bedömning stämde överens med förarprövarens. Majoriteten uppger att det stämde helt eller delvis. Det finns inte några större skillnader mellan åldersgrupper (se figur 5.25).

68 3 år - 14 5 36 25-29 år 7 33 6 2-24 år 8 39 54 18-19 år 1 9 38 53 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 5.25 Hur väl stämde din bedömning av körprovet med förarprövarens uppdelat på ålder (N=161) Större andel av kvinnorna (94 %) än männen (88 %) uppger att deras bedömning stämde med förarprövarens (se figur 5.26). Kvinna 1 5 37 57 Man 1 11 4 48 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 5.26 Hur väl stämde din bedömning av körprovet med förarprövarens uppdelat på kön (N=161) Det är en relativt stor skillnad mellan hur väl de som har svenska som modersmål menar att deras bedömning stämmer jämfört med dem som har annat språk som modersmål 93 % av de med svenska som modersmål samt 75 % av de med annat språk som modersmål uppger att bedömningen stämde helt eller delvis (se figur 5.27). Ett skäl till detta kan vara att man helt enkelt inte riktigt förstått vad förarprövaren menade. Ett annat skäl kan vara att man har olika uppfattning om hur man ska köra bra. En bakomliggande orsak som vi inte kan uttala oss om är att andelen privatister kan vara större bland dem som har

69 svenska som modersmål och att de därför värderar sitt körsätt på ett annorlunda vis (se vidare avsnitt 5,6: figur 5.32) Svenska som modersmål 1 6 41 52 Annat språk som modersmål 25 21 54 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 5.27 Hur väl stämde din bedömning av körprovet med förarprövarens uppdelat på modersmål (N=147) 5.6 Några jämförelser I detta avsnitt gör vi några ytterligare jämförelser mellan försöksorterna och kontrollorterna. Jämförelserna gäller upplevelse av själva körprovet, svar på frågor före provet, samtalet efter provet och egen och förarprövarens bedömning. En jämförelse av upplevelsen av körprovet Figur 5.28 visar med all önskvärd tydlighet att upplevelsen av själva körprovet inte skiljer sig väsentligt åt med den nya eller gamla provmodellen det är lika nervöst oavsett hur provmodellen ser ut.

7 Kontrollorter 2 24 36 15 6 Provorter 18 25 31 22 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Mycket nervöst Nervöst Varken eller Inte nervöst Inte alls nervöst Figur 5.29 Upplevelsen av körprovet uppdelat på försöksort eller kontrollort (N=1195) En jämförelse av upplevelsen av instruktionen för provet När det gäller frågor före provet verkar det inte vara någon större skillnad mellan försöks- och kontrollorterna. Majoriteten tycks ha fått svar på sina frågor (se figur 5.3). (N=1197) Kontrollorter 12 11 86 Provorter 4 19 76 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 5.3 Fick du svar på det du undrade före provet uppdelat på försöksort eller kontrollort (N=1197)

71 En jämförelse av upplevelsen av samtalet efter provet Det verkar inte heller vara någon större skillnad i hur körkortstagarna upplever samtalet efter körprovet (se figur 5.31) vilket tyder på att de nya rutinerna med självvärderingsenkäten och återkoppling till denna inte fungerat fullt ut. Detta hänger säkert troligen också samman med att man inom utbildningen ännu inte lyfter självvärderingen i så hög grad som önskat. Eleverna kan därmed vara oförberedda på att bedöma sin egen insats. Det är viktigt att ha i minnet att samtliga tillfrågade precis klarat av sitt prov vilket medför att de troligen är extra vänligt inställda till samtalet. De har ju troligen fått beröm i en eller annan form. (N=1195) Kontrollorter 6 16 77 Provorter 2 7 2 72 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Inte alls bra Inte bra Varken eller Bra Mycket bra Figur 5.31 Upplevelsen av samtalet efter körprovet uppdelat på försöksort eller kontrollort (N=1195) En jämförelse mellan egen och förarprövarens bedömning av provet mellan försöksmodellen och gamla modellen Ett intressant resultat visas i figur 5.32. Respondenterna på kontrollorterna uppger i högre utsträckning än respondenterna på försöksorterna att deras bedömning stämde med förarprövarens. Möjligtvis skulle detta kunna bero på att självvärderingsprotokollet är förvillande. Ett annat skäl skulle kunna vara att förarprövaren med ett självvärderingsprotokoll tillhands blir styrd i sin bedömning och därmed upplever eleven att det inte stämmer med den egna bedömningen.

72 Kontrollorter 1 8 39 52 Provorter 1 5 21 41 32 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 % Den stämde inte alls Den stämde inte Varken eller Det stämde Det stämde helt Figur 5.32 Egen bedömning jämfört med förarprövarens (N=119) 5.7 Sammanfattning för resultaten från kontrollorterna och jämförelsen mellan försöksoch kontrollorter Positiv attityd även till den gamla provmodellen. Många uppger att de inte skulle vilja ha möjligheten att köra upp trots att de inte klarat kunskapsprovet. Situationsanpassade frågor används i mindre utsträckning i den gamla modellen än i den nya. Större skillnad mellan grupper som har främmande modersmål och svenska som modersmål vid kontrollorterna. Skillnaderna mellan försöks- och kontrollorter syns framförallt i hur man upplever provet som helhet. En större andel vid försöksortrena med annat modersmål är mer positiva till provet det kändes mindre nervöst.

73 6. Sammanfattande diskussion Den nya förarprovsmodellen är uppskattad. Förarprövare, kundtjänsthandläggare, utbildningsledare och inte minst körkortstagare uppskattar den nya modellen i helhet. De allra flesta inom förarprovskontoren upplever att det nya bokningssystemet fungerar bättre. Däremot upplever man inte en förbättring av arbetsmiljön. Det är framförallt kundtjänsthandläggarna som upplever ökad stress, vilket även förarprövarna påtalar. Utbildningsledare är däremot mycket nöjda och upplever inte att deras arbetsmiljö försämrats, snarare tvärtom. Ett skäl, som redan nämnts, till deras positiva attityd är att teorin, med den nya modellen fått ökad status och att fler elever nu än tidigare väljer att delta i undervisningen. Förarprövare med flera är också positiva till möjligheten att genomföra proven nära i tid och eleverna uppger att de är positiva till möjligheten att göra körprovet trots missat kunskapsprov. Två av tre förarprövare är positiva till de situationsanpassade frågorna, även om det nog inte är så många som verkligen utnyttjat möjligheten att fråga. Därför faller det sig naturligt att det endast är en av fyra utbildningsledare som uppger att deras elever varit positiva till dessa frågor; det kanske helt enkelt är så få som fått frågor alls. Bland eleverna är resultaten likartade. Det är endast en av fyra elever som upplever att de fått situationsanpassade frågor, men av dem är de allra flesta mycket positiva. En möjlig förklaring kan ligga i att förarprövarna faktiskt ställt frågor, men att eleven inte upplevt att det var något särskilt med det. Detta visar även resultaten av hur de situationsanpassade frågorna upplevts av eleverna; de allra flesta är mycket positiva. Eleverna är även uttalat positiva såväl till det inledande samtalet som till uppföljningen. Detta resultat skiljer sig något åt från förarprövarnas och utbildningsledarnas upplevelser. De är i större utsträckning negativa till framförallt uppföljningssamtalet, vilket till stor del hänger samman med att de är kritiska till självvärderingsenkäten. Eleverna tyckte i olika stor utsträckning att deras egen bedömning stämde överens med förarprövarens, vilket möjligen kan ha samband med att självvärderingsenkäten varit förvillande, både för dem och för förarprövaren. Vi anar en tendens till att självvärderingsenkäten inte besvaras helt sanninsenligt då körkortstagarnas egen generella bedömning upplevdes som bättre överensstämmande med förarprövarens bedömning än deras egna svar på självvärderingsenkäten. Eleverna uppger också att deras egen bedömning stämmer sämre överens med deras egen bedömning än vad förarprövarens bedömning gör. Viktigt att påpeka här är att hela åtta av tio elever upplever att deras egen bedömning stämmer väl med självvärderingsenkäten, vilket talar för att det kanske i hög utsträckning handlar om hur man introducerar enkäten och hur man sedan väljer att följa upp efteråt. Som redan sagts är samtliga tillfrågade grupper positiva till den nya modellen och det är få som tror att modellen skulle missgynna någon grupp nämnvärt. Möjligen ska de som har svårigheter med språket såväl p.g.a. läs- och

74 skrivsvårigheter som av främmmande modermål få ytterligare tid på sig både när de skriver sina prov och när det gäller tid mellan proven. I nedanstående modell ger vi en samlad bild av de styrkor och svagheter som modelln har idag och vilka höt och möjlgiheter den kan medföra för framtiden. Tid Framtid Det finns farhågor om att arbetsmodellen gör det svårare för dem som har språksvårigheter Hot => Tydliga verktyg krävs för förarprövare och kundtjänsthandläggare i deras möte med elever med annat modersmål. Ökad studiemotivationen vad gäller teoridelen kan på sikt medföra => förbättrade Möjligheter kunskaper bland nya körkortstagare, samt => kortare köer Nutid Självvärderingsinstrumentet upplevs som osäkert Svagheter i sin nuvarande form. => Syftet med enkäten måste tydliggöras för alla parter. Samtalen före, under och efter är uppskattade inslag. Styrkor => leder till ökad självinsikt och underlättar förarprövarens kommunikation om beslutet Grad av utveckling Det som är viktigt att ta tag i nu är naturligtvis självvärderingsenkäten. En viktig åtgärd här är inte bara att arbeta med formuleringar och andra typer av förfining av själv verktyget. Nog så viktigt är också att man skapar god kunskap både i den professionella gruppen förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare och i gruppen körkortstagare. En förståelse för verktygets användningsområde och nyttan med det är viktigt, för att man inte ska få en snedvridning i hur körkortstagarna fyller i enkäten. Men allt börjar naturligtvis långt tidigare. Det är viktigt att eleverna redan initialt i sin utbildning vänjer sig vid att värdera sin egen förmåga och vid att få frågor om varför han eller hon beter sig på ett visst sätt. Då motverkas också känslan av att frågor under provet antar formen av ett förhör. I modellen pekar vi även ut kommunikationen före, under och efter proven som en av de viktigaste styrkorna. Men här är det viktigt att påpeka att alla elever troligen inte vill diskutera på samma sätt. Vissa elever vill faktiskt ha fakta serverat och är mindre intresserade av att förklara sitt beteende. Det krävs också övning för att man som elev ska kunna sätta ord på sitt beteende så att man inte hamnar i försvarsställning och skyller ifrån sig.

75 För att man ska kunna ta tillvara styrkan i modellen kommunikationen är det också viktigt att förarprövarna får möjlighet att träna sig på att ställa frågor på olika sätt. Det handlar ju inte här om att frågan alltid ska formuleras som ett varför. För vissa levere är det troligen mer relevant att få frågor om vad som gör att man bere sig så och hur ett visst beteende uppstår. Ett hot mot modellens framtid är egentligen ett ganska generellt problem, nämligen att körkortet idag värderas som en rättighet som dessutom inte bör kosta alltför mycket vare sig i tid eller pengar. Detta problem kan troligen inte alls avhjälpas med införandet av en ny modell särsklit inte som ett av huvudargumenten för den nya modellen är kortare köer och därmed kortare tid fram till färdigt körkort. Vad som måste till här är ökat fokus den nya modellens främsta mål ett ökat antal godkända förstagångsprov, dvs. en kvalitetsförbättring av utbildningen. Modellens framtid kommer också att gynnas av det faktum som utbildningledarna redan vittnar om ett ökat intresse för teorin för att snabbare klara av kunskapsprovet. Kan den nya modellen leda till att fler verkligen söker sig till trafikskolorna för teorin, kan troligen mycket vinnas både för den enskilda körkortstagaren och för ökad trafiksäkerhet. Allra sist är det viktigt att poängtera att den nu stundande implementeringsfasen är otroligt viktig för att modellen ska falla i god jord och antas av alla. Här handlar det både om att sprida kunskap om hur modellens olika moment ska användas inom den egna yrkeskåren och då är det inte enbart inom Vägverket utan även inom trafikutbildningsorganisationen och att sprida kunskap om vilka regler som gäller till körkortstagarna.

76

Bilaga 1 77 Bakgrundsfrågor 1. Jag arbetar som 1 Förarprövare 2 Assistent 3 Utbildningsledare 2. Ålder 3. Kön 4. Hur länge har du arbetat inom området? Frågor om administration och arbetsmiljö (besvaras av alla) 5. Hur fungerar bokning och annan administration (jämfört med tidigare)? Mycket sämre Lika bra Mycket bättre 1 2 3 4 5 6. Hur påverkas personalens arbetsmiljö av den nya provmodellen? Arbetsmiljön är Mycket sämre Lika bra Mycket bättre 1 2 3 4 5 7. Förändras provtiden med den nya provmodellen? Ja, den blir Mycket kortare Lika lång Mycket längre 1 2 3 4 5 Frågor om provmodellen (besvaras av Förarprövare och utbildare) 8 Hur upplever du det faktum att eleverna har möjligheten att göra kunskapsprov och körning samma dag eller så nära varandra som gjorts i försöket? Mycket dåligt Mycket bra

78 1 2 3 4 5 9. Hur upplever du det faktum att eleverna har möjlighet att genomföra körprovet oavsett om de klarat kunskapsprovet eller ej? Mycket dåligt Mycket bra 1 2 3 4 5 1a. Hur upplever du din möjlighet att ställa situationsanpassade frågor till eleverna under körprovet? (endast förarprövare) Mycket dåligt Mycket bra 1 2 3 4 5 1b. Hur har dina elever upplevt att förarprövaren ställt situationsanpassade frågor? (endast utbildningsledare) Mycket dåligt Mycket bra 1 2 3 4 5 11. Känns det som om några körkortstagare gynnas eller missgynnas av den nya förarprovmodellen? Instämmer inte alls Instämmer helt 1 2 3 4 5 12. Om du anser att någon gynnas/missgynnas förklara med egna ord hur? 13. Hur fungerar återkopplingen till självvärderingen efter körprovet? Mycket dåligt Mycket bra 1 2 3 4 5

79 Bilaga 2 Intervjufrågor Bakgrund Hur länge har du arbetat med förarprov/förarutbildning? Har du varit med om byte av modell tidigare? Hur fungerade det då? Provmodellen Vad är bra och vad är mindre bra med den nya modellen? Vilka skillnader är tydligast? Finns det några svårigheter i att arbeta med den nya förarprovmodellen? Vilka svårigheter är det? Är det något som blivit enklare? Vad tycker du om de nya momenten situationsanpassade frågor, självvärdering, miljökörning? Vad tycker du om de nya bestämmelserna att eleverna kan göra förarprovet utan godkänt kunskapsprov och att de kan göra proven tätt inpå varandra? Ser du några risker i detta arbetssätt? Arbetsmiljö Hur har dina arbetsuppgifter förändrats? Upplever du att arbetsmiljön förbättrats eller försämrats på något vis? Vad handlar det om för försämringar och förbättringar? Information Hur har informationen fungerat kring den nya provmodellen till dig, till körkortstagarna och till andra inom organisationen? Är det någon information du saknat?

8

81 Bilaga 3 Grattis till körkortet! Du tillhör dem som tagit ditt körkort inom ramen för en ny provmodell som Vägverket prövar just nu. Modellen ska göra det enklare och snabbare att göra körkortsproven. För att ta reda på om denna modell är bra och för att ta reda på vad som kan förbättras vill vi veta hur just du upplevt din möjlighet att boka tider och hur du upplevde själva uppkörningen. Därför vill vi att du besvarar frågorna i denna enkät. Det tar dig knappt fem minuter! Förarenheten, Vägverket Ange försöksort: 1 Borås 4 Alingsås 5 Kinna 6 Ulricehamn Först några frågor om dig och om du gjort proven tidigare 1 Vilket är ditt personnummer? (Ange i denna form ÅÅMMDD-XXXX) - 2 Vem är du? 1 Man 2 Kvinna 3 Ålder år 4 Har du tidigare gjort körprovet? Ange hur många gånger: ggr 5a Har du tidigare skrivit kunskapsprovet? 1 Ja 2 Nej 5b Om ja, hur många gånger har du skrivit provet? ggr 6a Hur upplevde du möjligheten att genomföra körprovet oavsett om du klarat kunskapsprovet eller ej? Mycket dåligt Mycket bra 1 2 3 4 5

82 6b Uttryck gärna med egna ord vad du tycker: 6c Hur länge sedan är det du skrev ditt första kunskapsprov? 1 2 3 4 5 6 För två månader sedan eller mera För en månad sedan För två-tre veckor sedan För en vecka sedan För någon dag sedan Idag Några frågor om hur du upplevde körprovet Bedöm på en skala mellan 1 och 5, där 1 är ett lågt "betyg" och 5 ett "högt" betyg. 7 Hur upplevde du det inledande samtalet med förarprövaren? Mycket dåligt Mycket bra 1 2 3 4 5 8 Fick du svar på det du undrade över före provet? (t.ex. hur provet skulle gå till, vart ni skulle köra etc.) Inte alls nöjd Mycket nöjd 1 2 3 4 5 9 Beskriv kortfattat vad du inte var nöjd med eller vad du var extra nöjd med! 1a Hur upplevde du de instruktioner du fick under körprovet? Mycket knapphändiga Mycket utförliga 1 2 3 4 5 1b Hur nöjd är du med instruktionerna? Inte alls nöjd Mycket nöjd 1 2 3 4 5 11 Beskriv kortfattat vad du inte var nöjd med eller vad du var extra nöjd med!

83 12a Fick du någon fråga om varför du gjorde på ett visst sätt under körningen? 1 Ja 2 Nej 12b Om ja, hur upplevde du att få en fråga under körprovet? Sätt ett betyg mellan 1-5 för hur väl du tycker att meningarna nedan stämmer in på din upplevelse! 1= stämmer inte alls, 5=stämmer helt. Det kändes nervöst Det kändes förvirrande Det kändes skönt att få förklara hur jag tänkt Det kändes bra att förarprövaren frågade mig Det kändes som ett förhör Det kändes helt OK 13 Hur upplevde du själva körprovet? Mycket nervöst Inte alls nervöst 1 2 3 4 5 14a Hur upplevde du samtalet efter provet? Inte alls bra Mycket bra 1 2 3 4 5 14b Beskriv kortfattat vad du inte var nöjd med eller vad du var extra nöjd med! 15 Hur väl stämde din egen bedömning av körprovet med förarprövarens? Den stämde inte alls Den stämde helt 1 2 3 4 5 16a Fick du svara på en extra enkät före kunskapsprovet, som handlade om hur du tycker att du är som förare? 1 Ja 2 Nej 16b Hur väl stämde din egen bedömning av körningen med hur du svarat på självvärderingsfrågorna (den extra enkät du fyllde i före kunskapsprovet)?

84 Den stämde inte alls Den stämde helt 1 2 3 4 5 17 Hur väl stämde dina svar från självvärderingen med förarprövarens bedömning efter provet? Den stämde inte alls Den stämde helt 1 2 3 4 5 Till sist ytterligare några frågor om dig 18a Hur många körlektioner har du tagit före provet? 1 Inga 2 1-5 3 6-1 4 11-15 5 16-2 6 21-25 7 25-3 8 31-18b Hur många timmar har du övningskört privat före provet? 1 Inga 2 1-5 3 6-1 4 11-15 5 16-2 6 21-25 7 25-3 8 31-19a Har du haft någon särskild hjälp före kunskapsprovet? (t.ex. övat med hjälp av träningsprogram för dyslektiker, läst med hjälp av tolk eller fått undervisning på annat språk)? 1 Ja 2 Nej 19b Om ja, vad? 2 Var bor du? Ange postnummer: 21a Har du ett annat modersmål än svenska? 1 Ja 2 Nej 21b Om ja, vilket språk? 22 Övriga kommentarer

85 Bilaga 4 Grattis till körkortet! Vägverket prövar just nu en ny modell för förarprovet. Du tillhör dem som tagit ditt körkort enligt den vanliga modellen. För att ta reda på hur den vanliga modellen upplevs i jämförelse med den nya vill vi veta hur just du upplevt ditt förarprov. Därför vill vi att du besvarar frågorna i denna enkät. Det tar dig knappt fem minuter! Förarenheten, Vägverket Ange försöksort: 1 Vänersborg 4 Umeå 5 Kalmar Först några frågor om dig och om du gjort proven tidigare 1 Vilket är ditt personnummer? (Ange i denna form ÅÅMMDD-XXXX) - 2 Vem är du? 1 Man 2 Kvinna 3 Ålder år 4 Hur många gånger gjorde du förarprovet innan du blev godkänd? Ange hur många gånger: ggr 5 Hur många gånger skrev du kunskapsprovet innan du blev godkänd? ggr 6a Skulle du velat ha möjlighet att göra förarprovet även om du inte blivit godkänd på kunskapsprovet? Instämmer inte alls Instämmer helt 1 2 3 4 5 6b Uttryck gärna med egna ord vad du tycker:

86 6c Hur länge sedan är det du skrev ditt första kunskapsprov? 1 2 3 4 5 6 För två månader sedan eller mera För en månad sedan För två-tre veckor sedan För en vecka sedan För någon dag sedan Idag Några frågor om hur du upplevde körprovet Bedöm på en skala mellan 1 och 5, där 1 är ett lågt "betyg" och 5 ett "högt" betyg. 7 Hur upplevde du det inledande samtalet med förarprövaren? Mycket dåligt Mycket bra 1 2 3 4 5 8 Fick du svar på det du undrade över före provet? (t.ex. hur provet skulle gå till, vart ni skulle köra etc.) Inte alls nöjd Mycket nöjd 1 2 3 4 5 9 Beskriv kortfattat vad du inte var nöjd med eller vad du var extra nöjd med! 1a Hur upplevde du de instruktioner du fick under körprovet? Mycket knapphändiga Mycket utförliga 1 2 3 4 5 1b Hur nöjd är du med instruktionerna? Inte alls nöjd Mycket nöjd 1 2 3 4 5 11 Beskriv kortfattat vad du inte var nöjd med eller vad du var extra nöjd med! Fick du någon fråga om varför du gjorde på ett visst sätt under körningen?

87 12a 1 Ja 2 Nej 12b Om ja, hur upplevde du att få en fråga under körprovet? Sätt ett betyg mellan 1-5 för hur väl du tycker att meningarna nedan stämmer in på din upplevelse! 1= stämmer inte alls, 5=stämmer helt. Det kändes nervöst Det kändes förvirrande Det kändes skönt att få förklara hur jag tänkt Det kändes bra att förarprövaren frågade mig Det kändes som ett förhör Det kändes helt OK 13 Hur upplevde du själva körprovet? Mycket nervöst Inte alls nervöst 1 2 3 4 5 14a Hur upplevde du samtalet efter provet? Inte alls bra Mycket bra 1 2 3 4 5 14b Beskriv kortfattat vad du inte var nöjd med eller vad du var extra nöjd med! 15 Hur väl stämde din egen bedömning av körprovet med förarprövarens? Den stämde inte alls Den stämde helt 1 2 3 4 5

88 Till sist ytterligare några frågor om dig 16a Hur många körlektioner har du tagit före provet? 1 Inga 2 1-5 3 6-1 4 11-15 5 16-2 6 21-25 7 25-3 8 31-16b Hur många timmar har du övningskört privat före provet? 1 Inga 2 1-5 3 6-1 4 11-15 5 16-2 6 21-25 7 25-3 8 31-17a Har du haft någon särskild hjälp före kunskapsprovet? (t.ex. övat med hjälp av träningsprogram för dyslektiker, läst med hjälp av tolk eller fått undervisning på annat språk)? 1 Ja 2 Nej 17b Om ja, vad? 18 Var bor du? Ange postnummer: 19a Har du ett annat modersmål än svenska? 1 Ja 2 Nej 19b Om ja, vilket språk? 2 Övriga kommentarer