ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN (AMM), Norrlands universitetssjukhus Berit Edvardsson, specialist, Arbets-och miljömedicin
Regionuppdrag - Norra regionen (Västernorrland, Jämtland/Härjedalen, Norrbotten, Västerbotten) - Långsiktig säkra arbets- och miljömedicinsk kompetens - Preventivt arbete, metodstöd till hälso/sjukvård, FHV, yrkesutbildningar, vissa geografiska områden - Bistå med kunskap vid förfrågningar från FHV, hälso/sjukvård - Miljömedicinskt expertstöd, kommuner, länsstyrelse, landsting/regioner - Stöd till folkhälsoenheter - Samarbeta med universitet om forskning, undervisning - Forskning; tex ergonomi, inomhusmiljö, klimat/miljö, arbetsmiljö
Uppdrag Utbildning Klinisk verksamhet Forskning
Hur arbetar vi på miljömedicin - Utåtriktat - Löpande - Förfrågningar - Utredningar - Långsiktigt - Specifika områden/ verksamheter - Utbildningsinsatser - Inomhusmiljö (ventilation, fukt), Hösten 2017 - Möten varannan vecka, fördelning av ärenden, planering och uppföljning - Finansierade av de 4 landstingen - Flesta uppdragen är kostnadsfria - Större uppdrag/projekt då diskuteras kostnader
Hur kan vi bidra i ert arbetet? Kunskap/fakta : - Exponering - Hälsorisker i relation till specifika miljöfaktorer Riskkommunikation Utbildning
Vår plats i ert arbete idag? Myndigheter Miljölagstiftning (halter i omgivningsluften, i vatten, osv) Expertstöd/ utredning Industri, förorenad mark/luft (kg alt ton från skorsten, µg/kg TS) Människors exponering Hälsorisk Bedömning av hälsorisker Hälsa
Klinisk miljömedicin norr Karl Forsell, överläkare Berit Edvardsson, specialist Ingrid Liljelind, yrkes- och miljöhygieniker Lars Modig, yrkes- och miljöhygieniker Bertil Forsberg, professor yrkes-och miljömedicin Hanna Söderlund, yrkes-och miljöhygieniker förnamn.efternamn@vll.se
Arbets- och miljömedicin, Umeå (AMM) 20 medarbetare idag: 1 avd chef 3 överläkare, 1 specialistläkare, 3 STläkare 4 yrkeshygieniker 1 vård adm 2 med sekr 2 ergonomer 1 sjuksköterska 1 psykolog Patientverksamhet - Patientutredningar Regionuppdrag Kompetensstöd (FHV, kommun, Länstr) Miljömedicin Förfrågningar Utbildning, information Forskning/undervisning
Vad utreder vi? 60 Antal patienter 50 40 30 20 10 0
AB-centrum Ca 60 medarbetare Arbets- och miljömedicin Stressrehab Beteendemedicin Innovationsoch forskningsen het
Hur kontaktar man oss? Karl Forsell, överläkare 090-785 27 56 (karl.forsell@vll.se) Lars Modig, avd-chef (lars.modig@vll.se) www.norrlandstingen.se
Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Berit Edvardsson, Arbets-och miljömedicin, NUS 171018
Bakgrund 2014-01-22: Skolläkaren kontaktar oss. 2014-01-24: Telefon rektor Sedan mars -13, 20-tal anställda med besvär. Lukt av mögel. Vissa av dem hade problem i fastigheten innan renoveringen. Sedan hösten -13 ca 10 elever med besvär (huvudvärk, förkylningssymtom, astmabesvär) Föräldrar önskar veta risk för ohälsa för barnen
Definition Byggnadsrelaterad Ohälsa, BRO Ögon-, näsa-, halsirritation. Känsla av torr hud eller torra slemhinnor. Hudrodnad. Klåda. Mental trötthet, håglöshet Huvudvärk Hög frekvens av luftvägsinfektioner och hosta, förkylningssymtom Heshet, pipande andning och icke-specifik hyperkänslighet Illamående, yrsel Trångt i bröstet Sjukdomskänsla Koncentrationssvårigheter Luktkänslighet WHO 1983 och WHO 2000
Miljöhälsorapport barn 2013 (SoS) 11 % bor i bostäder med fuktskador, synligt mögel, och/eller mögellukt Norra Sverige, synlig fuktskada i bostaden 11 % 9 % av 12-åringar besvär från inomhusmiljön
Andra undersökningar 7/10 av landets kommuner hade sjuka husbesvär i grundskolor (2003) 40 % av skolor och förskolor uppger fuktskador och en icke-godkänd OVK (2007)
2014-01-30: Infomöte via länk Teknisk undersökning av renoverade delen Skapande av en kontaktgrupp Örebroenkät till personal och elever Teknisk undersökning nya delen av NRS.
Att prata risker 1. Snabb och korrekt information ges till alla berörda. 2. Medias eventuella informationsbehov skall tillfredsställas. 3. Transparens i kommunikationen, ingen dold agenda. 4. Personligt möte med den mest berörda gruppen (om möjligt). 5. Planerade eller vidtagna åtgärder skall redovisas. 6. Alla berörda involveras i riskkommunikationen.
Fukt och mögel Fukt är en förutsättning för tillväxt av mikroorganismer i en byggnad. Mer fukt än normalt inomhus leder ofta till växt av mögel men också bakterier och kvalster. Det är vanligt med fukt/mögel inomhus. I miljöhälsoenkäten 2017 uppgav 19 % antingen synlig fuktskada, synligt mögel eller mögellukt i hemmet.
Mögel Mögel överallt - Aspergillus och Penicillium inne 1) allergi : Allergisk astma, allergisk rhinit och allergisk alveolit (justerverkssjuka, farmarlunga) 2) infektioner: Ytliga infektioner, nagelsvamp, fotsvamp, ringorm, immunsänkta patienter; aspergillus,fusarium. 3) toxicitet: Pencillium och cyclosporin bildar sekundära metaboliter, i detta fall viktiga mycotoxiner som ser till att infektioner kan stoppas. Höga koncentrationer av mixade organiska beståndsdelar, fungi, bakterier, endotoxiner, glucaner och mykotoxiner kan ge akut feber Inhalation av mykotoxiner tros kunna orsaka många olika icke-specifika symtom. Detta har inte nuvarande forskning kunnat visa. American college of Occupational and Environmental Medicine 2003
Sånt som finns i andetaget Radon Tobaksrök Mögel Bakterier Virus Allergen (pollen epitel) Reaktiva organiska ämnen Gas Dofter Sot Partiklar Papper textil fibrer Stabila organiska ämnen Ozon Mineral
Förorenande ämnen från kommersiella produkter och potentiella hälsoeffekter Förorenande ämnen Källor Potentiella hälsoeffekter Flyktiga organiska ämnen, VOC Formaldehyd Particulate Matter, PM (små partiklar) Kolmonoxid (CO) Kvävedioxid(NO2) Städprodukter, målarfärger, luftrenare, printrar Möbler, isolering, kosmetika, kläder, cigarettrök Aerosoler, matlagning Uppvärmning, matlagning, luftrenare(aerosol) Matlagning, aerosoler, luftrenare (aerosol) Luftvägsirritation, astma, huvudvärk, kräkningar Ögon, näsa, och halsirritation, yrsel, trötthet(couching), diarre, minnesstörningar Reducerad lungfunktion, ökad risk för hjärt-och lungsjukdom, pneumokonios Respiratoriska symtom, CNSeffekt, illamående, bröstsmärtor, svaghet Dödligt vid höga nivåer, potentiella kroniska effekter vid låg dos, kroniska luftvägssymtom Allergener Mögel, husdamm, imma Astma, irritation, orsak till väsande, pipande andning VOC och ozon(o3) Städprodukter, printrar, målare, luftrenare(aerosol) Astma, sensorisk irritation, respiratoriska symtom, kardiella symtom Dofter Doftkälla Aptitlöshet, kräkningar, sömnlöshet, allergi Volkoff et al 2012, Hansen et al 2013, Nielsen et al 1999,Weschler and Shields 2000b
Longitudinella studier av BRO, 1 Fukt i byggnader är en riskfaktor för att sätta igång nya symtom. Fukt i byggnader försvårar återhämtning från generella symtom och hudsymtom Hösnuva hos boende i byggnader med fukt ökar risken för att få symtom och minskar möjligheten att bli frisk från BRO-symtomen Sahlberg B et al, 2010
Longitudinella studier av BRO, 2 Lärare på skola med fuktproblematik högre reaktivitet på histaminprovokation än lärare i en skola utan problematik Trots renovering hade lärarna i den f.d. fuktskadade skolan högre reaktivitet på samma provokation 3 år efteråt. De hade också mer symtom trots likvärdiga tekniska mätningar. Rudblad S et al 2002
50 40 % 30 Kvinnor Normalpop Kvinnor 20 10 0 Trött Tung i huvud Huvudvärk Illamående Yrsel Konc. sv Ögonklåda Näsbesvär Heshet Hosta Torra ögon Torr hud Hudrodnad Klåda Kroppsklåda Munsveda Muntorrhet Oreg. Hjärta Hjärtklappn. Bröstsmärt. Andfådd Svullnad Klump hals Kalla händer
Antal 100 75 50 25 0 Hudsymtom Ögonsymtom Luftvägssymtom Huvudvärk, trötthet shopping läsa färsk tidning resor i buss, tåg teater-, biobesök passiv rökning bildskärmsarbete kopiator, laserprinter lysrörsbelysning
Symtom vid uppföljning inga symtom kvar symtom delvis kvar nästan alla symtom kvar kvinnor män alla symtom kvar 0 10 20 30 40 50
Mängd av patienter som kommer för utredning angående SBS Personer med SBSsymtom Personer som besöker Vårdcentraler och Företagshälsovård Antal personer(patienter) som remitterats till Arbets-och miljömedicin eller Dermatologi &Venerologi för vidare utredning
Slutsatser ang. luftvägsbesvär/astma Fukt eller mögel i bostadsliknande miljöer ökar inte risken för vuxna att insjukna i astma översikt Personer som vistas i miljöer med fukt eller mögel har en ökad förekomst av besvär Okänt vilka faktorer som orsakar den ökade risken: mögelexponering, nedbrytningsprodukter från byggnadsmaterial, mykotoxier, glukaner, kvalster Thore n K et al (2010) Samstämmighet om en ökad risk för att få luftvägssymtom eller försämring av sin astma WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mmould 2009
Barn är känsligare än vuxna för luftföroreningar
Innemiljöproblem och barns ohälsa 1. Stöd för samband mellan ohälsa och synliga fuktskador, mögel, mögellukt och vattenskador (Andnöd, pipande andning, återkommande luftvägsinfektioner, långdragen hosta, astma eller astmaförsämring) 2. Finns inget säkert samband mellan mätningar av gaser och partiklar och symtom. 3. Åtgärder mot fuktskadad miljö kan minska på symtomen av astma Kercsmar 2006 ; interventionsstudie
Samband symtom - psykosociala förhållanden Mätning av TILLSTÅND, dvs stress, ångest, depression,mm i förhållande till symtom Review, visar överensstämmande studier där ökade symtom associeras med stress/otrivsel på jobbet. Mendell MJ 1993 Oro och arbetstillfredställelse har signifikant påverkan på risken att få symtom från inomhusklimatet. Eriksson N 1996
Stress påverkar SBS symtom Stress som kommer av arbete i ett hus med dålig inomhusmiljö Bauer et al 1992 Stress av stor arbetsbörda, minskade ekonomiska ramar, mm, kan ge ökad sårbarhet i en potentiellt skadlig omgivning Mendelson et al 2000, Burge 2004
Bedömning Samband? Mediciner Grad av symtom ( försvinner hemma? Bakomliggande sjukdomar? Stress? ) Röd flagga Remiss, egenremiss
Försvinner symtomen? Inga bevis för att symtomen försvinner när exponeringen upphör Nedgång av symtom efter flytt till ny byggnad med förbättrad ventilation, men 3 år senare fanns symtom kvar hos hälften av de som tidigare rapporterat symtom. Bourbeou 1997 Nästan hälften av patienterna rapporterade kvarstående symtom helt eller delvis 7 år efteråt. Edvardsson 2008
AMM 2011-05-17 42
Utredning av inomhusmiljön Arbetsgivaren är enligt Arbetsmiljölagen ansvarig för en god arbetsmiljö Hemmiljön: Hyr bostad: fastighetsägaren bostadsrätt: bostadsrättsföreningen äger sin egen bostad: undersöker själv
Åtgärder på arbetsplatsen och dess betydelse för SBSsymtomen
Människor blir inte friska fort ( vi har ju gjort allt ) För att: det tar lång tid för denna överkänslighet att lägga sig- ex från skolorna För att det är pågående renoveringar runt om, kommer in damm när folk går ut och in För att det är pollentid och fönster är öppna För att det finns agens som kollegor kommer med: katthår, hundhår, häst..
Förebyggande råd för att undvika att bli sjuk av inomhusmiljön Försäkra dig om att ventilationen i rummen är tillräcklig. Normen för luftväxling är minst 7 l/sekund och person med tillägg i dimensioneringen för det sätt rummet används på eller de föroreningskällor som finns i rummet. Den lokal som personen/personerna vistas i bör inte ha haft en historia av problem med luftkvaliteten förutsatt att problemen inte är utredda och åtgärdade. Det bör inte finnas några tydliga emissionskällor som till exempel skrivare eller kopiator i arbetsrummen. Alla ytor som hyllor, lampor, fönsterposter osv. rengörs regelbundet. Städning av golv och tömning av papperskorg bör ske minst tre gånger per vecka och övriga ytor bör städas varje månad. Undvik parfymerade städprodukter. Papper och pärmar förvaras bäst i stängda skåp för att förhindra damm. SBS-gruppen i samarbete med Komin,kontaktperson: Ulla Olofsson, Arbetsmiljöstrateg
Sammanfattning Struktur Komma överens om vad som är problemet/problemen Ansvar Öppenhet och tydlighet Tiden viktig https://www.av.se/inomhusmiljo/inomhusmiljo-ochhalsobesvar/fordjupning-inomhusmiljo-ochhalsobesvar/?hl=inomhusmiljö https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkorlevnadsvanor/miljohalsa-ochhalsoskydd/inomhusmiljo-allmanna-lokaler-ochplatser/ http://www.swesiaq.se/swesiaq-modellen.aspx
Tack för att ni lyssnade!
Prevalens av SBS-symtom Office Illness Project in Northern Sweden -89: Män 4,0% Kvinnor 12,1% Kartläggning av allmänsymtom m.fl. symtom i en vuxen befolkning -99: Män 3,8% Kvinnor 7,6%