SwedCOLDs temadag. Drivgodslänsa vid Halvfari Kraftverk

Relevanta dokument
Metodik för analys och hantering av drivgods

Höljesdammen En resa genom dess historia till och med 2015

Lettens regleringsmagasin

Åke Engström, HydroTerra Ingenjörer AB, Karlstad Jonas Nilsson, NCC Construction Sverige AB, Karlstad SKÅPAFORS KRAFTVERK

SwedCOLD tackar våra sponsrande företag

Säkerheten vid våra kraftverk

Höljesdammen En resa genom dess historia till och med Höljesdammen byggdes av Uddeholm och Mölnbacka-Trysil under åren

VIFORSEN Erfarenhet fångdamm

Hagbydammen Bestämning av dammens konsekvens- och flödesdimensioneringsklass

Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Samråd

Väg 796, bro över Indalsälven i Lit

Vattenståndsberäkningar Trosaån

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

Dam Safety Interest Group Ett forskningssamarbete över gränserna. Anders Isander, E.ON Vattenkraft Sverige AB/Elforsk

EXAMENSARBETE. Drivgodsinventering, riskanalys och åtgärdsförslag för Granfors och Krångfors vattenkraftverk i Skellefteälven.

Nya metoder att öka avbördningskapaciteten

Lossendammen säkras för att klara dagens säkerhetskrav

Vanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar

Beräkning av vattenstånd och vattenhastighet i Göta älv, Trollhättan

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE. Dag Ygland SWECO VBB

Utnyttjande av 3D-data i tillståndsbedömning/kontroll

ÖKAD AVBÖRDNINGSFÖRMÅGA

Vattenkraft SERO:s energiseminarium i Västerås

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

BOTTENUTSKOV I VATTENKRAFTSDAMMAR

Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2)

Tillförlitlighet för avbördningssystem för fyra närliggande anläggningar

Underlagskarta: Copyright Lantmäteriet GSD

11 Åtgärdsbehov i det korta och långa perspektivet för säkerställande mot översvämning och dammgenombrott i Sala gruvas vattensystem Bilaga KS

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Dagvattenanalys detaljplan Megaliten

PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND

Åtgärder på mindre fyllningsdammar i södra Sverige

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

PM - VA SYSTEMHANDLING SOLBRINKEN GRUNDET (9434), NACKA KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av

Dammsäkerhet och klimatförändringar

Myrsjön Behov av breddning samt rensning av utlopp

GRUNDLÄGGNING AV DAMM 18 I HYLTE. Peter Wilén, Norconsult Martin Hansson, Statkraft

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

Fångdammar vid Vittjärv och Näs kraftstationer

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3: Preliminärhandling

Sårbarhetskartering vattendrag

AVESTAFORSENS KRAFTVERK. Västerbergslagens Ingenjörsklubb

RAPPORT. Underlag för samordnad beredskapsplanering avseende dammbrott i Ljusnan och Voxnan LJUSNANS VATTENREGLERINGSFÖRETAG. Stockholm

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Hydrologi, grunder och introduktion

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

Larm och beredskapsplan. Sala silvergruvas vattensystem

PM BILAGA 1 UPPDRAGSLEDARE. Mats Andreasson UPPRÄTTAD AV. C-G Göransson

UMEDIM-2. Projekt VATTENREGLERINGSFÖRETAGEN UMEÄLVEN UMEÄLVEN ÅNGERMANÄLVEN INDALSÄLVEN LJUNGAN LJUSNAN DALÄLVEN

Ny strandpromenad vid Strömvallen

GIS för beredskapsplanering i Ljungan

Underlag inför samråd avseende utrivning av dammar mm i Rydö

MJÖLBY SVARTÅ STRAND. Analys av översvämningsrisker inför detaljplanering WSP Samhällsbyggnad docx

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2

STATKRAFT - EUROPAS LEDANDE AKTÖR INOM REN ENERGI PRESENTATION AV STATKRAFT I SVERIGE 2011 UR SYNVINKEL UMEÄLVEN

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Kärnkraft och värmeböljor

Detta är Vattenbyggnad i SVC. Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna

Fortsättning. Grupp Fas Förklaring/Beskrivning

Återställn av vandringsväg

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

2.2 Vatten strömmar från vänster till höger genom rörledningen i figuren nedan.

Detaljplan för Repisvaara södra etapp 2

SOLBRINKEN - GRUNDET (9434) UTBYGGNAD VA & GATA SAMT LANDSKAP NACKA KOMMUN, EXPLOATERINGSENHETEN FÖRFRÅGNINSUNDERLAG

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Marktema AB har fått i uppdrag av Besqab av utreda dagvattenhanteringen för fastigheten Vilunda 20:24, Optimusvägen, Upplands Väsby.

AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION. Vattenfall

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Sandstugan, Uttran. Objektnr: Tekniskt PM, Geoteknik

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Vattendrivet reservdriftsystem för utskovsluckor

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

DELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)

Samrådsunderlag för ledningssträckning

Storfallet konsekvensutredning

PM GEOTEKNIK MJÖLBY 40:5, INDUSTRIOMRÅDE MJÖLBY KOMMUN REVIDERAD GRANSKAD AV SWECO CIVIL AB GEOTEKNISK UTREDNING

UPPDRAGSLEDARE. Karin Alenius UPPRÄTTAD AV. Caroline Svensson

Gatukontorsdagar 2010 i Karlstad 4 6 maj. Mats Andréasson, SWECO, Göteborg mats.h.andreasson@sweco.se

Långfors kraftverk. Teknisk beskrivning. Bilaga till tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken

1. Ett samhälle har en dygnsförbrukning av vatten enligt följande tabell:

ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro

RAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder

Säfsen 2:78, utredningar

BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19

Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS

Dammhöjning säkerställer fortsatt gruvdrift Hans Häggström Vattenkraftens FoU-dagar maj Stockholm, KTH

Transkript:

SwedCOLDs temadag 2016-10-25 Drivgodslänsa vid Halvfari Kraftverk Ola Nilsson, SWECO Energuide Karl-Erik Löwén, Löwén Procura AB

Halvfari Vattenkraftverk - Lokalisering Halvfari Dammen 2

Halvfari damm Avesta Storfors 3

Halvfari kraftstation, utskov and hävert till vänster i bild 4

Halvfari Damm, ombyggnad utskov med Bottenutskovslucka Segmentluckor 2 st: Bredd 6m Höjd: 10,2 m Bottenutskovslucka: Bredd: 6m Höjd: 7m 5

Halvfari Damm, ombyggt hävertutskov 6

Halvfari Dammsäkehetshöjande åtgärder Halvfari dammsäkerhetshöjande åtgärder projekterat av Sweco. Utökad utskovskapacitet från 650m 3 /s till FK1 =1045 m 3 /s. Ny bottenutskovslucka, ombyggnad av hävertutskovet. Uppgradering av befintliga två sektorluckor 6m breda. Drivgodskontroll med hjälp av en länsa uppströms anläggningen. Uppgradering av elsystem, KAS pegel, fjärr- styr och övervakningsutrustning. Förlängning av utskovspelare och stödmurar i utskovet och utskovskanalen för att klara erosion. Förstärkning av erosionsskydd i utskovskanalen för att klara erosion. Förstärkning av fyllningsdammen och installation av mätutrustning. Entreprenadarbeten utfördes 2008-2012 7

Halvfari bedömd verklig utskovskapacitet Karl-Erik Löwén Project Manager 8 Hydropower & Dams Fortum Renewable Energy 2012-05-31

Halvfari bedömd verklig utskovskapacitet Flödesdimensioneringsklass I flöde är 1045 m 3 /s Total teknisk kapacitet 1059 m 3 /s vid DG, 1201 m 3 /s vid TÖK (hävert inräknad). Bottenutskovet kan tekniskt avbörda upp till 564 m 3 /s vid TÖK. Utskovet bedöms ej bli igensatt av drivgods. Detta flöde motsvarar ca 500-års flödet. Ytutskoven 2st är 6m breda och 11,2m höga. Teknisk avbördning 567 m 3 /s vid TÖK. Hur stor andel av utskoven som blir igensatta vid drivgods är svårt att bedöma. Det finns således behov av en läns för flöden över ca 600 m 3 /s och drivgods. Karl-Erik Löwén Project Manager 9 Hydropower & Dams Fortum Renewable Energy 2012-05-31

Halvfari läns projektering upphandling Inventering av möjlig drivgodsmängd. Preliminär projektering 2007 Internationell förfrågan anbud totalentreprenader läns 2008-2009. Inga anbud uppfyllde kraven att klara dim. flöde och dim. vindlast. Dimensioneringsunderlag saknas i Sverige för läns utsatt för extremlaster med drivgods i olika mängd: FKI Vattenflöde 1045 m 3 /s och vind 20 m/s (50-100 år) FKII Vattenflöde 330 m 3 /s och vind 30 m/s (10 000 år) Året runt läns som klarar islaster. 10

Karl-Erik Löwén Project Manager Halvfari läns projektering upphandling BMT Fleet Technology: Design Study for Debris and Ice Boom 2010-2011. Tog fram övergripande dimensionering av läns för extremlaster. Sweco utförde detaljprojektering 2011-2012. Anbudsförfrågan. Utförande 2012 NCC som entreprenör för läns Älvservice som entreprenör för fundament 11 2012-05-31

VAD ÄR DRIVGODS???

Exempel: Regnkatastrofen vid Fulufjället: Enorma trädbrödar, ofta med mycket grova, flerhundraåriga granar, återfinns på flera ställen längs de värst drabbade åarna, som här någon km upp längs Stora Göljån.

Exempel: Lake Lynn (WV): Lake Lynn (WV) following a massive rain event in 1985. Fotot taget från www.tuffboom.com

Flera exempel.. Timmer Flyt-torv Båtar Sjunktimmer Hus Skred Träd Växter Med mera. Olika från plats till plats...

Halvfari: TRÄD 940 000 1 400 000 st 2-32 m 25 000 37 000 st > 14 meter

LÖSNINGAR? - Lokalt problem eller problem för hela älven? - Minska / begränsa drivgodsmängden? - Överkapacitet i avbördningskapacitet? - Bredda utskovsöppningar? Höja brobanor? - Drivgodsfällor? - Visir? - Drivgodslänsar? - Annat?

I Sverige arbetar vi med problemet men har ännu inte löst det... Men så här har vi gjort i Halvfari

HUR GÖR MAN EN DRIVGODSLÄNSA? Vill inte ta upp och lägga i länsan varje år. Medför mycket jobb samt risk att länsan inte finns på plats när den verkligen behövs. Om länsan ska ligga i året runt måste den tåla all väderpåverkan och all nötning inkluderande eventuell årlig isbelastning. Länsan ska stoppa drivgodset, men något enstaka träd kan slinka förbi. Anläggningen ska klara detta. Länsan är till för extrema situationer (vi kanske aldrig får se den i funktion), men måste samtidigt klara alla normala situationer. Vilka krafter ska länsan dimensioneras för?

Vilka krafter dimensioneras länsan för? Drivgods Is Extrema vindar Extrema flöden ( -> höga vattenhastigheter) Samt tillämpliga kombinationer av dessa.

LANDFUNDAMENT Kraften i bärlina förs över till landfästena/fundamenten. Höger sida utgörs av fyllningsdammen och vänster sida av naturlig strand. Bärlinan ligger drygt 2 meter under vattenytan. Måste fundamentet placeras på den nivån för att inte lyfta hela länsan??? Vill ogärna gå in i (eller igenom) fyllningsdammen. Vill även undvika arbeten under vatten.

NIVÅ Regleringsamplitud: 0,4 meter. MEN anläggningen ska även tåla en överdämning på 1,2 meter. Detta är en extrem situation men det är ju just då som länsan behövs Bärlinan ska ligga drygt 2 meter under vattenytan. Även vid extrema fall.

LÖSNING - Nivåreglerande sänken

LÖSNING - Nivåreglerande sänken

LÖSNING - Nivåreglerande sänken Bärlinan kunde dras över dammkrönet och fundamentet placeras nedströms dammen.

LÖSNING - Nivåreglerande sänken

Länsans form - Uppspänd / rak lina medför orimliga krafter. - Slack lina medför nötningsproblem.

Länsans form - Uppspänd / rak lina medför orimliga krafter. - Slack lina medför nötningsproblem. LÖSNING: Uppspänningslina

Dynamiska krafter från vågor Normal vågpåverkan riskerar att utsätta linan för konstanta ryck som leder till utmattning. Vi behöver en flexibel uppspänning. Fjäder?

Dynamiska krafter från vågor Tyngd på uppspänningslinan

Länsan installerades 2012. ERFARENHETER EFTER FYRA ÅRS DRIFT: Skred under magasinsytan påverkade uppspänningen. Vajer-brott i uppspänningslina pga för snäv radie. Några saxsprintar till lyrschacklen har korroderat bort. Ersätts troligen med kontramuttrar eller svetslåsning. I övrigt har länsan fungerat.

FRÅGOR? Tack för oss