SwedCOLD tackar våra sponsrande företag
|
|
- Christer Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SwedCOLD tackar våra sponsrande företag
2 ICOLD grundades 1928 Icke statlig internationell organisation som utgör forum för utbyte av kunskap och erfarenhet inom dammbyggnad 98 medlemsländer med nationella föreningar -senaste länder: Ecuador, Angola 2014 (nr.97 och 98) -kommande: Myanmar, Togo, Guinea, Benin, Gabon, Afghanistan, Oman, Mauritius and Namibia
3 Från början syfte att uppmuntra framsteg inom planering, design, byggande, drift och underhåll I slutet på 60-talet fokus på dammsäkerhet, övervakning, åldrande och omgivningens inverkan På senare tid även inkluderat nya områden såsom finansiering, utbyggnad av internationella älvar, information till allmänheten
4 SwedCOLD bildades 1931 Representerar Sverige vid ICOLDs årliga möten informationskanal och arbetar för att svensk expertis medverkar i kommittéer och på kongresser ta initiativ till information och diskussion om angelägna frågor avseende dammar på det nationella planet, främja forskning och utveckling Under senare år: Exekutivmöte 2 ggr/år Temadagar 2 ggr/år Nyhetsbrev 2 ggr/år Workshop ca 1 gång/år forum för fördjupad diskussion
5 Nyhetsbrevet 200 tryckta ex. samt på hemsidan
6 1993 bildades The Club for European National Committees of ICOLD 22 medlemsländer Syftet är att främja forskning och utveckling inom ämnesområden med speciell aktualitet för Europa samt vara en mötesplats för yngre aktörer Europaklubbsmöten ca vart 3:e år oktober 2016 är nästa Europaklubbsmöte inplanerat till Alanya, Turkiet. Temat är Dams for Sustainable Development.
7 Nästa temadag 3 april Tema: Riskhantering Kommande ICOLD evenemang 3-7 juli 2017 ICOLD Annual Meeting, Prag, Tjeckien 14th ICOLD International Benchmark Workshop on Numerical Analysis of Dams. Den kommer att gå av stapeln 6 8 september 2017, på KTH. SwedCOLD har dragit tillbaka ansökan om att arrangera ICOLD årsmöte i Stockholm Inget nytt beslutat i ärendet då kongresser kan komma att arrangeras vart annat år istället för vart tredje år som det är idag. SwedCOLD ICOLD Europaklubben
8 8. Extension of the Committee on Dam Surveillance. Term of office ICOLD-delegat: Sam Johansson. BEVAKNING AV ICOLD-KOMMITTÈER 1. Proposed revised Term of Reference of the Committee on Concrete Dams Term of office ICOLD-delegat: Erik Nordström. 2.a. Proposed revised Term of Reference of the Committee on Dam Safety. Term of office ICOLD-delegat: Maria Bartsch. 2.b. Extension of the Committee on Dam Safety. Term of office ICOLD-delegat: som ovan 3. Committee on Embankment Dams. Creation of a sub-group inside this Committee to deal with the future development of large dams in tropical zones. ICOLD-delegat: Ingvar Ekström. 4. Extension of the Committee on the Environment. Term of office ICOLD-delegat: Birgitta Adell. 5. Extension of the Committee on Public Awareness and Education. Term of office Same membership, same Terms of Reference. ICOLD-delegat: Gunnar Sjödin. 6. Extension of the Committee on Operation, Maintenance and Rehabilitation of Dams. Term of office ICOLD-delegat: Vakant. 7. Extension of the Committee on Flood Evaluation and Dam Safety. Term of office ICOLD-delegat: Anders Söderström.
9 Nästa temadag 4 april Tema: Riskhantering M. Extension of the Committee on Operation, Maintenance and Rehabilitation of Dams. Terms of reference ICOLD-delegat: Vakant. K. Integrated Operation of Hydropower Stations and Reservoirs Terms of reference SwedCOLD avser att ansöka om representation av svensk delegat.
10 FoU Dammsäkerhet Aktuellt inom Energiforsk Sara Sandberg Tf Områdesansvarig vattenkraft Swedcold temadag 25 oktober 2016
11 Energiforsks FoU-portfölj vattenkraft Samhälls- och industriintresse Dammsäkerhet Miljö Svenskt Vattenkraftcentrum Tillrinning Underhåll och förnyelse
12 Svenskt Vattenkraftcentrum (SVC) SVC är ett centrum för utbildning och forskning inom vattenkraft och gruvdammar Kunskap och kompetens till nytta för industrin, samhället och högskolan. Chalmers, KTH, LTU och Uppsala universitet Vattenbyggnad & Vattenturbiner och generatorer Seniorforskare utgör navet i de starka forskarmiljöerna Forskningsprojekt Adjungerade professorer Experimentell verksamhet Internationell samverkan Forskarskola
13 Vattenbyggnad Hydrologi och vattenbyggnadshydraulik Vattenbyggnadshydraulik Fyllnadsdammar Geoteknik och och bergmekanik Grundläggning Fyllnadsdammar Grundläggning Konstruktions-teknik Anders Wörman Gunnar Hellström Jenny Lindblom Fredrik Johansson Richard Malm Liu Dr-14 Åkesson Dr-15 Ferdos Dr -16 Zmijewskij Dr -17 Teng Lic -16 Andersson Dr-13 Jonsson Dr-15 Andersson Dr -18 Rönnqvist Dr-15 Vahdati Lic-14 Johansson Lic-14 Toromanovic Lic- 17 Krounis Dr-16 Spross Dr-16 Bjurland Lic-16 Bayona Lic -18 Rosenqvist Dr-16 Gasch Dr-18 Eriksson Lic - 17 James Yang Patrik Andreasson Peter Viklander Marie Westberg Wilde 16- Erik Nordström
14 Utvärdering av SVC Utvärderare Vattenbyggnad: Kaare Høeg, NGI och Leif Lia, NTNU Slutsatser The organisational structure and financing is unique in an international perspective With the support of SVC, KTH and LTU have together built a strong undergraduate and graduate teaching program in Hydraulic Engineering in Sweden. [ ] Rekommendationer Research work on methods of maintenance, repair and strengthening of embankment dams should be given higher priority. The research work on internal erosion in embankment dams has been very successful. Emphasis should now be placed on how to prevent internal erosion and methods to improve the situation in existing dams that are likely to develop internal erosion in the future. More emphasis should be placed on the system-oriented areas [ ]
15 Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsprogram Syftar till att långsiktigt stödja kraftindustrins dammsäkerhetspolicy. Dammsäkerhetsarbetet kännetecknas av fortlöpande förbättringar bedrivas i samverkan med berörda myndigheter god internationell nivå Relevanta och angelägna utvecklingsprojekt Kunskaps- och kompetensutveckling Vattenkraftföretagen behålla och vidareutveckla en uthålligt hög nivå på dammsäkerhet Ge stöd åt fortsatt utveckling av RIDAS
16 Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsprogram Styrgrupp Peter Viklander, Vattenfall Vattenkraft (ordf.) Romanas Ascila, Vattenfall Vattenkraft Anders Isander, Uniper Anders Sjödin, Statkraft Sverige Gunnar Sjödin, Vattenregleringsföretagen Viktor Carlsson, Skellefteå Kraft Jonas Birkedahl, Fortum Generation Jan Lidström, Holmen Energi Maria Bartsch, Svenska kraftnät (adj.) Anna Engström-Meyer, Svenska kraftnät (adj.) Nils Isaksson, Svenska kraftnät (adj.) Sara Sandberg, Energiforsk (adj.)
17 Inriktning Fördelning budget Övergripande dammsäkerhet Påverkan på dammanläggningen Påverkan från dammanläggningen Dammanläggningen Övrigt (DSIG, konferens, exjobb, ICOLD, Energiforsk)
18 Inriktning Dammanläggningen Dämmande konstruktioner och grundläggning Avbördningsanordningar och vattenvägar Övervakning och tillståndskontroll Reparationsmetoder och uh Beredskap
19 2016: Exjobb, ICOLD-kommittéer och konferenser Omkostnadsersättning för examensarbeten Åtta (8) teknologer från KTH respektive Uppsala Universitet (UU) gjort sitt arbete på Tsinghua University, Beijing och Shandong University. Ersättning svensk medverkan i internationellt kommittéarbete ICOLD Tolv (12) personer från konsultföretag och dammägare i lika många kommittéer Omkostnadsersättning för presentation av konferensbidrag Association of dam safety officials (ASDSO) årliga möte I Philadelphia, USA (Sweco) ICOLD 2016 i Johannesburg, Sydafrika (ÅF) HydroVision i HydroVision International, Minneapolis, Minnesota, USA (KTH/Vattenfall)
20 Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsprogram September 2016 augusti 2019 Budget ca 20 MSEK Vattenkraftföretag Svenska kraftnät Och Dam Safety Interest Group (DSIG) inom CEATI Energiforsk sammanhållande Marie Westberg Wilde (tom dec 2016) och Sara Sandberg sprider information om forskningsbehov till tänkbara utförare samt bereder förslag till styrgruppen verkställer styrgruppens beslut ansvarar för programmets ekonomi resultatspridning
21 Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsprogram Inriktning Övergripande dammsäkerhetsarbete Påverkan på dammanläggningen Dammanläggningen Påverkan från dammanläggningen Omkostnadsersättning svenska experters deltagande i internationella kommittéer presentation av konferensbidrag på internationella konferenser examensarbeten med dammsäkerhetsrelevans ingå. Dam Safety Interest Group (DSIG) Energiforsks arbete
22 Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsprogram Nya rapporter
23 Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsprogram Nya projekt Uppdatering av Varningsrapporten, Elforsk 11:81 Dam Anchoring Principles via DSIG Workshop fyllningsdammar 25 okt Övergripande erfarenheter av svenska fyllningsdammar Gunnar Sjödin, Vattenregleringsföretagen Varning av allmänheten vid dammbrott En studie av behov och möjligheter kompletterad version 2011 Elforsk rapport 11:81 Tänkbara utvecklingsprojekt Åke Nilsson, WSP Peter Wilén, Norconsult Ingvar Ekström, SWECO
24 Vanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar SwedCOLD Temadag Åke Nilsson
25 VASO-rapport - Enkät, utsänd Ange åldersförändringar i fyllningsdammar som bedöms påverka dammsäkerheten ELFORSK och VASO (Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan)
26 Skada i erosionsskydd Reparerades i många fall med ett ordnat erosionsskydd med blocken i kontakt med varandra i ett förband. Är det inte Ingvar Ekström som står där borta?
27 Ordnat orienterat erosionsskydd där blockens längdaxel läggs ungefär vinkelrätt mot uppströmssländens lutning (Akersvassdammen, Norge). Benämndes i början den norska modellen. I Ridas Tillämpningsvägledning gavs båda alternativen; ordnat erosionsskydd med blocken i god kontakt, alternativt även ordnat erosionsskydd med blocken ordnade med längdaxel vinkelrät mot slänten.
28 Ordnat i kontakt med blocken i kontakt med varandra och orienterat
29 Exempel på omläggning av erosionsskydd i svenska dammar Ordnat och orienterade block
30 Exempel på skador på uppströms erosionsskydd vid utskov (vänster) och möjlig reparation med betongmadrass (höger).
31 ORSAKEN TILL DAMMBROTT
32 Exempel på stödmur för höjning av tätning till motsvarande nivå som tätkärnan för övriga dammen vid anslutning till betongkonstruktion.
33 HÖJNING AV TÄTKÄRNAN MED MORÄN Morän som tätning Skumglas på lutande ytor Fin- och grovfilter nedström Isolerskivor på horisontella ytor
34 Höjning av tätkärna med morän som isoleras med skumglas. 2016
35 Höjning av tätning med PVC-spont 2006 Dammkrön med höjning av tätkärna med PVC-spont (vänster) och höjning i fält (höger)
36 Höjning av tätkärna med geomembran Utläggning av membran vid höjning av tätkärnan, - sektion till vänster - foto från arbetet till höger
37 VASO-rapport - Enkät, utsänd Hur upptäcktes förändringarna?
38 Insamling av läckageflöde
39 DRÄNERINGAR LÄNGS NEDSTRÖMS DAMMTÅ OCH MÄTÖVERFALL
40 Läckagemätning vid dammens anslutning till utskov Betongmur grundlagd på berg som injekterats Mätbrunn Utloppsrör från mätöverfall
41 VASO-rapport - Enkät, utsänd Ange förändringar i fyllningsdammar som bedöms påverka dammsäkerheten
42 ORSAKEN TILL DAMMBROTT
43 Många av sjunkgroparna inträffade vid anslutning till betongkonstruktioner
44 Typisk dammsektion anslutning mot betongkonstruktion STÅLSONT 5 á 10 m IN I TÄTKÄRNAN Överkant erosionsskydd Stålspont vid anslutningen till betongkonstruktioner Risk för sättningar Ingen plats för uppströmsfiler och övergångslager Filter Core Tätkärna Core Tätkärna Filter
45 Exempel på reparationer vid anslutning till betongkonstruktion.
46 Dräneringar längs dammtån
47 Exempel på dimensionering med flödesberäkning överst tv, och typisk utformning stabilitet överst th Typisk utformning av stödbank Tätning med morän för att samla läckage och förhindra påverkan från nedströmssidan
48 ANSLUTNING AV FYLLNINGSDAMMAR TILL BETONGKONSTRUKTIONER
49 Exempel på stödbank
50 ORSAKEN TILL DAMMBROTT
51 D 15 för nedströmsfiltret dammar Uppdelning på dammar med sjunkgropar och dammar där inga förändringar rapporterats
52 JUKTAN - Fortlöpande erosion på grund av extremt grov filter D 15 = 32 mm 1. Uppbyggnad Svaghetszoner 2. Uppbyggnad Ombyggnad Läckage jan Ombyggnad Läckage dec 1980
53 Nya tätskärmar för att uppgradera den tätande funktionen TÄTSKÄRM SOM SCHAKTAS SOM KONTINUERLIG SLITS MED GRÄVMASKIN (SLURRY WALL) Jord-Bentonit slitsmur ( Soil-Bentonite, SB slurry wall ) Jord-Cement-Bentonit slitsmur (Soil-Cement-Bentonite, SCB slurry wall) Cement-Bentonit slitsmur (Cement-Bentonite, CB slurry wall)
54 Slurry trench
55 Slurry wall Är det inte Tage Rickardsson som står där?
56 Lövön - slurry trench och ombyggnad av övre del 1998
57 Lövön SLURRY RENCH Är det inte Janne Liif som står där? eller är det Bosse Bergander eller Bosse Wångenberg?
58 VASO-rapport - Enkät, utsänd Ange förändringar i fyllningsdammar som bedöms påverka dammsäkerheten
59 TÄTNING SOM SCHAKTAS I PANELER MED ANPASSAD UTRUSTNING (DIAPHRAGM WALLS) Peter Viklander? Fred Lindholm?
60 Hydraul-manövrerade gripskopor Bentonit-slurry för stabilisering, varefter i princip undervattensgjutning
61 EN STOR MÄNGD INSTRUMENT, AUTOMATISERADE, SATELITÖVERFÖRING TILL BuRec i DENVER I COLERADO Diaphragm wall Dräneringshål Problem med stora läckage genom tätkärnan och undergrunden i båda anslutningarna
62 Per Öhrner? Urban Norstedt?
63 Navajo dam diaphragm wall 120 m djup, hydromill, 1988
64 Schaktutrustningar för slitmurar i lameller Gripskopa (Clamshell) Hydromill
65 Navajo State Park Inte så mycket om reparationsmetoder Den tidigare forsen som fanns innan dammen byggdes har nu kunnat omvandlas till ett omtyckt friluftsområde. Fritidsaktiviteter: året runt camping, båtturer mm Fiske: sedan dammen byggdes har miljoner av regnbågar och foreller samlats I magasinet Naturliv: Besökare kan se rävar, hjortar, älg, bäver mm
66 REFERENSER Nya tätningar ICOLD B150 Cutoffs for dams 338 sidor, Donald A. Bruce 2012
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85 Exempel på reparationsinjektering Swedcold Peter Wilén 1
86 Exempel på skadesituation Från Elforsk 07/53, 99/48 2
87 Injektering i fyllningsdammar Skador i tätkärna, sjunkgropar, läckage Jordinjektering - Permeationsinjektering - Jetinjektering - (Uppspräckningsinjektering, kompaktinjektering) Berginjektering + kontakrzon jord/berg - Kontakt mellan filter och tätjord och spricksystem/krosszoner i berg Injekteringsmedel - Cement med olika tillsatser Permeationsinjektering - Cement-Bentonit - Bentonit - Kemiska injekteringsmedel (PU) - Silica Sol 3
88 Reparationsinjekteringar Utförda i Sverige, exempel Bastusel 1993 cementbruk, vattenglas, bentonit Hällby 1986 cement, bentonit, silikatbruk Näs 1989 cement, bentonit, kem Porjus cement, sand/bentonit/cement Rengård 1983/93 cement, cement/bentonit Ringdalsdammen 1999 cement, bentonit Rätan 1994 cement/bentonit Suorva 1983 cement, bentonit, silikat Lilla Edet 2006 cement Några av dessa finns beskrivna i olika Elforsk rapporter Allmänt injektering av dammar, Elforsk 12/65, 07/53, 99/48, mfl 4
89 Injektering som reparationsmetod? Risker vid injektering - skapa nya läckagevägar Osäkerhet när det gäller resultat Vad händer under injekteringen? Injektering - en svartkonst (berginjektering i undermarksbyggande) Vad sker på längre sikt? Livslängd på reparationsåtgärd Krav på uppföljning av förändringar när det gäller läckage mm. Identifiering felmoder baserat på inträffade skador och resultat av reparationsinjektering, Felmodsbaserad övervakning och framtagande av åtgärdsplaner SLUTSATSER: RESULTATET ÄR EN TÄTKÄRNA SOM ÄR EN MIX AV OLIKA MATERIAL MED OLIKA EGENSKAPER KANSKE LITE TVEKSAM REPARATIONSMETOD PÅ LÅNG SIKT 5
90 Exempel på reparationsinjektering I huvudsak bra berg, förekomst av sprickzoner och lerslag i berg Stödfyllning av sprängsten medför hög gradient Sjunkgropar och ökande läckage Skadad tätkärna och håligheter i tätkärnan närmast bergytan Reparation med jord- och berginjektering Materialtransport till stor del via sprickor i kontaktzonen jord/berg och i bergsprickor Åtgärderna är år nu fortfarande god funktion 6
91 Injekteringsmetoder - utveckling Injektering av porer och sprickor konventionell jordinjektering Injektering och samtidigt ersätta den skadade tätzonen - Jetinjektering - Nya metoder Jord-slurry blandning Slurry diken (Soil mixing, Cutter Soil Mixing, Trench Mixing) Jetinjektering att spola ur jord och ersätta bedöms tveksamt ur dammsäkerhetssynpunkt vid utförande. Svårkontrollerat Mekanisk inblandning Insitu (Soil mixing, Trench mixing) Ej utfört i Sverige/Norge? 7
92 Cutter Soil Mixing - GeoMix Verktyget skär och roterar med flera klingor ned, samtidigt som injekteringsmedel tillförs vid neddrivning och upptag av verktyget. Maximalt djup m beroende på utrustning 8
93 Soil Mixing Wall Soil Mixing Wall vertikal borrning med en skruvborr och samtidigt inblandning av injekteringsmedel, vid borrning ned och drivning upp. Metoden kan utföras på djup mellan 6-15 m. 9
94 Exempel Soil Mixing Herbert Hoover Dike (Lake Okeechobee, Florida) Slurrydike utförd i en lagerföljd av sand/grus torv sand/silt kalksten Djup ned till ca 36 m Slitsbredd av 0,45 0,9 m, längd 1,8-2,4 m. Panelerna utfördes med överlapp, för att skapa en sammanhängande tätvägg. Utförande i fyra steg: 1. Positionering av skärverktyget 2. Vertikal neddrivning (med samtidig inblandning av bentonitslurry) 3. Upptagning samtidigt med inblandning av cementslurry med tillsatsmedel 4. Återfyllning, återställning 10
95 Herbert Hover dike Florida Vid arbetet utfördes en kontinuerlig registrering av följande parametrar: Rotationshastighet på skärverktyget Neddrivningshastighet Volym slurry vid neddrivning Uppdragningshastighet Volym cementslurry vid uppdragning Kontrollhål (borrkärnor) utfördes för kontroll av resultatet ned till 0,6 m ovanför panelens grundläggningsnivå. Kärnorna kontrollerades och provtagning utfördes. Hydraultester utfördes för att kontrollera den hydrauliska konduktiviteten (medelvärdet uppmättes till m/s). 11
96 Trench Mix Dikesgrävningsutustning (trencher) med inblandning av injekteringsslurry som utförs i ett moment. Kan utföras ned till ca 10 m. Två alternativ: vått eller torrt. 12
97 Exempel Trench Mix Förstärkning av en flodvall vid Wisla i Polen ( ) Tätning och förstärkning av ett läckage vid grundläggningsnivån för flodvallar Ned till 6 m djup i osorterade sandiga kvartära jordlager. Tätningen utfördes med den våta metoden, dvs. en slurry blandades direkt på plats. Ursprunglig hydraulisk konduktivitet m/s Krav efter utförd åtgärd K< 10-8 m/s Provtagning för kontroll utfördes kontinuerligt under arbetet 13
98 Risker med olika dammtyper Fyllningsdamm med tätkärna filter etc Stor gradient dvs hög pådrivande kraft Risk för materialtransport via läckage eller via berget Känslig vid utförandet, packning och stenseparation mm Homogen damm Portrycksuppbyggnad nedströms vid läckage Vanligen avsaknad av filter risk vid materialtransport 14
99 INJEKTERING I BERG Multikomponent cementbaserade injekteringsmedel, med låga vct (stabila bruk) Online-mätning och uppföljning av injekteringsprocessen, RTGC, (Real Time Grouting Control) för kontroll av injekterad volym. MWD, measurement while drilling Vattenförlustmätning som kontroll?? 15
100
101 Storfinnforsen fyllningsdamm förstudie, granskningar och val av metod för att minska portrycken i nedströms stödfyllning Carl-Oscar Nilsson, , carl-oscar.nilsson@uniper.energy
102 Orientation Faxälven, a branch of Ångermanälven km 2 catchment area 500 m 3 /s average water flow 12 TWh annually Approx 17% of total hydro production in Sweden 2
103 3
104 Commissioned: 1954 Nr. units: 3 Power: 112 MW Production: 536 GWh Head: 49,5 m Buttress dam: 900 m Height: 40 m Embankment dam: 300 m Height: 25 m 4
105 Original Design - Behavior Design GW level
106 Actual Behavior High pore pressure Corse filter Will not stop internal erosion Actual GW level
107 1 st Stage, Improved Seepage Capacity Drainage and toe berm
108 2 nd Stage, Choice of Method, Option Additional rock fill New sealing diaphragm wall
109 2 nd Stage, Choice of Method, Option New RCC dam on downstream side
110 2 nd Stage, Choice of Method, Option Drilled chimney drains, dia 300 mm c/c 1 2 m Reduction of pore pressure decrease risk for internal erosion
111 3 rd Stage, Method Test And Evaluation Approx. 50 m trail test strip with vertical drainage Evaluation performed
112 3 rd Stage, Method Test And Evaluation
113 3 rd Stage, Method Test And Evaluation LAYER
114 4 th Stage, Continue Drains During 2016
115 15
116 16
117 17
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133 Åtgärder på mindre fyllningsdammar i södra Sverige Jill Holmberg o. Tina Påhlstorp, ÅF
134 Exempel: Konskevensklass 3 damm 2
135 Efter en överdämning i augusti 2014 observerades två skador i fyllningsdammen. En vid anslutning till betongdammen och en mitt på dammen. 3
136 Dammens uppbyggnad Anläggningen togs i drift Ersatte en tidigare anläggning. H 7 m, L 40 m 4
137 Akut förstärkning På eftermiddagen samma dag som överströmningen skett åkte vi upp till dammen. Beställde massor och maskiner när vi satt i bilen. Bra hjälp av täktkarta med adressuppgifter (bilaga till beredskapsplanen). 5
138 En stor mängd kablar hittades i dammkrön 6
139 Urspolat finmaterial Inget övergångslager mot n.s. stödfyllning 7
140 Fyllning med sand 0-8 mm under och runt kablarna. Packning för hand. Därefter fyllning med krossmaterial 0-18 mm och packning med padda. 8
141 Risk att tätkärnan tagit skada? Röjning av nedströmsslänten kort därefter för att kunna observera ev. läckage/skador tills permanenta åtgärder vidtagits. 9
142 Permanenta åtgärder 2015 Provgropsgrävning och stabilitetsberäkningar genomfördes våren Tätkärna Träspont I dammtån 10
143 Material i tätkärnan uppfyller krav enl. RIDAS. Siltig grusig Sand med finjordshalt %. Träsponten murken i de delar som kunde ses. Inledningsvis övervägdes att trycka ner en stålspont genom tätkärnan med silent piling. Till slut beslutades att det fanns för många osäkerheter med den för svenska dammar hittills oprövade metoden så traditionell förstärkning med stödbank valdes. 11
144 Entreprenad Entreprenör handlades upp efter sommaren 2015 PEAB Entreprenaden påbörjades i slutet av oktober 2015 och slutbesiktning hölls i slutet av november
145 Planerade/Genomförda åtgärder Röjning nedströms dammen + anläggande av tillfartsväg Stödbank på n.s. slänten uppdragen till krön Borttagning av kablar Justering av tätkärna och dammkrön till ursprunglig nivå 13
146 Justering av tätkärnan till ursprunglig nivå Ök tätkärna grävdes fram. Rester av murken träspont hittades längs hela sträckan. I övrigt såg tätkärnan ut att vara i bra skick. Justering till ursprunglig nivå med siltig grusig Sand från närbelägen täkt. Kring tätkärnan lades övergångslager 0/32 mm. 14
147 Vegetations- och matjordsavtagning Mkt block, stor sten och betong i nedströmsslänt och dammtå. Bedömdes inte riskfritt att schakta Schakt i n.s. slänt och dammtå gjordes mindre omfattande än ursprungligen tänkt. Beslutades att inte lägga något dränage 15
148 Utläggning av övergångslager och stödbank Övergångslager blandning av 0/63 och 16/32 mm för att uppfylla filterkriterierna. Till stödbanken användes utsorterat material från närbelägen täkt 40/400 mm. 16
149 Justering av dammkrön och förbättrat erosionsskydd vid utloppskanalen 17
150 Före och efter åtgärd 18
151 Utmärkande för åtgärder på mindre fyllningsdammar i södra Sverige Konsekvensklass varierar från 1 till 3 Typisk damm: upp till 10 m hög, träspont, mer el. mindre homogen, klädd m. matjord, mycket vegetation Gamla dammar och dåligt arkivunderlag Små kraftverk små resurser. Svårare motivera omfattande utredningar. Dammägaren inte markägare problem med åtkomst Dammar inne i samhällen nära bebyggelse påverkar hur åtgärder kan bedrivas. Inte alltid att de stora entreprenörerna ens vill räkna på jobben. Krångliga upphandlingar? 19
152 Utmärkande för åtgärder på mindre fyllningsdammar i södra Sverige Driftpersonalen har en viktigt roll i att upptäcka tecken på skador. Flera gånger har åtgärder initierats av att driftpersonal upptäckt förändringar i läckage etc. Viktigt personalen känner att det är deras anläggning. Inte alltid att det går att strikt tillämpa filterkriterier enl. RIDAS vid val av material för förstärkning. Ofta mer el. mindre akuta åtgärder kräver improvisation och snabba beslut. Driftpersonalens lokalkännedom värdefull t.ex. för att få tag på grävmaskinist 20
153 INTERNAL EROSION PHENOMENA IN EMBANKMENT DAMS Basis for facilitating numerical modelling Swedcold Temadag 25 of October 2016 FARZAD FERDOS Failure of Teton Dam on June 5, 1976
154 Erosion is the main cause of failure of earth structures such as embankment dams, dykes and levees. Animal burrows Slump Crest subsidence Cracking Groin Cracking Boil Pipe formation Scour hole Cracking
155 Large zoned embankment dam breach due to internal erosion Upstream Downstream Shell Riprap Riprap Shell Core Foundation Internal erosion- Pipe formation
156 Numerical modelling of a zoned embankment dam undergoing internal erosion. Porous Media Flow components Sediment-Scour components Pipe flow, Viscous-Turbulent Flow Darcy s Flow Turbulent Flow Pipe Growth Turbulent Flow Turbulent Flow Unsaturated seepage Darcy s Flow
157 PhD project in Hydraulic Structures Phase I A thorough study of the hydraulic behaviour of coarse rockfill material subjected to heavy and turbulent throughflow conditions. Phase II Explore ways in which internal erosion processes and their development in porous material can be numerically modelled for engineering purposes. Numerical approach Experimental approach Outlet Porosity in time Erosion chamber Outflow Inlet Inflow Planned for Part II L 1 L 2 L 3 L 4 L 5 L total H D m m m m m m m m D SFD simulation Completed in Part I Eulerian continuum
158 Phase I Study of the hydraulic behaviour of coarse rockfill material subjected to heavy and turbulent throughflow conditions. Turbulent Flow Turbulent Flow A systematic and confident understanding of the throughflow is crucial for the design, safety assessment and erosion protection of the dams and to decrease their risk of failure. Numerical modelling Flow behaviour needs to be understood Material properties and governing equations for turbulent throughflow (Constitutive law )
159 Throughflow properties of coarse rockfill material were studied by means of : 1. Analysing field pumping test data from Trängslet rockfill dam. Borehole Cut-off wall Measuring Weir 2 field tests (2008 and 2010) done by SWECO 2. Constructing a large-scale apparatus (permeameter )and doing extensive laboratory tests. 3. Simulating 3D models for fluid flow through coarse materials, resembling the ones used in the laboratory experiments, by using the Flow-3D software.
160 f Friction Factors: Reynolds number dependency of the friction factors was observed for high Re numbers! f = 1 4 D p L P 0 P L 1 2 ρv 0 2 where P 0 P L = 1 2 ρ L v2 R h f tube 60, 000 Flow Laws: Re c p = Fr 2 i 2 a 10.0 n=0.3 n= Re 0 Re= Re = U n d 50 ν k = m s a = b = 5.095
161 Numerical experimentation: Study beyond the experimental limits (Re number) C D Particle-path tracking Re Flow3D Experimental limit Flow3D Studying the force balance within the porous media :
162 F shear (kg m s -2 ) Density θ ω (a) (b) R² = R² = E+0 5E+4 1E+5 2E+5 2E+5 Reynolds number E+2 1E+0 1E-2 1E-4 Burgers Eq l tube /l material Numerical simulations 1E-6 Burgers Undefined Ferdos & Dargahi E-8 1E+1 1E+2 1E+3 1E+4 Reynolds number 1E+5 1E+6 F 6 RU 1 S / T U S eff I II D I II
163 Porous Media Flow components Sediment-Scour components Pipe flow, Viscous-Turbulent Flow Turbulent Flow Darcy s Flow Darcy s Flow Unsaturated zone Turbulent Flow Pipe Growth Phase II Explore ways in which internal erosion processes and their development in porous material can be numerically modelled for engineering purposes. Suffusion and granulometric instability Contact erosion between two soil layers Concentrated leak erosion Backward piping erosion Understand the mechanisms Facilitate numerical modelling
164 Suffusion and the concentrated leak erosion mechanisms were studied by means of: 1. Conducting laboratory experiments 2. Developing a theoretical framework to facilitate continuum-based numerical modelling. 3. Definition of constitutive law of erosion whereby the initiation of material instability erosion initiation, as well as the continuation of the phenomenon mass removal rate are accounted for.
165 Inflow Laboratory studies on internal erosion Outlet Outflow Erosion chamber Inlet
166 Percent finer by weight Tests for Suffusion mechanism: Soil-A mixture of Skempton and Brogan (1994) Initiation tests (2 repetitions) Type A (constant hydraulic loading) Type B (constant material matrix) 0 kpa mechanical loading 10 kpa mechanical loading 25 kpa mechanical loading 50 kpa mechanical loading Soil-A Skempton Grain size (mm)
167 Conducted tests for Concentrated leak mechanism: Silty clay core material of Teton dam in Idaho, U.S.A. HET - 0 : 0 mechanical loading (4 repetitions) Concentrated leak (HET): HET -25 : 25 kpa m.loading HET -50 : 50 kpa m.loading HET -75 : 75 kpa m.loading HET -100 : 100 kpa m.loading
168 Hydromechanical Envelope model: Taken from Li, Modification is needed to get the flow-induced shear forces in to account Otherwise the stress reduction factors cannot be explained.
169 80mm 3D resistivity tomography studies 200 mm 80 mm Water tightening plastic cap Electrode rod 16 electrodes in each row Wire This end is open and the electrode is in indirect contact with the soil 200 mm 20mm 350 mm
170 3D resistivity change due to suffusion process t = 20 hrs t = 22 hrs t = 27 hrs t = 32 hrs t = 37 hrs t = 43 hrs (end) z y x Resistivity difference (ohm m) This resistivity change can be translated to porosity change in media due to internal erosion.
171 Conclusion remarks: Adopting the findings from the two aforementioned continuum based work enables modelling the internal erosion phenomena in embankment dams from initiation until the failure. Material s Porosity in time Upstream Downstream Shell Riprap Riprap Shell Core Velocity magnitude in time Foundation Internal erosion- Pipe formation Porous Media Flow components Sediment-Scour components Pipe flow, Viscous-Turbulent Flow Darcy s Flow Forchheimer (Turbulent Flow) Forchheimer (Turbulent Flow) Pipe Growth Darcy s Flow Background Objectives and Motivation Methodology Results Conclusion remarks
172 Public PhD defense INTERNAL EROSION PHENOMENA IN EMBANKMENT DAMS: Throughflow and internal erosion mechanisms Location: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, KTH Royal Institute of Technology Time: Friday November 4 at 9:00 AM. Welcome! THANK YOU FOR YOUR ATTENTION!
173 SwedCOLDs temadag Drivgodslänsa vid Halvfari Kraftverk Ola Nilsson, SWECO Energuide Karl-Erik Löwén, Löwén Procura AB
174 Halvfari Vattenkraftverk - Lokalisering Halvfari Dammen 2
175 Halvfari damm Avesta Storfors 3
176 Halvfari kraftstation, utskov and hävert till vänster i bild 4
177 Halvfari Damm, ombyggnad utskov med Bottenutskovslucka Segmentluckor 2 st: Bredd 6m Höjd: 10,2 m Bottenutskovslucka: Bredd: 6m Höjd: 7m 5
178 Halvfari Damm, ombyggt hävertutskov 6
179 Halvfari Dammsäkehetshöjande åtgärder Halvfari dammsäkerhetshöjande åtgärder projekterat av Sweco. Utökad utskovskapacitet från 650m 3 /s till FK1 =1045 m 3 /s. Ny bottenutskovslucka, ombyggnad av hävertutskovet. Uppgradering av befintliga två sektorluckor 6m breda. Drivgodskontroll med hjälp av en länsa uppströms anläggningen. Uppgradering av elsystem, KAS pegel, fjärr- styr och övervakningsutrustning. Förlängning av utskovspelare och stödmurar i utskovet och utskovskanalen för att klara erosion. Förstärkning av erosionsskydd i utskovskanalen för att klara erosion. Förstärkning av fyllningsdammen och installation av mätutrustning. Entreprenadarbeten utfördes
180 Halvfari bedömd verklig utskovskapacitet Karl-Erik Löwén Project Manager 8 Hydropower & Dams Fortum Renewable Energy
181 Halvfari bedömd verklig utskovskapacitet Flödesdimensioneringsklass I flöde är 1045 m 3 /s Total teknisk kapacitet 1059 m 3 /s vid DG, 1201 m 3 /s vid TÖK (hävert inräknad). Bottenutskovet kan tekniskt avbörda upp till 564 m 3 /s vid TÖK. Utskovet bedöms ej bli igensatt av drivgods. Detta flöde motsvarar ca 500-års flödet. Ytutskoven 2st är 6m breda och 11,2m höga. Teknisk avbördning 567 m 3 /s vid TÖK. Hur stor andel av utskoven som blir igensatta vid drivgods är svårt att bedöma. Det finns således behov av en läns för flöden över ca 600 m 3 /s och drivgods. Karl-Erik Löwén Project Manager 9 Hydropower & Dams Fortum Renewable Energy
182 Halvfari läns projektering upphandling Inventering av möjlig drivgodsmängd. Preliminär projektering 2007 Internationell förfrågan anbud totalentreprenader läns Inga anbud uppfyllde kraven att klara dim. flöde och dim. vindlast. Dimensioneringsunderlag saknas i Sverige för läns utsatt för extremlaster med drivgods i olika mängd: FKI Vattenflöde 1045 m 3 /s och vind 20 m/s ( år) FKII Vattenflöde 330 m 3 /s och vind 30 m/s ( år) Året runt läns som klarar islaster. 10
183 Karl-Erik Löwén Project Manager Halvfari läns projektering upphandling BMT Fleet Technology: Design Study for Debris and Ice Boom Tog fram övergripande dimensionering av läns för extremlaster. Sweco utförde detaljprojektering Anbudsförfrågan. Utförande 2012 NCC som entreprenör för läns Älvservice som entreprenör för fundament
184 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK VAD ÄR DRIVGODS???
185 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK Exempel: Regnkatastrofen vid Fulufjället: Enorma trädbrödar, ofta med mycket grova, flerhundraåriga granar, återfinns på flera ställen längs de värst drabbade åarna, som här någon km upp längs Stora Göljån.
186 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK Exempel: Lake Lynn (WV): Lake Lynn (WV) following a massive rain event in Fotot taget från
187 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK Flera exempel.. Timmer Flyt-torv Båtar Sjunktimmer Hus Skred Träd Växter Med mera. Olika från plats till plats...
188 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK Halvfari: TRÄD st 2-32 m st > 14 meter
189 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK LÖSNINGAR? - Lokalt problem eller problem för hela älven? - Minska / begränsa drivgodsmängden? - Överkapacitet i avbördningskapacitet? - Bredda utskovsöppningar? Höja brobanor? - Drivgodsfällor? - Visir? - Drivgodslänsar? - Annat?
190 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK I Sverige arbetar vi med problemet men har ännu inte löst det... Men så här har vi gjort i Halvfari
191 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK
192 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK
193 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK
194 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK HUR GÖR MAN EN DRIVGODSLÄNSA? Vill inte ta upp och lägga i länsan varje år. Medför mycket jobb samt risk att länsan inte finns på plats när den verkligen behövs. Om länsan ska ligga i året runt måste den tåla all väderpåverkan och all nötning inkluderande eventuell årlig isbelastning. Länsan ska stoppa drivgodset, men något enstaka träd kan slinka förbi. Anläggningen ska klara detta. Länsan är till för extrema situationer (vi kanske aldrig får se den i funktion), men måste samtidigt klara alla normala situationer. Vilka krafter ska länsan dimensioneras för?
195 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK Vilka krafter dimensioneras länsan för? Drivgods Is Extrema vindar Extrema flöden ( -> höga vattenhastigheter) Samt tillämpliga kombinationer av dessa.
196 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK LANDFUNDAMENT Kraften i bärlina förs över till landfästena/fundamenten. Höger sida utgörs av fyllningsdammen och vänster sida av naturlig strand. Bärlinan ligger drygt 2 meter under vattenytan. Måste fundamentet placeras på den nivån för att inte lyfta hela länsan??? Vill ogärna gå in i (eller igenom) fyllningsdammen. Vill även undvika arbeten under vatten.
197 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK NIVÅ Regleringsamplitud: 0,4 meter. MEN anläggningen ska även tåla en överdämning på 1,2 meter. Detta är en extrem situation men det är ju just då som länsan behövs Bärlinan ska ligga drygt 2 meter under vattenytan. Även vid extrema fall.
198 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK LÖSNING - Nivåreglerande sänken
199 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK LÖSNING - Nivåreglerande sänken
200 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK LÖSNING - Nivåreglerande sänken Bärlinan kunde dras över dammkrönet och fundamentet placeras nedströms dammen.
201 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK LÖSNING - Nivåreglerande sänken
202 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK
203 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK Länsans form - Uppspänd / rak lina medför orimliga krafter. - Slack lina medför nötningsproblem.
204 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK
205 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK
206 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK Länsans form - Uppspänd / rak lina medför orimliga krafter. - Slack lina medför nötningsproblem. LÖSNING: Uppspänningslina
207 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK
208 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK
209 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK Dynamiska krafter från vågor Normal vågpåverkan riskerar att utsätta linan för konstanta ryck som leder till utmattning. Vi behöver en flexibel uppspänning. Fjäder?
210 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK Dynamiska krafter från vågor Tyngd på uppspänningslinan
211 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK
212 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK Länsan installerades ERFARENHETER EFTER FYRA ÅRS DRIFT: Skred under magasinsytan påverkade uppspänningen. Vajer-brott i uppspänningslina pga för snäv radie. Några saxsprintar till lyrschacklen har korroderat bort. Ersätts troligen med kontramuttrar eller svetslåsning. I övrigt har länsan fungerat.
213 DRIVGODSLÄNSA VID HALVFARI KRAFTVERK FRÅGOR? Tack för oss
214 Granboforsen - Betongmadrass Lars Johnsson, Jämtkraft
215 Jämtkraft Hissmofors Kattstrupeforsen Indalsälven Storsjön Granboforsen
216 Granboforsen Erosionsskydd Bakgrund FDU 2007, Grontmij Diverse interna utredningar, Förstudie + komplettering, , WSP Strömningsutredning, 2014, Norconsult Betongmadrass Entreprenör NCC med UE, Tecomatic Byggtid 2 veckor i oktober 2015
217 Provtappning 2007
218 Principskiss betongmadrass
219 Förarbete betongmadrass
220 Förarbetet klart
221 Tecomatic gjuter betongmadrass, Jämtkraft m.fl. tittar på
222 Tecomatic gjuter
223 Gjutning klar
224 Återfyllning runt madrass
225 Klart
226 Betongmadrass 1 år senare
227
228 SWEDCOLD 2016 LÄCKAGEMÄTNING MED WILLOWSTICK
229 SWEDCOLD 2016 TEORI PROGRAM RESULTAT
230 Willowstick -metodik Läckagemätning i tre enkla steg 1. Lägg ut en krets med en elektrod upp- och nerströms dammen 2. Anslut en kraftkälla 3. Mät resulterande magnetfelt SWEDCOLD
231 Willowstick -metodik Profil av mätpunkt Elektrod n/s Strömkrets Elektrod u/s generator Magnetfält Koncentration av elektrisk ström genom vattenläckor Magnetfelt SWEDCOLD
232 Willowstick -metodik Analys den svåra biten Preliminär analys ECD SWEDCOLD
233 Pilot på fyra norska dammar Första runda 1. Gressvassdammen (Statkraft) 2. Vasslivatn (Trønder Energi) 3. Jukla (Statkraft) 4. Songa (Statkraft) Andra runda 5. Viddalsvatn (E-Co Energi) Svartadalsvatn (Statkraft) SWEDCOLD
234 Pilot -Gressvassdammen SWEDCOLD
235 Pilot -Gressvassdammen ECD modell som visar läckaget i B och C, nedströms vy. Läckageväg B under dammen Läckageväg C under dammen SWEDCOLD
236 Lekkasjerate, l/s Pilot -Vasslivatn SWEDCOLD Vannstand Vasslivatnet, moh
237 Pilot -Vasslivatn SWEDCOLD
238 Pilot -Jukla Potentiell läcka B Läckage A Potentiell läcka C Läckage D Tidigare injektion (rött) SWEDCOLD
239 Pilot -Jukla Bottenutskov Lekkasje A Potensiell vannvei C SWEDCOLD
240 Pilot -Songa SWEDCOLD
241 Pilot -Songa D C A B SWEDCOLD 2016 Svakhetszon 10 g Skyggeeffekter
242
243
244
245
246 Test method Lab 1 (10 tests) Lab 2 (9 tests) UCS test dry (MPa) Point load test dry (MPa) 64 58
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
Exempel på reparationsinjektering. Swedcold Peter Wilén
Exempel på reparationsinjektering Swedcold 2016-10-25 Peter Wilén 1 Exempel på skadesituation Från Elforsk 07/53, 99/48 2 Injektering i fyllningsdammar Skador i tätkärna, sjunkgropar, läckage Jordinjektering
Vanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar
Vanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar SwedCOLD Temadag 2016-10-25 Åke Nilsson VASO-rapport - Enkät, utsänd 1993-10-22 Ange åldersförändringar i fyllningsdammar som bedöms påverka dammsäkerheten
SwedCOLDs temadag. Drivgodslänsa vid Halvfari Kraftverk
SwedCOLDs temadag 2016-10-25 Drivgodslänsa vid Halvfari Kraftverk Ola Nilsson, SWECO Energuide Karl-Erik Löwén, Löwén Procura AB Halvfari Vattenkraftverk - Lokalisering Halvfari Dammen 2 Halvfari damm
FoU Dammsäkerhet Aktuellt inom Energiforsk. Sara Sandberg Tf Områdesansvarig vattenkraft Swedcold temadag 25 oktober 2016
FoU Dammsäkerhet Aktuellt inom Energiforsk Sara Sandberg Tf Områdesansvarig vattenkraft Swedcold temadag 25 oktober 2016 Energiforsks FoU-portfölj vattenkraft Samhälls- och industriintresse Dammsäkerhet
Åtgärder på mindre fyllningsdammar i södra Sverige
Åtgärder på mindre fyllningsdammar i södra Sverige Jill Holmberg o. Tina Påhlstorp, ÅF 2016-10-25 1 Exempel: Konskevensklass 3 damm 2 Efter en överdämning i augusti 2014 observerades två skador i fyllningsdammen.
Detta är Vattenbyggnad i SVC. Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna 2015 10 20
Detta är Vattenbyggnad i SVC Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna 2015 10 20 Svenska kraftnäts utgångspunkter Främja dammsäkerheten i landet Framgångsfaktorer Hög kompetens, helhetssyn och samarbete
Metodik för analys och hantering av drivgods
Metodik för analys och hantering av drivgods Swedcold 2017-04-04 Stina Åstrand, WSP Fredrik Persson, ÅF Energiforskprojektet Syfte Mål bättre förståelse för drivgodsproblematiken förslag på hur den kan
Undersökningsmetoder, geofysik.
Click to edit Master title Undersökningsmetoder, geofysik. Pontus Sjödahl SwedCOLD, 2017-10-10 1 Click to edit Master title Frågeställningar grundläggning Permeabel undergrund Vattenströmning i jord eller
Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete. Projekt inom betong och berg. Sara Sandberg/Marie Westberg Wilde 8 september 2016
Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete Projekt inom betong och berg Sara Sandberg/Marie Westberg Wilde 8 september 2016 Information om arbetet Styrgrupp med representanter för de största kraftägarna +
Nya metoder att öka avbördningskapaciteten
Nya metoder att öka avbördningskapaciteten Rapportering från Energiforskprojekt och ICOLD-kommitté V Andreas Halvarsson Hanna Portin Energiforskprojekt Metoder att öka avbördningskapaciteten Litteraturstudie
Icke statlig internationell organisation som utgör forum för utbyte av kunskap och erfarenhet inom dammbyggnad
International Commission On Large Dams La Commission International des Grands Barrages Icke statlig internationell organisation som utgör forum för utbyte av kunskap och erfarenhet inom dammbyggnad 1925
Reparationsinjektering i Fyllningsdammar
Reparationsinjektering i Fyllningsdammar Industridoktorandprojekt Vattenfall/LTU Johan Lagerlund Stockholm 13 maj 2019 Agenda Vem är jag? Licentiaten 2009 Vägen till doktorandprojektet Damminjektering
Svenskt VattenkraftCentrum 10 år + (2004 12 22)
Svenskt VattenkraftCentrum 10 år + (2004 12 22) SVC dagarna 20 21 oktober 2015 Uppsala Cristian Andersson, Centrumföreståndare SVC Lars Hammar, Ordförande SVC Att förmedla Elforsk har blivit Energiforsk
Injekteringsskärmar. Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten. SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist
Injekteringsskärmar Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist 2017-10-10 Agenda Varför injektering? Förundersökning Typer av injektering Fyllningsdammar
Robusta dammkonstruktioner
Robusta dammkonstruktioner CIR Göteborg, 29 jan 2008 Urban Norstedt Vattenfall AB Vattenkraft 29.01.2008 Urban Norstedt Vattenfall AB Vattenkraft 1 Innehåll Robusthet Dammsäkerhet Internationella riktlinjer
Säkerhetsaspekter vid injektering under befintliga betongdammar
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Säkerhetsaspekter vid injektering under befintliga betongdammar Johan Spross Postdoktor, Avd. jord- och bergmekanik, KTH Översikt Något om svårigheter vid injektering
GRUNDLÄGGNING AV DAMM 18 I HYLTE. Peter Wilén, Norconsult Martin Hansson, Statkraft
GRUNDLÄGGNING AV DAMM 18 I HYLTE Peter Wilén, Norconsult Martin Hansson, Statkraft AGENDA Hylte - bakgrund Grundläggning av Damm 18 i Hylte 2 3 Hylte kraftverk/jacobssjö 1990 Hylte kraftverk ersatte två
Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Samråd
Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Samråd 2017-06-01 Julia Bartholomeusz Dammsäkerhet och deponeringshantering Sweco Stockholm 1 Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Nuvarande tillstånd Avbördning
VIFORSEN Erfarenhet fångdamm
VIFORSEN Erfarenhet fångdamm SwedCOLD 2008-11-06 Peter Mattiasson E.ON Vattenkraft Viforsen Viforsens kraftverk Anläggningen längst nedströms i Ljungan ca 10 km från dess utlopp till havet Flödesklass
Höljesdammen En resa genom dess historia till och med 2015
Höljesdammen En resa genom dess historia till och med 2015 SVC-dagarna Uppsala universitet 2015-10-20 1 Höljesdammen byggdes av Uddeholm och Mölnbacka-Trysil under åren 1957-61 Anläggning utskov Byggande
Gruvdammar Exempel på dammsäkerhetsarbete
Gruvdammar Exempel på dammsäkerhetsarbete Tailings Consultants Scandinavia AB NNCOLD 2017-11-14 Rapport från mätning av vattenståndsrör: Röret ej mätt, mätlodet för kort. 3 månader senare: Röret ej mätt,
Inre erosion i dammtätkärnor av morän. Hans Rönnqvist
Inre erosion i dammtätkärnor av morän Hans Rönnqvist 1 Stort tack till: SVC LTU och WSP Handledare (Sven Knutsson och Peter Viklander) Dammägare VF, Skekaft, VRF, Statkraft (jordprover) 2 3 Bakgrund Inre
Vattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik. Computational Fluid Mechanics
Personal Vattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik Forskare/Lärare Anders Wörman, Prof. James Yang, Adj. prof. Hans Bergh, Univ. Lektor Bijan Dargahi, Docent Andrea Bottacin
Dammkonstruktioner. Dammkonstruktion. Block I Grundläggande fakta Dammkonstruktioner Åke Nilsson. 1. Typer
Block I Grundläggande fakta 09.45-11.15 Dammkonstruktion Dammkonstruktioner Åke Nilsson Dammkonstruktioner 1. Typer - Dränerande fyllningsdammar (uppbyggda med anrikningssand) - Täta fyllningsdammar (uppbyggda
Rikard Hellgren KTH / WSP. Brottanalys av bergförankrade betongdammar
Rikard Hellgren KTH / WSP Brottanalys av bergförankrade betongdammar Rikard Hellgren Doktorandprojekt: Tillståndsbedömning av vattenkraftens betongkonstruktioner WSP Vattenbyggnad Modell för tillståndsbedömning
Dam Safety Interest Group Ett forskningssamarbete över gränserna. Anders Isander, E.ON Vattenkraft Sverige AB/Elforsk
Dam Safety Interest Group Ett forskningssamarbete över gränserna Anders Isander, E.ON Vattenkraft Sverige AB/Elforsk SwedCOLD Temadag 29 Mars 2007 Dam Safety Interest Group, DSIG En av flera intressegrupper/samarbetsgrupper
GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE. Dag Ygland SWECO VBB
GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE Dag Ygland SWECO VBB Uppdrag Anpassa och göra tillägg till RIDAS kapitel 3 för att beakta de speciella förhållanden som kan råda vid en gruvdammsanläggning
Tätridå under dammardesign, utförande och kontroll. Håkan Stille SwedCOLD
Tätridå under dammardesign, utförande och kontroll Håkan Stille 2017-10-10 SwedCOLD Tätridån är en viktig del för dammens funktion Minskar läckaget Minskar upptrycket och därmed förbättrar dammens stabilitet
REPARATIONSMETODER FÖR FYLLNINGSDAMMAR
RAPPORT 2016:333 DAMMSÄKERHET Reparationsmetoder för fyllningsdammar Sammanställning av erfarenheter med relevans för svenska förhållanden INGVAR EKSTRÖM, ÅKE NILSSON OCH PETER WILÉN ISBN 978-91-7673-333-2
Parking garage, Gamletull. MDM-piles, pre-installation testing RÄTT FRÅN GRUNDEN!
Parking garage, Gamletull MDM-piles, pre-installation testing Gamletull, MDM-pålar 1 CPT tests Gamletull, MDM-pålar 2 CPT test results Cone resistance Undrained shear strength Gamletull, MDM-pålar 3 Interpretation
Sammanfattning hydraulik
Sammanfattning hydraulik Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem BERNOULLI S EQUATION 2 p V z H const. Quantity
Modeling of pore pressure in a railway embankment
Modeling of pore pressure in a railway embankment Marcus Vestman Civilingenjör, Väg- och vattenbyggnad 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser 1. INTRODUCTION...
Hantering av mätningar
Dammövervakning Läges- och erfarenhetsrapport Skellefteå Kraft Hantering av mätningar Hur vi arbetar på Skellefteå Kraft Dammsäkerhet Lämplig design och underhåll Rondning, mätningar, funktionsprov, inspektion,
Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige
Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige SwedCOLD temadag 2008-04-02 Urban Norstedt Safety and Security Controller Vattenfall AB Vattenkraft 2008-04-02 Urban Norstedt Vattenfall AB Vattenkraft 1 Innehåll Förr
Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov
Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov Claes-Olof Brandesten, Vattenfall Dammsäkerhetsutveckling i Sverige SwedCOLD temadag
Dammsäkerhet och säkerhetskultur
Dammsäkerhet och säkerhetskultur Strävan att tänka efter före Rapport från mätning av vattenståndsrör: Röret ej mätt, mätlodet för kort. 3 månader senare: Röret ej mätt, mätlodet för kort. Mikael Stenberg
Utnyttjande av 3D-data i tillståndsbedömning/kontroll
Utnyttjande av 3D-data i tillståndsbedömning/kontroll - Case Uniper & VRT Finland Uno Kuoljok, UNIPER Mikko Kolehmainen, VRT Älvkarleby 2018-03-14 VRT S UNIKA ERBJUDANDE OCH LEVERANSSÄKERHET INSAMLING
Åke Engström, HydroTerra Ingenjörer AB, Karlstad Jonas Nilsson, NCC Construction Sverige AB, Karlstad SKÅPAFORS KRAFTVERK
Åke Engström, HydroTerra Ingenjörer AB, Karlstad Jonas Nilsson, NCC Construction Sverige AB, Karlstad SKÅPAFORS KRAFTVERK 1 Skåpafors kraftverk Västra Silen Skiforsdammen Svärdlång Skåpafors kraftverk
Sannolikhetsbaserad metodik för beräkning av betongdammars stabilitet
Sannolikhetsbaserad metodik för beräkning av betongdammars stabilitet Marie Westberg Doktorand LTH/Vattenfall Disposition Bakgrund Säkerhetskoncept Jämförelse Probabilistisk metodik Konsekvens Exempel
Dammhöjning säkerställer fortsatt gruvdrift Hans Häggström Vattenkraftens FoU-dagar maj Stockholm, KTH
Dammhöjning säkerställer fortsatt gruvdrift Hans Häggström Vattenkraftens FoU-dagar 13-14 maj Stockholm, KTH 1 Disposition Boliden Mineral AB Bolidenområdet Anrikningssand, sandmagasin och gruvdammar Hötjärnsmagasinet
Inverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning. Rikard Hellgren
Inverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning Rikard Hellgren Rikard Hellgren Doktorand vid avdelningen för betongbyggnad, KTH Vattenkraftskonsult, WSP
Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem.
010-04-6 Sammanfattning Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem BERNOULLI S EQUATION p V z H const. g Quantity
Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag
Swedish Medical Products Agency s Patient- and Consumer Advisory Board Brita Sjöström May 29, 2018 Patientrådet@mpa.se https://lakemedelsverket.se/patient-konsument-rad The vision of the Swedish Medical
Botnia-Atlantica Information Meeting
Botnia-Atlantica 2014-2020 Information Meeting Norway: Nordland Sweden: Västerbotten Västernorrland Nordanstigs kommun Finland: Mellersta Österbotten Österbotten Södra Österbotten Monitoring Committee
Vågkraft. Verification of Numerical Field Model for Permanent Magnet Two Pole Motor. Centrum för förnybar elenergiomvandling
Vågkraft Verification of Numerical Field Model for Permanent Magnet Two Pole Motor. Avd. För 751 05 Uppsala, Sweden Introduction PhD-student Uppsala University Avd. För Field of Research: Electromagnetic
Bassalt utskovsdamm. Bakgrund. Bassalt kraftverk togs i drift Består av kraftverk och kröndamm samt. Utskovsdamm (regleringsdamm).
Bassalt utskovsdamm Bakgrund Bassalt kraftverk togs i drift 1910 Består av kraftverk och kröndamm samt Utskovsdamm (regleringsdamm). F E D ÅF Hydro Power 1 Högt flöde dec/jan 2017/18 ÅF Hydro Power 2 Bakgrund
E4 Sundsvall Sundsvallsbron
E4 Sundsvall Sundsvallsbron E4 Sundsvall LEVERANTÖRSDAG EN NY VÄG. 1000 2009 NYA MÖJLIGHETER One new road. 1000 new opportunities. Ove Malmberg, Assistant Project Manager 2 2014-10-10 Project E4 Sundsvall
Heavy Transport on Existing Lines: the Assessment of Bearing Capacity of Track-bed based on Track Stiffness Measurements and Theoretical Studies
19th Nordic Seminar on Railway Technology, 14-15 September 2016, JVTC, Luleå Heavy Transport on Existing Lines: the Assessment of Bearing Capacity of Track-bed based on Track Stiffness Measurements and
Resultat från beräkningar av brottsannolikhet för en utskovsdel
Resultat från beräkningar av brottsannolikhet för en utskovsdel Marie Westberg Doktorand, Lunds Tekniska högskola & Vattenfall AB Vattenkraft Disposition Organisation Bakgrund Sannolikhetsbaserad utvärdering
Lettens regleringsmagasin
Lettens regleringsmagasin Förbättrad avbördningssäkerhet, med hjälp av riskkostnadsanalys och PFMA Presentation SwedCOLD 2017-04-04 Linda Ormann linda.ormann@fortum.com, Finn Midböe finn.midboe@hydroterra.se
Höljesdammen En resa genom dess historia till och med 2015. Höljesdammen byggdes av Uddeholm och Mölnbacka-Trysil under åren 1957-61
Höljesdammen En resa genom dess historia till och med 2015 Höljesdammen byggdes av Uddeholm och Mölnbacka-Trysil under åren 1957-61 Anläggning utskov SVC-dagarna Chalmers 2012-09-25 Byggande av tätkärnan
RIDAS 2019 KAP 4 Dammsäkerhetsutvärdering
SWEDCOLD 9 April 2019 RIDAS 2019 KAP 4 Dammsäkerhetsutvärdering Mats Eriksson, Dam Safety Controller och Risk Engineer Fortum Sverige AB Arbetsgrupp HD kap 4: Mats Eriksson (Fortum), Stefan Berntsson (Vattenfall),
Energy and Quality oriented modeling and control of REFiners
The northernmost University of Technology in Scandinavia Top-class Research and Education Energy and Quality oriented modeling and control of REFiners Wolfgang Birk Innehåll Status information om projektet
The road to Recovery in a difficult Environment
Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin
Vindforsk IV update of ongoing projects
Vindforsk IV update of ongoing projects A collaborative program between the Swedish Energy Agency and Energiforsk , Vindforsk IV shall strengthen the knowledge and competence needed to build, integrate
Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl
1(7) Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området Rapport:
2014-04-23 23 st 15 st Arbetet startade 2009 avslutades 2012 ELFORSK har varit en av de 23 sponsorerna för projektet Anders Isander: representant för ELFORSK Under arbetets gång har lämnats kommentarer
Collaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
Unipers erfarenheter av internationell granskning i projekt
Unipers erfarenheter av internationell granskning i projekt Carl-Oscar Nilsson, +46 70 518 65 25, carl-oscar.nilsson@uniper.energy Anders Isander, +46 70 565 58 06, anders.isander@uniper.energy Internationell
Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Vågkraft Ett framtida alternativ?
Vågkraft Ett framtida alternativ? Per Holmberg, Vattenfall Research & Development AB Elforskdagen, 2010.10.28 Innehåll 1. Elforskprojektet 2. Varför vågkraft? 3. Vågresurser och vågkraftspotentialer 4.
Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet
SVENSKA KRAFTNÄT Ärendenr: 2015/1399 Version: 1,0 Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet Plan för Svenska kraftnäts samverkan, informations-, och kunskapsutbyte inom dammsäkerhetsområdet 2015-2017
PM STABILITET RIVNING AV SPONTKONSTRUKTION
MAJ 2016 AKZONOBEL AB PM STABILITET RIVNING AV SPONTKONSTRUKTION PM AVSEENDE STABILITET FÖR RIVNING AV SPONT VID KAJEN I PROJEKT TERRA ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010
Långfors kraftverk. Teknisk beskrivning. Bilaga till tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken
Långfors kraftverk Teknisk beskrivning Bilaga till tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken 2013 06 14 Inledning 2 Planerade åtgärder 2 Kraftstation 2 Maskineri 3 Isgrindar/fiskavledare 3 Överfallsdamm
Early Warning Systems Något för svenska dammar? Sam Johansson och Pontus Sjödahl HydroResearch
Early Warning Systems Något för svenska dammar? Sam Johansson och Pontus Sjödahl HydroResearch EWS - Definition och kriterier Early Warning System EWS Wikipedia: A warning system is any system of biological
Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet
Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:
RIDAS nyutgåva Claes-Olof Brandesten
RIDAS nyutgåva 2019 Claes-Olof Brandesten Ordförande Energiföretagens dammsäkerhetsgrupp Ordförande Flödeskonferensen Säkerhetscontroller Vattenfall Vattenkraft AB 2019-04-09 SwedCOLD Stockholm RIDAS Energiföretagens
SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar
Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Alexandra Krounis KTH/SWECO Handledare: Stefan Larsson KTH Fredrik Johansson KTH/SWECO Stockholm, 2014 Bakgrund I Sverige finns
The Algerian Law of Association. Hotel Rivoli Casablanca October 22-23, 2009
The Algerian Law of Association Hotel Rivoli Casablanca October 22-23, 2009 Introduction WHY the Associations? NGO s are indispensable to the very survival of societal progress Local, National or International
Åke Nilsson, Vattenfall Power Consultant. Vattenfall Power Consultant
1 2 Åke Nilsson, Vattenfall Power Consultant Vattenfall Power Consultant Svenska deltagare är: Åke Nilsson och Maria Bartsch Inre erosionsgruppen arbetar med att skriva rapporten: Guidelines on safety
Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland
Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg
Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt
D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess
Väg 796, bro över Indalsälven i Lit
GRANSKNINGSHANDLING Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Östersunds kommun, Jämtlands län Hydrologisk PM, 2015-09-30 Objekt: 143961 Titel: Granskningshandling - Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum:
Country report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Bridging the gap - state-of-the-art testing research, Explanea, and why you should care
Bridging the gap - state-of-the-art testing research, Explanea, and why you should care Robert Feldt Blekinge Institute of Technology & Chalmers All animations have been excluded in this pdf version! onsdag
The Swedish National Patient Overview (NPO)
The Swedish National Patient Overview (NPO) Background and status 2009 Tieto Corporation Christer Bergh Manager of Healthcare Sweden Tieto, Healthcare & Welfare christer.bergh@tieto.com Agenda Background
Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet
Ärendenr: 2018/1246 2018-06-07 Information och samverkan inom dammsäkerhetsområdet Plan för Svenska kraftnäts samverkan, informations-, och kunskapsutbyte inom dammsäkerhetsområdet 2018-2020 Förord Svenska
Lossendammen säkras för att klara dagens säkerhetskrav
Bakgrunden till projektet vid Lossendammen är de skärpta kraven från RIDAS, som ställer krav på att man ska kunna avbörda ett 10000-årsflöde, även kallat klass-1-flöde. Foto: Magnus Holmgren Projektet
FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253
Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo
Kursplan. MT1051 3D CAD Grundläggande. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. 3D-CAD Basic Course
Kursplan MT1051 3D CAD Grundläggande 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 3D-CAD Basic Course 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Studenten ska efter avslutad kurs ha inhämtat grunderna
Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS
Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS HUVA Kurs i vattenkrafthydrologi Stockholm, 7 dec 2010 Claes-Olof Brandesten, Dammsäkerhet & anläggningsteknik 1 Presentation Title Author 2010.08.23 Disposition
Users manual Bruksanvisning Gebrauchanweisung Guide d instructions
Multi-pressure bucket pump Bärbar fettpump hochdruck abschmierpumpe distributeur manuel de graisse Users manual Bruksanvisning Gebrauchanweisung Guide d instructions 11018-1 - 815850 R02/03 IMPORTANT:
TSEM AB beviljades medel från Östkrafts Miljöfond april 2010 för att ta fram en rapport om jordfyllningsdammar.
2011 12 31 JORDFYLLNINGSDAMMAR Sammanfattning TSEM AB beviljades medel från Östkrafts Miljöfond april 2010 för att ta fram en rapport om jordfyllningsdammar. I Sverige finns idag cirka 10 000 dammar som
Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25
Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34
PM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN
FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2204112000 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN 2014-04-25 JÖNKÖPING GEOTEKNIK UPRÄTTAD AV: GRANSKAD AV: SWECO CIVIL JOSEFINE LINDBERG BJÖRN PETTERSSON
Semantic and Physical Modeling and Simulation of Multi-Domain Energy Systems: Gas Turbines and Electrical Power Networks
DEGREE PROJECT IN ELECTRICAL ENGINEERING, SECOND CYCLE, 30 CREDITS STOCKHOLM, SWEDEN 2017 Semantic and Physical Modeling and Simulation of Multi-Domain Energy Systems: Gas Turbines and Electrical Power
FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR
FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt
Klicka här för att ändra format
på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project
Anvisningar för ämnesansvariga vid LTV-fakulteten
STYRANDE DOKUMENT SLU ID: SLU.ltv 2015.1.1.1-839 Sakområde: Organisation och beslutsstruktur samt Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Anvisning/Instruktion Beslutsfattare: Dekan Avdelning/kansli:
Varför Vind? GENERAL PRESENTATION
Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter
The Municipality of Ystad
The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering
CEATI DSIG Steg 1 Flood Hazard Estimation Methods for Dam Safety. Fredrik Persson 140410
CEATI DSIG Steg 1 Flood Hazard Estimation Methods for Dam Safety Fredrik Persson 140410 ÅF - Vattenkraft ÅF ca 7000 medarbetare, >100 kontor i 70 länder 5 th största konsultfirman inom Vattenkraft i världen
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Helsinki, 30 November 2011. Väino Tarandi, KTH & buildingsmart SWEDEN
Väino Tarandi, KTH & buildingsmart Swedish initiatives NVDB Swedish Transport Administration VisuCity Research project Detailing level - lanes Abstraction levels Phenomena linked to net links Trafikverket
Solar eclipse (Friday)
Solar eclipse 215-3-2 (Friday) Ett aktuellt exempel Installed PV capacity in central Europé is aproxemately 87 MW. 2 mars 215, 8:4-12:5 CET a solar eclipse occur. With a clear blue sky around 3 MW of PV
Adding active and blended learning to an introductory mechanics course
Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students
Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige
Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige 1 2006-11-14 kl.00:20 The Transformer fire at Ringhals During the night until Tuesday
Portryck under lamelldammar, en studie från Storfinnforsen och Ramsele. Carl-Oscar Nilsson, Fredrik Johansson, Diego Alcalá Perales
Portryck under lamelldammar, en studie från Storfinnforsen och Ramsele Carl-Oscar Nilsson, Fredrik Johansson, Diego Alcalá Perales Storfinnforsen och Ramsele dammar Belägna i Västernorrland Lamell dammar