Vårdadministratör i Kristinehamn

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör i Kristinehamn UTBILDNINGENS UTVECKLING GENOM ÅREN Examensarbete 35 poäng Författare: Anna Hjerpe och Cecilia Sjöö Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

FÖRORD Vi vill tacka alla de personer som har gjort det möjligt för oss att genomföra detta examensarbete. Tack till alla som har tagit sig tid att svara på vår enkät och ett stort tack till Inger Jansson för ett vänligt bemötande och all information du har bidragit med. Tack till de personer i vår klass YH.5 som läst igenom våra enkäter, missivbrev och detta arbete och gett oss kommentarer till förbättring. Slutligen vill vi tacka vår handledare Doris Karlsson för all hjälp och respons vi har fått på detta arbete. Kristinehamn 11 maj 2015. Anna Hjerpe Cecilia Sjöö

Sammanfattning Vårt arbete handlade om hur den här utbildningen har utvecklas under åren och hur den har anpassat sig efter arbetsmarknaden. Vi bestämde oss för att ta reda på detta i vårt examensarbete. Syftet med detta arbete var att vi ville ha en kunskap om hur utbildningen tidigare sett ut och varför den ser ut som den faktiskt gör idag. Vi jämförde tre stycken olika perioder i utbildningen för att se på vilka skillnader som finns däremellan. Detta gav oss en bild av hur utbildningen har förändrats sedan den var 1 år, 1,5 år och sedan 2 år. Våra frågeställningar var: Hur har utbildningen sett ut och utvecklats genom tiden? Hur har tidigare studenter upplevt sin utbildning? Har förkunskaperna som ställts på studenter förändrats genom tiden? Har kurslitteraturen varit användbar? Vad anser tidigare studenter är relevant för utbildningen? Vi använde oss av en enkätundersökning för att få svar på våra frågeställningar och intervjuade även en person som tidigare varit utbildningsansvarig på utbildningen. Resultatet vi fick fram visade att många tidigare elever upplevde utbildningen som bra och att många ämnen var intressanta och bra för det kommande arbetslivet. Det man kan konstatera är att de flesta är överens om att LIA:n, lärarande i arbete, har varit det som varit mest lärorikt. Många av de som gick den 1: åriga utbildningen hade önskat mer LIA. Många svarar även att anatomi och terminologi är något de har haft nytta av i sitt yrkesliv och det är genomgående från alla tre klasser.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 METOD... 4 Tidsplan... 4 Redovisning... 5 RESULTAT... 6 DELTAGARNA... 6 HUR HAR UTBILDNINGEN SETT UT OCH UTVECKLATS GENOM TIDEN?... 6 HUR HAR TIDIGARE STUDENTER UPPLEVT SIN UTBILDNING?... 8 HAR FÖRKUNSKAPERNA SOM STÄLLTS PÅ STUDENTER FÖRÄNDRATS GENOM TIDEN?... 9 HAR KURSLITTERATUREN VARIT ANVÄNDBAR?... 10 VAD ANSER TIDIGARE STUDENTER ÄR RELEVANT FÖR UTBILDNINGEN?... 10 ÖVRIGA SYNPUNKTER... 11 DISKUSSION... 11 METODDISKUSSION... 11 RESULTATDISKUSSION... 12 KÄLLFÖRTECKNING... 14 BILAGA 1-3

INLEDNING Vi är två studerande på yrkeshögskolan i Kristinehamn där vi läser till vårdadministratör, medicinsk sekreterare på Presterudsskolan. Denna utbildning bedrivs under två år och leder fram till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Under denna utbildning på 400 YH-poäng ingår det ett projektarbete på 35 poäng som vi arbetar med nu under denna sista termin. Då det närmade sig uppstarten av vårt examensarbete frågade vi oss själva hur denna utbildning har utvecklas under åren och hur den har anpassat sig efter arbetsmarknaden. Vi anser själva att det är mycket viktigt att ta med studenters åsikter när man utformar olika utbildningar. Genom detta arbete hoppas vi kunna ge kunskap till de utbildningsansvariga idag vad forna elever faktiskt tycker om bland annat kursutbudet och utformningen av utbildningen. Detta för att på så sätt kunna ta hänsyn till detta i fortsatta förändringar inom utbildningen. Vi jämförde tre stycken olika perioder i utbildningen för att se på vilka skillnader som finns däremellan. Detta kan ge oss en bild av hur utbildningen har förändrats under de olika perioderna och vad studenter som varit med under tiden då utbildningen var på 1 år, 1,5 år och 2 år har upplevt sin utbildning. 1

BAKGRUND Vi har valt att fördjupa oss i hur utbildningen för medicinsk sekreterare/vårdadministratör i Kristinehamn har utvecklats genom åren. Anledningen till att vi valde just detta ämne är för att utbildningen har genomgått stora förändringar genom åren som gått sedan den startade och vi tyckte det vore intressant att se hur denna utveckling har sett ut och också hur forna studenter upplevt de olika stadierna av förändringen. Vi har valt att fokusera på tre olika perioder i utbildningen. Den första perioden vi valt är när utbildningen här i Kristinehamn endast var på 1 år, den andra perioden när utbildningen var på 1,5 år och den tredje och sista perioden är den vi känner till idag, nämligen den 2-åriga utbildningen. Vi vill genom det här arbetet ta reda på tidigare studenters upplevelse utav utbildningen och vad de anser vara essentiellt för utbildningen. Vi vill också samla denna information för att kunna dels dela med oss till dem som genomgått utbildningen för att skapa medvetenhet om hur utbildningen har sett ut genom åren och hur den nu aktuella utbildningen ser ut idag och också för att denna sammanställda information kan komma till användning för nuvarande utbildningsansvariga. Genom enkäter och intervjuer med tidigare lärare och elever har vi kunnat sammanställa detta arbete. 2

SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med detta arbete är dels att vi som skriver detta vill ha en kunskap om hur utbildningen tidigare sett ut och varför den ser ut som den faktiskt gör idag. Anledningen till att detta är något vi vill fördjupa oss i är för att få en ökad förståelse och kunskap om just varför utbildningen har utvecklats till hur den ser ut idag och vad det var som tidigare fattades i utbildningen som idag är komplett. Vi söker också svar på hur forna studenter har upplevt sin utbildning. Dessa är frågor som vi hoppas att vi får svar på i vårt arbete. Våra frågeställningar är: Hur har utbildningen sett ut och utvecklats genom tiden? Hur har tidigare studenter upplevt sin utbildning? Har förkunskaperna som ställts på studenter förändrats genom tiden? Har kurslitteraturen varit användbar? Vad anser tidigare studenter är relevant för utbildningen? 3

METOD För att få svar på våra frågor bestämde vi oss för att göra en enkätundersökning. Enkäten tänkte vi skicka per post till tidigare elever som hade utbildat sig i Kristinehamn under 1 år, 1,5 år och 2 år. Vi kontaktade skolans administratör och fick där igenom tag på de klasslistor vi behövde. Därefter började arbetet med att gå igenom dessa klasslistor för att få fram aktuella adresser till samtliga studenter. Detta ledde till några bortfall då vi tyvärr inte lyckades hitta aktuella adresser till samtliga av dessa studenter. Därefter började vårt arbete med att utforma ett missivbrev, se bilaga 1, som vi sedan skickade ut per brev tillsammans med den enkät som vi hade arbetat fram, se bilaga 2. Denna enkät utformades på ett sätt som vi ansåg vara informativ och riktig. Enkäter testades även på några utav våra klasskamrater samt vår handledare Doris Karlsson och med hjälp av deras synpunkter formulerades några av frågorna om, innan vi skickade ut dem per brev. Genom vår handledare Doris Karlsson fick vi kontakt med Inger Jansson, tidigare utbildningsansvarig. Vi ringde upp Inger och hon tillfrågades då om hon var intresserad av att deltaga i vår undersökning. Hon tackade ja till detta och gav oss även tillåtelse att använda hennes namn i detta arbete. Därefter skickade vi ett mejl till henne där intervjufrågor bifogades, se bilaga 3. Tidsplan Vår plan var att under den första tiden ta kontakt med tidigare lärare och se om möjligheten att få tag på tidigare klasslistor finns. Därefter påbörjade vi sedan utformningen av enkäterna. Den första delen av arbetet med att få fram klasslistor och att utforma de enkäter som vi tänkte skicka ut, räknade vi med att det skulle ta ungefär 3 veckor. 4

Under den tiden som vi sedan väntade på svaren på enkäterna intervjuade vi tidigare utbildningsansvarig på utbildningen för att på så sätt få ytterligare information om utbildningen som vi sedan kunde överföra till vårt arbete. När vi sedan hade samlat in all information som vi behövde påbörjade vi arbetet med att överföra informationen till vår rapport. Redovisning När vi har samlat in informationen kommer vi sedan att gå igenom all denna för att se vad som är relevant och inte för vår rapport. Efter att vi har bearbetat vår insamlade information kommer vi sedan att kunna sammanställa detta till en redovisning där vi presenterar vad vi fått fram genom en tydlig och koncis muntlig och skriftlig sammanställning av informationen. 5

RESULTAT DELTAGARNA De som deltagit i denna undersökning är tidigare elever som gått utbildningen när den var 1 år, 1,5 år och 2 år. Genom tidigare klasslistor hittades totalt 50 namn på tidigare elever. Av dessa 50 stycken föll 7 stycken bort då aktuella adresser ej fanns tillgängliga. Enkäter skickades alltså ut till 43 stycken tidigare elever. Av dessa 43 var det 22 stycken som svarade, deltagandet var alltså väldigt lågt. Samtliga av dessa deltagare i undersökningen arbetar idag som vårdadministratörer. Tidigare utbildningsansvarig Inger Jansson kontaktades också och genom henne mottogs mycket användbar information. HUR HAR UTBILDNINGEN SETT UT OCH UTVECKLATS GENOM TIDEN? Utbildningen har förändrats en hel del över åren den funnits i Kristinehamn. Utbildningens längd har varierat från 1 år, 1,5 år till dagens aktuella studietid på 2 år. 1 I starten av utbildningen kallades den för Läkarsekreterarutbildningen, senare omvandlades denna till en KY-utbildning, en eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning. Denna omvandlades senare till en YH-utbildning vilket är en eftergymnasial yrkeshögskoleutbildning som likt KY-utbildningen har stark koppling till arbetslivet. De sista kvarvarande KYutbildningarna omvandlades under 2013 till YH-utbildningar. 2 Bakom den tidigare KY-utbildningen och nuvarande YHutbildningen står Myndigheten för Yrkeshögskolan. Det är denna myndighet som godkänner och granskar YH-utbildningarna som 1 Inger Jansson 2015 2 studentum.se 2015 6

erbjuds idag. För att få starta en utbildning måste det finnas arbetsmarknadsmässigt behov. 3 Under de första åren tog man in 30 stycken studerande per intag. När utbildningen sedan omvandlades till en KY-utbildning, vilket är en eftergymnasial kvalificerad yrkesutbildning som likt YHutbildningen har en stark koppling till arbetslivet, minskade intaget till 15 studerande per intag och när utbildningen senare omvandlades till en YH-utbildning, yrkeshögskoleutbildning, ökade intaget till 18 studerande. Idag ligger intaget på 20 studerande. 4 Idag har man också bytt ut den forna yrkestiteln läkarsekreterare till dagens yrkestitel vårdadministratör alternativt medicinsk sekreterare. 5 Kurserna som ingår i utbildningen har även ändrats och anpassats till vad arbetsmarknaden efterfrågar idag. Det har genom tiderna tillkommit mer IT-undervisning, mer medicinsk engelska på grund av mer internationalisering samt mer LIA, lärande i arbetslivet, för att på så sätt göra den studerande mer redo att gå ut i dagens arbete som vårdadministratör. Något som tillkommit under senare år i utbildningen är diagnosklassificering. Detta är något som landstinget valt att satsa på under de senaste åren och när landstinget började utbilda sina anställda vårdadministratörer i diagnosklassificering så valde utbildningsansvariga att lägga in det i kursen Medicinsk dokumentation, kursen har idag bytt namn till Patientrelaterad dokumentation och administration. 6 Vid nästa ansökningstillfälle lades kursen senare till som en individuell kurs, vilket YHutbildningen i Kristinehamn var först i Sverige med att göra. 3 yrkesutbildningar.se 2015 4 Inger Jansson 2015 5 Kristinehamn.se 2015 6 Inger Jansson 2015 7

HUR HAR TIDIGARE STUDENTER UPPLEVT SIN UTBILDNING? De studenter som gick den ettåriga läkarsekreterarutbildningen är eniga om att det var en rolig tid men tyckte samtidigt att det var ett väldigt högt tempo under studietiden och allt fokus låg på skolan hela tiden och man hann inte med något annat än att plugga, de gick hela dagar måndag till fredag och på fritiden fick de även sitta med skolarbete i stort sett hela dagarna för att hinna med. Något som saknades då var mer praktik och flera tyckte att ekonomidelen var för krånglig. Flera av de svar vi fick in var eniga om att svenskaläraren som de hade inte var alls bra men överlag är de ändå nöjda med utbildningen och att de gick den. Det som eleverna tyckte förberedde dem mest för kommande arbetsliv var praktiken, anatomi, skrivning och terminologi. När det kommer till de som gick KY-utbildningen på ett och ett halvt år är alla överens om att det var en rolig och lärorik tid. Flera är eniga om att både engelskan och ekonomin var irrelevanta hade kunnat skippas i utbildningen men merparten är eniga om att tempot var bra. De flesta var nöjda med lärarna. Det som förberedde eleverna på kommande arbetsliv var även här praktikperioderna, skrivning, anatomi och terminologi. Något som är intressant här är att nästan alla svarande är eniga om att lokaler kunde ha varit bättre, de var slitna och tråkiga. Till sist kommer vi till den tvååriga YH-utbildningens elever. Även här är alla eniga om att det var en bra utbildning med mycket praktik som förberedde dem inför kommande arbetsliv fast flera påpekar att utbildningen kunde ha kortats ner till ett och ett halvt år och sista tiden i skolan kändes som utfyllnad. Några av eleverna påpekar att de inte fick skriva diktat i journalsystem utan i Word och det var något som de saknade. Det som de här eleverna tyckte var irrelevant för utbildningen var även här ekonomin men också 8

kommunikation som de tycker att det inte har haft någon nytta av. Likaså som klassen som gick ett och ett halvt år tycker de här eleverna att lokalerna var slitna, kalla och tråkiga. HAR FÖRKUNSKAPERNA SOM STÄLLTS PÅ STUDENTER FÖRÄNDRATS GENOM TIDEN? Något som också har förändrats genom tiden är de olika kraven på förkunskaper. Under 1968 då utbildningen hette läkarsekreterarutbildning fanns det krav på kontorskunskap, maskinskrivning och stenografi, en skrivmetod för att kunna anteckna med hög hastighet. 7 Kraven ser idag lite annorlunda ut. För att kunna ansöka till utbildningen idag krävs grundläggande behörighet för högskolestudier, särskild behörighet i Svenska B eller i Svenska som andraspråk B alternativt Svenska 2 eller Svenska som andraspråk, Engelska B alternativt Engelska 6. 8 Man använder sig idag av olika testdagar för att testa de blivande studenternas kunskaper i svenska, engelska och data samt en intervju med representanter från arbetslivet. 9 Samtliga sökande som är behöriga kallas till dessa testdagar. De som utbildade sig 2002 gjorde inga av dessa tester till skillnad från klasserna från 2005 och 2011 som utförde dessa. De två klasser som fick komma på en testdag och testa sina kunskaper i svenska, engelska och data samt intervjuas upplevde den dagen som intensiv och spännande men även väldigt nervöst. 7 Inger Jansson 2015 8 kristinehamn.se 2015 9 kristinehamn.se 2015 9

HAR KURSLITTERATUREN VARIT ANVÄNDBAR? Det ettåriga klassen svarar fyra personer svarade att de upplevde kurslitteraturen som användbar, en svarade vet ej och en person svarade både ja och nej. Ett av svaren vi fick var att viss litteratur har jag haft mycket nytta av såsom anatomiboken, terminologiboken men andra böcker ingen nytta av alls, företagsekonomi var helt bortkastade pengar. De som gick ett och ett halvt år svarade sex personer ja på frågan om kurslitteraturen var användbar. De övriga fick vi svaren att en del böcker var dyra som köptes och sedan användes de inte. Engelskans kurslitteratur var inte användbar och i vissa ämnen var böckerna bra men i andra inte, böckerna till kärnämnena var dock bra. Den klassen som gick YH-utbildningen på två år är eniga om att kurslitteraturen var bra men att vissa böcker aldrig användes som till exempel boken till examensarbetet. VAD ANSER TIDIGARE STUDENTER ÄR RELEVANT FÖR UTBILDNINGEN? Man kan konstatera att majoriteten av studenterna oavsett utbildningstid är överens om att LIA-perioderna, lärande i arbete, är det som bäst har förberett dem på det kommande yrkeslivet. Kurslitteraturen har förändrats genom åren och detta är något som också återspeglas i de enkätsvar vi tagit del av. Av de studenter som gått utbildningen tidigare kan vi konstatera att främst praktikperioderna varit det som de anser varit det som gett mest men många svarar även att anatomi och terminologi är något de har haft nytta av och det är genomgående från alla tre klasser som har gett sina synpunkter. 10

ÖVRIGA SYNPUNKTER På övriga synpunkter fick vi väldigt många lycka till och många av de som utbildat sig säger att det var bland det roligaste de har gjort i sina liv och inte ångrar utbildningen. En del av de ämnen som man studerar anser vissa av de svarande att de inte behövs, detta gällde till exempel ekonomi och kommunikation medans många av de svarande anser att man ska satsa mer terminologi och anatomi som man verkligen har nytta av. Vi blev även uppmärksammade på att en fråga vi hade i enkäterna var felställd då vi använde ordet orelevant, detta är inte ett ord utan det ord som skulle ha använts är irrelevant. DISKUSSION METODDISKUSSION Vi valde att använda oss av enkäter för att på så sätt få kontakt med före detta elever. Genom att kontakta Inger Hassel, skoladministratör, fick vi ut kopior av de klasser vi valde att fokusera på. Arbetet fortsatte sedan med att gå igenom klasslistorna för att se så att vi hade de rätta adresserna till före detta studenter. Några av studenterna föll tyvärr bort då vi inte kunde hitta någon adress till dessa. Vi utformade sedan dessa enkäter på ett sätt som vi då tyckte var bra, genom att lämna ett relativt fritt utrymme till studenten för att skriva sin egna tankar och åsikter. Detta har ändå varit bra för många har tagit tillfället i akt att verkligen uttrycka vad de tycker och tänker om utbildningen. I efterhand kan vi konstatera att detta gjorde det väldigt svårt för oss att sammanställa detta på ett sätt som var lätt att presentera i vårt arbete. Vi hade från en av de klasser vi valde att fokusera på ett ganska lågt deltagarantal och detta gjorde det också svårt får oss att få en bild av vad den klassen som helhet 11

tyckte då vi endast kunde basera vårt fakta endast på en liten del av klassen. Det som vi kunnat göra för att få ett mer lätthanterligt material var om vi valt att utforma våra enkäter på ett annat sätt, genom att istället för att ge den svarande så mycket fritt utrymme att utrycka sig själv istället försökt att få kryssfrågor som täckte de frågeställningar vi hade. Vi hade gärna sett att vi hade haft tiden för att skicka ut brev med påminnelser till de som inte svarade på vår enkät men tyvärr fanns inte tiden till detta. Vi valde även att skicka ut intervjufrågor till tidigare utbildningsansvarig Inger Jansson. Dessa frågor gav oss mycket bra basfakta om utbildningen och var mycket användbara i vårt arbete. Vi valde även att lägga till några litteraturkällor för att på så sätt få en komplett bakgrundsinformation till vad en KYutbildning och vad en YH-utbildning faktiskt är. Vi vill också avsluta med att säga att det har varit intressant och givande att göra ett arbete som detta. Vi har lärt oss mycket på vägen och samtidigt som det har varit stundtals tufft så har det samtidigt varit roligt. RESULTATDISKUSSION Vi har genom vår enkätundersökning fått svar på våra frågor om hur tidigare studenter upplevt sin utbildning. Vi kan konstatera att vi tyvärr inte fick det deltagandet vi önskat från vissa av klasserna vi valt att fokusera på. De som ändå valde att deltaga i vår enkätundersökning gav oss mycket olika svar på hur de upplevde utbildningen och dess utformning. De svar vi fick genom intervjufrågorna till Inger Jansson gav oss fakta som var mycket användbar i vårt arbete. Genom hennes svar kunde vi konstatera att utbildningen har förändrats mycket genom tiden. Inger själv läste Läkarsekreterarutbildningen, som den då hette 1968. Från krav på kontorskunskap, maskinskrivning och 12

stenografi till dagens krav på högskolebehörighet med särskilda kunskaper i engelska, svenska och datakunskap. Vi kan alltså konstatera att alltefter att samhället har utvecklats med bland annat datorisering har också utbildningen anpassat sig efter detta med bland annat mer IT, mer medicinsk engelska på grund av mer internationalisering samt mer praktik, LIA- lärande i arbetet. Under utbildningen har det funnits krav från Myndigheten för Yrkesskola på att man ska hålla en hög kvalitet, vilket också ständigt utvärderas av Yh-myndigheten och de utbildningsansvariga samt att arbetslivet är delaktig i utbildningen samt att det ska generera arbete. Något som kom lite överraskande för oss är det faktum att det finns krav från Yh-myndigheten att utbildningen faktiskt ska genera arbete, vilket är något som känns tryggt för oss studerande att det faktiskt ska finnas ett arbetsmarknadsmässigt behov. Något som är värt att nämna är att Yrkesutbildning till medicinsk sekreterare i Kristinehamn var först i Sverige med att inför diagnosklassificering som en egen kurs. Detta tycker vi visar på att de utbildningsansvariga faktiskt ser till vad arbetsmarknaden efterfrågor och möter de krav och önskemål som finns. Det gör att vi som går ut som färdiga vårdadministratörer idag kan göra detta med en försäkran om att vi har med den oss den kunskapen som efterfrågas på arbetsmarknaden ut i vårt arbetsliv. 13

KÄLLFÖRTECKNING ELEKTRONISKA KÄLLOR Kristinehamn.se 2015 http://www.kristinehamn.se/skola-barnomsorg/medicinsksekreterare-yh 2015-04-10 Studentum.se 2015 http://www.studentum.se/yh/ 2015-04-10 Yrkesutbildningar.se 2015 http://www.yrkesutbildningar.se/om_yrkesutbildningar d537.ht ml 2015-04-10 BILDKÄLLOR Facebook.com https://sv-se.facebook.com/kristinehamnskommun 2015-04-29 MUNTLIGA KÄLLOR Inger Jansson, pensionerad utbildningsansvarig 2015-02-19 14

BILAGA 1 Hej! Vi är två studerande som studerar på Yrkeshögskolan för Vårdadministratörer i Kristinehamn. Vi går nu i termin 4 och det innebär att vi nu påbörjat vårt examensarbete där syftet är att ta reda på hur ni tidigare studenter som genomfört en 1-årig utbildning, 1,5-årig utbildning eller 2-årig utbildning har upplevt er utbildning och hur utbildningen förberedde er för ert kommande yrkesliv. För att få en ökad kunskap om hur era upplevelser av utbildningen har varit vänder vi oss nu till er med förhoppningen om att få vår enkät besvarad. Denna information kommer vi sedan att samla in och bearbeta. Eftersom vi endast kommer fokusera på tre stycken olika klasser som gått utbildningen är det viktigt för oss att få så mycket information som möjligt från dessa grupper. Denna enkät kommer att skickas till samtliga studenter i klasserna som startade 2002, 2005 och 2011. Att delta i enkäten är frivilligt och samtliga svar kommer att behandlas anonymt. Namn på person, arbetsplats eller kommun kommer ej att nämnas i vårt arbete. Bifogar svarskuvert att returnera enkäten i, det skulle uppskattas stort om ni kunde finna tiden att svara på enkäten och sedan skickas tillbaka ifylld till oss senast måndagen, 23 mars. Hör gärna av dig om det skulle uppstå några frågor. Ett stort tack på förhand för din medverkan! Anna Hjerpe telefon: 073-903 43 26 e-post: anna.hjarpe@komvux.kristinehamn.se Cecilia Sjöö telefon: 070-666 68 39 e-post: cecilia.sjoo@komvux.kristinehamn.se Doris Karlsson telefon: 0550-88 373 Handledare e-post: doris.karlsson@kristinehamn.se

BILAGA 2 Enkätfrågor till dig som tidigare studerat till Vårdadministratör i Kristinehamn Kryssa endast i ett svarsalternativ på varje fråga. Tack! 1. Är du? ( ) Kvinna ( ) Man 2. Vilket år är du född? 3. Arbetar du som vårdadministratör idag? ( ) Ja ( ) Nej Om nej, varför inte?.. 4. Mellan vilka år studerade du till vårdadministratör?... 5. Hur många terminer var utbildningen på när du läste? 6. Hur kom du i kontakt med utbildningen?..

BILAGA 2. 7. För att komma in på utbildningen idag krävs vissa förkunskaper och den studerande genomgår en dag där deras kunskaper testas. Är detta något som gjordes när du läste? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej 8. Om ja, hur upplevde du dessa testdagar och allt vad det innebar? 9. Vad ställdes för krav på förkunskaper till dig som blivande student? Personligt brev? Intervju ( ) Ja ( ) Nej ( ) Minns ej ( ) Ja ( ) Nej ( ) Minns ej Engelskatest Svenskatest ( ) Ja ( ) Nej ( ) Minns ej ( ) Ja ( ) Nej ( ) Minns ej Datatest ( ) Ja ( ) Nej ( ) Minns ej

BILAGA 2 10. Vad tyckte du om skolans lokaler?............... 11. Vad tyckte du om lärarna?.. 12. Vilka kurser läste du? 13. Upplevde du kurslitteraturen som användbar? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej Övrigt...

BILAGA 2 14. Köpte du din egen kurslitteratur eller tillhandahöll skolan den? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej Övrigt. 15. Vad i din utbildning förberedde dig bäst inför kommande arbetsliv?.......... 16. Upplevde du något i utbildningen som överflödigt och orelevant för ditt kommande yrke?....... 17. Upplevde du att något saknades i din utbildning? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej Om ja vad saknades?....

BILAGA 2 18. Var det lagom tempo på utbildningen? ( ) Ja ( ) Nej ( ) Vet ej Övrigt 19. Hur var din totala upplevelse av utbildningstiden?.... Övriga synpunkter.......... Ett stort tack till dig för att du tog dig tid att svara på våra frågor! / Anna Hjerpe och Cecilia Sjöö

BILAGA 3 Intervjufrågor till en lärare/utbildningsansvarig som utbildat vårdadministratörer 1. När kom du i kontakt med utbildningen för vårdadministratörer för första gången? 2. Var någonstans studerade du till vårdadministratör? 3. Fanns det något krav för att komma in på utbildningen när du gick din utbildning? 4. Hur var din upplevelse av utbildningen som studerande? 5. Har du gått någon kompletterande lärarutbildning? 6. Hur kom du i kontakt med utbildningen för vårdadministratörer i Kristinehamn? 7. Hur länge arbetade du som lärare innan du blev utbildningsansvarig? 8. Hur länge arbetade du som utbildningsansvarig för utbildningen? 9. Hur många utbildningsplatser har det funnits genom åren? 10. Fanns det några krav för komma in på utbildningen när du var utbildningsansvarig? 11. Om ja, hur såg de kraven ut?

BILAGA 3 12. Du har varit med under många förändringar i utbildningen. Vad var det i de tidigare utbildningarna som behövde förändras och kompletteras? 13. Vad anser du om kurslitteraturen som funnit med i utbildningen? 14. Vilka olika krav har det kommit från myndigheter för att få bedriva utbildningen? 15. Har dessa krav hjälpt eller stjälpt utbildningen? 16. Anser du att förändringarna genom åren varit bra och utvecklande inför det kommande yrkeslivet för studenterna? 17. Har diagnosklassificering alltid funnits med i utbildningen för vårdadministratörer? 18. Om inte vad anser du om det? Övriga synpunkter Tack för att du har tagit dig tid att besvara våra frågor Hälsningar Anna Hjerpe och Cecilia Sjöö