KENDO L I N KÖ P I N G S B U D O K LU B B Allt du behöver veta om kendoträning i Linköping. Linköpings budoklubb Denna version: augusti 2015
Innehåll Kontaktinformation...2 Om häftet...3 Bildförteckning...3 1. BAKGRUND...4 Lite historia...4 Kendo i Linköping...4 2. UTRUSTNING...6 Shinai...6 Keikogi och hakama...6 Tvättips...6 Att sätta på bogu...7 3. TRÄNING, GRADERING OCH TÄVLING...8 The Concept of Kendo...8 The Purpose of Practicing Kendo...8 Utvecklingstrappa...8 Vanliga rustningsövningar...9 Kata...10 Regler för kendokata...10 Bokuto ni yoru kendo kihon waza keiko ho...10 Gradering...11 Graderingsämnen per grad...11 Shiai tävling...12 4. ETIKETT (REIGI) OCH UPPFÖRANDE (REISHIKI)...13 Dojon...13 På och avhälsning...13 Under träningen...13 Dojoettikett...14 Din träningspartner...14 BILAGA 1: SHINAIKNUTARNA...15 BILAGA 2: JAPANSKA FRASER OCH ORD...16 Kontaktinformation Dojon Besöksadress: Hangaren, Rydsvägen 5, Linköping Postadress: Kendo Linköpings budoklubb Björnkärrsgatan 14 584 36 LINKÖPING Hemsidan http://www.linkopingbudo.se/kendo På hemsidan hittar man bland annat träningstider, kontaktinfo till instruktörer och styrelsen samt nyheter. Man kan också skriva upp sig på mailinglistan. All viktig information skickas på mail så det är viktigt att gå med så fort man börjar träna. Det finns också en länk till sektionsbutiken, där man kan bland annat kan köpa sin egen kendo hoodie. Har man någon fråga kan man kontakta en instruktör eller skicka ett mail till kendo@linkopingbudo.se. 2
Om häftet Denna text vänder sig främst till nybörjare i kendo. Det betyder att en del saker av nödvändighet förenklade. Japanska ord används genom hela texten, men i slutet finns en ordlista med översättning och förklaring. Häftet skrivet av Anders Bergström, med textbidrag från Martin Jormedal, samt med text och idéer ur ett tidigare häfte, skrivet av Pontus Lidman. Ordlistan är sammanställd av Lars Olsson. Texten skyddas inte av copyright, utan får användas, spridas och ändras fritt i alla icke kommersiella sammanhang, enligt Creative Commons licens. Bildförteckning Framsida. Sid 3. Sid 5. Sid 6. Sid 7. Sid 8. Sid 10. Sid 11. Sid 12. Sid 13. Sid 16. Sid 17. Martin skakar ut tenugui. Foto: Anders Vahlberg. Jodan och chudan no kamae. Foto: kendosektionen. Hirakawa läger i Malmö, augusti 2005. Foto: Caroline Lindholm. Shinaifix i dojon, mars 2010. Foto: Anders Bergström. Hannes visar hur man sätter på rustningen. Foto: Anders B. Träning i dojon, juni 2008. Foto: Anders B. Erik och Robert graderar till 1 dan, SKO 2008. Foto: Anders B. Match mellan Jun Yamasaki (FSKA) och Erik, SKO 2009. Foto: Anders B. Grafik av Martin Jormedal. Mokuso vid påhälsningen på Hirakawa läger i Malmö, augusti 2005. Foto: Caroline. Uppvärmning på ett läger i Linköping, maj 2009. Foto: Anders B. Samtliga bilder är från kendo usa.org och används med deras tillåtelse. 3
1. Bakgrund Lite historia Kendo utvecklades gradvis ur kenjutsu, samurajernas stridskonst med det japanska tvåhandssvärdet, ett ursprung vi delar med iaido. I kendo tränar vi dels kamp med fullkontakt, dels så kallad kata, det vill säga svärdsformer enligt förutbestämda mönster. Nästan all träning sker i par och då vi tränar fullkontakt bär vi en bogu, den för kendo så karaktäristiska rustningen som tillsammans med bambusvärdet gör att vi kan träna riktig kamp på ett säkert sätt. Den typ av träning i rustning som utgör merparten av kendo uppstod på mitten av 1700 talet. Japan befann sig i Edo perioden (även känd som Tokugawa perioden), en av de längsta fredliga perioderna i sin historia. Den styrande klassen var samurajerna, som hade ensamrätt att bära daisho dvs. ett långt (katana) och ett kort (wakizashi) svärd. Det förväntades också givetvis att de kunde hantera dessa, och trots att det var fred så var utövandet av krigskonsterna vitt utbrett och tog upp mycket av samurajklassens tid. Det var också under denna period som krigarkonsterna, bujutsu, kom att omvandlas till krigets väg, budo, och man började betrakta träning i krigskonster som sätt att nå personlig, spirituell och filosofisk förbättring snarare än ren stridsträning. Under denna period så utvecklades det inom svärdsskolan nakanishi itto ryu skydd för handleder och huvud för att minska skadorna under träning. Dessa skydd utvecklades sedan vidare till att även inkludera skydd för magen, bröstet och höfterna. Ungefär samtidigt som detta utvecklades även de första shinai, träningssvärd av bambu. Den här nya utrustningen gjorde det möjligt med mycket mer realistisk duellträning och man kunde nu på ett helt nytt sätt förbereda sig för den mentala press som det innebär att duellera med svärd. Denna utvecklig var inte omtyckt av alla men de flesta skolor anammade den och det blev även populärt med turneringar mellan svärdsskolor då dessa, fredliga eller inte, nu iallafall kunde hållas oblodiga. Nästa stora förändring kom i och med Meiji restaurationen 1868 då shogunatet och klassystemet avskaffades och det japanska samhället började byggas om efter västerländsk modell. Den klassbetingade kampträningen försvann helt på kort tid vilket fick två viktiga följder. Många nu arbetslösa svärdsmästare (och även mästare inom andra krigarkonster) började sluta sig samman i grupper som åkte runt Japan och visade upp sina kunskaper för allmänheten vilket ledde till att intresset för kampkonsterna ökade bland de vanliga japanerna. Detta i kombination med att svärdsskolorna öppnade upp för alla, inte bara den tidigare krigarklassen, blåste nytt liv ibland annat kendo. Vid slutet av 1800 talet styrdes Japan som en miltärisk diktatur, och flera invasionskrig startades i Korea och Kina, bland annat. Budoträning användes i propagandasyfte och kendo gjordes obligatorisk i skola, militären och för polisen. Efter andra världskriget ockuperades Japan av USA och träning av de flesta kampsporterna förbjöds i 7 år, bland dem kendo. Under denna tid höll man kendokunskaperna vid liv genom att träna i hemlighet. Ockupationen tog slut 1952 och samma år bildades Zen Nippon Kendo Renmei, Alljapanska kendoförbundet. I samband med det omformades kendo till en modern kampsport utan militäriska inslag. Idag tränar flera miljoner japaner kendo aktivt, det är en av de två kampsporter som är överlägset populärast i Japan (den andra är judo). Liksom många andra budoarter så spreds kendo snabbt i västvärlden under 60 och 70 talen då Japan genomgick sin imponerande ekonomiska återhämtning efter kriget och intresset för japansk kultur var stort. 1970 bildades det internationella kendoförbundet. Till Sverige kom det under 60 talet, och verksamheten växa långsamt men stadigt under 80 och 90 talen. Idag tränar ca 600 personer kendo i Sverige. Kendo i Linköping Linköpings budoklubb (LBK) startade som judoklubb 1958. Mot slutet av 60 talet tillkom ju jutsu och 1974 startade karatesektionen. Under 90 talet bildade judon egen klubb, iaido, kendo och aikido tillkom, och 2012 startades kyudo och MMA träning. Mellan 2000 2008 tränades även tai chi chuan. 1989 kom Ju jutsu instruktören Anders Bergström (ej författaren) i kontakt med Mike Henry, som bott i Linköping i 2 år som student. Mike hade tränat iaido och kendo i Japan och var intresserad av att komma igång med träningen igen. 4
Efter ett halvårs försöksverksamhet bildades Kendo och iaidosektionen i början av 1990. Verksamheten växte och fler började träna och även instruera. Läger med inbjudna sensei anordnades, och 1993 stod Linköping som arrangör för svenska mästerskapen i kendo. Att skapa en hållbar utveckling i en studentstad visade sig svårt, och under senare delen av 90 talet skedde en tillbakagång. Det var främst inom iaidon, som slutade med nybörjarintag och nästan försvann helt runt sekelskiftet. I början av 2000 talet växte kendosektionen igen, främst tack vare eldsjälen Martin Jormedal, och 2005 byttes en nästan insomnad styrelse ut mot en där alla var aktiva tränande. Hösten 2005 kunde LBK återigen erbjuda nybörjarträning i iaido, tack vare en annan eldsjäl, Caroline Lindholm, som tränat i Göteborg och kom till Linköping som 1 kyu. Våren 2008 skedde en breddning av verksamheten när juniorträning i kendo startades. Kendosektionen har fortsatt bredda verksamheten. Från och med 2008 har kendoträningen varit öppen för juniorer (10 14 år), 2012 startade träning i japanskt bågskytte (kyudo) och 2014 började ett antal iaidoinstruktörer träna den besläktade budostilen jodo (stavens väg). 5
2. Utrustning Den utrustning vi använder i kendo har utvecklats under flera århundraden. Till en början användes endast tyg, läder och bambu, men idag har man kompletterat med syntetiska material. Kendorustningar kostar från 2000kr och uppåt, man får en mycket bra för 3 4000kr. Det låter kanske som mycket pengar, men en livslängden räknas i årtionden. Det enda man kan behöva byta ut är kote, handskarna. Shinai Träningssvärdet, shinai, är gjord av bambu och ska de slipas och oljebehandlas före första användning, därefter ca varannan månad. Den måste också spännas om regelbundet. Flisor som uppstår kan fixas med sandpapper och en dos olja, men ifall man ser sprickor ska ribban bytas ut direkt. Några tips: 1. Märk bamburibborna med t ex Upp, Ner, Vänster, Höger så du kan sätta ihop dem likadant. Annars passar de inte ihop lika bra! 2. Låt gärna ribborna ligga i vatten efter slipningen i cirka 12 timmar innan de oljas in. 3. Glöm inte att skriva ditt namn någonstans på handtaget! Då många i klubben har samma sorts shinai kan det vara svårt att hålla koll på sin egen annars. 4. Kontrollera att din shinai före varje träningspass. Tsuru (snöret) och nakajime (mittknuten) ska vara ordenligt spänd och det får inte vara några flisor eller sprickor. Se bilaga 1 för bilder på de olika shinaiknutarna. Keikogi och hakama Keikogi träningsjacka. Ofta säger man bara gi, vilket egentligen bara betyder kläder på japanska, och även om ordet gi i väst används för de kläder man använder i budo så är det bra att känna till det korrekta japanska ordet. I en traditionell kampsport som kendo används de japanska termerna lika ofta som de försvenskade. Hakama de vida byxorna. Dessa har sju veck, fem på framsidan och två på baksidan. Dessa representerar de sju dygderna i bushido, samurajernas livsfilosofi. Dessa dygder är: gi rättvisa, rei hövlighet/rätt uppträdande, yû mod, meiyo heder, jin medkänsla, makoto ärlighet samt chû lojalitet. Om man inte hanterar sin hakama på rätt sätt så kan dessa veck försvinna och plagget ser onödigt slitet och sjabbigt ut. Lite tillspetsat kan man säga att nonchalera sin hakama är att nonchalera bushidons sju dygder! Tvättips Keikogi kan tvättas i tvättmaskin utan problem, men hakama måste handtvättas, annars förstörs vecken. Gör så här: Sätt fast klädnypor längst med hela nederkanten så att vecken håller sig. Lägg hakama platt med framsidan uppåt. Spola med ljummet vatten. Om du har badkar: Täck hakama med vatten och trampa omkring. 6
Tvättmedel behövs normalt inte. Häng sedan upp den på en galge eller tvättställ och låt lufttorka se till att vecken ligger rätt medan hakama torkar! Att sätta på bogu Att ha en väl sittande bogu är viktigt, förutom säkerhetsaspekten så kan problem med utrustningen störa ens koncentration och förmåga att göra sitt bästa. Nedan följer lite blandade tips om att sätta på bogu. Om rustningen sätts på eller tas av i dojon, ska man sitta i seiza. Do ska sitta mot tare så att nederkanten ligger precis vid vecket mellan mae obi (bältesdelen) och ô dare (flärparna). De främre do knutarna ska kunna dras upp med ett ryck. Bakre do knuten och men knuten ska bilda minustecken, ej plustecken. För tenugui, vik in en sida i taget. (Se bild vänster.) Glöm inte att vika in toppbiten av tenugui så att den inte hänger ut bak på men som en vimpel! (Se bilder höger och nedan.) Håll alla men himo i den hand som håller men högst upp (se bild höger). Sätt på dig men med hakan först, tänk att du viker på dig men. Se till att himo ej är tvinnade och att de ligger mot varandra på sidan av men. När du är klar, ta tag i alla himo och ryck hårt ett par gånger rakt ut åt sidorna. Om det trycker mot öronen kan man ta tag i bakkanten av men buton (de stora flärparna över axlarna) och dra dessa framåt. Alla men himo ska vara lika långa. (Se bild vänster.) 7
3. Träning, gradering och tävling Det finns lika många anledningar att träna kendo som det finns utövare. Samtidigt är det bra att känna till Internationella kendoförbundets officiella syfte med kendo, då det styr hur kendo tränas och utövas. The Concept of Kendo The concept of Kendo is to discipline the human character through the application of the principles of the Katana (sword). The Purpose of Practicing Kendo The purpose of practicing Kendo is: To mold the mind and body, To cultivate a vigorous spirit, And through correct and rigid training, To strive for improvement in the art of Kendo, To hold in esteem human courtesy and honor, To associate with others with sincerity, And to forever pursue the cultivation of oneself. This will make one be able: To love his/her country and society, To contribute to the development of culture And to promote peace and prosperity among all peoples. (The Concept of Kendo was established by All Japan Kendo Federation in 1975.) Utvecklingstrappa Syftet ovan är rätt abstrakt och förmodligen svårt att koppla till ens egen kendoträning. Det torde vara enklare att beskriva de tekniska målet i kendo, men även det är en stor fråga som egentligen inte låter sig förklaras i text. Det som följer nedan är alltså en extremt förenklad beskrivning, som inte ska tas för mer än ett vagt riktmärke. Vi har här delat in kendoutveckling i fyra steg. 8
Steg 1: Behärska grundrörelser och ha rätt attityd. De första terminerna ska fokus vara på att bemästra grunderna, de innefattar: Reigi Kamae Hugg Fotarbete Attackera utan tvekan/rädsla Dessa punkter är också vad graderingsdomare tittar på när man när man försöker till de första graderna. Steg 2: Att utföra en yuko datotsu (korrekt träff). Att kunna visa en korrekt träff är ett formellt krav när man graderar till 1 kyu och 1 dan. För att lyckas måste de enskilda delarna i steg 1 behärskas så pass att man kan utföra de tillsammans, som en enhet. En yuko datotsu kan beskrivas som: Attackera från rätt avstånd (maai) Attackera med sutemi Träffa med rätt del av shinai (monouchi) och med korrekt huggriktning (hasuji) Träffa en korrekt träffpunkt (datotsubui) Ha god kontroll/hållning genom hela attacken Ki ken tai no ichi (ki, svärd och kropp som ett) Steg 3: Att kunna utnyttja läge för attack (ippon). Detta blir mer och mer viktigt ju högre upp i dan graderna man kommer, behöver uppvisas i gradering från 3e eller 4e dan. Innebär att man måste uppfatta/förutsäga motståndarens rörelser samt kunna agera direkt. Steg 4: Att kunna skapa läge för ippon. Det ultimata målet för all kendoteknik, måste kunna uppvisas utan tvekan till 8 dan, den högsta graden man kan få genom teknisk gradering. Dessa steg är inte separata på något vis, utan går in i varandra. Man slutar inte träna på det som tillhör tidigare steg för att man påbörjat nästa. Tvärtom bygger framgång i kendo på att kontinuerligt träna grunderna, men man bör alltid träna grunderna med nästa mål i sikte. Ett hugg är aldrig bara ett hugg, kamae är aldrig bara kamae. Vanliga rustningsövningar Kendo har inga stilar som många andra kampsporter, utan i princip samma tekniker och övningar används överallt. Det gör att man utan större problem kan träna kendo var som helst i världen. Dessa övningar är vanliga former av rustningsträning. Uchikomi geiko Uchikomi är hugg på motståndare i rustning, en fullständig attack med passiv/hjälpsam motståndare. De ger den koordination, styrka, kondition och koncentration som behövs i kendo. Både enkla attacker och mer avancerade tvåstegstekniker och kontringar tränas. Kirikaeshi Kirikaeshi är egentligen bara en övning, men så viktig att den ofta räknas som en egen träningsform. En ganska enkel övning med omväxlande hugg på höger och vänster sida, som tränar nästan alla punkter i steg 1 och 2. Kakari geiko Hugg på rad, med flyt och bibehållen kraft och koncentration som mål. En av de fysiskt mest krävande träningsformerna. 9
Ji geiko Fri kamp mellan två elever. Ji geiko ger utövaren chans prova tekniker man lärt sig i övriga träningsformer mot en riktig motståndare, som inte samarbetar utan försöker attackera själv. Hikitate geiko Kamp mellan elev och instruktör. Eleven ska attackera efter bästa förmåga, utan att bli passiv eller defensiv. Instruktören ska leda, utmana och uppmuntra eleven. Det händer att instruktören visar en ren öppning då ska man som elev ta poäng så snabbt/bra man kan. Kata Ordet kata betyder form och är parövningar där attack och kontring sker enligt förutbestämda mönster. Det man normalt kallar kendokata består av 10 former som sett i princip likadana ut i 100 år, och är i sin tur baserade på former som är betydligt äldre. Innan kendorustningen utvecklades på 1700 talet var kata en central del av samurajernas träning. Kendokata och iaido är två traditioner av kata, det finns många fler som lever än idag. Kataträning ger mycket, bland annat: Förbättrad hållning Avståndsbedömning och tajming Kigurai (kan översättas stark närvaro, men innefattar också värdighet, stolthet) Bättre (förståelse för) kiai Förmåga att läsa motståndarens intentioner Regler för kendokata Det finns en mängd detaljer om hur kata ska utföras, men några allmänna regler gäller alla kata, och de bör alltid följas för att träningen ska bli så nyttig som möjligt. Uchidachi, lärarrollen, inleder alla rörelser, shidachi, elevrollen, reagerar/svarar på rörelserna. Kiai för uchidachi är yah, för shidachi toh. Uchidachi och shidachi börjar på nio stegs avstånd. Båda tar tre steg in för att etablera issoku itto no maai (spets mot spets), och båda tar fem korta steg för att gå ut. Genom hela kataträning ska man bibehålla koncentration och god hållning. Uchidachi och shidachi ska fokusera på varandra utan avbrott. Bokuto ni yoru kendo kihon-waza keiko-ho I modern kendo är mycket av träningen inriktad mot tävling, och traditioner tar allt mindre plats. Idag tränar somliga kata endast inför gradering. För att motarbeta denna utveckling skapade man under tidigt 2000 tal nio nya former. De är praktiskt användbara samtidigt som de har koppling till den traditionella svärdsträningen. Det japanska, något omständiga, namnet är bokuto ni yoru kendo kihon waza keiko ho, vilket ungefär kan översättas som träningsmetod för kendons grundtekniker med bokuto. De kallas kort för bokken kihon. Till skillnad från den traditionella kendokatan så tänker man inte i lärar /elevroll, utan man tränar tillsammans i paret. Dessa tränas mycket under på kihonpassen och används på gradering 4 3 kyu. Påhälsning som i kendo kata. Samtliga kata börjar i vanlig kamae. Kihon Ichi (Fundamental No.1) Kihon Ni: (Fundamental No.2) Kinon San (Fundamental No.3) Kinon Yon (Fundamental No.4) Kinon Go (Fundamental No.5) Kihon Roku (Fundamental No.6) Ippon uchi no waza: Men, Kote, Do, Tsuki. Ni/Sandan no waza: Kote, Men Harai waza: Harai Men Hiki waza: Tsubazeriai kara no Hiki Do Nuki waza: Men, Nuki Do Suriage waza: Kote, Suriage Men 10
Kinon Shichi (Fundamental No.7) Kinon Hachi (Fundamental No.8) Kihon Kyu (Fundamental No.9) Debana waza: Debana kote Kaeshi waza: Men, Kaeshi Migi Do Uchiotoshi waza: Do uchiotoshi Men Avhälsning som i kendo kata. Gradering På graderingen visar man, för sensei och varandra, men framför allt sig själv, att man uppnått en viss nivå i kendo. Det skapar tydliga mål att arbeta mot och är ett utmärkt tillfälle att testa sig. Man utför övningarna inför en domarpanel som sedan avgör ifall man godkänns till den nya graden. Graderingsämnen per grad Vilka övningar man visar upp är bestämt av svenska kendoförbundet för 4e kyu och uppåt. 10e till 5e kyu är juniorgrader som varje klubb bestämmer över själva. I Linköping är första juniorgraden 6e kyu, men vilken man graderar först bestäms av åldern. Samtliga juniorgrader sker utan rustning. 6e kyu För juniorer som är 10 11 år. Graderingsämnen: Suburi, fotarbete, bokken kihon. 5e kyu För juniorer som är 12 år. Graderingsämnen: Suburi, bokken kihon, diverse uchikomi. Från 13 år graderar man vuxengrader, oavsett träningsgrupp. 4e kyu är första graden för vuxna utövare. 4e kyu Sker utan rustning, med avancerad mottagare. Graderingsämnen: Bokken kihon, diverse uchikomi samt kiri kaeshi i gående tempo. 3e kyu Sker i rustning, med avancerad mottagare. Graderingsämnen: Bokken kihon, diverse uchikomi samt kiri kaeshi i gående tempo. 2a kyu De som graderar är från denna grad mottagare för varandra även i uchikomi. Graderingsämnen: kirikaeshi, uchikomi, jitsugi (graderings jigeiko). 11
1a kyu Graderingsämnen: kirikaeshi, jitsugi, kata (1 3). Dangrader kan vi inte gradera i klubben, utan det sker endast på de större tävlingarna i Sverige. Graderingsämnen för dan gradering är alltid samma: kirikaeshi, jitsugi, kata. Tänk på: Det enklaste sättet att göra en dålig gradering är att stressa upp sig och slarva. Speciellt till lägre grader är det viktigt att man gör alla övningar ordentligt. Men man ska heller inte bli försiktig och nätt. Ordentliga hugg, med bra teknik och mycket energi är receptet på en bra gradering. Shiai tävling Att tävla är en av de bästa sätten att testa sig själv och sin kendo. Det är också otroligt kul! Matcher i kendo pågår vanligen i tre eller fem minuter, bäst av tre poäng vinner. 2 0, 2 1 samt 1 0 när tiden gått ut ger vinst. Om det står 0 0 och 1 1 vid matchslut förklaras matchen oavgjord (hikiwake) eller om avgörande krävs så fortsätter man i en förlängning (encho) där första poäng vinner. Det finns även så kallade ippon matcher, där första godkända träff vinner. Poäng får man för godkända hugg på men, kote, do eller stöt på tsuki. En match har tre domare, varav en är huvuddomare. Två av dem måste ge poäng för att det ska räknas. När domare bedömer om en träff var poäng eller inte, tittar de främst på följande saker: Yoku datotsu, dvs är det en korrekt träff? Zanshin. Följer man upp träffen ordenligt, fortsätter attacken eller slutar den abrupt? Spirit. Ens spirit under och emellan attacker är ofta avgörande på kyu nivå. Det är kopplat till zanshin, men man ska under hela matchen uppvisa kämparanda. 12
4. Etikett (Reigi) och uppförande (Reishiki) Kendo börjar med reigi och slutar med reigi. Detta uttrycket betyder inte bara att man bugar före och efter övningarna, utan att kärnan i kendo kan och ska uttryckas i vårt beteende mot varandra. Målet med den etikett och artighet som finns i stor omfattning i kendo är att få en naturlig självbehärskning i alla situationer. Detta har en praktisk funktion: Med etikettens hjälp kommer man i harmoni med sig själv och sin omgivning och uppnår på detta sätt självsäkerhet och själslig balans. Detta gör att man klarar av att vara kall och oberörd i stridens hetta och därav få maximala möjligheter att bruka sin teknik. Ett behagligt uppträdande är detsamma som en kraftbesparing och uppladdning av energi för kommande aktiviteter. Dojon En lokal där man utövar kendo kallas dojo där do skrivs med samma tecken som i kendo och alltså betyder väg, jo i sin tur betyder plats. Vår dojo är helt enkelt platsen där vi går vår väg, dvs utvecklas i kendo. En dojo bör betraktas som en närmast helig plats och det finns regler för hur man beter sig där. Dessa har främst att göra med hur vi beter oss mot varandra och hur vi gör för att träningen ska fortlöpa utan problem. I dojon finns två höga och två låga säten. De två höga sätena är de angränsande väggar som är längst bort från dojons ingång. En av dessa väggar kallas shomen, huvudänden, där sensei sitter, den andra shinsen, och där hänger det i regel en eller flera tavlor. Motstående sidor är de låga sätena. När man ställer upp eller sitter ner och gör sig redo etc så sitter man alltid längst bort från det höga sätet, vänd mot detta (om man inte är sensei). På- och avhälsning Nedan ser vi en bild på hur det ser ut i vår dojo. 1. Shinsen. Det ena höga sätet. 2. Sensei, instruktören. Sitter vid den andra höga sätet. 3. Deshi, eleverna. Sitter på rak rad, jämnt fördelade i rummet. 4. Shinai på vänster sida med tsuba vid knät. Men ställs framför och till höger. 5. Högst graderad sempai leder på och avhälsning. Att tänka på vid på och avhälsning: Se till att ledet blir rakt och jämt fördelat. Justera alltid mot de som sitter till höger om dig. Följ inte vad sensei gör, utan sempais kommandon. Vid påhälsning säger man onegaishimasu vilket betyder Jag ber om... (...att få träna med dig/er.) Vid avhälsning: domo arigato gozaimashita vilket helt enkelt betyder tack så mycket. Under träningen Inom all budo, men speciellt traditionella arter som kendo, är respekten för erfarenhet stor. Under träningen får man ofta kommentarer av sensei eller sina sempai (mer erfarna elever). Det gör att man som nybörjare kan känna att man är ständigt kritiserad, men då är det viktigt att komma ihåg att kritiken är menad att vara konstruktiv: den finns där för att hjälpa var och en att förbättra sig själv. 13
Dojoettikett Nedan är den dojoetikett som gäller all träning i vår sektion, oavsett stil. Undvik att komma sent, om det händer, vänta på instruktörens godkännande innan du hoppar in i övningen. Tag av smycken, klockor innan träningen, se till att fötter är rena. Håll naglar kortklippta så du inte skadar dig själv eller andra under träningen. Innan man skaffar träningskläder går det bra att träna i långa byxor och t shirt utan tryck. Kontrollera din utrustning innan träningen börjar. Buga mot shinsen när du går in i eller lämnar dojon. Använd vårdat språk i dojon, behandla dina medtränande och instruktören med respekt. Om du måste avbryta pågående träning, meddela instruktören innan du lämnar dojon. För tränande är bänkar endast godkänd sittplats om du är sjuk eller skadad. Undvik så långt det är möjligt att gå framför någon i dojon. Undvik att korsa dojon, gå längs med väggarna. Kliv aldrig över vapen. Lämna aldrig vapen mitt på golvet, lägg dem längs med väggarna. Gör så gott du kan, och fråga om du inte förstår! Din träningspartner Förutom instruktören finns det en person som helt nödvändig för att du ska lära dig kendo: din träningspartner. Då den mesta träningen sker i par så ägnar man snart halva träningstiden som mottagare, och det är ett stort ansvar. Istället för att se tiden som mottagare som vilotid bör man koncentrera sig lika mycket då som när man själv gör teknikerna. En fokuserad mottagare gör det inte bara lättare för sin träningspartner att göra övningen rätt och lära sig, det är faktiskt bland det bästa man kan göra för sin egen kendo. Tränar man med någon som är bättre så bör man noga studera hur de gör och försöka härma. Försök också lista ut varför det är bättre. Tränar man mot någon på samma eller lägre nivå än en själv bör man vara uppmärksam på vad de gör fel. Fråga dig först och främst: gör jag samma fel? Hur kan felen utnyttjas? Man bör hela tiden träna med attityden att vi alla är varandras sensei. 14
Bilaga 1: Shinaiknutarna Hur tsuru (snöret) knuts i sakigawa (topplädret): Nakayui (mittenknuten): Hur tsuru binds till tsukagawa (handtagslädret): 15
Bilaga 2: Japanska fraser och ord Denna ordlista innehåller de vanligaste orden som används i kendoträningen. En sådan här listan kan aldrig vara fullständig och det är heller inte meningen. Den är istället en överblick och uttalshjälp. Japanska skrivs med dels kinesiska tecken, kanji, dels med ett japanskt fonetiskt alfabet, kana. Kanji har både ut tal och betydelse. Kana har endast uttal och används för ändelser. Exempel: Kamae skrivs med kanji och kana e på slutet (構え) medan kamaete skrivs med två kana e och te (構えて). De japanska tecknen är inkluderade i ordlistan för att man lättare ska se kopplingarna mellan olika ord. Till ex empel ordet dan skrivs alltid med tecknet 段. Det betyder steg/nivå och används för hög/låg kamae (jodan/ge dan), grader (shodan, nidan osv) och flerstegstekniker (nidan waza, sandan waza). Ibland ändras enskilda stavelser när ord sätts ihop, t ex u et i boku (trä) försvinner i bokken, och keiko blir geiko i vissa sammansatta ord (ji geiko). Japanska ord ofta har både verb och substantivform, t ex kamae (en position), kamaeru (att ta kamae), kamaete! (tag kamae!) Uttalsguide: Vokaler med streck över skall utläsas som långa. Exempelvis 'ū' = uu. Bindestreck enbart för att tydliggöra element i ett ord, påverkar inte uttalet. Tex Jō ge buri = Jōgeburi. Ljuden som betecknas med 'ch' och 'j' är tonande som i engelskans cheese och July. Räkneord: Ichi Ni San Shi (yon) 一 二 三 四 Ett Två Tre Fyra Go Roku Shichi (nana) Hachi Fem Sex Sju Åtta 五 六 七 八 Kyū (ku) Jū Ashi sabaki Ayumi ashi 足捌き 歩み足 Fotarbete. Översteg. Används främst i kata. Bō gu Bokken Boku tō 防具 木剣 木刀 Rustning. Svärd i solitt trä. Samma sak, med ett annat ord för svärd. Chigiri Chika ma Chū dan 契り 近間 中段 Den lilla metallplattan inne i shinai. Kort avstånd. (Används ej av nybörjare.) Standardpositionen, svärdet rakt fram i mitten. Da totsu bu Da totsu bui Dō Dō jō 打突部 打突部い 胴 道場 Träffytan på shinai, mellan saki gawa och naka yui. Träffyta på bogu, alltså men, do, kote, tsuki. Bålen. (Träffytan hidari do kallas ibland gyaku do.) Träningslokal. 九 十 Fumi komi ashi 踏み込み足 Attacksteg. Ge dan Gyaku 下段 逆 Svärdet nedåt rakt fram med spetsen i knähöjd. Motsatt (sida). Ippon migi Issoku ittō 一歩右 一足一刀 Rotera ett steg åt höger. Ett steg, ett svärd. Normalt attackavstånd (spets mot spets). Ji gei ko Jō dan Jō ge buri 地稽古 上段 上下振り Sparring. Hög position. Svärdet ovanför huvudet i 45 graders vinkel. Stora, mjuka uppvärmninghugg. Jo/Ge betyder hög/låg. 16 Nio Tio
Hakama Hajime Harai waza Hasuji Hassō Haya suburi Himo Hidari Hiraki ashi 袴 始め 払い技 刃筋 八相 早素振り 紐 左 開き足 Japanska formella vida byxor. Börja! Teknik för att slå motstandarens shinai ur center. Svärdets bana i hugget (att hugga med eggen) Svärdet vid höger axel, händerna framför kroppen. Hoppande men hugg. (Hayai = snabb.) Snöre/band (t.ex. hakama himo, men himo). Vänster. (För datotsubui, t ex hidari men, avses motståndarens vänstra sida.) Sneda sidsteg (används i naname buri). Kakari gei ko Kakari te Kamae Kamaete Kamae o toke Kaeshi waza Kei ko Kei ko gi Kendo Ken sen Ki Ki ai Ki hon Kiri kaeshi Kokoro gamae Kō hai Kō tai Kō tai Ko te 掛稽古 掛手 構え 構えて 構えを解け 返し技 稽古 稽古着 剣道 剣先 気 気合 基本 切り返し 心構え 後輩 後退 交替 小手 Högintensiv attackserie. Den som utför en övning (elev). Jmf motodachi. Stans/position. Vanligast är chudan no kamae, men det finns flera andra. Ta position! (Chūdan no kamae avses). Sänk svärdet / ta vilade kamae! (motsv militärens Lediga! ) Teknik som börjar på ena sidan motståndarens svärd och slutar på andra. Träning. Träningskläder (avser jackan). Svärdets väg. Svärdsspetsen. Energi, inre kraft, kämparanda. Vokalisering av ki. Grunder. Omväxlande hugg (höger och vänster sida). Hjärtats kamae. Att vara mentalt beredd. Lägre graderad. Jmf sempai. Backa. I zenshin kotai men (hugg fram och tillbaka). Skifta! Vid övningar. T.ex. byt roller eller plats. Handskar. Ma ai Men Migi Moku sō Mō ikkai Moto dachi 間合い 面 右 黙想 もう一回 元立ち Avstånd. Hjälm / huvudskydd. Höger. (För datotsubui, t ex migi men, avses motståndarens högra sida.) Meditation. En gång till. Mottagare under en övning (instruktör). Jmf kakarite. Naname buri Ni dan Ni dan waza Nuke tō 斜め振り 二段 二段技 抜け刀 Som jō ge buri men med diagonala hugg. Steg: hiraki ashi. Andra dan. Tvåstegsteknik. Dra svärdet! Okuri ashi 送り足 Kallas normalt kendosteg. Rei 礼 Rei gi 礼儀 Rei shiki, Rei hō 礼式, 礼法 Bugning (alt. kommando buga! ). Respektfullt uppförande. Etikett, hövlighet, korrekt beteende. Obi Osame tō Otagai ni 帯 収め刀 お互いに Bälte. Kan, men behöver inte, användas i kendo. Hölstra svärdet! Varandra / mot varandra. Sei retsu Sei za Seme Sem pai Sen sei Shiai 整列 正座 攻め 先輩 先生 試合 Uppställning. (Eg. "ordnad rad") Korrekt sittande. Mental press på motståndaren. Högre graderad. Jmf kohai. Instruktör. Match, tävling. 17
Shi kake waza Shinai Shō men Son kyo Su buri Suri ashi 仕掛け技 竹刀 正面 蹲踞 素振り 擦り足 Enkel teknik (enstegsteknik). Bambusvärdet. Mitt på men rakt uppifrån. Även Huvudsätet (i dojo). Hukande/sittande ställning. Träningshugg utan motståndare. Glidande steg. Används efter attack. Tai atari Tare Tate Te no uchi Te nugui Tō ma Tsuba Tsuba dome Tsuka Tsuka gashira Tsuki Tsuru Uchi Uchi komi Ute 体当たり 垂 立て 手の内 手拭い 遠間 鍔 鍔止め 柄 柄頭 突き 弦 打ち 打ち込み 打て Kroppstackling. Får endast göras i samband med attack. Höftskydd. Stå upp! Hur man håller i och hanterar shinai, även att stoppa ett hugg korrekt. Huvudduk. Långt avstånd (i regel utanför räckvidd). Parerplåten på shinai. Gummi eller läderstopp som håller tsuba på plats. Handtaget på svärdet. Nedersta delen på handtaget. Stöt (mot halsplattan). Snöret som håller ihop shinai. Markerar ryggen på svärdet. Hugg. (substantiv) Huggträning mot mottagare (i rustning). Hugg! (verb, imperativ) Waki gamae Waza 脇構え 技 Svärdet bakom kroppen på höger sida. Händerna vid höften. Teknik. Yame 止め Sluta! Zan shin Zekken Zen shin men 残心 ゼッケン 前進面 Uppföljning av attack, uppmärksamhet på motståndaren. Namnskylt som sätts på tare. Men hugg med steg framåt. Uppvärmningsramsa Följande skriks i TAKT med fotstegen. Del 1, räkna på höger steg. Ledare Resten ichi, ichi, ichi ni sōre ichi, ichi, ichi ni sōre chō, chō, chō sōre ichi sōre ni sōre san sōre shi sōre Del 2, räkna på båda stegen. Ledare Resten ichi hai ni hai san hai shi hai ichi ni san shi ichi ni san shi ichi ni san shi ichi ni san shi 18