Utemiljö vid förskolor i Malmö - ett verktyg för planering, utformning och bygglovgranskning

Utemiljö vid förskolor i Malmö - ett verktyg för planering, utformning och bygglovgranskning Framtagen i samarbete mellan: Stadsbyggnadskontoret, Stadsfastigheter/Serviceförvaltningen, Miljöförvaltningen, Gatukontoret, Fastighetskontoret, Stadsdelsförvaltning Kirseberg samt Utbildningsförvaltningen. Sammanställd av Stadsbyggnadskontoret. 1

Arbetsgrupp Arbetet med Utemiljö vid förskolor i Malmö - ett verktyg för planering, utformning och bygglovgranskning - har tillkommit som en följd av Dialog-PM 2006:2, Förskolor i stadsbyggandet, på uppdrag av styrgruppen för förskoleutbyggnad, som letts av Inger Nilsson, Stadskontoret. Arbetet har bedrivits i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp, som bestått av följande personer: Maria Lööf och Åsa Thorné, Miljöförvaltningen Agnetha Sallhed Canneroth, Gatukontoret Margaretha Danielsson, SDF Kirseberg Rickard Borg, Stadsfastigheter/Serviceförvaltningen Birgitta Lilja och Anna Sohlberg, Stadsbyggnadskontoret Tidigare medlemmar i arbetsgruppen har Håkan Andersson, Stadsfastigheter, Sofia Öreberg, Stadsbyggnadskontoret och Charlotta Lindahl, Fastighetskontoret varit. Avsnitten om Varför friyta?, Lekvärdesfaktor samt Vad behöver barn? har tagits fram av följande arbetsgrupp: Emma Pålsson, Utbildningsförvaltningen Hermann Friedländer, Stadsfastigheter/Serviceförvaltningen Caroline Larsson, Gatukontoret Maria Lööf och Åsa Thorné, Miljöförvaltningen Margaretha Danielsson, SDF Kirseberg Gesa Hildebrand, Carina Tenngart Ivarsson och Anna Sohlberg, Stadsbyggnadskontoret. Minsta värde för lekvärdesfaktorn, som redovisas i avsnittet Vad är lekvärdesfaktor?, har tagits fram i en inventerings- och utvärderingsstudie som gjorts av Klara Wallby, Stadsbyggnadskontoret, med en referensgrupp bestående av Carina Tenngart Ivarsson och Sara Lööf, Stadsbyggnadskontoret och Emma Pålsson, Utbildningsförvaltningen. Kontaktpersoner på Stadsbyggnadskontoret är; Anna Sohlberg, tel 040 34 22 50, Carina Tenngart Ivarsson, tel 040 34 22 74 och Sara Lööf, tel 040 34 22 13. December 2011 2 Omslagsfotografier: nedre raden, mitten: Frode Svane, Barnas Landskap - Norge. http://www.barnas-landskap.org nedre raden, till höger: KPLN design AB (mönsterskyddade produkter) Där inte annat anges är fotografierna i dokumentet tagna av Emma Pålsson eller Klara Wallby.

Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte Bakgrund Vem gör vad i planeringen av Malmös förskolor?... 7 Varför friyta?... 8 Förskolegårdens förutsättningar, utformning och utvecklingsmöjligheter Zonindelning av gården Den vilda zonen Den vidlyftiga zonen Den trygga zonen Övriga kvalitetsaspekter... 14 Bullerskydd / ljudmiljö Luftkvalitet Markens kvalitet Hur många barn?... 15 Olika typer av bostäder ger olika antal barn Antal barn per förskola Hur stor förskoletomt?... 16 Friyta Yta för lek och utevistelse Byggnadsarea Trafikytor som bör rymmas inom tomten Förskola på egen tomt - total tomtstorlek Förskolor i en tätare stad Förskolegård till förskola i bottenvåningen av flerbostadshus Kompenserande grönytor? Samutnyttjande av parkmark? Lämpliga planbestämmelser... 24 Lekvärdesfaktor... 25 Vad är lekvärdesfaktor? Lekvärdesfaktor - bedömningsunderlag Vad behöver barn?... 30 Referenslitteratur - barn och utemiljö... 32 3

Inledning Syfte Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 slår fast som ett av de övergripande miljömålen att Alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. Detta miljömål sammanfattar det överordnade syftet med den skrift Du håller i handen, nämligen att ge förskolebarn tillräckligt stora samt omväxlande utomhusmiljöer så att deras lek- och rörelsebehov tillfredsställs och deras utveckling främjas. Vid planering, utformning och bygglovgranskning är det Planoch bygglagen (PBL) som styr. Den anger att tomter som tas i anspråk för förskola ska ha tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller i närheten av denna. Finns inte tillräckliga utrymmen för både parkering och friyta, ska i första hand friyta anordnas. Friyta definieras som en yta avsedd för människors vistelse och rekreation. Utifrån erfarenhet och forskning om barns lek utomhus, är den här skriften ett verktyg för att i detaljplaner avsätta rätt yta för förskole tomter, att vid utformningen av förskolegårdens innehåll ge inspiration till god lekmiljö samt i bygglovgranskningen ge stöd att bedöma om tomterna är lämpliga för lek och ute vistelse. Vid planering i den täta staden, befintlig som nybyggd, behöver vi slå vakt om förskolebarnens utemiljö. Vi behöver här finna sätt att planera och värdera utemiljön, så att den blir lämplig för sitt ändamål. Skriften visar därför en ny metod - lekvärdesfaktorn - som kombinerar och värderar lekytans storlek och dess kvalitetsmässiga innehåll. Med lekvärdesfaktorns hjälp kan utemiljöns lekvärde bedömas genom att olika aspekter av utemiljön sammanvägs. I trånga lägen, framförallt vid planering i den befintliga stadsmiljön, kan ett mer intensivt innehåll och en mer intensiv skötsel i viss mån kompensera för en något mindre yta. De riktlinjer som anges i denna skrift om förskolornas utemiljö innebär inte att andra bestämmelser som gäller för förskolor och deras utemiljö sätts ur spel, utan övriga bestämmelser, t.ex. när det gäller ansvars- och säkerhets frågor, SIS-Europastandard för lekutrustning, tillgänglighet m.m. gäller naturligtvis samtidigt med dessa riktlinjer och ska samordnas till en väl fungerande helhet. 4

Bakgrund Utemiljö vid förskolor i Malmö ett verktyg för planering, utformning och bygglov gransk ning - har utarbetats för att följa upp och konkretisera det som lades fram och disku terades i Förskolor i stads byggandet, Dialog-pm 2006:2, vilken togs fram för att se över vad Malmös växande befolkning innebär för förskoleutbyggnaden och förskoleverksamheten. I Dialog-PM 2006:2 diskuterades vilka riktlinjer Malmö bör ställa upp för utemiljön vid nya förskolor. Det saknas nationella riktlinjer eller normer för storlek på friyta för barns lek och utevistelse vid förskolor. Utemiljön berörs dock i ett flertal dokument, men inget av de nedan redovisade skrifterna anger vilken storlek på förskolans friyta och tomt som är tillräcklig. Varje kommun måste ställa upp egna riktlinjer för storlek och innehåll. Plan- och bygglagen (PBL) anger, som redan nämnts, att tomter som tas i anspråk för barnstuga ska ha tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse, på tomten eller i närheten av denna. Allmänna råd för kvalitet i förskolan, Skolverket 2005, anger att Kommunen bör se till att förskolans utemiljö och lokaler är trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande genom: - att dessa är utformade så att de möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet som stödjer både enskilda barns utveckling och lärande samt grupprocesser - att såväl inne- som utemiljö är utformad så att det är möjligt för personalen att ha uppsikt över de barn de har ansvar för - att kontinuerligt följa upp och utvärdera om inne- och utemiljö är ändamålsenlig. Socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 Lokaler & miljö i förskola och fritidshem upphävdes när miljöbalken trädde i kraft 1999. I råden fanns angivet att vistelseytan utomhus skulle uppgå till 40 m 2 per barn. Sedan miljöbalken trädde i kraft gäller den omvända bevisbördan, vilket innebär att den som ansvarar för förskoleverksamheten ska visa att verksamheten uppfyller miljöbalkens syfte: att främja en hållbar utveckling. Balken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter. Man ska välja en plats för sin verksamhet som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Skolinspektionen utövar tillsyn över förskolegruppers storlek och sammansättning, men kontrollerar inte storleken på de ytor som barnen har tillgång till. 5

Funktionsprogram Förskola, Malmö stad februari 2009, anger kortfattat vad förskolans utemiljö bör innehålla. För att få fram ett mått på vilken storlek på förskolans friyta och tomt som är tillräcklig får man stödja sig på forskning om barns lek och utveckling, erfarenhet från förskoleverk samheten samt i viss mån äldre normer som grundar sig på sådan forskning och erfarenhet. I Dialog-PM 2006:2 refererades bl.a. till en jämförande studie som gjorts med förskollärares erfarenhet av olika stora förskolegårdar i Malmö. Den slutsats som drogs var att vid ca 30 m 2 friyta per barn går en gräns för när ytan är tillräckligt stor för att kunna fungera bra som lekmiljö för barnen. Förskolegårdar med mindre än 30 m 2 per barn bedömdes av förskolepersonalen ofta som för små och med för lite variation, medan gårdar som hade 30 m 2 per barn eller mer, bedömdes vara tillräckligt stora och ha tillräckligt stor variation för att tillfredsställa barnens lekbehov. Se vidare nedan, under rubriken Friytornas storlek. 6

Vem gör vad i planeringen av Malmös förskolor? Många av de kommunala förvaltningarna har en roll i planeringen av Malmös förskolor. Nedan beskrivs kortfattat varje förvaltnings ansvarsområde i förskoleplaneringen. Stadskontoret: gör befolkningsprognoser, samordnar, följer upp och utvärderar verksamheten ur ett malmöperspektiv samt har en samlad och aktuell kunskap om volymer, behov, flöden, tillgång och efterfrågan samt utvecklingsriktningar. Stadsbyggnadskontoret: tar fram underlag för bedömning av markbehovet i samband med planering av bostadsområden, utifrån vilken typ av bebyggelse och antal lägenheter som planeras, avsätter mark i lämpliga lägen i detaljplaner samt godkänner utformningen i bygglov skedet. Stadsdelsförvaltningen: har verksamhetsansvar för förskolan och hur denna organiseras samt tillhandahåller förskoleplatser i den utsträckning som behövs utifrån skollagens krav på kommunen. Gör lokalförsörjnings plan, 5-års plan, bedömer platsbehov och beställer lokaler för nya förskoleplatser. LiMa: biträder stadsdelsförvaltningen med lokalisering, lokalanskaffning, upphandling m.m. Ansvarar för att sammanställa stadsdelarnas lokalförsörjningsplaner. Ansvarar för att uppdatera funktionsprogrammet som finns för planering av nya förskolor. Fastighetskontoret/annan markägare: upplåter mark och beställer detaljplan. Serviceförvaltningen/annan exploatör: utformar, bygger och förvaltar förskolebyggnader och utemiljö inklusive att ansvara för skalskydd samt i övrigt bidra till säkerhetstänkande. Miljöförvaltningen: ansvarar för tillsyn enligt miljöbalken. Verksamheten ska anmälas till miljöförvaltningen enligt 38, förordning 1998:899 om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Enligt denna förordning ska kommunen (miljöförvaltningen) ägna särskild uppmärksamhet åt lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande. Miljöförvaltningen medverkar vid detaljplaneläggning och bevakar då särskilt risker för människors hälsa och miljö. Gatukontoret: ansvarar för allmän platsmark samt trafiksäkerhetsfrågor och medverkar därför vid detaljplaneläggning och som remissinstans vid bygglovsansökningar. 7

Varför friyta? Förskolegårdens förutsättningar, utformning och utvecklingsmöjligheter Friyta definieras som den yta som är avsedd för människors vistelse och rekreation. Vid utformningen av en utvecklande och mångsidig förskolegård är platsens förutsättningar det första att ta hänsyn till - finns det befintlig vegetation och varierad topografi ska så mycket som möjligt av detta sparas. Finns inte sådana förutsättningar måste utemiljön skapas och byggas upp från grunden. Vid all utformning av förskolegårdar ska även säkerhet, tillgänglighet, val av material samt gårdens föränderlighet, dess utveckling över tiden och dess skötsel beaktas. Säkerheten har två aspekter: dels ska barnen kunna utvecklas genom att ta hanterbara risker, utan att det finns livshotande faror på gården, dels ska skadegörelse förhindras under nätter och helger. Tillgängligheten innebär dels att förskolebarn med nedsatt rörelse- eller orienterings förmåga ska ha tillgång till utemiljöns upplevelser, dels att personal eller hämtande föräldrar med funktionsnedsättningar ska ha god tillgänglighet till förskolan. Att göra en lekplats tillgänglig handlar ofta om anpassningar som alla har nytta av, t.ex. att dammen eller grillplatsen höjs upp, att det finns möjlighet att sätta stolar kring bord och grillplatser, att en sandlåda har en upphöjd kant som kan fungera som ett sittstöd eller att sandlådan har en upphöjd och utskjutande del så att man kan komma ner med händerna även sittandes i rullstol. En tumregel kan vara att en av varje sak ska vara tillgänglighetsanpassad. En av gungorna, en av odlingsbäddarna o.s.v. Det kan handla om att rutschkanan är så bred att man kan åka med någon bredvid sig samtidigt som det finns en som är så smal att man själv kan hålla sig i båda kanter hela tiden. Starkt doftande växter kan vara problem för allergiker och redskap som blir heta av solen kan vara ett problem för dem som har nedsatt känsel. Lek för alla Foto: KPLN design AB 8 Vilka växter och vilket markmaterial som väljs är viktigt för att skapa en gård med hög kvalitet. Växter som på olika sätt kan användas i den pedagogiska verksamheten och som stimulerar sinnesintryck och upplevelser ger ett mervärde till gården. Träd skyddar mot sol som är för stark för barnens ömtåliga skinn Gångar och bryggor gör gården tillgänglig

och bör finnas vid alla platser för lek, så att barnen har möjlighet att välja skugga. Likaså bör det finnas växter som har bär, ollon, näsor eller andra saker som kan användas som löst material i leken. Växter med giftiga bär eller frukter ska inte användas. Starkt allergiframkallande växter ska undvikas. Genom att från början plantera stora kvaliteter av buskar och träd upplevs förskolegården som lummig redan de första åren efter inflyttningen. På förskolegården ska barnet ges möjligheter att förstå sin omvärld; gården ska vara flexibel och möjlig att utveckla efter hand. Det mest hållbara sättet att skapa föränderlighet är genom stor variation - mycket växter och naturmark - då finns det en naturlig föränderlighet som skiftar hela året. Att integrera lekutrustningen i landskapet tillför ytterligare en dimension, både till landskapet och till lekupplevelsen. Det kan t.ex. göras genom att klätterleken samordnas med kullar och träd eller genom att rutschkana läggs i en kulle. Om rutschkanan integreras i en backe kan man undvika stege, vilket är bra också ur tillgänglighetssynpunkt. Att barnen sover utomhus är ytterligare en användning av utemiljön. För att underlätta detta bör skärmtak finnas. Skötselfrågan är viktig för att gården ska bli intressant. En gård som sköts med omtanke är trivsam och behaglig för både barn och vuxna att vistas på. Risken för skadegörelse minskar när det syns att det finns en känsla för och omvårdnad av gården, men för barnen har det inget egenvärde att den är för strikt eller välvårdad. En del av omvårdnaden är också den årliga besiktningen av lekredskapen. Leken integrerad i landskapet 9

Zonindelning av gården För att uppfylla barns behov av olika lekmiljöer är det vid utformning av förskolans utemiljö lämpligt att dela in gården i tre zoner - den vilda, den vidlyftiga och den trygga. trygg zon vidlyftig zon vild zon Den vilda zonen - På alla gårdar bör det finnas platser där barnen kan uppleva känslan av frihet, rymd och oändlighet. Det är en zon med mycket, tät växtlighet och möjligheter att vara ifred. Oändlighet är något som kan upplevas inne i ett litet, tätt buskage där man inte anar var det slutar. I den vilda zonen kan den viktiga leken att bygga och vistas i kojor ske, här får man känslan av att vara i en annan värld. Minst en tredjedel av friytan bör kunna räknas till den vilda zonen. Den vilda zonen bör ligga längst från byggnaden. Den vidlyftiga zonen - På gården behövs också en vidlyftig och dynamisk zon, med plats för utrymmeskrävande lek. Här ska finnas gott om utrymme för rörelse och barnen kan tumla runt fritt och röra sig i många olika riktningar mellan många olika aktiviteter. Den trygga zonen - Närmast huset bör det finnas ett område att vistas i för att uppleva trygghet och lugn och ro. Hit kan barnen dra sig tillbaka när de vill ha det lite lugnare och tryggare. Mellan de olika zonerna ska det helst inte finnas barriärer i 10

form av exempelvis staket, inte heller runt olika platser för lek, eftersom staket stoppar upp rörelsen och leken. Dock kan staket behövas mellan olika åldersgrupper. Den vilda zonen Nedan följer några exempel på platser för lek som kan finnas i den vilda zonen. Kojleken - Buskig vegetation, som ger upphov till många kojbyggen, bör det finnas rikligt av på förskolegården. Barnen ska kunna uppleva att de inte är övervakade, samtidigt som personalen ska kunna känna sig trygga med att låta barnen vistas i dessa områden. Zonen bör innehålla träd, buskar, bryn, gärna vara kuperad och med varierade underlag och fältskikt. Det ska vara skogskänsla för de små barnen. Gärna klätterträd eller sega buskar som kan fungera att klättra i och gott om löst material att bygga kojor med. Eldstaden - I den vilda zonen passar det ofta också bra med en eldplats. Runt eldplatsen bildas en naturlig samlingsplats med stockar eller stubbar, gärna i en trivsam glänta. Eldplatsen kan lämpligen vara en eldplåt som kan tas in och ut. Vindskyddet - Vindskyddet kan också fungera som en plats för lek eller som samlingsplats vid regn. Komposten - En lövhög eller kompost ger ett stort tillskott till den pedagogiska verksamheten, men även till leken. Att ta hand om trädgårdsavfallet på plats gör det möjligt för barnen att se och uppleva naturens kretslopp. Vild zon Den vidlyftiga zonen Här ska finnas gott om utrymme för rörelse och barnen ska kunna tumla runt fritt och röra sig i många olika riktningar mellan många olika aktiviteter. Kullarna - Kullar och backar ger särskild fart åt leken och behövs för att öka barnens fysiska aktivitet. Kullarna kan vara av mycket olika storlek och det behövs inte så mycket för att få fart på leken. På vintern är det naturligtvis bra om barnen kan åka pulka på en lite större kulle. Kullarna kan varieras och göras mer naturlika med långt gräs, förankrade stockar och stenar. Gungorna - Gungor är förmodligen det mest populära fasta lekredskapet. Man bör undvika att placera gungor, precis som alla andra viktiga platser för lek, i stark sol. Om gungorna placeras under vegetation eller träd får man dels skydd mot farlig Vidlyftig zon 11

UV-strålning och dels upplevs platsen som mera behaglig. Välj gungor där barnen kan gunga tillsammans, eller där de behöver samarbeta för att få den i gungning. Staket som inspringningsskydd stoppar upp flödet i leken. Farthinder av halva stockar kan användas istället för att dämpa risken för att barnen springer in under gungorna. Rutschkanan - Rutschkanan kan användas till mycket mer än att bara rutscha nedför i leken. Det är också spännande för barnen att undersöka vad som händer när man kastar ned grus på rutschkanan, eller en spann med vatten. Det är också minst lika roligt att klättra uppför kanan som att åka nedför. Det bästa är om rutschkanan är väl integrerad i landskapet, tänk på att inte placera rutschkanan i söderläge eftersom den lätt blir mycket varm. Klätterlek - Barn älskar att klättra och vill hela tiden utmana sig själva för att klara mer, på så vis utvecklas deras motorik. Det finns behov av platser för utmanande klätterlek på gården, men man bör tänka på att det är betydligt bättre att sprida ut dem över hela gården istället för att ha en stor klätterställning på ett ställe. Förankrade stockar eller stenblock är ett billigt lekredskap för klättring. Klättergrepp kan enkelt placeras på fristående väggar. Tänk på att det ska finnas fallskyddsunderlag under klätterlek, om den är högre än en meter. Balansgång - Barnen behöver få möjlighet att träna sin balans. Förankrade stockar, stubbar och stenar kan placeras ut för barnen att balansera på, liksom rep mellan träd. Äng - Ängen ger ett stort tillskott till den biologiska mångfalden på förskolegården. Dessutom är det härligt för barnen att springa genom ängen, leta insekter och kryp eller plocka buketter med blommor. Buskage - Även i den vidlyftiga zonen kan finnas lekbuskage insprängda. Förstärk gärna användningen genom att klippa gångar och rum i buskarna. Den trygga zonen Zonen närmast huset är ett område att vistas i för att uppleva trygghet, lugn och ro. Odlingar - Närmast huset passar det bäst att ha de odlingar som kräver omvårdnad. Odling och växter kan vara en viktig del av den pedagogiska verksamheten. Bärbuskar och perenna växter är lite enklare än odling och kan finnas på alla förskolor. Upphöjda odlingsbäddar ger större förutsättningar för växterna att klara sig eftersom de inte lika lätt trampas ned av barnfötter. 12

Exempel på växter kan vara: lavendel, salvia, oregano, citronmeliss, isop, buddleja, smultron, vinbär och hallon. Lekhus - Lekhuset är en plats där barnen gärna vistas långa stunder, här leks rollekar som affär, mamma - pappa - barn, doktor och mycket annat. Språket utvecklas starkt i denna typ av lek. Det lösa materialet är avgörande för om lekhuset ska bli en populär plats, därför är det klokt att göra förvaringen av lekmaterial smidig. Bord och sittplatser - Den trygga zonen ska domineras av lugn och ro. Här behövs gott om platser att sitta ner och vila, men även för att hålla på med olika aktiviteter. Måltider kan lätt flyttas ut om det finns gott om bra sittplatser. Det ska finnas möjlighet att välja mellan sol och skön naturlig skugga från träd. Träd bör prioriteras, men en pergola, markis eller segelduk kan vara ett alternativ om det inte finns stora träd. Sagohörnan - En samlingsplats där man kan hålla sagostund är värdefull för verksamheten. En stor och unik stol där den som berättar kan sitta gör att det blir en särskilt betydelsefull plats. Runt omkring kan finnas stubbar eller en gräsmatta att sitta på för alla barnen. Ateljé - Många förskolor uppskattar att flytta ut målandet utomhus. Det kan dock vara skönt att ha ett tak där man ska stå och måla. Ett lusthus utan väggar kan fungera som ateljé. Sand - Sanden är ett fantastiskt material för konstruktiv och kreativ lek. Barn gillar att leka i sand långt upp i åldrarna. Ofta fungerar en stor sandhög bättre än en fyrkantig sandlåda. Skilj på baksand för sandlådor och strid sand för fallskyddsunderlag! Vatten - Vatten är ett mycket viktigt inslag i den sinnliga leken. Det är viktigt att det finns (låsbar) vattenutkastare på gården, gärna med både varmt och kallt vatten, eller en tunna med kran vid botten. Här kan barnen hämta vatten som de kan ha i sandlådan. Synligt regnvatten i öppna dagvattensystem med dammar eller vattenpölar är ett välkommet tillskott till leken. I dammar och vattenpölar kan barnen håva och undersöka djur och växter. Varma dagar är möjlighet till vattenlek extra välkommen. Fjärilsrabatt - Med t.ex. en fjärilsrabatt kan man öka den biologiska mångfalden på förskolegården, i en miljö som passar fjärilarna trivs även många andra insekter och småkryp som ger ett ökat upplevelsevärde till barnen. Trygg zon 13

Övriga kvalitetsaspekter Bullerskydd / ljudmiljö Utemiljön ska vara bullerskyddad. Bullriga miljöer påverkar på ett negativt sätt barnens utveckling och lärande, deras sociala kontakter med jämnåriga och vuxna samt deras hälsa och trygghet. Det är därför viktigt att skapa en god ljudmiljö utomhus där barnen vistas. Förskolor bör generellt inte placeras utmed hårt trafikerade vägar på grund av risk för höga trafikbullernivåer. Undantaget är om platsens utemiljö har så pass goda kvaliteter i övrigt att det finns motiv till att istället arbeta med bullerdämpande åtgärder vid gatan eller tomtgränsen. Byggnaden får placeras ut mot gatan för att skapa ljuddämpade sidor på förskolans friytor, dock ska i sådana fall alltid inomhusriktvärdena klaras. De bullerriktvärden som ska klaras, inom- och utomhus, är: 30 dba ekvivalentnivå inomhus (dygnsmedelvärde) respektive 45 dba maximalnivå inomhus, samt 55 dba ekvivalentnivå respektive 70 dba maximalnivå, inklusive fasadreflektioner, utomhus på de ytor som barnen vistas eller leker på. Vid byggande på kommunal mark tillämpas Miljöbyggprogram Syd. Programmet syftar till att högre ambitionsnivåer uppnås med avseende på trafikbuller samt akustik. Foto: Mårten Andersson Beroende på växtvalet kan olika insekter lockas till förskolegården Luftkvalitet Utemiljön ska ha god luftkvalitet. Små barn är känsligare än vuxna för luftföroreningar. I länder som Sverige bedöms 0,8 % av alla dödsfall bland barn i ålder 0 4 år orsakas av luftföroreningar (WHO 2004). Det motsvarar 1 dödsfall per 100 000 barn och år. Förskolor bör generellt inte placeras utmed hårt trafikerade vägar. Byggnaden bör placeras så att tilluften till inomhus-lokalerna samt ytorna för utevistelse har en luftkvalitet där halten kvävedioxid understiger 20 mikrogram/m 3 som års-medelvärde. Markens kvalitet Marken ska vara fri från föroreningar. Det är verksamhetsutövarens skyldighet att se till att marken uppfyller kraven för känslig markanvändning. Markprover ska säkerställa att det inte finns föroreningar, och finns det sådana ska de tas bort. Kontakta alltid Miljöförvaltningen i denna fråga. 14

Hur många barn? Olika typer av bostäder ger olika antal barn Planeringen och dimensioneringen av förskolor i ett område styrs av hur många barn som beräknas komma att bo i området. I detaljplaner ska en prognos för hur många barn ett bostadsprojekt genererar redovisas. Prognosen baseras på statistik. Prognostiserat antal barn ålder 1-5 år per lägenhet: hustyp maximalt, nybyggt efter 5-10 år på lång sikt, ca 10-25 år småhus 0,5 0,25 0,15 flerbostadshus 0,2 0,1 0,1 Antal barn per förskola Där det är möjligt bör nya tomter ge plats till 100-120 barnplatser. Om möjligt bör nya tomter planeras så att de rymmer en förskolebyggnad med 80 förskoleplatser, vilket motsvarar fyra avdelningar; detta möjliggör resurseffektiv verksamhet. För att ge flexibilitet och möjlighet till ännu fler platser bör tomten - där så är möjligt - även rymma en paviljong för 40 barn till (motsvarande två avdelningar) för att klara behovstoppar. Tomten kan även behöva rymma byggnaden med ett inom hus bo åt 20 barn, en avdelning med uteförskola, som tillbringar sin mesta tid ute i parker och skog, men inte nyttjar förskoletomtens friyta. Förskoletomter bör därför planeras så att de rymmer 100-120 förskole platser samt ge plats åt en avdelning uteförskola. Det motsvarar sex avdelningar, som alla ska ha tillgång till friyta på tomten. Denna storlek ger även en långsiktig användningsflexibilitet, en del av tomten kan då komma att rymma annan kommunal verksamhet. Om stadsstrukturen endast medger en mindre tomt bör antalet barn och/eller avdelningar anpassas till detta. 15

Hur stor förskoletomt? Friytornas storlek Planeringstalet vi siktar mot i Malmö är 30 m 2 friyta/barn och en minimiyta för den samlade friytan på 2000 m 2. Friyta definieras generellt som en yta som är avsedd för motion, rekreation, lekplatser, bollplaner samt andra anläggningar för utevistelse. Friyta inbegriper alltså inte körytor eller uppställningsytor för fordon, utan avser de ytor som barnen har tillgång till för lek och rörelse. Det har visat sig att barn som har tillräckligt stor friyta i direkt anslutning till förskole byggnaden är ute mer, rör sig mer och leker mer rörligt och omväxlande än barn som måste förflytta sig till en park för utomhusvistelse eller lek. friyta förråd förskolebyggnad parkering Forskning och studier visar att lekytan bör ha en viss storlek för att barnens lek ska kunna utvecklas och ha ett varierat innehåll. Enligt erfarenheter från förskolegårdar i Malmö tycks det storleksmässigt gå en gräns ungefär vid 30 m² friyta per barn. När gårdarna är mindre blir användningsmöjligheterna begränsade och slitaget stort. Slits lekmiljöerna förlorar de väsentligt i lekvärde. Dessutom har friytans totala storlek betydelse för att den ska kunna rymma de kvali teter som behövs för en fullgod lekmiljö. Studier visar att minimum tycks utgöras av 2000-3000 m 2, då är ytan så stor att det händer något med barnens lek - det uppstår mer rörelse och spring i leken. 16 Om man räknar om 2000 m 2 till 30 m 2 /barn, så motsvarar det en yta för 67 barn. Eftersom det dock tycks vara så att leken kräver minst 2000 m 2 för att utvecklas fritt, även om antalet barn är min-

dre än 67, så bör 2000 m 2 utgöra minsta storlek för förskolans samlade friyta. Om för skolan har mer än 67 barn ska man räkna med 30 m 2 /barn, för att få den ytterligare samman lagda friyta som behövs när antalet barn blir större. Byggnadsarea Byggrätten bör möjliggöra lite drygt 200 m 2 /20 barn (en avdelning). Detaljplaner görs för en långsiktigt hållbar stad. Stadsbyggnads nämnden har gett tydliga direktiv om att en resurseffektiv markanvänd ning med hög exploateringsnivå bör eftersträvas med anledning av att marken som tas i anspråk är dyrbar och att en tät stad ger miljö mässiga fördelar. En förskola för fyra avdelningar i ett plan ger en BYA (den area byggnaden upptar på marken), på ca 850 m 2. En förskola för fyra avdelningar i två plan ger en BYA (byggnadsarea på marken) på ca 425 m 2. Ett s.k. bo för en ute-avdelning kräver ca 100 m 2 BYA (en våning i markplan). För en provisorisk paviljong med två avdelningar bör beräknas 400 m 2 BYA. Förskolor placeras vanligtvis i lägen där de antingen utgör en vägg mot ett parkrum, eller i anslutning till någon form av uppsamlingsgata, där de då utgör en central punkt i ett område. I båda fallen kan en två våningsbyggnad vara till fördel för stadsrumsgestalt ningen. Förskolor ska dock inte placeras i direkt anslutning till huvudgata. Trafikytor som bör rymmas inom tomten Bil- och cykelparkering samt angöring bör rymmas inom tomten. Inom tomten bör cykel- och bilparkering för anställda samt cykelangöring för föräldrar rymmas. Yta för föräldrars bilangöring samt leveransfordon kan anordnas i den allmänna gatustrukturen. Om tomten inte rymmer både parkeringsytor och friytor, ska enligt PBL 3 kap 15 i första hand friyta anordnas. Parkeringsköp eller inlösen i redan befintliga parkerings hus kan då ske. P-normen anger för personalen, beroende på i vilken parkeringszon förskolan ligger, att det bör finnas 0,2 bilplats/anställd i zon 1 och 0,3 bilplats/anställd i zon 2 17

samt 0,4 cykelplats/anställd i zon 1 och 0,3 cykelplats/anställd i zon 2. Utgå från att det finns 3,5 anställda/avdelning. Angöringsparkering med bil för föräldrar räknas utifrån att det bör finnas 1,5 bilplats/avd i zon 1 och 2,5 bilplats/avd i zon 2. För föräldrars cyklar räknas: 2 cykelplatser/avd i både zon 1 och zon 2. Om man utgår ifrån att bilangöringsparkering för föräldrar löses på gatumark ger parkeringsnormen följande behov inne på förskoletomten av bilparkering för personalen samt cykelparkering för personal och föräldrar: Fyra avdelningar: 3 bilplatser i zon 1 och 4 bilplatser i zon 2. Sex avdelningar: 4 bilplatser i zon 1 och 6 bilplatser i zon 2. En tillkommande ute-avd. kräver ytterligare en bilplats oavsett zon. Fyra avdelningar: 14 cykelplatser i zon 1 och 12 cykelplatser i zon 2. Sex avdelningar: 20 cykelplatser i zon 1 och 18 cykelplatser i zon 2 En tillkommande ute-avd. kräver ytterligare 3 cykelplatser i zon 1 och 4 cykelplatser i zon 2. För att öka andelen föräldrar som åker kollektivt eller går/cyklar till och från förskolan bör det på tomten göras plats för en cykel- och barnvagns-/cykelvagnsparkering, gärna under tak. 18 Förskola på egen tomt - total tomtstorlek Vid nya detaljplaner måste tomtyta reserveras, helst 5250 m 2 (enplansbyggnad)/4800 m 2 (tvåplansbyggnad). Markbehovet baseras på följande: Friyta 30 m 2 / barn. Huvudbyggnad för 80 barn (4 avd) envåningsbyggnad 850 m 2 (BYA), tvåvåningsbyggnad 425 m 2 (BYA) samt för en eventuell uteavdelnings bo tillkommer i båda fallen 100 m 2 (BYA). Envåningspaviljong (tillfällig byggnad) för 40 barn (2 avd) 400 m 2 (BYA). Uthus (förråd för uteleksaker och löst material), miljöhus, teknikhus totalt ca 80 m 2 (BYA). Bilparkering för personalen: ca 90 m 2 för fyra avd i zon 1 och 2,

ca 90 m 2 för sex avd i zon 1, ca 130 m 2 för sex avd i zon 2. För en ute-avd tillkommer i samtliga fall ca 30 m 2 för ytterligare en bilplats. Cykelparkering: ca 30 m 2 för fyra avd i zon 1, ca 25 m 2 för fyra avd i zon 2, ca 40 m 2 för sex avd i zon 1, ca 35 m 2 för sex avd i zon 2. I sammanställningen avrundas detta till 30 m 2 för fyra avd och till 40 m 2 för sex avd, oavsett parkeringszon. För en ute-avd tillkommer 6 m 2 i zon 1 och 8 m 2 i zon 2, vilket avrundas till 5 m 2 i båda zonerna. Detta ger följande exempel på tomtstorlek: Envåningsbyggnad och paviljong för 120 barn (6 avd): 5100 m 2, med bo för ute-avd. : 5250 m 2. Envåningsbyggnad med bo men ingen paviljong (5 avd.): 3600 m 2. Tvåvåningsbyggnad och paviljong för 120 barn (6 avd): 4650 m 2, med bo för ute-avd. : 4800 m 2. Tvåvåningsbyggnad med bo men ingen paviljong (5 avd.): 3150 m 2. Ytbehov och tomtstorlekar kan även beskrivas i en tabell, se sida 20. Intervallet i storleken på den tomtyta som reserveras beror alltså vid samma antal barn på om huvudbyggnaden avses ha en eller två våningar. Helst bör tomten och planen möjliggöra ett kommande val mellan envånings- och tvåvånings byggnad genom att planen avsätter tillräcklig yta för en envåningsbyggnad, samtidigt med byggrätt för en tvåvånings byggnad. 19

Antal barn, avd 80 (4 avd) 80 + 40 (4+2) +20 (en ev. ute-avd) Byggnad 1 vån 2 vån 1 vån 2 vån 1 vån, bo i en vån. för ute-avd Friyta 30 m2 / barn 80*30=2400 120*30=3600 - Byggnadsyta (4 inne-avd) 850 425 850 425 Byggnadsyta + 100 (1 ute-avd) Paviljongyta (2 inne-avd) - - 400 Uthus (förråd, teknik) 80 80 Bil-P - zon I zon I o II -90 zon I -90 / zon II -130 + 30 Cykel - P - zon I o II 30 40 + 5 Tomtstorlek 3450 3025 5060 / 5100 4635 / 4675 Ungefärlig storlek 3450 3000 5100 4650 (+ytbehov för en ev. ute-avd) (+150) (+150) (+150) (+150) + 135 till samtliga tomtstorlekar (avrundas till 150) 20

Förskolor i en tätare stad Malmö, liksom andra städer, strävar nu efter att bygga en tätare stad i stället för att täcka en allt större yta med gles bebyggelse. Syftet är att skapa en stad där man kan leva mer klimat vänligt, med större närhet till allt, med en mer gång-, cykel- och kollektivtrafikanpassad stadsbygd och en stad som konsumerar mindre del av jordbruksmarken. Den ökade tätheten ska dock inte försämra stadens användbarhet och kvaliteter. Tvärtom - tilläggen och den ökade tätheten ska tillföra nya kvaliteter. När det gäller verksam heter, som äger rum inomhus, är det förhållandevis lätt att bibehålla kvalitet och samtidigt bygga tätare. Även en del ytkrävande verksamheter, såsom biltrafiken, viss industri samt lager, kan på olika sätt minska sitt ytbehov, och delar av trafikytorna kan t.ex. bebyggas. För förskolor är det inte lika lätt att minska ytbehovet - förskolor behöver ligga i staden, där barnen bor, och vid förskolorna behövs yta för barnens utevistelse. Även andra funktioner som finns i staden och utgör en del av stadens värde behöver utomhusyta - skolor, utomhus idrott, parker, torg, kyrkogårdar och andra av stadens rum. Vilka möjligheter finns att få plats med förskolor och liknande samhällsservice som behöver utomhusyta när vi planerar en tätare stad? Några av de vägar som kan prövas är följande: Samutnyttja mark med andra funktioner; t.ex. förskola på dagen, öppen park på kvällar och helger. Utnyttja mark mer effektivt t.ex. genom att bygga förskolor i flera plan och utnyttja även taken för utevistelse. Utnyttja tak på volymstora byggnader med platta tak, för förskolor och deras utemiljö. Kompensera mindre yta med mer av andra resurser, t.ex. mer personal för att möjliggöra frekvent utevistelse i parker och grönområden. Kompensera mindre yta med en större innehållsmässig variation. Kompensera det ökade slitage som blir på en mindre yta, med ökat underhåll. Edens förskola i Malmö - även på ett tak kan en grön lekmiljö skapas 21

Förskolegård till förskola i bottenvåningen av flerbostadshus I befintlig innerstadsmiljö måste ofta bottenvåningar användas det kräver speciallösningar för både utemiljö och angöring/parkering. Generellt kan sägas att små förskolor i befintlig innerstadsmiljö fungerar främst i kombination med, och förutsätter samverkan med en större friliggande förskola. Då kan förskolorna ha ett praktiskt samarbete och barnen får del av större friytor. Om målet i förslaget till nytt miljöprogram alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer ska uppfyllas så behövs en övergripande strategi och helhetslösning för innerstaden. I viss mån kan brister i utemiljön kompenseras med en högre personaltäthet som möjliggör för barnen att lämna tomten i större utsträckning. Detta kan dock inte regleras i detaljplan eller bygglov. Erfarenhet och forskning visar att de förskolor som delar gård med boende inte ger barnen samma goda utemiljö och lekmöjligheter som de som har en egen förskolegård. Förskoleverksamheten och barnen har vid delad gård inte samma möjlighet att påverka utformning och förbättring av gården. Barnen har även mer förhållningsregler om ordning och reda samt var de får vara och var de inte får vara, vilket verkar hämmande på deras lek och därmed på deras utveckling. Vid planering av nya områden bör därför samutnyttjande av bostadsgårdar undvikas, eftersom detta ger sämre förutsättningar både för barnens lekmiljö och för de boendes utemiljö. Om förskolor integreras i flerfamiljshus vid nyplanering ska stora kvarter planeras. Gården ska kunna användas samtidigt av de boende och av förskolan. Särskilt avtal krävs för förskolan om samutnyttjande av bostadsgården. Minimum för förskolans egen vistelseyta utomhus bör vara 2000 m 2, förskolan kan då inte ha fler än ca 65 barn, vilket motsvarar lite drygt tre avdelningar. Flerfamiljshus som är placerade utmed bullriga vägar bör inte nyttjas för förskole verksamhet. Detta på grund av att de boende bör få tillgång till en tyst sida av sin bostad. När förskolan nyttjar gården kan höga ljud nivåer uppstå eftersom barn kan vara högljudda. Om samutnyttjande av gården ska ske kan omkringliggande bostäders fönster och fasader behöva ljud isoleras. 22

Kompenserande grönytor? Samutnyttjande av parkmark? En park kan inte ersätta förskolans egen utemiljö. Normalt innebär närhet till en park inte att storleken på friytan kan minska. Snarare förutsätts att barnen utöver den egna gården har tillgång till en park inom gångavstånd. I befintliga miljöer som ska kompletteras med förskola kan dock anpassningar behöva göras - t.ex. genom att hägna in en del av en park, men detta ska utgöra undantag. När det gäller sådana fall finns inte tillräckligt med underlag för att göra generella uttalanden, utan varje fall måste utredas var för sig, utifrån de specifika förutsättningar som råder i varje enskilt fall. Det handlar om att utreda utemiljöns vistelsevärde och säkerhet/trygghet för förskolebarnen, vistelsevärdet av parken för allmänheten, hur ökat slitage på parken ska regleras, med flera frågor. Pildammsparken i Malmö Foto: Frans Karlsson 23

Lämpliga planbestämmelser Planbestämmelser för förskola på egen tomt bör, där så är möjligt, ge flexibilitet både åt användning och byggrätt. För långsiktighet är det bra med så flexibla bestämmelser som möjligt, särskilt på kommunägd tomt. Användning S=skola är att föredra, S 1 =förskola endast om det är direkt olämpligt med skola på tomten. För att möjliggöra t.ex. även vårdcentral kan bestämmelserna kompletteras med D 1 = öppenvård. LSS-boende räknas som vanligt boende, liksom äldreboende, d.v.s. an vändning B=bostad. Det är olämpligt att tillåta bo-stad i planen om inte kommunen äger marken, eftersom i de fall byggherren väljer att bygga bostadshus i avvaktan på förskolebehov, kan bygglov inte nekas när detaljplanen anger B. Byggrätten bör inte styras mer än nödvändigt med hänsyn till omgiv ningspåverkan och planerad stadsbild. En placeringsbestämmelse som styr byggnadens placering på tomten för att hantera bullerstörning, eller för att ge maximal användbar friyta eller möjliggöra framtida tillbygg nader kan dock vara nödvändig. Exempel: p 1 =Byggnader ska placeras så minst en fasad kan placeras utmed förgårdsmark. Vid etappvis utbyggnad ska vid bygglovsansökan en slutlig dispositions plan redovisas. Detaljplan bör tillåta minst två våningar (7-8 meter byggnadshöjd) där så är möjligt och lämpligt utifrån omgivningspåverkan och stadsbild. För att säkerställa att erforderlig friyta kommer till stånd, bör det anges i procent av fastighetsarean hur stor byggnadsarean får vara. 24

Lekvärdesfaktor Vad är lekvärdesfaktor? Lekvärdesfaktorn är avsedd att inspirera vid utformning av förskolegårdar, användas vid granskning av bygglovritningar av förskolegårdar inför bygglovsgivning och som ett underlag vid bedömning av möjliga förbättringsåtgärder på befintliga förskolegårdar. Syftet är att nå en hög lekkvalitet på förskolegårdarna. Särskilt i befintlig stadsmiljö, där det är svårt att finna plats åt tillräckligt stora förskolegårdar, ger lekvärdesfaktorn en möjlighet att till viss del kompensera en liten friyta (låg kvantitet) med ett rikt innehåll (hög kvalitet). I lekvärdesfaktorn vägs en förskolegårds friyta och lekkvalitet samman för att ge en helhetsbedömning av gårdens lekvärde. Lekvärdet är ett tydligt sätt att värdera en väl genomtänkt förskolegård. Bedömningsmetoden gör mjuka värden tydligare och lättare att förstå och kräva. Lekvärdesfaktorn beskriver och betygsätter de kvaliteter förskolegården bör ha. Den består av sju kvalitetsaspekter som poängsätts. De sju kvalitets aspekterna är; Friyta, Zonering av gården, Tillgänglighet, Vegetation och topografi, Integrering av lekutrustning i landskapet, Möjlighet till förståelse av sin omvärld, Utsikt över grönska /Samspel mellan ute och inne. Alla kvalitetsaspekter delas in i tre nivåer. Den första nivån ger +1 poäng, den andra nivån ger 0 poäng och den tredje ger -1 poäng. Strävan bör hela tiden vara att komma upp till så många pluspoäng som möjligt. Om gården endast delvis når upp till kvaliteterna inom respektive poängnivå, kan halva poäng ges. För att en bra granskning ska kunna göras ska markplaneringsplan, inklusive huvudsakliga material, växtförteckning samt utrustnings- och planteringsplan redovisas vid bygglovsansökan. Stora förskolegårdar som rymmer många kvaliteter och ger plats åt barnens lek och rörelse ska eftersträvas, men i vissa fall, framförallt i den befintliga stadsmiljön, är det svårt att finna plats åt tillräckligt stora förskolegårdar. I dessa fall är det extra viktigt att utveckla gårdens och lekmiljöns innehåll och kvaliteter, det vill säga dess lekvärde. Om gårdens innehåll och lekvärdeskvaliteter är goda, kan en spännande och utvecklande miljö uppnås även på en något mindre förskolegård. Det går inte alltid att uppnå högsta nivå inom alla lekvärdesfaktorns bedömningsaspekter, men genom att väga samman dem, kan ofta ett godtagbart helhetsvärde uppnås. 25

För att få en bild av lekvärdet på befintliga gårdar idag och för att få ett underlag till att fastställa vad ett acceptabelt lekvärde på en förskolegård är, har en inventering av ett tjugotal förskolor i Malmö gjorts. Med slutsatser dragna efter inventeringarna har ett minsta värde för lekvärdesfaktorn satts upp. Utifrån den inventering som gjorts har ett minsta värde för lekvärdesfaktorn på +3 poäng till +5 poäng bedömts utgöra en acceptabel utomhusmiljö för lek. Resonemanget bakom det minsta värdet är följande: Vi utgår från att ett godtagbart lekvärde är det medellekvärde som befintliga förskolegårdar med en acceptabel storlek har idag. Som acceptabel storlek räknas här stora gårdar (>30 m 2 /barn, >2000 m 2 totalt) och gårdar nära den rekommenderade storleken (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt). Om förskolegårdar trots en liten yta, kan nå upp till detta medellekvärde, kan det ses som en möjlighet att i vissa fall acceptera förskolegårdar med små ytor. Det finns dock en gräns för möjligheten att kompensera små utrymmen, då slitaget på små ytor blir högt och möjligheten till rörelse begränsad. I anslutning till inventeringen gjordes även en bedömning av vilka förbättringsmöjligheter som var möjliga att genomföra på respektive gård, utan att förändra tomtstorleken eller byggnaden. Detta visade att majoriteten av de små förskolegårdarna skulle kunna höja sitt lekvärde betydligt genom att utföra de förändringar som är möjliga inom tomtens gränser. Att vissa förskolor, trots förändringar på gården, inte kan nå upp till någon hög poäng kan bero på att gården på grund av sin lilla yta omöjligt kan inrymma tillräckliga lekkvaliteter eller att samspelet mellan gården och byggnaden är för dåligt. Någon gräns för hur liten en gård kan vara och fortfarande nå upp till en acceptabel storlek har i inventeringsstudien dock inte kunnat sättas, då detta beror på gårdens och byggnadens förutsättningar och på hur stor barngruppen är. Det fullständiga arbetet Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö - med syfte att nå en högre lekkvalitet - finns att tillgå på Stadsbyggnadskontoret. 26

Lekvärdesfaktor - bedömningsunderlag Lekvärdesfaktorns sju kvalitetsaspekter delas in i tre poängnivåer. Om gården endast delvis når upp till kvaliteterna inom respektive poängnivå, kan halva poäng ges. 1. Friyta 30 m 2 friyta/barn och/eller minimum 2000 m 2 samlad friyta på förskolegården ska efter strävas för att ge tillräckligt utrymme för barnens lek samt för att inte slitaget på gården ska bli för stort. Slits lekmiljöerna förlorar de väsentligt i lekvärde. Till friytan räknas de ytor som barnen har tillgång till och kan använda vid sin utevistelse. Ytor för exempelvis förrådsbygg nader, bil- och cykelparkering och ytor för leveranser där barnen inte kan vistas, räknas bort. +1 Gården är 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 0 Gården är 25-30 m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. -1 Gården är 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. De olika zonerna är viktiga i olika steg av barnens utveckling 2. Zonering av gården En gård bör ha tre zoner som barnen kan röra sig fritt mellan, och som erbjuder fler och mer varierade lekmöjligheter efter hand som barnen utvidgar sitt territorium. Närmast huset finns den trygga zonen, längst ut ligger den vilda zonen och däremellan finns den vidlyftiga zonen. +1 Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 0 Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 Gården upplevs endast som en zon. 3. Tillgänglighet +1 Även rörelsehindrade kan ta sig runt förskolebyggnaden och ut på stora delar av gården, till områden i alla förskolegårdens zoner. Markmaterialet möjliggör att rörelsehindrade kan komma intill de flesta av gårdens lekredskap. Ett flertal av lekredskapen är möjliga för Tillgängliga lekmiljöer ger plats för alla 27

rörelsehindrade att använda på egen hand. Färgsättning med kontraster ökar orienterbarheten för barn och vuxna med nedsatt syn. 0 Rörelsehindrade kan röra sig runt byggnaden och utnyttja en större del av gården på egen hand. Det finns exempel på lekredskap som är tillgängliga även för funktionshindrade. -1 Rörelsehindrade kan inte ta sig runt byggnaden på egen hand. På grund av markens utformning kommer rörelsehindrade inte fram till lekredskapen och kan heller inte använda dessa. 4. Vegetation och topografi +1 Minst hälften av gården har varierad topografi. Det finns ytor med naturlig vegetation eller planterad varierad vegetation som går att leka i. Det finns platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga. 0 Gård med enstaka kulle. Den största delen av vegetationen går inte att leka i, men en del av vegetationen är lekbar. Delar av gården ligger i skugga. -1 Platt gård med vegetation som inte går att leka i. I stort sett hela gården har samma solförhållanden, den är antingen solbelyst eller ligger i skugga. Vegetation och topografi gör gården varierad och spännande. 5. Integrering av lekutrustning i landskapet +1 På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap som är integrerade i landskapet. Dessa står således inte inom inramade ytor för lek. Naturliga partier av gårdens landskap kan används som lekutrustning. 0 Det finns lekredskap som är integrerade i landskapet, men de flesta står inom avgränsade områden utan kontakt med det omkringliggande landskapet. -1 I princip all lekutrustning står inom inramade lekområden. Landskapet utanför detta erbjuder en torftig lekmiljö. 28 Foto: Frode Svane Förskolegården kan på olika sätt bidra till barnens förståelse av sin omvärld.

6. Möjlighet till förståelse av sin omvärld +1 Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra här under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/ vild miljö där barnen kan följa kretsloppet. 0 Ett flertal naturliga inslag på gården förändras med årstiderna. Delar av gården är möjlig för barnen att undersöka och påverka. Det finns någon form av praktiskt exempel på hur omvärlden fungerar, exempelvis odling. -1 Den största delen av gården är hårdgjord och inte möjlig att påverka. Färdiga lekredskap och anvisade lekytor styr leken. Genom odling lär sig barnen om det ekologiska systemet. 7. Utsikt över grönska/samspel mellan ute och inne +1 Både små och stora barn har god utsikt över grönska inifrån förskolebyggnaden. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården finns från såväl kapprum, som från verksamhetsrummen. Direktkontakten gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten. 0 Barnen kan uppleva grönska inifrån avdelningarna. Direktutgångar finns från kapprummen till gården. -1 Ingen eller nästan ingen grönska upplevs inifrån avdelningarna. Det finns inga direktutgångar till gården utan barnen måste invänta personal för att få tillgång till gården i dess helhet. Skärmtak ger möjlighet för traditionella inomhusaktiviteter att flytta ut. 29

Vad behöver barn? Detta avsnitt och litteraturlistan sist i skriften är till för dig som vill veta mer om barns behov och hur barn använder utemiljön. Det är viktigt för barnens fysiska hälsa och utveckling att de har möjlighet att vara ute och röra på sig varje dag. Barn behöver använda hela sin kropp och alla sina sinnen för att utvecklas, de behöver övning i såväl motorik som i problemlösning och sociala situationer. Kreativitet och fantasi är också egenskaper som behöver utvecklas. Detta sker i stor utsträckning utomhus och fordrar dels att förskolegårdarna är tillräckligt stora, dels att de har en stimulerande utformning. En bra förskolegård är så flexibel och fantasieggande att de olika delarna kan användas på många sätt och barnen kan få utlopp för sin kreativitet och få övning i motorik. Det bör finnas olika saker att smaka, lukta och känna på. I miljöer med mycket att ta i, bära med sig, titta, lyssna och känna på, bygga med, klättra och balansera på samt organisera blir leken rik och utvecklande. Med en alltför liten eller torftig gård finns inte samma möjlighet för lekar och övnings moment att uppstå. Spontan fysisk aktivitet ska understödjas och uppmuntras av förskolegårdens utformning. Om det finns många intressanta platser för lek utspridda över gården rör sig barnen spontant mellan dessa i högt tempo. Detta utvecklar kroppen och motverkar också den brist på fysisk aktivitet som är ett stort folkhälsoproblemen idag. Förutsättningarna för träning i motoriska färdigheter måste vara sådan att barnen får möjlighet att utveckla både de grovmotoriska och de mest finmotoriska färdigheterna. Lekmiljöerna måste också ges skydd mot solens skadliga strålning. Det emotionella välmåendet är viktigt för såväl barn som vuxna. Internationell forskning visar att människor mår bättre av att vistas i naturliga miljöer. Kontakt med naturen är en viktig källa för återhämtning från stress och oro. Flera studier visar att barn som leker i naturliga miljöer lider av uppmärksamhets svårigheter i mindre utsträckning och kan hålla högre koncentration än barn som leker i mycket hårdgjorda och byggda miljöer. Studier visar också att mycket lek och vistelse utomhus ger färre konflikter mellan barnen. Att vara aktiv och ha roligt, vistas i frisk luft och uppleva naturens växlingar gör även sitt till för att ge en extra energikick och stärka det emotionella välbefinnandet. Studier visar att även utsikt över grönska bidrar till ökat välmående och bättre kognitiva funktioner. 30

Barn behöver utveckla sina sociala färdigheter och få stöd i sin identitetsutveckling. De sociala färdigheterna tränas genom fantasilekar, rollekar och andra lekar där barnen samarbetar eller lär sig varandras gränser. När barnen bygger kojor tränas samarbetsförmågan och kojan blir en mötesplats som barnen själva skapat. Genom samarbetslekar av olika slag utvecklas även språket. Även ur denna aspekt är kojleken viktig. På en väl fungerande förskolegård finns det också gott om trevliga och varierade sittplatser, där samtal kan uppstå. Gungor som är placerade under träd i lummiga delar av förskolegården bidrar till en gladare stämning och mer småprat. Identitetsutvecklingen pågår under hela livet och det är viktigt med saker, platser och människor att knyta an till och känna igen sig i. Barns identitet utvecklas genom platser som de kan göra till sina egna, att sätta spår i omgivningen är djupt rotat hos oss människor och ett sätt att ge uttryck för en samverkan mellan känslor och intellekt. Barnets behov av att ibland dra sig tillbaka och vara för sig själv ska tillgodoses på en bra förskolegård. Genom att det finns platser där barnet kan sitta ifred och kunna se ut utan att själva synas direkt uppfylls detta. Även förskolebarn med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska ha tillgång till de upplevelser utemiljön erbjuder. Alla barn behöver ytor och platser för lek där de kan förflytta sig självständigt, kunna prova på olika material samt utmana sig själva. 31