Fiskkonsumtion nytta och risk. Wulf Becker, chefsnutritionist, professor Risk- och nyttovärderingsavdelningen Livsmedelsverket

Relevanta dokument
Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Fiskkonsumtion risk och nytta

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Dioxiner i lax och tolerabelt intag

Fakta om omega-3 och barn

Matprat i primärvården

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Resultatrapport till Naturvårdsverkets Miljöövervakning:

Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress:

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Riskbedömning av hormonstörande ämnen

Är det nyttigt med fet mat?

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Hälsoeffekter vid fiskkonsumtion En jämförelse mellan vild och odlad fisk

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Hanteringsrapport gällande dioxin och dioxinlika PCB i ägg. av Frida Broman, Emma Halldin Ankarberg och Petra Bergkvist oktober 2016

Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Stillasittande & ohälsa

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Kostrekommendationer & evidens

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

PFAS i sommarstugeområde i Luleå

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Regionala skillnader i intag av persistenta organiska miljögifter. hos förstföderskor i Uppsala, Göteborg och Lycksele

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Riskbedömning och åtgärdsmetoder av dioxinförorenad jord. Ett kunskaps- och erfarenhetsprojekt mellan Vietnam och Sverige

CHARACTERIZING LIFE-LONG HUMAN EXPOSURE TO PERSISTENT ENVIRONMENTAL POLLUTANTS

Riktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd

Pressinformation. Fakta om omega-3

Dnr 115/2010. Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2001 januari december

The Quest for Maternal Survival in Rwanda

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Människosynen i sammanfattningen

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Kommer framtidens krav på mer vegetarisk kost öka intaget av kadmium - och relaterade hälsoeffekter? Marie Vahter och Maria Kippler

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Tungmetaller och mineraler i livsmedel för spädbarn och småbarn

Fysisk aktivitet och hjärnan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Biosimilarer ur ett svenskt perspektiv. Bertil Jonsson Medical Products Agency

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Arbets- och miljömedicin Lund. Miljömedicinsk bedömning angående förorenad mark på koloniområde i kv. Tuppen, Helsingborg. Rapport nr 12/2012

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

LIQUIDS NÄRINGSLÖSNINGAR FÖR SONDMATNING

Sötningmedel tillåtna i Europeiska Unionen. Säkerhetsaspekter. 1

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Bakom våra råd om bra matvanor

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Grundämnesföroreningar

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

PFAS i dricksvattnet Reflexioner om riskbedömning och riskkommunikation

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Evidensbaserad medicin

Fettets kvalitet. viktigare än mängden

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

SHP / SHP-T Standard and Basic PLUS

Exponering för några organiska miljökontaminanter via livsmedel

Transkript:

Fiskkonsumtion nytta och risk Wulf Becker, chefsnutritionist, professor Risk- och nyttovärderingsavdelningen Livsmedelsverket 1

Bakgrund Råd om fiskkonsumtion tidigare baserade på värderingar av risker och nytta var för sig Behov av att sammanväga risker och nytta för att ge bättre underlag för kostråd 2

Nyttigheter med fisk Bra fettsammansättning N-3-fettsyror Vit D Selen Jod Vit E Kalcium (fisk med ben) 3

Risk-nyttovärderingar av fiskkonsumtion - exempel Norden Fish as Food. Nordiske Seminar- og Arbejdsrapporter 1992:568 Fish as Food II. TemaNord 2001:532 Helhedssyn på fisk og fiskevarer. Fødevaredirektoratet 2003 Fiskkonsumtion risk och nytta (SLV Rapport 12/2007) Marina 2010. SLV rapport 2011 Internationellt Cohen et al. 2005. A quantitative risk-benefit analysis of changes in population fish consumption. FAO/WHO expert consultation on the risks and benefits of fish consumption 2010 4

SLV Rapport 12/2007: Fiskkonsumtion - risk-och nytta Metoder och underlag för risk- och nyttovärderingar Modellberäkningar av hur fiskkonsumtionen påverkar intag av vissa näringsämnen och kontaminanter Dioxiner/PCBer vs n-3-fettsyror Metylkvicksilver (MeHg) vs vit D Hälsoeffekter 5

Modellberäkningar: dioxin och n-3-fettsyror 0,30 3,5 0,25 3,0 Rek intag n-3-fettsyror, g/dag 0,20 0,15 0,10 2,5 2,0 1,5 1,0 dioxin, pg TEQ/kg/dag TDI 0,05 0,5 n-3 fettsyror, 5p Dioxin, 95p 0,00 0 50 100 150 200 250 300 350 0,0 g strömming/månad SLV Rapport 12/2007 6

Modellberäkningar: dioxin och n-3 odlad lax, kv 17-40 år 0,45 0,40 0,35 2,00 1,80 1,60 TDI Rek intag n-3-fettsyror, g/dag 0,30 0,25 0,20 0,15 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 dioxin, pg/kg/dag 0,10 0,05 0,40 0,20 n-3 fettsyror, 5p Dioxin, 95p 0,00 0 50 100 150 200 250 300 350 gram per månad 0,00 SLV Rapport 12/2007 7

Modellberäkningar: MeHg och vit D 2,0 7,0 RI: 7,5 µg/d PTWI Hg, µg/kg kroppsvikt per vecka 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 vit D, µg/dag 0,4 0,2 0,0 0 50 100 150 200 250 300 350 g insjöfisk/mån (MeHg 0,5 mg/kg) 1,0 0,0 SLV Rapport 12/2007 Hg-intag, 95p vit D-intag, 50 p 8

Risk-nytta SLV 2007: Slutsatser En ökning av fiskkonsumtionen till 2-3 ggr/v skulle ge flera hälsomässiga fördelar Modellberäkningar exemplifierar att ökad fiskkonsumtion ger näringsmässiga fördelar Regelbunden konsumtion av fet östersjöfisk eller insjöfisk kan leda till att s.k. tolerabla intagsnivåer för dioxiner/pcber eller MeHg överskrids barn och kvinnor i barnafödande ålder Utrymmet för fet östersjöfisk och fisk med höga halter MeHg är begränsat för vissa grupper 9

Marina 2010-11: Värdering av konsekvenser av slopat undantag för dioxin i östersjöfisk Dioxin intake from food Adults 2000 median 7,7 pg TEQ/kg body weight/week Adults 2010 5% of young women exceeded TWI median 3,5 pg TEQ/kg body weight/week 2% of young women exceeded TWI Contribution from different food groups (adults) Food group Riksmaten 1997-98 (%) Riksmaten 2010 (%) Meat products 12 7,4 Eggs 0,70 3,6 Vegetable fat 18 3,6 BS herring 21 12 Other fatty fish 15 31 Shellfish, caviar 2,0 13 10

Marina 2010: Risk-nytta med konsumtion av strömming olika scenarier Riksmaten 1997-98, kv 17-45 år Dioxin/PCB olika halter i strömming 1. Undantag, hela Sverige: 4,2 pg TEQ/g färskvikt 2. Inget undantag, hela Sverige: 2,8 pg TEQ/g fv 3. Undntag för zon ICES 30-31: 9,3 pg TEQ/g fv Intag av vitamin D och DHA+EPA lika Konsumtionsnivå kopplad till risk att överskrida TWI in scenario 3: 2-3 ggr/v eller oftare 11

Marina 2010: Scenarier för strömmingskonsumtion Antal kv (18-45 år) med hög risk för att överskrida TWI Scenario 3 ICES 30-31 och undantag Riskkonsumtion > 2-3 ggr/mån Data från Miljö/hälsoenkäten 2007 Antal kv, totalt Antal med hög risk 190 000 9 500 (2 900-33 000) Ingen ytterligare fördel med undantag 12

Report of the JOINT FAO/WHO EXPERT CONSULTATION ON THE RISKS AND BENEFITS OF FISH CONSUMPTION Rome, 25 29 January 2010 13

Tasks Review data on levels of nutrients (long-chain omega-3 fatty acids, LCn3 PUFA) and specific chemical contaminants (MeHg and dioxins) in a range of fish species and Compare the health benefits of fish consumption and nutrient intake with the health risks associated with contaminants present in fish Assessments done for exposure - health outcomes for which there is convincing or probable evidence for an association FAO/WHO Expert Consultation on Fish consumption 2010 14

Utfallsmått: Risker med fisk adverse neurological/neurodevelopmental outcomes in infants and young children associated with methylhg exposure during fetal development due to maternal fish consumption during pregnancy cardiovascular harm and for other adverse effects (e.g. immunological and reproductive effects) associated with methylhg exposure Dioxins and neurodevelopment FAO/WHO Expert Consultation on Fish consumption 2010 15

Utfallsmått: Nytta med fisk reduction in risk of cardiac death improved neurodevelopment in infants and young children when fish is consumed by the mother before and during pregnancy FAO/WHO Expert Consultation on Fish consumption 2010 16

Jämförelser EPA/DHA MeHg Neurologisk utveckling hos barn IQ per µg MeHg i hår IQ per 100mg DHA per dag hos modern Otillräckligt underlag för att kvantifiera effekter av dioxinexponering/belastning på IQ EPA/DHA dioxiner Hjärtdödlighet CHD-mortalitet per 100mg EPA+DHA upp till 250mg/d Cancerdödlighet Data från US EPA s utvärdering (USEPA, 2003) upper bound of the cancer risk estimation of 1 10 3 per pg TEQ per kilogram BW per day (range of cancer slope factors derived from occupational cohorts) FAO/WHO Expert Consultation on Fish consumption 2010 17

Conclusions: n3pufas MeHg Among the general adult population, consumption of fish, particularly fatty fish, lowers the risk of mortality from coronary heart disease Limited evidence of risk of coronary heart disease associated with MeHg (absence of probable or convincing evidence) Maternal fish consumption lowers the risk of suboptimal neurodevelopment in their offspring compared with the offspring of women not eating fish in most circumstances evaluated FAO/WHO Expert Consultation on Fish consumption 2010 18

Conclusions: n3pufas MeHg Convincing evidence that maternal fish consumption contributes to optimal neurodevelopment in their offspring With a central estimate of MeHg risk, neurodevelopmental risks of not eating fish exceed risks of eating fish for up to at least 7x100g servings/wk with MeHg concentration of up to 1 µg/g With an upper estimate of MeHg risk at least 7x100g servings/wk of all fish with MeHg concentration of <0.5 µg/g at least 2x100g servings/wk with EPA+DHA >8 mg/g and <1 µg/g MeHg FAO/WHO Expert Consultation on Fish consumption 2010 19

Conclusions, Adults: LCn3PUFAs dioxins Potential cancer risks associated with dioxins are well below established coronary heart disease benefits from fish consumption At levels of maternal exposure to dioxins (from all dietary sources) that do not exceed (PTMI) of 70 pg/kg BW established by JECFA (for PCDDs, PCDFs and coplanar PCBs), neurodevelopmental risk for the fetus is negligible At levels of maternal exposure to dioxins that exceed the PTMI, neurodevelopmental risk for the fetus may no longer be negligible FAO/WHO Expert Consultation on Fish consumption 2010 20

Kommentarer (FAO/WHO Expert Consultation on Fish consumption 2010) Jämförelser risk-nytta baseras på olika typer av exponeringsdata, population/grupp och utfallsmått Neurologisk utveckling hos barn: IQ förändring baserad på MeHg i hår DHA-intag under graviditet, men i beräkningarna används intagsdata för EPA+DHA Mortalitetsdata avser Intag av EPA+DHA och minskad risk för hjärtdöd Risk för cancerdöd baserat på data om yrkesexponering av dioxiner 21

Risk-nyttovärderingar: Problem/möjligheter Val av utfallsmått Hälsobaserade riktvärden för intag (ADI, UL, RI m.fl.) Sjuklighet, dödlighet Sammanvägda hälsomått, QALYs, DALYs Extrapolering av djurdata till människa Tillgång till data om samtidig exponering av olika nyttor/risker från kosten Resultaten är ofta beroende på scenario och på vilka målgrupper som omfattas (hela befolkningen, barn, kvinnor i barnafödande ålder) Från ett konsumentperspektiv en fördel att man gemensamt tar fram en helhetsbild som med befintligt underlag belyser både risk- och nyttoaspekter 22

Risk- och nyttovärderingar enhetliga mått DALY: Disability Adjusted Life Years Mäter sjukdomsbörda i en befolkning Idealet är förväntad livslängd med full hälsa Nedsättning av hälsa, funktionsvikter: 0 < 1 Både död och nedsatt/förlust av funktion räknas QALY: Quality Adjusted Life Years Antal levnadsår med full hälsa Alternativt mått till DALYs Används ofta i cost-efficiency analys, t.ex. utvärdering av medicinsk behandling 23

Relation mellan DALYs och QALYs Antal personer Livslängd Funktion Diderichsen et al. 1998 24

Exempel - fisk DALY (Our food our health, Nederländerna) Ökad fiskkonsumtion med 1-2 portioner/mån 20% minskning av livsmedelsorsakad DALY pga. minskning av hjärt- och kärlsjukdomar Van Kreijl et al. 2006 QALY: USA Nettovinst på 120 000 QALY om fiskkonsumtionen* ökar med 50% p.g.a. minskning av hjärt- och kärlsjukdomar *utom för kvinnor i barnafödande ålder Nettovinsten blir 90 000 om även kvinnor ökar konsumtionen (p.g.a. effekter på IQ) Nettoförlust på 41 000 om fiskkonsumtionen minskar med 17% Cohen et al. 2005 25