Palliativ vård vid stroke - med fokus på den akuta händelsen. Symtom vid palliativ vård vid stroke. Stroke i siffror

Relevanta dokument
Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Palliativregistret - värdegrund

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Palliativregistrets värdegrund

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Bilaga 1. Artikelmatris

Att ge svåra besked och etablera ett gott samarbete med patient och anhöriga

Palliativ vård i livets slutskede

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Palliativ vård - behovet

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Kvalitet i specialiserad palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård av äldre i livets slut

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Pallia%vregistrets värdegrund

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Vägledning för en god palliativ vård

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Samtal med den döende människan

Artikelöversikt Bilaga 1

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör


Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Döendet. Palliativa rådet

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Medicinsk vetenskap GR (B), Medicinsk vetenskap (GR) B, Vård vid ohälsa och sjukdom III, 7,5 hp

Luftvägsregistret. Årsrapport 2018 och nyheter Kerstin Fjällman-Schärberg Biträdande Registerhållare LVR Avdelningschef FoU Region Halland

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Palliativ vård. Att leva har sin tid att bota har sin att dö har sin. Så enkelt är det och så svårt. ( C. Saunders)

Prehospitalt omhändertagande

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Sundsvall

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Palliativ vård i särskilt boende, PVIS Vad hände sen? Chefernas synpunkter efter att personal har fått utbildning

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering:

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Pallia%vregistrets värdegrund

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Transkript:

Palliativ vård vid stroke - med fokus på den akuta händelsen Åsa Rejnö, filosofie doktor, sjuksköterska vid palliativ vård vid stroke Stroke i siffror Drabbar ca 25 000 /år Svarar för flest vårddagar på sjukhus Andra vanligaste dödsorsaken i världen 1

Palliativ vård Ojämn tillgång i landet Ojämnt fördelad mellan diagnoser Patienter med stroke Behov av palliativ vård efter akut stroke Behov av palliativ vård vid kvarstående strokesymtom Stroke en sjukdom, två orsaker 2

Datortomografi Palliativ vård vid akut stroke Annorlunda vårdförlopp Palliativ vård vid akut stroke 3

Palliativ vård vid akut stroke Annorlunda vårdförlopp Osäkerhet om prognos Komplexa och omfattande insatser Kontinuerlig omprövning av mål och beslut Behov av specialiserad strokevård Stabilisering av cirkulation Saturation (syresättning) Beslut om mål Nutrition/vätska Motverka komplikationer Vad är god palliativ vård för dessa patienter? Samma som för alla andra patientgrupper! Helhetssyn Basal omvårdnad lindring Vård av ett team Inkludering av närstående 4

Vilka symtom har patienterna? Medvetslöshet Rosslighet Cheyne- Stokes andning Smärta Epileptiska kramper Vård som motverkar komplikationer Kontrakturprofylax Trombosprofylax Mot pneumoni Höjd huvudända God munvård av stroke - det hastiga och oväntade förloppet - för patienter, närstående och vårdare 5

Studie 1 sjuksköterskor på strokeenheter Sjuksköterskornas syn på livets slut vid akut stroke Studie 1 - deltagare 10 sjuksköterskor akut- och rehabiliterande strokeenheter hermeneutisk texttolkning Palliativ vård vid akut stroke Patienten De närstående Vårdarna 6

Plötslig död den oväntade kraften Döden kommer oväntat och utan förvarning till patienten De närstående är i det oväntades händer Sjuksköterskorna sätts i svåra situationer så som etiska dilemman och värdekonflikter Patienterna Insjuknar plötsligt Utan förvarning Möjlighet att slå larm? Hur är patienterna? Ofta medvetandesänkta Inte uttrycka sig Inte föra sin egen talan Inte delta i beslut 7

Patienternas behov Behov av basal omvårdnad Behov av specialiserad strokevård Behov av palliativ vård Vad präglar den palliativa vården i det akuta skedet? Det plötsliga och oväntade insjuknandet Annorlunda vårdförlopp Hur är det för vårdpersonalen då? 8

Studie 2 stroketeamet Beskriva stroketeamets erfarenheter av etiska problem och hur teamen hanterar situationen Studie 2 - deltagare Stroketeammedlemmar Läkare Sjuksköterskor Undersköterskor Fokusgrupper Innehållsanalys Vad teamet upplever som svårt Etisk problematik Det plötsliga och oväntade insjuknandet Osäkerhet om utgången Föränderligheten i patientens tillstånd 9

Tre teman med ömsesidig tillit som kärnan Att ge information när förhållandena är osäkra Att besluta om vården när situationen är föränderlig Att stödja när osäkerhet råder Studie 3 - stroketeamet Belysa hur stroketeamets medlemmar föredrar och använder sätt att hantera etiska problem och upplevda hinder Studie 3 - deltagare 15 stroketeammedlemmar Formulär samt enskilda intervjuer Innehållsanalys 10

Resultat 24 sätt att hantera etiska problem blev 9 strategier Två mönster för hur strategierna föredrogs och användes, identifierades De 9 strategierna Avvakta med beslut Besluta mot de närståendes vilja Diskutera med de närstående eller i teamet Enighet med de närstående eller inom teamet Fortsätta behandling som t.ex. dropp Informera de närstående Stödja de närstående Tillmötesgå de närstående Ändra fattade beslut om situationen förändras De 9 strategierna Avvakta med beslut Besluta mot de närståendes vilja Diskutera med de närstående eller i teamet Enighet med de närstående eller inom teamet Fortsätta behandling som t.ex. dropp Informera de närstående Stödja de närstående Tillmötesgå de närstående Ändra fattade beslut om situationen förändras 11

Två mönster för hur strategierna föredrogs och användes Ett för strategier som föredrogs - användes inte på det sätt de föredrogs Ett för strategier som inte föredrogs - användes på samma sätt som de föredrogs Hinder för att använda strategierna Egna tillkortakommanden och personliga egenskaper Kunskap och erfarenhet Kommunikation De närståendes reaktioner påverkar och styr vården Förhållningssätt till arbetet/organisation/rutiner Resurser och prioriteringar Begränsningar och förutsättningar i den egna professionella rollen Verklighetens beskaffenhet Svårigheter för vårdarna Nå fram till de närstående Tilliten till närstående När patienten saknar närstående Olika vårdmodeller inom samma enhet 12

De närstående då? https://sv.wikipedia.org/wiki/den_d%c3%b6ende_dandyn#/media/file:nils_dardel_d%c3%b6ende_dandyn.jpg Studie 4 - närstående Belysa närståendes erfarenheter efter en anhörigs bråda död orsakad av akut stroke Studie 4 - deltagare 12 närstående Enskilda intervjuer Narrativ metod 13

De närståendes perspektiv Kluvna känslor till den bråda döden Upplevelse av tid och vakande Motsägelser och ett svikande minne Närstående Ofta chockade Inte förberedda Närstående Setup förbered Perception hur upplever Invitation be om lov att tala om det Knowledge var tydlig, använd inte omskrivningar Emotion känslor, identifiera och bekräfta Summary summera det som sagts och berätta om nästa 14

Brytpunktssamtal Samtal mellan ansvarig läkare eller tjänstgörande läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål. Brytpunktssamtal Eftersom de flesta människor kommer att dö av kroniska sjukdomar med en långsam progress (månader till år) finns det rimligtvis gott om tid att föra denna dialog. Regionala cancercentrum i samverkan. (2016). Palliativ vård i livets slutskede. Nationellt vårdprogram. Stockholm: Regionala cancercentrum i samverkan. Syntes av studierna Död till följd av akut stroke träder fram som en bråd död och visar sig som en död som: för med sig en potentiell kraft att kränka den drabbades värdighet manar till brådskande handlingar skapar etiska problem som vårdarna måste hantera har kraft att helt invadera de närståendes nuvarande liv 15

Studie om hinder och möjligheter med strategierna Alla strategier hade både hinder och möjligheter Problematiska teman Konceptet för patientens bästa Medvetslöshet Den gyllene regeln Affective forecasting Funktionshinderparadoxen Fokuseringsillusionen Sanning, undanhållande av sanning och lögn Strategi Informera närstående Innebörd Motsatt fynd På ett ärligt sätt upprepat försöka att förmedla situationen till de närstående och förklara det som har hänt Att undanhålla sanningen från närstående 16

Sanning, sannfärdighet och lögn Sanning Objektiv Subjektiv Sannfärdighet Lögn Två huvudkategorier Sanningen framför allt Ett värde i sig själv Grund för tillit Undanhålla för att skydda Inte lägga extra börda på sorgen Invänta det rätta tillfället Inte vara budbärare av dåliga nyheter Ett värde i sig självt 17

Grund för tillit Inte lägga extra börda på sorgen Invänta det rätta tillfället 18

Inte vara en budbärare av dåliga nyheter Att säga sanningen eller inte Utgångspunkten Att säga sanningen eller inte Utgångspunkten En dynamisk rörelse 19

Att säga sanningen eller inte Utgångspunkten En dynamisk rörelse Argumenten Referenser Burton, C. R., Payne, S., Addington-Hall, J., & Jones, A. (2010). The palliative care needs of acute stroke patients: a prospective study of hospital admissions. Age & Ageing, 39(5), 554-559 Creutzfeldt, C. J., Longstreth, W. T., & Holloway, R. G. (2015). Predicting decline and survival in severe acute brain injury: the fourth trajectory. BMJ, 351, h3904. doi: 10.1136/bmj.h3904 Gray, N. A., Horton, J. R., Dionne-Odom, J. N., Smith, C. B., & Johnson, K. S. (2016). Update in Hospice and Palliative Care. J Palliat Med, 19(5), 559-565. doi: 10.1089/jpm.2016.0034 Regionala cancercentrum i samverkan. (2016). Palliativ vård i livets slutskede. Nationellt vårdprogram. Stockholm: Regionala cancercentrum i samverkan. Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede : vägledning, rekommendationer och indikatorer : stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2016). Nationella riktlinjer Utvärdering 2016 - Palliativ vård i livets slutskede - Sammanfattning med förbättringsområden [Elektronisk resurs]. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2016). Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Palliativ vård i livets slutskede - Indikatorer och underlag för bedömning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Socialstyrelsen. Sundelöf, Johan, & Thunberg, Karin. (2017). Palliationspraktikan. Del 1 - Fakta och kliniska reflektioner. Riga: Betaniastiftelsen. Svenska Palliativregistret. (2016). Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2015 (pp. 36). Referenser Referenser Rejnö, Å., Danielson, E., & von Post, I. (2013). The unexpected force of acute stroke leading to patients' sudden death as described by nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(1), 123-130. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01011.x Rejnö, Å., Berg, L., & Danielson, E. (2012). Ethical problems: In the face of sudden and unexpected death. Nursing Ethics, 19(5), 642-653. doi: 10.1177/0969733011412099 Rejnö, Å., Danielson, E., & Berg, L. (2013). Strategies for handling ethical problems in sudden and unexpected death. Nursing Ethics, 20(6), 708-722. doi: 10.1177/0969733012473770 Rejnö, Å., Danielson, E., & Berg, L. (2013). Next of kin's experiences of sudden and unexpected death from stroke - a study of narratives. BMC Nursing, 12(1), 13. doi: doi: 10.1186/1472-6955-12-13 Rejnö, Å., Berg, L., & Danielson, E. (2014). The narrative structure as a way to gain insight into peoples' experiences: one methodological approach. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(3), 618-626. doi: 10.1111/scs.12080 Rejnö, Å, & Berg, L. (2015). Strategies for handling ethical problems in end of life care: obstacles and possibilities. Nursing Ethics, 22(7), 778-789. doi: 10.1177/0969733014547972 Rejnö, Å., Silfverberg, G., & Ternestedt, BM. (2017). Reasoning about truth-telling in end-oflife care of patients with acute stroke. Nursing Ethics, 24(1), 100-110. doi: 10.1177/0969733016664974 Referenser 20