Komplikationer med det nya kontrollsystemet i PBL

Institutionen för Fastigheter och Byggande Examensarbete nr. 170 Samhällsbyggnad Mark- och Fastighetsjuridik Magisternivå, 30 hp Komplikationer med det nya kontrollsystemet i PBL Författare: Emma Thibblin Stockholm 2012 Handledare: Eidar Lindgren

Master of Science thesis Title Author Complications with the new inspection system in PBA Emma Thibblin Department Real Estate and Construction Management Master of Science thesis number 170 Supervisor Keywords Eidar Lindgren PBA, inspection supervisor, independent status, final clearance ABSTRACT The 2nd of May 2011 the new Planning and Building Act was entered into force, PBA (2010:900). It was an adaptation of the old Planning and Building Act, PBA (1987:10). PBA is the legislation which with other legislations are regulating all the planning and building in Sweden and it is the local building committee that make decisions regarding planning permission and supervision. The tenth chapter in PBA regulates the control system regarding these questions. This thesis aims to critically review this chapter and to analyze the law in the hope of discovering ambiguous regulations and possible solutions for these. The legislation has carefully been studied and analyzed together with the propositions. Six municipalities and six companies were interviewed. The interviews shows the complexity of the problems since neither the municipalities nor Boverket know how to interpret the law. The inspection supervisor s independent status towards the contractor, how the final clearance should be handled, the possibility for getting the final clearance in phases and the municipalities resources are some of the things discussed. Even though the change in the law was aiming to simplify the construction process the majority of the municipalities and companies thinks that that purpose will not be achieved. The change was necessary and contains some 2

improvements as the inspection supervisor needs independent status towards the contractor. However, there are some regulations that could be altered or clarified. A regulation about getting the final clearance in phases for big projects should be introduced and the general requirement for an inspection plan should be removed. There should be sanctions when the municipality delays the process time of ten weeks. Finally, the developer can act as the inspection supervisor as long as he does not have his own contractors. 3

Examensarbete Titel Författare Institution Examensarbete Magisternivå nummer Handledare Nyckelord Komplikationer med det nya kontrollsystemet i PBL Emma Thibblin Fastigheter och Byggande 170 Eidar Lindgren PBL, kvalitetsansvarig, självständig ställning, slutbesked SAMMANFATTNING Den 2 maj 2011 antogs den nya plan- och bygglagen, PBL (2010:900). Denna var en omarbetning från den tidigare PBL (1987:10). PBL är den lagstiftning som tillsammans med annan lagstiftning reglerar planering och byggande i Sverige och det är byggnadsnämnden i varje kommun som beslutar om frågor gällande lov, besked och tillsyn. Det tionde kapitlet i PBL reglerar kontrollsystemet kring dessa frågor. Arbetet syftar till att kritiskt granska och analysera denna lagtext i hopp om att upptäcka tvetydiga bestämmelser och eventuella lösningar till dessa. Lagtexten har noga studerats och analyserats samt förarbetena till denna. Intervjuer har genomförts med sex stycken kommuner och sex stycken företag. Intervjuerna visade på problematiken kring en del av bestämmelserna då varken kommunerna eller Boverket vet hur de ska tolkas. Den kontrollansvariges självständiga ställning gentemot utföraren, hur handläggningen av slutbeskeden ska hanteras, möjligheten för etappvisa slutbesked samt kommunernas resurser är några av de saker som diskuteras. Trots att syftet med lagändringen var att förenkla byggprocessen så tror majoriteten av de tillfrågade kommunerna och företagen att detta inte 4

kommer att uppfyllas. Lagändringen var dock nödvändig och innehåller klara förbättringar såsom att den kontrollansvarige måste ha en självständig ställning gentemot utföraren. Dock finns det bestämmelser som skulle kunna ändras eller förtydligas. En bestämmelse om etappvisa slutbesked vid stora projekt borde införas och det generella kravet på kontrollplan borde tas bort. Det borde införas sanktioner då kommunerna går över handläggningstiden på tio veckor. Slutligen föreligger det inga hinder för en byggherre att själv agera kontrollansvarig i de fall företaget ej har egen produktionspersonal. 5

FÖRORD Detta examensarbete har genomförts vid institutionen för Fastigheter och Byggande på Kungliga Tekniska Högskolan och är det sista ledet i civilingenjörsutbildningen inom Samhällsbyggnad. Arbetet har bedrivits under vårterminen år 2012. Jag vill tacka alla de kommuner och företag som har ställt upp på att intervjuas. Era åsikter är grunden för detta arbete och jag uppskattar det engagemang ni visat för arbetets syfte. Jag vill även tacka Besqab som låtit mig bedriva arbetet hos er och då särskilt Staffan Grundmark som bidragit med inspiration och vägledning genom arbetets gång. Jag vill slutligen tacka min handledare på KTH, Eidar Lindgren, för värdefulla synpunkter. Stockholm, maj 2012 Emma Thibblin 6

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 10 1.1 BAKGRUND 10 1.2 SYFTE 11 1.3 AVGRÄNSNING OCH METOD 11 1.4 DISPOSITION 12 2 BYGGKONTROLLSYSTEMET 14 2.1 PBL:S HISTORIA 14 2.2 BEHOVET AV ETT ÄNDRAT KONTROLLSYSTEM 15 2.3 KONTROLLSYSTEMETS UTFORMNING 16 2.4 GENOMGÅNG AV 10 KAP. PBL (2010:900) 17 2.4.1 10 KAP. GENOMFÖRANDET AV BYGG-, RIVNINGS- OCH MARKÅTGÄRDER, 1-2 17 2.4.2 STARTBESKED OCH SLUTBESKED 3-4 17 2.4.3 BYGGHERRENS ANSVAR FÖR KONTROLLEN AV GENOMFÖRANDET 5 18 2.4.4 KONTROLLPLAN 6-8 18 2.4.5 KONTROLLANSVARIGA 9-13 18 2.4.6 TEKNISKT SAMRÅD 14-21 19 2.4.7 FÖRFARANDET NÄR DET INTE BEHÖVS NÅGOT SAMRÅD 22 20 2.4.8 BYGGNADSNÄMNDENS STARTBESKED 23-25 20 2.4.9 UTSTAKNING 26 20 2.4.10 ARBETSPLATSBESÖK 27-28 21 2.4.11 KOMPLETTERANDE VILLKOR 29 21 2.4.12 SLUTSAMRÅD 30-33 21 2.4.13 BYGGNADSNÄMNDENS SLUTBESKED 34-37 22 2.5 ANSVARSFÖRDELNING 22 2.5.1 BYGGHERRE 22 2.5.2 BYGGNADSNÄMND 23 2.5.3 KONTROLLANSVARIG 23 7

2.6 SAMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE MELLAN PBL (1987:10) OCH PBL (2010:900) 24 3 RESULTAT 26 3.1 ALLMÄNT OM PBL (2010:900) 26 3.1.1 KOMMUN 26 3.1.2 FÖRETAG 27 3.2 TOLKNING AV KONTROLLSYSTEMET I 10 KAP. PBL - KOMMUN 28 3.3 TOLKNING AV KONTROLLSYSTEMET I 10 KAP. PBL - FÖRETAG 38 3.4 TOLKNING AV KONTROLLSYSTEMET I 10 KAP. PBL 45 4 DISKUSSION SAMT FÖRSLAG PÅ ÄNDRINGAR I KONTROLLSYSTEMET 48 4.1 SJÄLVSTÄNDIG STÄLLNING 48 4.2 CERTIFIERING AV KONTROLLANSVARIGA 51 4.3 KONTROLLPLAN 51 4.4 SLUTBESKED 52 4.5 UTAN DRÖJSMÅL OCH SKYNDSAMT 53 4.6 KOMMUNERNAS RESURSER 54 4.7 SANKTIONER 54 4.8 SLUTSATS 55 5 REFERENSER 57 BILAGA 1 - STARTBESKED 59 BILAGA 2 - SLUTBESKED 63 BILAGA 3 - KONTROLLPLAN 64 BILAGA 4 - EGENKONTROLL 67 BILAGA 5 - INTERVJUFRÅGOR KOMMUN 68 BILAGA 6 - INTERVJUFRÅGOR FÖRETAG 69 8

FÖRKORTNINGAR PBL BN KA SOU Plan- och bygglagen Byggnadsnämnden Kontrollansvarig Statens offentliga utredning ORDLISTA Boverket Boverket är en förvaltningsmyndighet som ansvarar för frågor kring bland annat planering, byggande och boendefrågor. Boverket ansvarar också för administrationen av statliga stöd inom sitt verksamhetsområde. Byggnadsnämnd Den nämnd som fullgör kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen. Ansvarar bland annat för frågor gällande lov, besked och tillsyn. PBL Kunskapsbank Boverkets vägledning för PBL som främst vänder sig till professionella användare. 9

1 INLEDNING Detta kapitel introducerar ämnet i form av en bakgrundsbeskrivning. Syftet med arbetet presenteras samt avgränsning och val av metod beskrivs. Dispositionen över arbetet redovisas också. 1.1 BAKGRUND Samhällsbyggande är en ständigt pågående process som påverkar samhällets alla medborgare. Plan- och bygglagen, PBL, är den lagstiftning som tillsammans med annan lagstiftning reglerar planering och byggande. Sveriges kommuner har en stark ställning vad gäller samhällsbyggande och utövandet av lagstiftningen. Det är nämligen byggnadsnämnden i varje kommun som fattar beslut om frågor gällande lov, besked och tillsyn. PBL (2010:900) antogs den 2 maj 2011 och är en omarbetning av PBL (1987:10). Den tidigare lagstiftningen har fått mycket kritik varpå flera utredningsförslag har framkommit i hopp om att förenkla och underlätta samhällsbyggandet. Dessa förslag har nu resulterat i en ny PBL som bland annat syftar till att förenkla, effektivisera men också utöka kontrollen för byggprocessen. PBL består av 16 kapitel där det tionde kapitlet behandlar genomförandefrågorna kring bygg-, rivnings- samt markåtgärder. När byggnadsnämnden givit bygg-, mark- eller rivningslov för en åtgärd så ska en kontrollplan upprättas. Byggnadsnämnden kallar, beroende på byggnadsverkets komplexitet till ett tekniskt samråd, alternativt utfärdas direkt ett startbesked. Under det tekniska samrådet ska byggherren samt den kontrollansvarige medverka. Den kontrollansvarige är den person som ska bistå byggherren att upprätta kontrollplan samt se till att de kontroller som finns föreskrivna utförs. Byggnadsnämnden ger sedan byggherren ett startbesked som beviljar denne att påbörja byggåtgärderna. Under arbetets gång ska byggnadsnämnden göra minst ett arbetsplatsbesök på byggarbetsplatsen. Då byggåtgärderna avslutas ska byggnadsnämnden kalla till slutsamråd. Under detta samråd gås det igenom hur kontrollplanen har 10

följts samt den dokumentation som har förts av den kontrollansvarige samt av byggnadsnämnden. Efter slutsamrådet ska sedan byggnadsnämnden, när alla krav och föreskrifter är uppfyllda, ge byggherren ett slutbesked som innebär att byggnadsverket får tas i bruk. I de fall då det inte krävs något tekniskt samråd och således inte heller någon kontrollansvarig, behöver heller inte något slutsamråd hållas. 1.2 SYFTE I 10 kap. PBL återfinns de bestämmelser som reglerar kontrollsystemet i ett byggprojekt. Syftet med examensarbetet är att kritiskt granska och analysera denna lagtext samt att införskaffa kommuners och byggherrars syn på lagändringen i form av intervjuer. Detta för att upptäcka och kartlägga tvetydiga och vaga bestämmelser som kan leda till tolkningssvårigheter och tillämpningsproblem. Syftet är även att hitta alternativa lösningar till dessa bestämmelser. 1.3 AVGRÄNSNING OCH METOD Detta examensarbete är av tidsskäl begränsat till kontrollsystemet i tionde kapitlet i PBL. En studie av hela lagändringen skulle varit för omfattande. Eftersom mycket av lagändringen rör kontrollsystemet samt på grund av dess betydelse i byggprojekt valdes enbart denna del av lagändringen ut för att studeras. Antalet intervjuer är även de baserade på den tid som avsatts för detta arbete. Examensarbetet inleddes med litteraturstudier där ett flertal rättskällor har studerats. Förarbeten har studerats i syfte att förstå motiven till lagen och hur lagstiftaren utformat den. Detta har även skapat en förståelse för de begrepp som används i lagtexten samt uppkomsten av dem. Lagtexten har parallellt med förarbetena studerats. Rättskällorna får anses utgöra en trovärdig grund för den teoretiska delen av detta arbete. De utgör även en tillförlitlig grund för att senare i arbetet kunna diskutera och föra välgrundade resonemang kring lagtexten. Boverkets PBL kunskapsbanken 11

har studerats i syfte att få en förståelse för hur PBL tillämpas i praktiken och hur lagtexten bör tolkas. Övrig litteratur i form av en handbok om nya PBL 1 samt publikationer av kommittén för kompetensinsatser kring nya PBL 2 har även studerats. Arbetet bygger på en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts för att insamla åsikter kring lagändringen. Sex stycken kommuner har intervjuats i egenskap av byggnadsnämnd och sex stycken företag har intervjuats i egenskap av byggherre. De intervjuade arbetar bland annat som byggnadsinspektörer, bygglovchef, bygglovshandläggare och projektledare. Kommunerna och företagen är alla placerade i Stockholmsregionen. Intervjufrågorna skiljde sig åt mellan kommun och företag då de i egenskap av byggnadsnämnd respektive byggherre har olika roller i byggprocessen, dock berörde samtliga frågor samma frågeställningar. En kvalitativ studie får anses vara bäst lämpad för den valda frågeställningen. Detta baserat på att det är en befintlig lagtext som ska studeras och analyseras samt att syftet är att kartlägga de kritiska och oklara delarna av lagtexten. Alternativet att välja en kvantitativ metod hade troligtvis begränsat den analytiska delen av arbetet och mer fokus hade hamnat på antalet kommuner och företag som innehar en specifik åsikt. Det kan givetvis vara till nytta att ha kännedom om resultaten från intervjuerna var spridda, men det är inte där syftet med detta arbete återfinns. 1.4 DISPOSITION Den inledande delen av rapporten, andra kapitlet, består av ett teorikapitel som beskriver PBL:s historia och behovet av ett ändrat kontrollsystem. Vidare beskrivs byggprocessen varpå det görs en genomgång av den nya lagstiftningen samt en jämförelse mellan PBL (1987:10) och PBL 1 Nancy Mattsson, Carl-Gustaf Hagander, En handbok om nya PBL och samhällsbyggande, Svensk Byggtjänst, Stockholm, 2011 2 Kommittén är av regeringen tillsatt för att underlätta införandet av den nya lagen. Särskild utredare i kommittén är Janna Valik. 12

(2010:900). Tredje kapitlet redovisar och beskriver resultaten från de genomförda intervjuerna. Efterföljande kapitel är en diskussionsdel där resultatet diskuteras samt kontrollsystemet i stort. 13

2 BYGGKONTROLLSYSTEMET Detta kapitel inleds med en tillbakablick över plan- och bygglagstiftningens historia och sedan en beskrivning av behovet av ett ändrat kontrollsystem samt kontrollsystemets utformning. Därefter följer en genomgång av hur byggprocessen ser ut med dess kontrollsystem. Sedan följer en genomgång av PBL (2010:900) och dess bestämmelser samt en beskrivning av hur ansvarsfördelningen ser ut mellan byggherre, byggnadsnämnd och kontrollansvarig. Avslutningsvis görs en jämförelse mellan PBL (1987:10) och PBL (2010:900). 2.1 PBL:S HISTORIA Den svenska plan- och bygglagstiftningen har förändrats många gånger. Nedan följer en beskrivning av huvuddragen i lagstiftningens historia. Den första lagen kom år 1874 och den grundar sig på lagstiftning från år 1290. 3 Byggnadsstadgan som trädde i kraft år 1874 syftade till stor del till att reglera brandskydd. 4 År 1947 trädde en ny byggnadslag i kraft, vilken kom att gälla till år 1987. 1947 års byggnadslag innehöll bestämmelser om begränsningar för markägaren att få bebygga sin fastighet som denna själv ville. År 1972 skärptes denna bestämmelse och det blev då ett krav att all nybyggnation skulle uppfylla ett antal lämplighetskrav med beaktande av de allmänna intressena. PBL (1987:10) trädde sedan i kraft år 1987 och hade då utarbetats under mer än 20 år. 5 Samrådskretsen utökades och även skyldigheten att samråda, vilket var en effekt av de värderingar som samhället utgjordes av under 70-talet, nämligen demokrati och 3 Mynewsdesk, Handbok om nya PBL ett viktigt stöd i lagtolkningen, 2011, hämtad 2011-10-26 från http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/svensk_byggtjanst/pressrelease/view/handbok-om-nya-pbl-ettviktigt-stoed-i-lagtolkningen-655481 4 Staffan Westerlund, Grunderna i plan- och marklagstiftningen, Naturskyddsföreningen, Västervik, 1992, s. 31 ff. 5 Nancy Mattsson, Carl-Gustaf Hagander, PBL 2010 - En handbok om nya PBL och samhällsbyggande, Svensk Byggtjänst, Stockholm, 2011, s. 126. 14

medborgarinflytande. År 1996 skedde en stor förändring i lagen gällande kontrollsystemet. Nu fick byggherren själv ansvara för kontrollen av att byggprojekt genomfördes enligt de då gällande bestämmelserna. Byggnadsnämndens uppgift sträckte sig då endast till att granska byggherrens egenkontroll. Efter två stycken utredningar 6, tre stycken kommittédirektiv 7, en lagrådsremiss 8 samt två stycken propositioner 9 från Socialdepartementet antogs sedan PBL (2010:900). Figur 1. Några milstolpar i den svenska plan- och bygglagstiftningen. 2.2 BEHOVET AV ETT ÄNDRAT KONTROLLSYSTEM Till grund för den nya lagen ligger 250 föreslagna lagändringar, utarbetade av främst PBL-kommittén, Byggprocessutredningen samt Boverket. 10 Dessa utarbetades under fyra års tid utifrån de frågeställningar som de offentliga utredningarna resulterat i. En av anledningarna till dessa frågeställningar och förslag var att kontrollsystemet ansågs vara oklart. Kontrollsystemet i 10 kap. PBL har fått 20 stycken nya bestämmelser och 21 stycken är omarbetade bestämmelser från PBL (1987:10). Utöver det rent moderniserande syftet med lagen är intentionen att förenkla reglerna för att öka förutsägbarheten i tillämpningen. Med enklare och tydligare regler kan genomförandeskedet lättare prognostiseras. Syftet är även att skärpa byggherrens kontroll samt öka byggnadsnämndens tillsyn i form av till exempel arbetsplatsbesök. 6 SOU 2005:77, SOU 2008:68 7 Dir. 2002:97, Dir. 2007:136, Dir. 2008:50 8 En enklare plan- och bygglag 9 Prop. 2006/07:122, Prop. 2009/10:170 10 Prop. 2009/10:170, s. 127 15

2.3 KONTROLLSYSTEMETS UTFORMNING Byggprocessen är en komplicerad process med många inblandade parter. Genom en bra kontroll genom hela byggprocessen kan kvaliteten säkerställas och få en hög lägsta nivå. Det nya kontrollsystemet innehåller flera nya moment och ställer högre krav på både byggherren och byggnadsnämnden men också den kvalitetsansvarige. Systemet är utformat för att säkerställa kvaliteten genom hela byggprocessen i form av utökad kontroll från byggnadsnämnden och den kvalitetsansvarige. Det hela tar sin början i att byggherren väljer att utföra en lovpliktig åtgärd på sin fastighet. Bygg-, rivnings- och marklov är de tre slag av lov som finns. Ansökan om lov skickas till byggnadsnämnden i den kommun som bygget ska bedrivas. Ansökan ska vara skriftlig och ska innehålla de ritningar, beskrivningar samt övriga uppgifter som krävs för att kunna fatta ett beslut. 11 Ansökan ska även innehålla förslag på kontrollansvarig samt nödvändig information för beslut om startbesked. Handläggningstiden för lov är tio veckor, räknat från att en komplett ansökan inkommit. 12 Om det föreligger skäl för förlängning på grund av att det är nödvändigt för utredningen, ska den sökande meddelas detta innan de första tio veckorna passerat och även skälet till detta. Nedan följer en figur över hur kontrollsystemet är uppbyggt, se figur 2. En genomgång av dessa moment görs i nästkommande avsnitt. 11 9 kap. 21 PBL. 12 9 kap. 27 PBL. 16

Figur 2. Schematisk bild över kontrollsystemet i byggprocessen. 2.4 GENOMGÅNG AV 10 KAP. PBL (2010:900) PBL (2010:900) är, som tidigare nämnts, en omarbetning av PBL (1987:10). Nedan följer en genomgång av bestämmelserna i kapitel tio. 2.4.1 10 KAP. GENOMFÖRANDET AV BYGG-, RIVNINGS- OCH MARKÅTGÄRDER, 1-2 Kapitlet innehåller bestämmelser kring förutsättningarna för att få påbörja somliga åtgärder, start- och slutbesked, byggherrens ansvar, kontrollplan, kontrollansvariga, tekniskt samråd, utstakning, arbetsplatsbesök samt slutsamråd. Om inte annat anges ska åtgärder som avser byggnadsverk, tomt eller allmän plats genomföras så att de inte strider mot det beviljade lovet eller gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. 2.4.2 STARTBESKED OCH SLUTBESKED 3-4 Byggnadsnämnden måste besluta om startbesked innan en åtgärd får påbörjas. 13 Likaså måste de utfärda ett slutbesked innan ett byggnadsverk 13 Se bilaga 1 för exempel på startbesked. 17

får tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked. 14 Dock får kommunen här besluta annat om de så vill. Det är alltså möjligt att, med byggnadsnämndens godkännande, ta ett byggnadsverk i bruk innan ett slutbesked har utfärdats. Detta möjliggör etappvis ibruktagande. Med andra ord så kan en byggherre tillåta inflyttning av färdiga bostäder innan hela byggprojektet är avslutat. 2.4.3 BYGGHERRENS ANSVAR FÖR KONTROLLEN AV GENOMFÖRANDET 5 Byggherren ansvarar för att åtgärden som utförs uppfyller de krav och genomförs enligt bestämmelserna i PBL samt de föreskrifter eller beslut som har utfärdats med stöd av PBL. Byggherren ska även se till att den kontrollplan som har upprättats och fastställts i samband med startbeskedet följs. 2.4.4 KONTROLLPLAN 6-8 Byggherren ska se till att kontrollplanen innehåller information om vilka kontroller som ska utföras och av vem, vad kontrollerna avser och vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden. 15 Vidare så ska kontrollplanen vara anpassad till det enskilda fallet och således ha den grad av detaljering som är nödvändig för att säkerställa de krav som måste uppfyllas. Det ska även framgå i vilken omfattning som kontrollen ska utföras inom ramen för byggherrens egenkontroll samt av någon som har särskild sakkunskap och erfarenhet. Sakkunnigheten ska styrkas med ett certifikat utfärdat av ett ackrediterat organ. 2.4.5 KONTROLLANSVARIGA 9-13 För kontrollerna som avses i föregående stycke ska det finnas en kontrollansvarig som kan styrka sin kunskap med ett certifieringsbevis. Den kontrollansvarige ska ha en självständig ställning i förhållande till den som 14 Se bilaga 2 för exempel på slutbesked. 15 Se bilaga 3 för exempel på kontrollplan. 18

utför den åtgärd som ska kontrolleras. I de fall då det finns fler än en kontrollansvarig ska byggherren se till att det finns en samordnare bland dessa. Vid små ändringar som avser en- eller tvåbostadshus behövs inte någon kontrollansvarig, om inte byggnadsnämnden beslutar annat. Den kontrollansvariges uppgift är att hjälpa byggherren att åstadkomma förslag till den kontrollplan som ska upprättas, se till att kontrollplanen följs och att de kontroller som ska göras enligt denna utförs. Den kontrollansvarige ska även närvara vid tekniska samråd, kontroller samt byggnadsnämndens arbetsplatsbesök. Den kontrollansvarige ska även avge ett utlåtande som kommer ligga till grund för slutbeskedet. Utlåtandet ska överlämnas till både byggherren samt byggnadsnämnden. 2.4.6 TEKNISKT SAMRÅD 14-21 Byggnadsnämnden ska efter att lov har getts eller anmälan inkommit skriftligen kalla till tekniskt samråd. Tekniskt samråd ska hållas i de fall då det krävs en kontrollansvarig, om samrådet inte är uppenbart obehövligt eller om byggherren begär det. Om samrådet avser en åtgärd som berör övriga myndigheter eller försäkringsgivare ska även dessa ges tillfälle att yttra sig. Byggherren ska vid det tekniska samrådet överlämna ett förslag till en sådan kontrollplan som krävs enligt 6. De tekniska handlingar som krävs för att byggnadsnämnden ska kunna pröva frågan om startbesked ska också överlämnas. Vid samrådet ska arbetets planering och organisation gås igenom samt byggherrens förslag till kontrollplan och övriga inlämnade handlingar. Behovet av att byggnadsnämnden ska göra arbetsplatsbesök, byggfelsförsäkring, färdigställandeskydd samt utstakning ska också tas upp under samrådet. Till sist ska även byggnadsnämndens behov av därutöver nödvändiga handlingar för beslutet om kontrollplan och startbesked samt behovet av ytterligare sammanträden diskuteras. Om byggnadsnämnden anser att de åtgärder som samrådet avser kräver ytterligare tillstånd eller anmälan till någon myndighet ska nämnden underrätta byggherren om detta under det tekniska samrådet. Det är byggnadsnämndens uppgift att föra protokoll över samrådet. 19

2.4.7 FÖRFARANDET NÄR DET INTE BEHÖVS NÅGOT SAMRÅD 22 I de fall något tekniskt samråd ej behövs ska byggnadsnämnden antingen i samband med beslutet om lov eller snarast därpå eller efter att anmälan inkommit ge startbesked eller förelägga byggherren att skicka in ytterligare handlingar som behövs för att kunna besluta om startbesked. Om byggnadsnämnden anser att de åtgärder som samrådet avser kräver ytterligare tillstånd eller anmälan till någon myndighet ska nämnden underrätta byggherren om detta. 2.4.8 BYGGNADSNÄMNDENS STARTBESKED 23-25 Med startbesked godkänner byggnadsnämnden att en åtgärd får påbörjas. I startbeskedet fastställer byggnadsnämnden kontrollplanen, bestämmer eventuella villkor för att få påbörja åtgärden, bestämmer villkor och tidpunkt för eventuell utstakning samt vilka handlingar som ska inlämnas för att byggnadsnämnden ska kunna fatta ett beslut om slutbesked. Slutligen ska byggnadsnämnden ge upplysningar om krav enligt annan lagstiftning. Den dag då beslutet om lov upphör att gälla upphör även startbeskedet. Gäller startbeskedet en anmälningspliktig åtgärd upphör startbeskedet att gälla två år efter det att det utfärdades. Om arbetet har påbörjats men ej avslutats då startbeskedet upphör att gälla ska byggnadsnämnden kalla till ett nytt tekniskt samråd, om det behövs. Om det föreligger förutsättning för slutsamråd får byggnadsnämnden istället kalla till ett sådant. 2.4.9 UTSTAKNING 26 När byggnadsnämnden utfärdat ett startbesked ska de skyndsamt och inom tiden som anges i startbeskedet staka ut och märka ut höjdläget för byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen. 20

2.4.10 ARBETSPLATSBESÖK 27-28 Byggnadsnämnden ska minst en gång efter det att startbesked utfärdats besöka arbetsplatsen. Detta ifall startbeskedet har föregåtts av ett tekniskt samråd och att besöket inte kan anses obehövligt. Dock ska ett arbetsplatsbesök alltid göras om det är fråga om ett stort eller komplext byggprojekt eller om byggherren och byggnadsnämnden kommit överens om att ett sådant ska göras. Under besöket ska byggnadsnämnden föra protokoll, vilket sedan ska skickas till byggherren och den kontrollansvarige. 2.4.11 KOMPLETTERANDE VILLKOR 29 Om villkor behövs för att uppfylla kraven enligt PBL eller föreskrifter av lagen eller behovet av villkor inte kunde förutses när startbeskedet utfärdades kan byggnadsnämnden besluta om kompletterande villkor för bygg- eller rivningsåtgärderna eller för kontrollen. 2.4.12 SLUTSAMRÅD 30-33 I samband med att byggåtgärderna avslutas, under förutsättning att ett tekniskt samråd hållits, ska byggnadsnämnden skriftligen kalla till ett slutsamråd, om det inte är uppenbart obehövligt. Kallelsen ska skickas till byggherren, den kontrollansvarige samt övriga som byggnadsnämnden anser bör ges tillfälle att delta. Vanligtvis ska slutsamrådet hållas på arbetsplatsen där åtgärderna genomförts. Vid samrådet ska kontrollplanen och eventuella villkor gås igenom samt avvikelser från de krav som åtgärderna var befästade med. Den kontrollansvariges utlåtande samt dennes och byggnadsnämndens dokumentation över besök på arbetsplatsen och dess utförande ska även gås igenom. Slutligen ska behov av andra åtgärder samt förutsättningarna för ett slutbesked gås igenom. Det är byggnadsnämnden som ska föra protokoll över slutsamrådet. 21

2.4.13 BYGGNADSNÄMNDENS SLUTBESKED 34-37 I likhet med startbeskedet ska byggnadsnämnden godkänna att åtgärderna anses vara slutförda och att byggnadsverket får tas i bruk. Detta kräver att byggherren har visat att alla krav som åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet och villkoren var befästade med är uppfyllda och att byggnadsnämnden inte funnit skäl att ingripa. Om det finns försumbara brister i uppfyllandet får ett slutbesked utfärdas ändå. Byggnadsnämnden ska då göra de anmärkningarna som behövs med anledning av bristerna. Om det finns brister i uppfyllandet men dessa inte är försumbara eller att kontroller behöver göras i ett senare skede kan byggnadsnämnden utfärda ett interimistiskt slutbesked. Detta besked är då beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs senare. Byggnadsnämnden prövar sedan återigen frågan om slutbesked. Byggnadsnämnden ska så snart de fått in eller skaffat sig den informationen som behövs, pröva frågan om slutbesked. Handläggningen av slutbeskedet ska ske skyndsamt. 2.5 ANSVARSFÖRDELNING 2.5.1 BYGGHERRE Byggherren definieras i 1 kap. 4 PBL som den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Enligt 10 kap. 5 PBL är det byggherren som ansvarar för kontrollen av genomförandet. Byggherren ska se till att åtgärderna som genomförs utförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden. Om åtgärden kräver lov eller anmälan ska den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden har fastställt i startbeskedet. 22

2.5.2 BYGGNADSNÄMND Det är, som tidigare nämnts, byggnadsnämnden i varje kommun som fattar beslut om frågor gällande lov, besked och tillsyn. 16 Byggnadsnämnden är en egen myndighet och ska, för att kunna fullfölja sina uppgifter, ha minst en arkitektutbildad anställd samt personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som krävs för arbetet enligt PBL. 17 Byggnadsnämndens arbetsmoment har, i och med den nya lagstiftningen, utökats genom att fler samråd ska hållas, start- och slutbesked har införts och minst ett arbetsplatsbesök ska göras. 2.5.3 KONTROLLANSVARIG År 1995 infördes begreppet kvalitetsansvarig i den då gällande PBL (1987:10). 18 Vid den tidpunkten ändrades kontrollsystemet från det tidigare obligatoriumet att ha en ansvarig arbetsledare. Arbetsledarens uppgift hade varit att leda och utöva tillsyn över arbetena för att se till så att de genomfördes enligt gällande reglemente. Då dennes arbetsuppgifter felaktigt tolkades som att personen var byggnadsnämnden till hjälp avskaffades kravet på arbetsledaren och det nya begreppet kvalitetsansvarig infördes. Syftet var att införa tydligare roller och arbetsuppgifter samt poängtera att den kvalitetsansvarige inte ansvarar för att bygglovet följs och att bygget följer föreskrivna regler. Dess arbetsuppgifter sträckte sig till att se till så att byggherrens egenkontroll var tillräcklig. I den kvalitetsansvarige uppgift låg även att säkerställa att byggherrens egenkontroll innefattade entreprenörens arbeten alternativt att entreprenören hade en acceptabel egenkontroll. Krav på självständighet mellan den kvalitetsansvarige och entreprenören förelåg inte. Begreppet kvalitetsansvarig ansågs precis som begreppet arbetsledare vara missvisande då den kvalitetsansvarige ej ansvarade för varken kontroll eller 16 Boverket. 17 Mattsson och Hagander, s. 164. 18 SOU 2005:77, s. 672 23

kvalitet. 19 Intentionen var att öka byggherrens kännedom om egenkontroll och på det sättet minska behövligheten av en myndighetskontroll. Med detta som bakgrund ändrades begreppet i nya PBL från kvalitetsansvarig till kontrollansvarig. Den kontrollansvariges uppgift är idag, vilket nämnts tidigare, att bland annat bistå byggherren med att upprätta en kontrollplan och se till så att denna följs. Nu krävs det även att den kontrollansvarige har en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Det finns övergångsbestämmelser angående certifieringen vilket betyder att kravet på certifiering gäller från och med 1 januari 2013. 20 Till dess kan kommunerna göra undantag från kravet på certifiering, dock måste det finnas särskilda skäl till detta och personen måste ha arbetat som kontrollansvarig enligt PBL (1987:10). Ett giltigt skäl kan vara att det inte finns någon certifierad kontrollansvarig inom skäligt avstånd. 2.6 SAMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE MELLAN PBL (1987:10) OCH PBL (2010:900) När lov hade givits enligt PBL (1987:10) så skulle byggherren, minst tre veckor innan arbetena påbörjats, göra en anmälan till byggnadsnämnden om lovet bland annat gällde uppförande eller tillbyggnad av en byggnad. 21 Idag ska istället byggnadsnämnden efter att bygglov givits kalla till tekniskt samråd. Däremot finns det idag en anmälningsplikt för icke lovpliktiga åtgärder. 19 SOU 2005:77, s.673 20 PBL Kunskapsbanken, Kontrollansvariga och deras uppgifter 21 9 kap. 2 PBL (1987:10) 24

Då anmälan inkommit skulle sedan byggnadsnämnden skyndsamt låta staka ut byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen. 22 Detta i likhet med nu gällande lag. Då anmälan inkommit skulle även byggnadsnämnden skyndsamt kalla till byggsamråd. 23 Detta byggsamråd kan jämföras med dagens tekniska samråd. Skillnaden mellan dessa samråd är dock att det tekniska samrådet har en tydlig agenda och det blir således tydligare vad som ska diskuteras under samrådet. I samband med byggsamrådet eller snarast därefter skulle byggnadsnämnden sedan besluta om en kontrollplan. 24 Här finns det tydliga skillnader mellan den tidigare och den nu gällande lagen. Bestämmelsen angående upprättande av kontrollplan innehöll inga vidare direktiv över vad den skulle innehålla. Vilken kontroll som skulle utföras, vilka intyg och övriga handlingar som ska företes för nämnden samt vilka anmälningar som ska göras till nämnden var det som kontrollplanen skulle redovisa. Kontrollerna kunde utföras genom dokumenterad egenkontroll eller av fristående sakkunniga. Idag är kraven mer specificerade och det räcker inte med att redovisa vilka kontroller som ska utföras utan även hur de ska utföras. När sedan byggherren hade uppfyllt kraven i kontrollplanen skulle byggnadsnämnden utfärda ett slutbevis. 25 Dock förelåg inga sanktioner för byggherren om byggnadsverket togs i bruk innan slutbeviset vilket ledde till att byggherren saknade incitament för att vilja få ut ett slutbevis. Detta problem hoppas nu vara löst i och med det användarförbud som föreligger innan slutbesked givits. 22 9 kap. 6 PBL (1987:10) 23 9 kap. 7 PBL (1987:10) 24 9 kap. 9 PBL (1987:10) 25 9 kap. 10 PBL (1987:10) 25

3 RESULTAT I detta kapitel redovisas och beskrivs resultaten från de genomförda intervjuerna. 26 Först följer en genomgång av resultaten från kommunerna varpå resultaten från företagen sedan följer. Texten som följer tabellerna är dessa kommuners och företags åsikter och således inte faktum. Därpå görs en generell tolkning av hur lagtexten bör tolkas utifrån förarbetena samt Boverkets föreskrifter. 3.1 ALLMÄNT OM PBL (2010:900) Intervjuerna inleddes med en generell fråga om vilka delar av nya plan- och bygglagen som kommunerna och företagen anser vara kritiska 3.1.1 KOMMUN Tabell 1. Vilka anser ni vara de kritiska delarna av nya PBL? HUDDINGE VAXHOLM LIDINGÖ TÄBY SOLNA NACKA Delgivningen och kungörelserna. Det är mycket som vi inte vet hur vi ska tolka. T.ex. byggsanktionsavgifterna. Expedieringsreglerna och sanktionsavgifterna. Delgivningen. Sanktionsavgifterna. Allting blir otroligt byråkratiskt, t.ex. att det alltid behövs en kontrollplan och att det alltid krävs startbesked. Det alla kommuner hade gemensamt var att de alla uppfattade att delgivningen kan komma att ta väldigt mycket tid. Nacka kommun ansåg att det kommer bli otroligt mycket pappersarbete, där byråkratin inte kommer gagna slutkvalitéten på bygget. Som exempel nämndes att det alltid behövs en kontrollplan. I många små ärenden finns inget som egentligen behöver kontrolleras. Det konstaterades även att kravet om att det är byggherren själv som ska upprätta en kontrollplan inte fungerar i praktiken. Många vet 26 Se bilaga 5 och 6 för samtliga intervjufrågor. 26

inte vad en kontrollplan är. Nacka kommun har upprättat exempel på kontrollplaner för att underlätta framtagandet av kontrollplaner men dessa täcker inte alla småärenden varpå byggherren behöver hjälp med att utforma dessa. Fortsättningsvis framförde Nacka kommun att det generella kravet på startbesked även det är onödigt och slöseri med byggherrens pengar. Givetvis så är det bra att det i de fall det verkligen behövs en kontrollplan nu är ett krav, problematiken ligger i att det är ett generellt krav. Lidingö stad framförde att arbetet i vissa fall kan bli övermäktigt då ett beslut är taget och alla grannar ska informeras. Likaså anförde Vaxholm kommun som menade att ifall man ska följa upp expedieringsreglerna till lagens bokstav så kan det bli tusentals personer som ska ha de här expedieringarna. Solna stad anförde att det kan bli dyrt med sanktionsavgifterna för byggherren. Vaxholm kommun nämnde också detta då det beroende på hur man läser lagtexten kan bli väldigt dyrt vid till exempel installation av eldstad i flerbostadshus då sanktionsavgiften är i direkt relation till ytan. Huddinge kommun påpekade också det faktum att sanktionsavgiften är i direkt relation till ytan och att det således blir svårt att ta ut en avgift för till exempel en skylt. 3.1.2 FÖRETAG Tabell 2. Vilka anser ni vara de kritiska delarna av nya PBL? BESQAB KA:s roll ej utredd ännu samt hur slutbeskeden kommer fungera. FAMILJE- BOSTÄDER Möjligheterna att förkorta planprocessen och förbättringarna vad avser en bättre sammanhållen bygglovsprocess. NCC JÄRNTORGET VEIDEKKE JM Slutintyg innan ibruktagande och krav på certifierin g av KA. Initialt finns det en brist på certifierade kontrollansvariga. Att inte byggnaden får tas i bruk innan BN givit slutbesked. Snabbare beslut om bygglov (max 10v) Kontrollsystemet utvecklas. Slutbesked krävs för att ta byggnad i bruk 27

Järntorget tror att bristen på certifierade kontrollansvariga kommer drabba privatpersoner allra hårdast. Veidekke framhåller problematiken med slutbesked, det kommer att försvåra etappindelning och inflyttning. Detta nämner även JM och Besqab som en kritisk punkt. 3.2 TOLKNING AV KONTROLLSYSTEMET I 10 KAP. PBL - KOMMUN Tabell 3. Kommer lagändringen att förenkla byggprocessen? HUDDINGE VAXHOLM LIDINGÖ TÄBY SOLNA NACKA Nej Det finns detaljer som blivit bättre men på det hela taget tror jag inte det. Nej Det går inte att avgöra idag men det kommer hur som helst att ta ett par år innan det sitter. För de små byggherrarna så har det blivit enklare men inte för professionella byggherrar. Nej Som det går att utläsa ur tabellen tror alla mer eller mindre att byggprocessen inte kommer att förenklas. Täby tror att det så småningom kommer att sätta sig och att det kommer kännas bättre när alla hunnit vänja sig vid den nya lagen. Solna menar att det är lättare för byggherren att veta i vilken ordning saker och ting ska ske, till exempel att byggnationen inte får påbörjas innan byggherren fått ett startbesked och att byggnadsverket inte får tas i bruk innan slutbesked givits. Dock har lagändringen medfört andra moment än tidigare vilket troligtvis inte förenklar byggprocessen. Nu måste till exempel tillgängligheten prövas i lovet vilket leder till att projekteringen måste tidigareläggas och kan inte göras under resans gång, som det tidigare gjorts. Dock har det förenklats för den icke professionella byggherren i det avseendet att förut kunde beslut om lov tas, varpå det gick vidare till samråd och där det sedan visade sig att byggnaden inte uppfyllde kraven för tillgänglighet. Detta kommer inte hända med den nya lagstiftningen, säger Solna. 28

Tabell 4. Enligt 10 kap. 14 ska byggnadsnämnden utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan kommit in kalla till ett sammanträde för tekniskt samråd. Vad räknas som utan dröjsmål? HUDDINGE VAXHOLM LIDINGÖ TÄBY SOLNA NACKA När man skickar ut beslutet om bygglov kallar man till samråd eller iaf uppmanar de att ta kontakt med oss. När lovet är expedierat så kontaktas byggherren och KA:n. Det handlar om ca. en vecka. Kallelsen skickas i samband med det beviljade bygglovet. Det sker, om inte samma dag, så dagen efter att bygglovet är beviljat. När lovet är beviljat så får vi direkt ett mail från handläggaren och vi kallar då till samråd så fort som möjligt. Vi gör som det står i lagen och kallar till samråd när bygglovet har givits. Problemet är att de tiderna aldrig fungerar. I denna fråga var samtliga kommuner överens. Alla ansåg att kallelsen skulle göras i samband med det beviljade bygglovet. Dock konstaterade Nacka att det aldrig fungerar för att tiden får alltid bokas om. Förut uppmanades byggherren att ta kontakt med kommunen för att boka en tid för samråd. Detta får inte längre göras varpå det blir onödiga samtal och mailkorrespondens innan en tid kan bokas, säger Nacka. Lidingö påpekade också detta och menar att det är bättre att byggherren kommer med förslag på tid för samråd istället för att kommunen föreslår en tid som ingen kan. Tabell 5. Enligt 10 kap. 37 ska handläggningen av slutbeskedet ske skyndsamt. Vad räknas som skyndsamt? HUDDINGE VAXHOLM LIDINGÖ TÄBY SOLNA NACKA Vi har inte haft något slutsamråd än, men om de har skickat in alla handlingar så borde man kunna besluta om slutbesked i samband med slutsamrådet. Vi har inte haft något slutsamråd än, men har vi fått in alla handlingar som behövs så skickar vi iväg en kallelse. Det handlar om ca en vecka. Vi har inte haft något slutsamråd än, men vi arbetar för att få in en rutin för det. Det bör ske inom en vecka. Vi har slutsamråd på arbetsplatsen och om man redan då får in alla handlingar kan ett beslut fattas snabbt. Vi har inte haft något sådant ännu men jag tror att det kommer bli väldigt svårt att handlägga skyndsamt. De flesta kommuner påpekade att de ännu inte haft något slutsamråd. Huddinge, Vaxholm, Täby och Solna var överens om att det borde kunna gå 29

relativt snabbt, under förutsättning att alla handlingar inkommit. Nacka var dock något mer kritisk till hur detta ska gå till i praktiken. Till exempel så diskuteras det hur det ska gå till vid stambyten i flerbostadshus, ifall det då omfattas av att byggnadsverket ej får tas i bruk innan slutbesked, eller om kommunen måste skriva att det ej får spolas i rören innan slutbesked, säger Nacka. Nacka förklarar också att alla tjänstemän tillämpar inte lagen på samma sätt. Några skriver i startbeskedet, på grund av att de inte tycker att det är rimligt att göra på något annat sätt, att byggnadsverket får tas i bruk innan slutbesked har givits. Detta menar Nacka slår undan benen på hela lagstiftningen eftersom den enda moroten med att få ett slutbesked är att få flytta in. Nacka konstaterar också att vägledningen från Boverket och Socialdepartementet är väldigt sparsam. Nacka sammanfattar lagändringen som en skrivbordsprodukt framställd av skrivbordsmänniskor. Tabell 6. Skulle ni arbeta annorlunda om bestämmelserna var förknippade med sanktioner? HUDDINGE VAXHOLM LIDINGÖ TÄBY SOLNA NACKA Jag tror att många tycker det är jobbigt att det är tio veckor och det skulle inte bli bättre om det dessutom var förknippat med pengar. Nej, det skulle endast ha en marginell påverkan. Svårt att svara på, men det som åläggs oss ska vi göra. Nej, det tror jag inte. Nej, det tror jag inte. Nej. Solna framhåller att det troligtvis inte skulle vara någon skillnad på arbetssättet ifall bestämmelserna i PBL var förknippade med sanktionen, då de försöker handlägga ärendena så snabbt som möjligt ändå. Dock skulle det inte vara fel med sanktioner för det ska inte gå att göra som man vill utan att det får konsekvenser. Om något är fel så måste det vara kännbart, tycker Solna. Nacka konstaterar att det kan bli problem med handläggningstiden på tio veckor under sommaren ifall ärendet måste upp till byggnadsnämnden. Då det sista nämndsammanträdet är kring den 15 juni och det första efter sommaren i början av september blir handläggningstiden alltför lång. Detta 30

är en svag punkt som även diskuterats med byggnadsnämnden, dock var de inte villiga att sätta in ett extra möte under sommaren sist detta diskuterades, säger Nacka. Tabell 7. Hur ser ni på etappvisa slutbesked? HUDDINGE VAXHOLM LIDINGÖ TÄBY SOLNA NACKA Vi har funderat kring det här och kommit fram till att vi måste erbjuda etappvisa slutbesked, det kan ju ta flera år innan sista flerfamiljshuset är byggt. Ca 90 % är enbostadshus här men vi hoppas på att det kommer en lagändring alternativt att någon kommun upparbetar bra rutiner innan det blir aktuellt för oss. Alternativet att dela upp bygglovet skulle bli byråkratiskt. Vi har inte stött på det ännu, vi får ta ställning till det när det blir aktuellt. Det skulle vara omöjligt att jobba utan det så det tillämpar vi absolut. Vi har en pågående debatt om detta då åsikterna skiljer sig åt. Vaxholm berättar att i deras kommun så förekommer det främst enbostadsbebyggelse. Om inte någon annan kommun hinner upparbeta bra rutiner angående slutbeskedet innan det blir aktuellt för oss, så får rättspraxis visa vägen. Dock har det inte varit mycket rättsfall på liknande situationer tidigare. Det krävs antagligen att någon större kommun vägrar ett ge ett etappvis slutbesked på ett stort objekt för att rättspraxis ska utvecklas. Risken är att det inte händer och att kommunerna fortsätter säga olika, konstaterar Vaxholm. Då ingen av kommunerna tillämpat det ännu så är svaren på frågan något ovissa. Solna är dock bestämd i sin ståndpunkt att de måste tillämpa det. Med den byggnationen vi har så finns det inte något alternativ, det skulle vara omöjligt att inte erbjuda det för ett hus med 200 lägenheter då de boende aldrig kommer att flytta in samtidigt, säger Solna. Solna menar att det är mer tidsödande att inte tillåta etappvisa slutbesked. Om byggherren tar byggnadsverket i bruk innan slutbeskedet så måste kommunen först gå ut och titta, sedan ålägga de en byggsanktionsavgift. Byggsanktionsavgiften innebär först en skrivelse till nämnden, sedan är det presidieberedning, 31

vilket nästan alla kommuner har, och sedan går ärendet upp i nämnden. Allt detta tar väldigt mycket tid och kan förhindras genom att det tekniska samrådet planeras väl så att byggherren vet vilka handlingar som måste inkomma för att slutbesked ska kunna ges. Solna framhåller en förståelse för att kommuner resonerar på ett annat sätt men anser att det inte är någon bra väg att gå då det är kommunerna själva som kommer att drabbas av att byggherren tar byggnadsverket i bruk innan slutbeskedet. Att ligga steget före, vara tydlig och att ge mer service gör enligt Solna arbetet mycket enklare. Tabell 8. Hade ni velat se att etappvisa slutbesked uttryckligen var reglerat i lagen? HUDDINGE VAXHOLM LIDINGÖ TÄBY SOLNA NACKA Ja, det är alltid bra med tydliga regler. Ja, absolut. Det här är en miss från lagstiftarens sida. Det är alltid en fördel om alla tänker lika. Ja, det hade inte varit fel. Nej, det spelar egentligen ingen roll. Nej, det finns så mycket andra saker jag som jag hellre skulle vilja ändra på istället. Vaxholm påpekar att detta är en effekt av lagstiftningen som lagstiftaren inte tänkte på. Spelutrymmet är större för kommunerna eftersom domstolarna inte har något att förhålla sig till. Det handlar i detta fall om inställning och att det behövs lite kreativitet från kommunernas sida. Täby tycker att det hade varit bra med tydligare riktlinjer för nu har de gjort sin egen tolkning av hur det borde tolkas. Täby har tagit hjälp av en jurist som förklarat hur de kan göra vilket har fått de att känna sig trygga. Dock återstår det att se vad som händer i praktiken när detta blir aktuellt. Solna konstaterar att det aldrig är fel att vara tydlig, ändock att det kan vara bra att det är en tolkningsfråga såvida kommunerna gör någonting bra av det. 32

Tabell 9. Med tanke på att slutbesked behövs innan ibruktagande, hur hanterar ni ombyggnationer? HUDDINGE VAXHOLM LIDINGÖ TÄBY SOLNA NACKA Vid t.ex. ommålning av ett hus får nämnden besluta om att man får ta det i bruk innan de har fått slutbesked. Vi har funderat kring detta men inte kommit fram till något bra svar. Det beror på vad som ska göras, men vi har inte bedömt att man måste flytta ut. Det beror på vad som ska göras men vid t.ex. en tillbyggnad så kan man bruka huset under tiden för tillbyggnaden. Vi är förskonade från det då vi inte är någon villakommun. Vi har inte haft något sådant ännu, det är ganska ovanliga ärenden, men det får bedömas från fall till fall. Vaxholm anser, liksom flera andra, att ifall det är fråga om nybyggnationer så är det inte problematiskt, dock blir det svårare när det kommer till ombyggnationer. Det finns en liten möjlighet att redan i början besluta om att det får tas i bruk utan slutbesked och för att förenkla processen så tillämpar vi det på många garage och små gäststugor. Täby menar att vid tillbyggnader kan byggherren bruka huset under tiden för byggnationen. Täby påpekar dock att de inte innehar någon polisiär verksamhet och således inte kan kontrollera att byggherren inte har flyttat in innan slutbesked givits. Nacka konstaterar att det beror på vilken åtgärd det är fråga om. Vid ändrad användning så är det självklart att de boende ska flytta ut, mindre självklart är det vid ändrad planlösning, då får det avgöras från fall till fall. Tabell 10. Enligt 10 kap. 9 2 p. ska den kontrollansvarige ha en självständig ställning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Hur tolkar ni begreppet självständig ställning? HUDDINGE VAXHOLM LIDINGÖ TÄBY SOLNA NACKA KA:n får inte vara anställd eller höra ihop med företaget som utför åtgärden. Så som det står i propositionen men det lämnar en del öppet. KA:n får inte stå i beroendeställning till den han ska kontrollera. Det kan inte vi lägga oss i utan det är upp till byggherren att avgöra om förtroende finns för KA:n. KA:n kan inte vara anställd i organisationen. Den kontrollansvarige får inte finnas med i utförarens organisation. Vaxholm svarade även att de inte lagt ner så mycket tid på att tyda vad som står i propositionen för där står också att det inte är byggnadsnämndens sak 33

att avgöra. Vaxholm påpekade även att det kan handla om en civilrättslig tvist ifall byggherren inser att den kontrollansvarige var för nära entreprenören. Lidingö berättar om en person som inte tyckte att byggherrens bror kunde vara kontrollansvarig, men det är självklart att han kan enligt de, däremot kan den kontrollansvarige inte vara bror till byggmästaren. Den kontrollansvariges uppdrag är inte att kontrollera byggherren utan entreprenören, fristående ska den kontrollansvarige vara den som eventuellt bygger fel eller fuskar, menar Lidingö. Lidingö tar även upp exemplet med att byggherren själv är kontrollansvarig. Vem skulle vara mer lämplig som kontrollansvarig om inte byggherren själv, då han troligtvis kommer vara ännu noggrannare än en utomstående kontrollansvarig, säger Lidingö. Solna säger att de har bett om svar på denna fråga från Byggutbildarna 27 och Boverket och konstaterar att de säger olika. Den allmänna tolkningen är att den som är kontrollansvarig inte kan vara anställd i samma organisation som byggherren. Vid ett informationsmöte på Länsstyrelsen så sa en av deras anställda jurister att företaget visst får ha en kontrollansvarig från samma företag, så länge denna är anställd i en annan division, berättar Solna. Juristen menade att kommunen kan kolla upp hur organisationen är uppbyggd, varpå flera ställde sig frågande till detta och menade att det är inte kommunens roll att granska företagets struktur. Teoretiskt så ska de kontrollansvariga ha en självständig ställning och i vårt fall har vi oftast stora byggherrar som vet om att de måste anlita en utomstående kontrollansvarig, säger Solna. Enligt Nacka står det klart och tydligt i lagen att den självständiga ställningen är i förhållande till den som utför, alltså entreprenören. 27 Byggutbildarna är ett företag som genomför utbildning för byggare och installatörer i Sverige. Företaget håller dessutom deras målgrupper informerade om förändringar inom teknik och regelverk. 34