Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2014

Relevanta dokument
Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2017 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar för 2013

Bilaga 1 Version Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Rapportering av 2012 års verksamhet för Göta älvs vattenråd

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Bilaga 4 Mall för årsredovisning

Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar 2014

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Välkommen! Havs- och vattenpolitiken. Björn Sjöberg Havs- och vattenmyndigheten Uppstartskonferens Halland och Båstad

Från observationer till åtgärder utvecklingen under ett halvt sekel Kungsådra

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Vattenmyndighetens kommunikation och samverkan i distriktet. Susanna Hansen Vattenmyndigheten NÖVD 17 oktober 2013

ARBETSPLAN 2017 SKRÄBEÅNS VATTENRÅD

Lokal delaktighet och samverkan

HANDLEDNING OM VATTENRÅD

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Kriterier för vattenråd & kustvattenråd Definition

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Definition. Ett vattenråd är. Ett kustvattenråd är motsvarande för kusten

PITEÄLVEN OCH LILLPITEÄLVEN SAMT ROKÅN OCH JÄVREÅN. Vad är nätverket? Vad gör nätverket?

Rapportering av 2011 års verksamhet för Vattenrådet för Bohuskusten

Water Co-Governance for sustainable eco systems

SAMRÅDSHANDLING. Arbetsprogram med tidplan för Norra Östersjöns vattendistrikt INFÖR ARBETET MED FÖRVALTNINGSPLAN

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Vattenrådet för Bohuskusten, VRBK. Postbox 305, Uddevalla

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Möte med Kalix- & Töreälvens vattenråds styrgrupp Överkalix

LJUNGBYÅNS VATTENRÅD

Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan för Bottenhavets vattendistrikt

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd - Ett långsiktigt arbete för framgång och stort engagemang.

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Nybro kommuns synpunkter på delsamråd Åtgärdsprogram och MKN och delsamråd Arbetsprogram och Översikt över väsentliga frågor

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

SAMRÅDSDOKUMENT. Kalmar Västra Götaland

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Vattensamordnare för samverkan Åsa Felix Everbrand, verksamhetsutvecklare miljö- och vatten, LRF Sydost (fd vattensamordnare)

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Samrådssammanställning över synpunkter rörande Arbetsprogram med tidplan

Vad är ett vattenråd?

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Vattenrådet för Bohuskusten

Samrådssvar från Halmstad kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Referensgruppsmöte JordSkog

protokoll_årsmöte_2015.pdf Budget 2015.pdf Verksamhetsplan 2015.pdf minnesanteckningar årsmöte 2015.pdf

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Vattenförvaltingen samråd

Ett svenskt LIFE IP för Norra Östersjöns vattendistrikt. Västerås David Liderfelt

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Fyrkantens vattensrådsområde

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Vattenra den inom Va sterhavets vattendistrikt sammansta llning av a rsredovisningar fo r 2011

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Med vad och hur kan ett vattenråd arbeta

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Restaurering av små vattendrag 10p Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Styrelsens verksamhetsberättelse för år 2015

Åtgärder per aktör TRAFIKVERKET. i Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - åtgärdsprogram för miljömålen

Noteringar från gruppdiskussionerna på workshopen 19/5. Övergripande tema: VATTENRÅDSARBETET IDAG OCH IMORGON

Ett svenskt LIFE IP för Norra Östersjöns vattendistrikt. Västerås David Liderfelt

Levande vatten & bygd

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

FÄRDPLAN. Skånes vindkraftsakademi

Sammansta llning av remissvar ö ver stadgar i Ma larens vattenva rdsfö rbund

Arbetsformer. 1 Arbetsformer vattenråd

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

VÄLKOMNA! Vilka är vi som är här?

VERKSAMHETSPLAN Foto: Tina Kyrkander MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Anteckning från möte med styrgruppen i Piteälvens Vattenråd. ABF:s lokaler, Älvsbyn, Kl

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Sammanställning av synpunkter från samråd om Arbetsprogram med tidplan

Stockholm stads handlingsplan för god vattenstatus Svar på remiss från kommunstyrelsen

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Inbjudan och program

Vattenrådet i Bohuslän.VRBK

Program - Samråds- och vattenrådsmöte

Kulturmiljö och vattenförvaltning

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Plats och tid Sammanträdesrum Christian Nilsson, klockan till 16.30, till

Återrapportering från Länsstyrelsen i Gävleborgs län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Samverkan och samråd

Transkript:

Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2014 Länsstyrelsen Norrbottens län 971 86 Luleå Telefon 010-225 50 00 Länsstyrelsen Västernorrlands län 871 86 Härnösand Telefon 0611-34 90 00 1(9) Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Länsstyrelsen Kalmar län 391 86 Kalmar Telefon 010-223 80 00 Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Telefon 010-224 40 00

Utgiven av: Författare: Handledare: Vattenmyndigheten Västerhavet Cecilia Hermansson Josefin Levander 2(9)

Inledning Vattenråden är en av grundpelarna för att skapa samverkan och lokal förankring åt vattenförvaltningen i Sverige. Vattenrådens styrka är deras medlemmar och den plattform som dessa skapar för diskussion och handlingskraft inom vattenfrågor. Bredden på intressen, kompetens och arbetsvilja visar hur utbredd önskan att förbättra våra vatten är. Vattenråden fungerar som en samlande kraft för dessa viljor och gör det möjligt att genomföra handlingar som en enskild person inte skulle kunna göra. Vattenråden ökar och sprider kunskap och medvetenhet och är därmed en mycket viktig del i det långsiktiga förbättringsarbetet i varje avrinningsområde. Medlemmarna får i vattenråden chansen att lyfta frågor och kunskap till myndigheter och påverka beslutsfattare. 27 vattenråd har lämnat in årsrapporter för år 2014. Denna rapport syftar till att sammanställa information om vattenråden i Västerhavets vattendistrikt (figur 1); deras åtgärder, synpunkter och aktiviteter. 3(9)

Figur 1. Geografisk täckning Västerhavets vattendistrikt 4(9)

Organisation och medlemmar Vattenråden bestämmer själva hur de vill organisera sig och därför finns ett antal olika organisationstyper (tabell 1). De flesta har valt att vara ideella föreningar, men det finns även ekonomiska föreningar och lokala eller informella samverkansforum. Tabell 1. Vattenrådens organisationstyper inom Västerhavets vattendistrikt 2014. Organisationstyp Ideell förening Nätverk Lokalt/informellt samverkansforum Ekonomisk förening Vattenförbund antal 15 5 4 2 1 1 Vattenvårds- förbund En del vattenråd består av en bestämmande styrelse som ger medlemmar uppdrag vid behov. Andra är organiserade i arbetsgrupper som tar ansvar för olika områden inom vattenvården. Medlemmarna i vattenråden består oftast av kommunerna inom avrinningsområdet, intresserade privatpersoner och intresseföreningar. Många kommuner har en administrativ roll i vattenråden. Intressenter som är medlemmar är ofta, men inte alltid, markägare, fiskevårdsföreningar, kraftverksbolag, industrier och båtklubbar. Även LRF, naturskyddsföreningar och skogsägarföreningar är ofta medlemmar i vattenråden. Genomförda aktiviteter 2014 De flest vattenråd är aktiva både när det gäller att sprida information om avrinningsområdet, utbyta erfarenheter med andra aktörer och genomföra praktiska projekt. Projekt som har genomförts under 2014 är, för att nämna några exempel; vattendragsvandringar, möten för vattenvårdssamverkan och besvarande av remisser. Se tabell 2 för fler av de genomförda aktiviteterna. De viktigaste aktiviteterna under 2014 var kunskapsdelning och informationsspridning mellan vattenråden, allmänheten och myndigheter. Även samverkan mellan vattenråd och andra intressenter tas upp i vattenrådens årsrapporter som en av de viktigaste aktiviteterna. Flera vattenråd uttrycker en positiv syn på de nära samarbeten som utvecklats mellan vattenråd i närhet till varandra. Detta ger inspiration och idéer till projekt, förutom utbytet av erfarenheter. Många av vattenråden har varit aktiva i temadagar, utställningar och debatter vilket har lett till en ökad kunskapsspridning om vattenråden och om avrinningsområdena. De flesta av vattenråden har egna hemsidor och genom dessa, tillsammans med broschyrer och i ett fall även sociala medier, ökar tillgängligheten till information. Ett ämne som har tagits upp flitigt under året har varit diskussioner och information om de nya statusklassningarna och miljökvalitetsnormer. Vattenråden har i flera fall sökt och fått kunskap från länsstyrelse och vattenmyndighet. Vattenråden har svarat på ett flertal remisser som har skickats ut vilket har lett till att den lokala kunskapen lyfts. Även genom förhandlingar i mark- och miljödomstolen kommer den lokala kunskapen till nytta och vattenråden bidrar till att ge en helhetsbild vid frågor om vattenområden. Många av vattenråden har under året genomfört praktiska åtgärdsarbeten och undersökningar. Det finns dock fortfarande en efterfrågan om hjälp att till exempel prioritera vart åtgärder skulle göra störst nytta. Många vattenråd uttrycker även att de ekonomiska bidragen inte räcker för att kunna genomföra större projekt. Då många av vattenråden är 5(9)

grundade i frivillighet och ideellt arbete finns även en oro att tiden inte räcker för att alla de åtgärder som behövs för att uppfylla miljökvalitetsnormerna kommer att hinnas med. Tabell 2. Exempel på aktiviteter som pågått i vattenråden under 2014. Vissa aktiviteter har genomförts av alla vattenråd, medan andra har utförts av ett eller ett fåtal. Sammanställningen är inte fullständig. Informations- och kunskapsaktiviteter Samarbeten Åtgärdsarbeten Seminarium, möten och workshops om de nya statusklassningarna och miljökvalitetsnormer Föredrag på olika teman i Sverige och utomlands Seminarium om fria vandringsvägar för fisk Exkursioner och vattendragsvandringar Kurser och studiebesök Informationsträffar och kunskapsutbyte med myndigheter, allmänhet och andra intressenter Samverkansseminarium Träffar med markägare inför våtmarksanläggning Möten med Vattenrådssamverkan väst Möten med fiskevårdsföreningar Samarbeten med kommuner och länsstyrelser Samverkan med vattenråden i Halland Uppstartsmöte om kustvattenråd Kartlagt förutsättningar för öring och flodpärlemussla Inlett projekt för förbättring av bottnar och återinplantering av musslor Biotopförstärkningar Installerat fiskräknare Byggt flytramar för bekämpning av invasiva arter Genomfört grusning av bäckar Övervakning 6(9)

Utformning och utdelning av broschyrer Spridning av information genom hemsidor och sociala medier Organiserat och deltagit i informations- och debattdagar på olika teman med allmänhet, myndigheter och andra intressenter Anordnat och deltagit i temadagar, utställningar, invigningar, och guidningar Håvning med elever och pedagoger i skolor Samverkan med andra vattenråd Samarbete med Skånska landskap för att skapa Sveriges första sötvattensreservat Bistått vid framtagande av lokala miljömål Samarbete genom handledning och föreläsningar på Lunds universitet och Halmstad Högskola Samrådsmöten med vattenråd & vattenmyndigheter Deltagande i riksmötet för vattenorganisationer Kartering flodpärlmussla Elfiske Recipientkontroll Sammanställt historiska recipientdata Inventeringar Inventerat pedagogiska vattenmiljöer Vattenprovtagningar Bottenfaunainventering Biotopkarteringar Övrigt Platsbesök i samband med översvämning Svarat på samråd om avfallssortering Deltagit i huvudförhandlingar i Markoch Miljödomstolen Tagit fram en skrivelse till regering och myndigheter om utökade anslag Svarat på remisser Utarbetat förslag till biosfärområde Medverkat i medier (tv tidningar) 7(9)

Finansiering De flesta av vattenråden är ideella föreningar och drivs därmed på en frivillig grund. De vanligaste ekonomiska bidragen kommer från länsstyrelsen och vattenmyndigheten som ger bidrag i form av samverkansbidrag. Specifika projektbidrag och medlemsavgifter kan också utgöra ett betydande stöd. Något fler än hälften av vattenråden har under 2014 haft ett positivt ekonomiskt utfall, medan resten har fått ett underskott eller fått utgifter och intäkter att gå jämt ut. Utgifterna består av bland annat administration, möteskostnader, ersättning till styrelsemedlemmar och provtagningar. Flera av vattenråden argumenterar för att bidragen ska höjas med anledning av att de ska kunna bedriva en mer aktiv verksamhet och fler åtgärder. Synpunkter från vattenråden i årsredovisningar Vid årsredovisningen har vattenråden möjlighet att ge synpunkter och konstruktiv kritik till vattenmyndighetens och länsstyrelsernas arbete. De flesta har gett en mycket positiv återkoppling angående samarbete och informationsutbyte. Den konstruktiva kritik som har framkommit sammanfattas nedan (en del synpunkter har framförts av flera vattenråd, med förbehåll att sammanställningen inte är fullständig). - Ytterligare tydliggöra vattenrådens roll samt ge förslag på i vilken inriktning de kan arbeta. - Vattenmyndigheten och länsstyrelserna behöver vara mer aktiva för att möta behoven bland intresserade. - Det finns ett behov till fortsatt stöd från myndigheter till Vattenrådssamverkan Väst. - Mer konkret information om hur bidragen kan användas. - Mer stöd till de vattenråd som upplever att problemen är fysisk påverkan på vattendragen. - Flera av vattenråden argumenterar för större anslag. - Låt vattenråden faktagranska förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för att dra nytta av lokalkännedomen. - Det saknas en mall för årsredovisningen som är kompatibel med Mac-datorer. - Det är önskvärt med projektpengar för åtgärder, dessa pengar bör vattenråden kunna använda för att stötta lokala aktörer. - Vattenråden upplever att det ibland finns för stora förväntningar på dem i förhållande till bidragspengarna. - Den gemensamma hemsidesportalen för vattenorganisationerna bör utvecklas och förbättras. Slutsatser Vattenråden har genomfört många bra initiativ och haft en hög ambitionsnivå i sitt arbete under 2014. Trots de utmaningar det ofta medför när det handlar om ideellt arbete har det åstadkommits många viktiga åtgärder. Kunskapsutbyte och informationsspridning fortsätter att vara en stor del av vattenrådens arbete och detta leder till effektivare och bättre 8(9)

vattenvård. Vattenråden har även hittat sätt att nå ut med information till samhället genom samarbeten med skolor, universitet och uppskattade tema-dagar. Samverkan mellan vattenråd, och mellan vattenråd och myndigheter, ser till att lokal kunskap lyfts till högre instanser. Den lokala kunskapen används även aktivt för att påverka beslut genom synpunkter på remisser och förhandlingar i mark- och miljödomstolen. Alla de myndigheter som har haft nytta av vattenrådens arbete vill ge ett stort tack till dem som genom sitt intresse förbättrar vattnen i Sverige. Genom fortsatta samarbeten kan vi tillsammans nå längre! 9(9)