Vanda Nytt 4 2017 GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR! I DETTA NUMMER JULFREDEN UTLYSES VÄLKOMMEN! 4 Mårtensdals skola 40 år 4 Resultat av medborgarbudgetering 5 Träffa Anders Vikström 6 Information på svenska 7 Årets Vandalax Julfreden utlyses i Vanda på julafton 24.12 kl. 13 framför stadshuset (Stationsvägen 7, Dickursby). Traditionsenligt utlysande av julfreden, harmonisk körsång, dansuppvisning med vintertema och operasångaren Arto Hosios sångframträdande skapar feststämning. Tillställningen avslutas med glöggservering. Evenemanget ordnas av kulturservicen i Vanda och Dickursby församling. Varmt välkommen!
INFOSIDAN INFOSIDAN FINLAND SJUNGER SUOMI LAULAA Vanda stad utanför stadshuset i Dickursby 6.12.2017 kl. 13.30 14.00 Körer från Vanda hyllar Finland Dirigent Kristian Nyman Suomis sång Hälsningsord Patrik Karlsson, Förbundsordf. FSSMF Finlandia hymnen/finlandia hymni Modersmålets sång Stadens hälsning Sari Multala, stadsstyrelsens ordförande Vårt land/maamme laulu Arr. FSSMF / Vanda SMF i samarbete med Vanda stad VANDA LUCIA 2017 Julkonsert med Luciakröning 7.12 kl. 18.30 i Myrbacka kyrka Lucia uppträder på Luciadagen 13.12 kl. 13.30 Dickursby bibliotek kl. 18.00 Köpcentret Jumbo Lucia besöker på 15.12 kl. 9.30 Barnens kulturhus Totem Obligatoriska bokningar: tfn 09 8392 9044, kulttuuritapahtumat@ vantaa.fi Vantaan musiikkiopisto Vanda musikinstitut vmo.fi/vmi BARBAKICKA LEDAREN BÄSTA VANDASVENSKAR Vi har en trevlig Svenska vecka och Svenska dagen bakom oss. Snart kommer vi att gå in i adventstid och firandet av vår självständighetsdag 6.12 och alla stämningsfulla advents- och julkonserter. Finland 100 år som självständig stat har varit tema för många evenemang under detta år och kommer ännu att firas fram till sista december. Bland annat kommer Vandakörerna att uppträda framför stadshuset i Dickursby 6.12 kl. 13.30 14.00 för att hylla Finland 100 år med fosterländska sånger. Svenska kommittén har nu lagt upp riktlinjer för olika projekt fram till 2019. Under hela perioden kommer det att fokuseras på den svenska informationen, vilket inte alltid varit den bästa. År 2018 kommer det att satsas på att kartlägga, utveckla och informera om hela bildningssektorn, inkluderat kulturen, ungdomsarbete, biblioteken, musikinstitutet, idrotten m.m. och det viktiga samarbetet med tredje sektorn. År 2019 däremot kommer vi att jobba med social- och hälsovård och svensk service. Dessutom kommer Svenska kommittén att samarbeta med stadens tvåspråkighetsarbetsgrupp som består av tjänstemän från alla verksamhetsområden. Vi kommer också att ordna invånarkvällar. Jag hoppas ni Vandabor fortsätter att vara aktiva och tar kontakt med oss om ni märker bra saker och vill att de skall lyftas fram, men också saker och tjänster som ni tycker att borde utvecklas. Tillönskar Er alla en fin självständighetsdag Patrik Karlsson, ordförande för Svenska kommittén INFO Från och med årsskiftet kommer Vanda Nytt att utkomma som ett elektroniskt nyhetsbrev. Med andra ord läser du det sista numret som kommer ut i tryckt form. Ännu i våras gavs Vanda Nytt ut av Svenska kommittén. Kommittén reserverade anslag för kostnaderna och innehållet producerades av kommittémedlemmarna i samarbete med stadens tjänsteinnehavare. I och med den nya förvaltningsstadgan ändrades kommitténs status till ett påverkarorgan och uppgifterna därmed. På Vanda stad har man allt mer gått in för elektronisk information på grund av ekonomiska och ekologiska skäl. Elektroniska nyhetsbrevet Vanda Nytt är en del av en helhet på åtta nyhetsbrev som lanseras vid årsskiftet. De övriga nyhetsbreven utkommer på finska och innehåller aktuell information för invånarna i storområdena Myrbacka, Kivistö, Aviapolis, Dickursby, Håkansböle, Björkby och Korso. Nyhetsbrevet Vanda Nytt kan antingen läsas på webben vanda.fi eller beställas till e-posten. Innehållet består av aktualiteter från staden och information från föreningar. En överblick av den svenska informationen i Vanda hittar du på sidan 6. Barbakicka, föreningen för barnkultur i Vanda, arrangerar skapande aktiviteter för svensk- och tvåspråkiga familjer inom bl.a. teaterns, musikens, lekens och motionens områden. Exempel på Barbakickas aktiviteter Innebandy Nerf-bana Flickklubb Läs mera och bli medlem. barbakicka.fi Teaterbesök Simskola Utfärder och fester info@barbakicka.fi Medlemsavgift 20 /familj/år Barbakicka har ca 60 medlems familjer från Vanda och närkommunerna. Verksamheten planeras och genomförs enligt önskemål och initiativ från medlems familjerna och en aktivt arbetande styrelse skapar förutsättningar för detta. Ett grundläggande mål för verksamheten är att hela familjen skall kunna delta och att verksamheten sker på svenska. Föreningen är grundad 1984. facebook.com/ barbakicka FOTO LASSE IDMAN Unga Teatern SAGAN OM DEN LILLA FARBRORN AV BARBRO LINDGREN (för barn 3 6 år, längd cirka 35 min) FRE. 9.2 KL. 10, Barnens kulturhus Totem, Myrbackavägen 6 Biljetter 5 från Vandainfo, 7 vid dörren kontant. Obligatoriska bokningar: 09 8392 9044, kulttuuritapahtumat@vantaa.fi Det var en gång en liten och mycket ensam farbror. Ingen brydde sig om honom fast han var snäll. De tyckte han var för liten. Berättelsen handlar om ensamhet, utanförskap och svartsjuka, men också om det viktigaste man kan ha i livet nämligen vänner. Vårens Kulturkarusell utkommer första veckan i januari! CIRKUSKURS FÖR BEBISAR OCH SMÅ BARN TIS. 16.1, 23.1, 30.1, 13.2, kl. 9.30 och 10.30, längd 45 min. KL. 9.30 BEBISAR (4 12 mån), KL. 10.30 SMÅ BARN (1 3 -åringar) Barnens kulturhus Totem, Myrbackavägen 6 Kursavgift 30 /barn + fullvuxen från Vandainfo eller kontant 32 i början av kursen (innehåller material). Kom med din bebis eller ditt barn och bekanta dig i cirkusvärlden. Upplev rörelse och kanske lite teknik tillsammans. Det blir mycket skratt, lite utmanande övningar och en härlig stämning. Klä dig i träningskläder. Ledare Pablo Alvarez (pratar lite finska, men språket är inte väsentligt) Vanda Nytt ANSVARIG UTGIVARE: Svenska kommittén, Vanda stad REDAKTIONEN: Anna Groth, Patrik Karlsson, Lotta Silfverberg Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta och bearbeta texter till Vanda Nytt PÄRMBILD: Sakari Manninen OMBRYTNING: Sanna Henriksson TRYCKERI: Trinket Oy MATERIAL OCH BILDER: Jpeg & PDF TEXT: MS Word OpenOffice (ODT) VILL DU TIPSA VANDA NYTT OM NÅGOT? Kontakta delaktighetskoordinator Lotta Silfverberg, 050 314 5448, vanda.nytt@vantaa.fi, Invånarservicen, Konvaljvägen 13, 01300 Vanda 2 3
AKTUELLT MÅRTENSDALS SKOLA 40 ÅR FRÅN BYSKOLOR TILL SAMLINGSPUNKT Mårtensdals skola firar i år 40-årsjubileum. Skolan grundades år 1977 i samband med att byskolorna i Tavastby, Vandaforsen, Käinby och Königstedt lades ner. Redan då fanns tanken om en samlingspunkt för finlandssvenskarna i västra Vanda. Den ursprungliga planen var dock att skolan skulle byggas som en filial till Kivimäen koulu, men efter protester fick skolan en egen byggnad. Skolans 40 år firades på hösten av både barn och vuxna. Kvällsfesten ordnades av Hem och Skola och besöktes av såväl vårdnadshavare och före detta elever som av skolans egen personal och personal från övriga Vandaskolor. Idag har Mårtensdals skola 215 elever från förskolan till årskurs 6. På skolan jobbar nio klasslärare, två förskolelärare, en speciallärare och en rektor. Mårtensdals skola har under sina fyra decennier haft bara tre rektorer: Ragni Lager-Nyman var rektor från begynnelsen 1977 fram till 2009. Hon efterträddes av Monika Weckström som var rektor till år 2016. Skolans nuvarande rektor Per Wiander har innehaft ämbetet i ett år. -På skolan värnar vi framförallt om närmiljön, trivseln och välmående samt för det svenska språket. Närmiljön utanför skolan är väldigt finsk, men barnen håller sig till svenska under skoldagen och det är också något som personalen kräver av barnen, säger Per Wiander. Läsåret 2007 2008 flyttades skolans verksamhet tillfälligt till närbelägna Martinlaakson koulu. Skolan genomgick en grundlig renovering där alla inre delar gjordes på nytt. Sedan förra läsåret har Mårtensdals skola musikklasser. -Det handlar om två sammansatta klasser: åk 3 4 M och åk 5 6 M. Inträdesprov ordnas i åk 2 och barn från hela Vanda kan söka till musikklasserna. De 43 elever som går på musikklasserna har 4 timmar musik i veckan och deltar normalt i den övriga undervisningen, berättar Wiander. VAD ÄR DET BÄSTA MED MÅRTENSDALS SKOLA? Lucas Westerlund åk 5: -Det är roligt att gå i skolan, här finns kompisar och jag lär mig mycket. Sonja Berghäll åk 4 M: -Skolan är liten och kiva. Det finns alltid lärare på plats i lärarrummet. Julius Saari åk 4 M: -Det finns inte mycket mobbning i vår skola. Mårtensdals skolas elever från vänster: Lucas Westerlund, Sonja Berghäll och Julius Saari. RESULTATET AV MEDBORGARBUDGETERINGEN Hur står det till med medborgarbudgeteringen, undrar kanske någon? Projektet med att förbättra de svenskspråkiga tjänsterna inom social och hälsovården är inne på slutrakan. På basen av de förslag som staden fick av invånarna skapades en omröstning på webben. Idéerna hade omformats till genomförbara förslag och röstningen gick ut på att prioritera förslagen. Blanketten var öppen under ett par veckor i slutet av september och allt som allt gavs 87 röster. Ledningsgruppen vid social- och hälsovården fastställde på basen av röstningsresultatet det slutliga beslutet. Av den totala summan på 21 000 euro riktas 13 000 euro till åldringar. Pengarna ska användas för att erbjuda dem aktiviteter som minskar känslan av ensamhet, aktiverar det sociala livet och främjar funktionsförmågan. 5 600 euro riktas till barn och unga. Lågstadiebarnen erbjuds ett teaterbesök med tema som anknyter till välmående. För högstadiebarnen planeras en utfärd. 1 500 euro används för att förstärka Enligt rektor Wiander är skolans framtid tryggad. -Nu är elevunderlaget så stort att vi inte löper någon risk för ihopslagning. Tvärtom planeras en utvidgning. Mårtensdals skola kunde inhysa förutom lågstadium även daghem och eventuellt andra aktörer. Då skulle platsen verkligen fungera som en samlingspunkt för finlandssvenska familjer. Medel för detta finns reserverat i stadens ekonomiplan 2018 2021 och tanken är att skolcentrumet skulle stå färdigt redan 2021, berättar Wiander. det svenska språket t.ex. genom köp av svensk barnlitteratur samt anskaffning av namnskyltar för svenskkunnig personal inom social- och hälsovården. Nu återstår endast förverkligandet av själva aktiviteterna och utvärderingen. Själva metoden medborgarbudgetering ska utvärderas innan årsskiftet och förbättringen av de svenskspråkiga tjänsterna innan sommaren. PERSONPORTRÄTT ANDERS VIKSTRÖM ANDERS VIKSTRÖM, DU ÄR SEDAN 23.10.2017 DIREKTÖR FÖR DET SVENSKA RESULTATOMRÅDET INOM BILDNINGSVÄSENDET I VANDA. TITELN ÄR LÅNG OCH FIN, MEN VILKA ÄR DINA ARBETSUPPGIFTER? Jag har ansvar för svenskspråkig småbarnsfostran, förskoleundervisning, grundskoleverksamhet och gymnasieutbildning i Vanda. I anställningsannonsen stod det att direktörens uppgift är att värna om utbildningsmässig jämlikhet samt att arbeta för en öppen tvåspråkighet med tanke på framtiden. Jag ser det som min uppgift att se till att det finns en jämlik svenskspråkig röd tråd i Vanda ungas lärostig. VARIFRÅN ÄR DU HEMMA OCH HURDAN UPPVÄXT HADE DU? Jag är född i Helsingfors, har gått första klassen i Sibbo och andra klassen i Helsingfors. Sedan flyttade vi till Tanzania. Till en början gick jag i en brittisk skola med hård disciplin och även kroppsstraff. Efter att min mamma blev medveten om att piskning förekom på skolan, tog hon bort mig och undervisade mig hemma i ett par månader. Från åk 5 gick jag i internatskola och var hemma endast vartannat veckoslut. Så fortsatte skolgången för mig ända tills jag gick ut sjuan. Då flyttade vi tillbaka till Finland och jag gick de resterande två åren av högstadiet i Jakobstad. Gymnasiet gick jag både i Jakobstad och i Borgå. Min uppväxt har med andra ord varit brokig och skolbyten har avlöst varandra. HUR KOM DU IN PÅ LÄRARBANAN? Tanken föddes redan under min tid i Tanzania. I internatskolan hade jag en väldigt bra lärare vid namnet Mr Simonsen. Han var en förebild och inspirationskälla för mig och då slog tanken att jag vill bli lärare i Afrika. Efter examen jobbade jag några år i Gammelbacka lågstadium som klasslärare och sporadiskt som rektor. EFTER ETT TAG BAR VÄGEN UT I VÄRLDEN IGEN. Av min frus förslag sökte vi oss till ett ställe som var nytt för båda, nämligen Sydamerika. Vi blev anställda av Finska Missionssällskapet för utvecklingsprojekt i Venezuela. Vi jobbade bl.a. med att bygga upp ett hem för gatupojkar samt rådgivningsbyrå och familjecenter för indianer i ett slumområde. I åtta år var staden Valencia vårt hem och alla våra tre barn föddes där. Dock hade vi redan innan avfärd tagit beslutet att återvända till Finland då äldsta barnet börjar skolan. I det skedet hade också det politiska läget blivit oroligt i Venezuela. FRÅN BISTÅNDSORGANISATION I VENEZUELA TILL BILDNINGSVÄSENDET I VANDA HUR GICK DET TILL? Jag återvände till klasslärartjänsten i Gammelbacka, men hade under åren som platschef i Venezuela fattat tycke för förmansuppgifter. Efter att ha jobbat i skolan och tagit del av många utbildningar anställdes jag som rektor i Gammelbacka år 2006. Den tjänsten innehade jag till år 2014 då jag började som rektor i Dickursby skola och Kyrkoby skola. HUR HAR DIN TID I VANDA VARIT? Bra, jag trivs i Vanda. Speciellt gillar jag sättet att leda verksamheten. I Vanda litar man på förmän och anställda. Man får ramar för sitt arbete och så litas det att man gör sitt bästa inom de ramar man fått. De ramar jag själv skissat upp handlar om pedagogik, strategi, ekonomi och välmående. I mitten av dessa element finns kärnan av vårt arbete. Min syn har tagits väl emot av rektorerna. Vi är ett sammansvetsat team och vi känner varandra väl. ANDRA TANKAR OM VANDA? Jag förväntade mig att komma till en storstad, men istället hittade jag mig i en liten by. Fördelarna med småskaligheten är att beslutsfattandet är enklare och byråkratin lättare. Nackdelen är att vi är så få som jobbar med dessa frågor. En av våra viktigaste uppgifter är att försvara det svenska språket. Även om andelen svenskspråkiga hålls lika eller växer något, minskar den procentuella andelen eftersom befolkningen i Vanda i övrigt växer så kraftigt. Med tanke på att Vandsvenskarna bor utspritt är det viktigt att skapa riktiga svenska rum. Naturligt är att de skapas kring skolorna. Familjen Vikströms bil har stannat på landsvägen mitt i Serengati, Tanzania. Anders Vikström är andra från höger, med seriebok i handen. 4 5
AKTUELLT INFORMATION PÅ SVENSKA Staden erbjuder hundratals olika tjänster och service och ger ut massor med information om dem varje dag. Enligt språklagen, i och med att Vanda är en tvåspråkig kommun, har vi skyldighet att informera kommuninvånare på båda nationalspråken. Allt informationsflöde har staden inte möjlighet att producera på båda språken utan vi översätter det väsentligaste. Vi använder många kanaler, men de elektroniska verktygen är de snabbaste och flexiblaste och mest ekologiska. Stadens viktigaste nyhetskanal är vår webbplats och den hittas på adressen www.vanda.fi. Sociala medier blir hela tiden allt viktigare som kommunikationskanaler. På Facebook berättar vi om nya tjänster och evenemang. Twitter används framförallt för att informera om beslut och det är också en bra kommunikationskanal i krissituationer. Instagram visar vackra och roliga sidor av Vanda. Stadens sociala medier fungerar mest på finska men kommentera kan man alltid även på svenska. Vi Vandasvenskar är en egen Facebookgrupp för svensktalande Vandabor. Vanda Nytt 4 Nya svenska kommittén 5 Medborgarbudgetering och allsång 5 Arbis breda utbud 6 Sommarprat med Vandabonden 3 2017 FESTER OCH HOBBYER FÖR VAR OCH EN Kom och prata med stadsledningen om saker som intresserar dig. Invånarforum på Martinlaakson koulu torsdagen 26.10.2017 kl. 18 20. Kaffeservering från kl. 17.30. Välkommen! I DETTA NUMMER INVÅNARFORUM I MÅRTENSDAL Invånartidningen kommer ut fem gånger om året och den delas ut till varje hem. Tidningen innehåller 1-2 svenska sidor. Vanda Nytt slutar att komma ut i pappersform nästa år. Den ersätts av Vanda Nytt -nyhetsbrevet som kommer ut sex gånger om året. I nyhetsbrevet har även svenska föreningar möjlighet att få synlighet för sin verksamhet. Den elektroniska broschyren Vandaguiden listar stadens enheter och svensktalande personal samt svenska föreningar och andra aktörer i Vanda. Vantaakanava är stadens egen webb-tv-kanal där man bl.a. kan följa med stadsfullmäktiges möten i direktsändning. Vantaakanava tar också emot tittarnas egna videor, gärna även på svenska. SVENSKA SPRÅKET LEVER OCH MÅR BRA I VANDA Vid stadens informationsenheter följer vi invånarstatistik för att ha koll på vilka våra läsare och tittare är. Det är viktigt för planeringen och utvecklingen av innehållet och kanalerna. I början av 2015 var 2,7 procent av alla Vandabor svensktalande. Enligt prognosen sjunker andelen säkert, men mycket sakta. Antalet svenskspråkiga i Vanda har minskat länge med ca 15 personer för varje år, vilket betyder att med den farten kommer Vanda att vara tvåspråkig till nästa sekelskifte, år 2100. Det är länge tills dess och mycket hinner hända på 80 år, vem vet hur många babybooms hinner inträffa Vandasvenskarna under den tiden. Det sägs ofta att den svenskspråkiga befolkningen i Vanda skulle bestå mest av äldre personer. Åldersgruppen över 75-åringar väntas växa de kommande decennierna men samtidigt minskar antalet 65 75-åringar i samma takt. Åldersgruppen över 65-åringar är och kommer länge att utgöra ca 26% av Vandasvenskarna, medan åldersgruppen under 29-åringar är ca 32% och väntas bli en aning större med åren. Det finns alltså fler unga svensktalande invånare här i Vanda än det finns gamla. Och så ska det ju vara för att en språkgrupp ska leva länge och må bra. Text: Anna Groth, informationschef NYHETSKANALER vanda.fi facebook.com/vivandasvenskar Invånartidningen kommer ut i januari, mars, maj, augusti och oktober. Om du inte får hem den, ge feedback till asukaslehti@vantaa.fi. Nyhetsbrevet Vanda Nytt kommer ut sex gånger om året från och med januari 2018 och kan beställas via vanda.fi/ publikationer Vandaguiden hittar du på vanda.fi/ publikationer vantaakanava.fi Laxen simmar ej medströms, den simmar motströms. ÅRETS VANDALAX MAE CEDERCREUTZ-PESONEN GRATTIS, MAE TILL DEN FINA UTMÄRKELSEN! VILL DU INLEDNINGSVIS BERÄTTA NÅGOT OM DIN BAKGRUND OCH NÄR DU FLYTTAT TILL VANDA? Jag växte upp i Fredrikshamn intill ryska gränsen, där min far Claes var överläkare på stadens sjukhus. Jag gick först i stadens finska folkskola och flyttade som 13-åring över till Kotka svenska samskola och bodde på elevhem under veckan. Jag studerade engelska, svenska, franska vid H:fors universitet, var med i studentpolitiken, träffade min blivande man Jorma, kom i kontakt med den socialdemokratiska ideologin och visste att det var så här jag ville verka. År 1975 flyttade vi som nygifta till Vanda och jag anslöt mig snart till den svenska socialdemokratiska föreningen i Vanda som idag heter Vanda Svenska Socialdemokrater. Jag kom med i styrelsen och blev efter flera år ordförande. DU ÄR SPRÅKLÄRARE TILL YRKET, VAR DET LÄTT ATT FÅ JOBB? Jag avlade stora språkprovet i finska och auskulterade på svenska i Vasa och på finska i H:fors, ville försäkra mig om att ej bli arbetslös. Och planen fungerade. Jag jobbade som lärare i svenska i Myyrmäen lukio som småningom förvandlades till Vaskivuoren lukio. I högstadiet i samma byggnad undervisade jag i engelska och språkbadssvenska. VILKEN HAR DIN ROLL I ARRANGEMANGEN KRING SVENSKA VECKAN VARIT? När förslaget om att inrätta en svenskspråkig områdeskommitté lades fram, krävde socialdemokraterna i fullmäktige att ordförande skulle vara en socialdemokrat. Man vände sig till mej och jag ställde upp. På första planeringsmötet 1994 kom jag ihåg att man i Esbo firat temaveckor och att man i den purfinska staden Kuopio firat Svenska dagen på svenska två ggr med finlandssvenska skådespelare som uppträdande gäster. Jag föreslog att vi skulle börja med att ordna en egen Svensk Vandavecka. Viceordförande, fullmäktigeledamoten Carita Lundin tyckte ideén var ypperlig och stödde den varmt, likaså resten av kommittémedlemmarna. Den första Svenska Vandaveckan ordnades 1995 i samarbete med bl.a. biblioteket, Vanda svenska församling, de svenska skolorna och föreningarna i staden. NÄR KOM PRISET VANDALAX IN I BILDEN? Åren gick och nio år senare tyckte jag och några till att också vi borde introducera en motsvarighet till Esbosvenskarnas pris Pro Cultura Esbo som utdelades årligen. Det slagfärdiga namnet Vandalax förslogs av Anders Djupsjö, medlem i vår arbetsgrupp. Jag plockade i flera års tid upp lämpliga stenar ur Vanda å. Roligt att nu själv få motta detta pris. DU HAR HAFT FÖRTROENDEUPPGIFTER I VANDA STAD. BERÄTTA NÅGOT OM DEM OCH OM VAD DU NU SOM PENSIONERAD SYSSLAR MED. Olika mandatperioder har jag suttit i Svenska kommittén. De senaste fyra åren satt jag i den Svenska sektionen vid HUCS sjukvårdsområde, som var ett jobbigt uppdrag med besök till olika enheter en gång i månaden. Vår uppgift var att genom träffar med sköterskor och läkare påminna om patientens rätt till vård på modersmålet, vi hade koll på utbudet av språkkurser på HUCS och uppmanade personalen att delta i svenska kurser. Entusiasmen för dessa var inte särskilt stor och många hänvisade till stress på arbetsplatsen som omöjliggjorde kurser på arbetstid. Men några lovade ändå alltid delta. Denna mandatperiod är jag suppleant i undersvisningsnämndens svenska sektion och i Svenska kommittén. Min man och jag har tre egna barnbarn och fyra bonus dito så vi har ej brist på sysselsättning. Genom de återkommande Svenska veckorna har jag fått många vänner i Vanda och just detta gör att jag trivs här och upplever Vanda som min stad. Jag är tacksam för allt positivt jag fått uppleva i min hemstad. TACK SKA DU HA FÖR DENNA INTERVJU! 6 7
Söndag 3.12, 1 SÖNDAGEN I ADVENT, Hosianna! Festmässa kl. 10 i Helsinge kyrka S:t Lars, Kyrkov. 45. M. Fagerudd, A. Paavola, A. Ekberg. SJÄLVSTÄNDIGHETSDAGEN 6.12 Tvåspråkig festgudstjänst i Helsinge kyrka S:t Lars kl. 10 tillsammans med Tikkurilan srk. M. Fagerudd, J. Silvast, J. Hyttinen, A. Ekberg, S. Laakso. Suomen Laulu-kören och Helsingfors Polisorkesters kvintett medverkar. Efter gudstjänsten uppvaktning vid hjältegravarna invid Helsinge kyrka, vid hjältegraven i Rödsand kl. 12 och vid minnesmärket i Sandkulla kl. 12.30. Söndag 10.12, 2 SÖNDAGEN I ADVENT Högmässa kl. 10 i Helsinge kyrka S:t Lars. M. Fagerudd, A. Paavola, A. Ekberg. Efter högmässan fortsätter församlingens julfest i Prostgården. Julmat och familjärt program. Frivillig avgift. Begränsat antal platser, de 80 första ryms med. Anmälan senast 1.12 tfn 09 830 6262. www.vandasvenskaforsamling.fi facebook.com/vandasvenskaforsamling 8