Projekt Skeppsbron Parallella arkitektuppdrag

Projekt Skeppsbron Parallella arkitektuppdrag Utvärderingsgruppens sammanfattande värderingar av förslagen och rekommendationer inför fortsatt arbete Projekt Skeppsbron är den första utbyggnadsdelen av Södra Älvstranden som kan realiseras sedan Götatunneln tagits i bruk. Planeringen för Skeppsbron har hittills och i tur och ordning omfattat s.k. parallella stadsanalyser 2005, program för detaljplaner godkänt av kommunfullmäktige 2007 och rubricerade parallella arkitektuppdrag hösten 2007 samt att antal specialutredningar. Föreliggande PM innehåller rekommendationer inför den fortsatta detaljplaneprocessen utifrån utvärderingsgruppens värdering av de parallella uppdragen och med hänsynstagande till de parallella stadsanalyserna och detaljplaneprogrammet. Planstruktur Det viktigaste i detta skede av planeringsprocessen är att inför detaljplaneläggningen lägga fast en planstruktur för området, dvs: offentliga rum, bebyggelsekvarter, gator och stråk, innehåll och exploatering. De parallella uppdragen har med sina relativt stora olikheter givit en bra belysning av de strukturella frågorna. De fyra förslagen har på olika sätt bidragit till följande rekommendationer för planstrukturen. Planstrukturen byggs upp av två stadsrum Stora Badhusgatan med spårväg och det offentliga kajstråket och däremellan bebyggelsekvarteren med ett stort bostadsinnehåll. För det fortsatta arbetet föreslås en vidareutveckling av en princip med en rad med fem nya kvarter längs Stora Badhusgatan och en glesare och friare bebyggelse på kajen framför kvarteren. En längsgående inre gata används för det övergripande cykelstråket och för angöringstrafik, medan kajen reserveras för gående och flanörer. Kajstråket kan utvidgas till en plats framför Merkurhuset. En sådan planstruktur ger stor valfrihet från såväl gestaltningssynpunkt som byggherre- och etappsynpunkt. Bebyggelsekvarteren i norr bör följa spårvägens diagonala sträckning mellan Badhusgatan och hållplatsen vid Stenpiren. För att utnyttja närheten till vattnet och så långt möjligt erbjuda vattenkontakt för befintlig bebyggelse utefter Stora Badhusgatan bör tvärgatorna mot vattnet vara genomsiktliga. Tvärgatan som knyter ihop områdets centrala del med Otterhällan kan utvidgas till en mindre plats. 1

Kajen och vattenytan närmast Stenpiren bör lämnas fri förutom för färjeläget. Badet bör placeras framför Rosenlundsverket. Strukturbild och viktiga kopplingar Hållbarhet Utgångspunkten är att Skeppsbron ska bli ett stadsområde med hög miljöprofil. Den hållbara staden är en fråga av stor komplexitet. Det gäller även den hållbara stadsdelen Skeppsbron. Hållbarhet kan beskrivas i termer av ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Förslagen i de parallella uppdragen behandlar hållbarhetsfrågorna, vi menar dock att dessa kan fördjupas ytterligare för att på så sätt utveckla programmets intentioner. Inför det fortsatta arbetet med kvalitetsprogram etc ska följande vara vägledande: Ekologisk hållbarhet: De viktigaste hållbarhetsaspekterna m h t miljön är att: - området återanvänds och revitaliseras - hänsyn tas till kulturhistoriska värden - området ges ett högt utnyttjande - en blandning av funktioner åstadkoms med ett stort innehåll av bostäder 2

- kollektivtrafiken får en hög kvalitet vilket skapar förutsättningar för begränsad biltrafik i området - hänsyn tas till klimataspekter som t ex översvämningsrisken och vindskydd - avfallshanteringen och återvinningen är effektiv - arkitektur och byggteknik har en hög kvalitet med energieffektiva lösningar såsom passivhus och miljöanpassade material Älvstranden Utveckling har låtit SMHI göra en bedömning av vindkomforten i de fyra förslagen, vilken bifogas. Ekonomisk och social hållbarhet: Skeppsbron och de offentliga rummen ska vara en integrerad del av staden tillgänglig för alla, såväl besökare som de som ska bo och verka i området. Hur väl detta kommer att lyckas hänger bl a samman med möjligheten att inom ett så begränsat område med mycket höga exploateringskostnader kunna bygga billigt. Eftersom det överhuvudtaget är förenat med stora svårigheter att bygga nytt och billigt även där de ekonomiska förutsättningarna är gynnsamma torde ett billigt byggande på Skeppsbron kräva subventioner eller särskilt ekonomiskt stöd. Det är en ambition att tillhandahålla både hyresbostäder och bostadsrätter, vilket är en av många förutsättningar för att uppnå en social hållbarhet. Gestaltning stadsbryn, volymer, former Skeppsbron kommer att bli en ny viktig del av Göteborgs ansikte mot vattnet. De parallella uppdragen visar på ett bra sätt bebyggelsens möte med älvrummet och relationen till Otterhällan. Bebyggelsefrontens exakta läge och utformning, liksom kajens läge och storlek behöver emellertid analyseras ytterligare utifrån ett vidare perspektiv på stadsbilden. Principiellt föreslås kvartersbebyggelsen hålla en höjd av 7-8 våningar, men med möjligheter till högre byggnader i motiverade lägen, t.ex. vid Stora Badhusgatans norra del vid spårvägens riktningsändring och i anslutning till Rosenlundsverket, lägen som föreslagits i de parallella uppdragen. Höjden på högre hus bör prövas noga i stadsbilden, särskilt från Hamnkanalrummet. Husen på kajen bör uppvisa en ganska stor variation från fyravånings stadshus till enkla envånings hus av tillfällig karaktär. Den nya bebyggelsens volymsuppbyggnad bör respektera Otterhällans karaktäristiska silhuett, särskilt betraktad från älven. Med hänsyn till historiska och geografiska utgångspunkter bör bebyggelsen inte präglas av alltför långt driven enhetlighet utan av variation i höjd, form och färg. Bebyggelse och mark bör ges en rik gestaltning med mycket omsorg om detaljerna. Området bör även få ett särskilt program för konst. Syftet med de parallella uppdragen var i första hand att belysa strukturfrågorna. Gestaltningsfrågorna kommer att behandlas i det kvalitetsprogram som kommer att utarbetas i anslutning till detaljplanearbetet. 3

Innehåll, stadsliv och trygghet Programmet för de parallella uppdragen utgick från ambitionen att forma Skeppsbron till en del av staden med ett varierat innehåll där ett levande stadsliv kan uppstå och bidra till en attraktiv och trygg miljö för boende, verksamma och besökare. De viktigaste faktorerna för att uppnå dessa mål är: - en så hög tillgänglighet som möjligt, - ett så stort innehåll av bostäder som möjligt, - lokaler i husens bottenvåningar i lämpliga lägen, - hög kvalitet på de offentliga rummen, markbehandlingen, skyddade sittplatser, grönska, belysning etc och - attraktiva besöksmål av olika slag såsom ett bad, serveringar, restauranger, tillfälliga aktiviteter och båtliv. Förslagen i de parallella uppdragen uppfyller dessa krav och önskemål i stort, dock med olika lösningar. I det fortsatta arbetet behöver ett antal frågor bearbetas och vidareutvecklas för att området ska upplevas som tryggt och attraktivt både för de som ska bo och arbeta där och för besökare under olika årstider. Det kräver tydliga gränser mellan privat och offentligt, mellan kvarteren och gatorna. Bebyggelsens bottenvåningar bör utformas så att området efterhand kommer att kunna utveckla ett rikt stadsliv koncentrerat längs kajen och längs Stora Badhusgatan samt i ett eller flera stråk emellan. Kanske bör en särskild organisation skapas med uppgift och ansvar att få till stånd etableringar av attraktiva verksamheter? De fria ytorna längs älven bör vara så stora och utformade att Skeppsbron blir ett av stadens mest attraktiva områden för stadsliv utomhus sommartid för stadens invånare och besökande samtidigt som kajstråket måste bli så intimt att det inte blir ödsligt och ogästvänligt vintertid. Det är inte aktuellt med en större evenemangsplats i området. Det finns andra lägen på södra älvstranden som är bättre för en sådan plats. Tillgängligheten är avhängig möjligheterna att dels göra kopplingarna till stråken Stora Hamnkanalen och Kungsgatan/Järntorget attraktiva, dels erbjuda goda parkeringsmöjligheter för bilburna besökare till området. För kollektivtrafikresenärer (spårvagn, buss, färja) kommer tillgängligheten att bli högklassig. Att förbättra kontakterna med Otterhällan, som kan bli en medspelare i stadsdelen, är också en faktor att beakta. En annan viktig faktor för att ett stadsliv ska uppstå är att den kritiska massan, dvs innehållet i antal boende och verksamma samt passerande och besökande till området, blir tillräcklig. Att ge området ett så stort antal boende och verksamma är därför av stor betydelse för om ett liv ska uppstå i stadsdelen och för tryggheten dagtid och kvällstid. Stadsbyggnadskontoret har låtit Space Scape göra en stadsstrukturanalys enligt Space Syntax-metoden av förslagen, vilken bifogas. 4

Boendekvaliteter De parallella uppdragen har relativt olika lösningar på bostadsbebyggelsen. Två har stark stadsmässighet med slutna kvarter och smala gator vilket ger en relativt hög exploatering och älvutsikt för en mindre del av lägenheterna. Två har öppnare kvarter, större variation i höjdled och lägre exploatering vilket gör att en större andel av lägenheterna har utsikt mot älvrummet. Det fortsatta arbetet bör inriktas på att nå en så hög exploatering som möjligt inom ramen för stadsbildsmålen mm enligt ovan och med hänsynstagande till de krav som finns på en god sol-, ljus-, ljud- och utemiljö samt lekplatser i ett innerstadsboende. Lägenheterna och kvarteren måste ha många kvaliteter vid sidan av den fantastiska utsikt som en viss andel kommer att ha mot älven. Det är en balansakt att hitta rätt avvägning mellan många delvis motstridiga intressen. Ett varierat utbud av bostäder bör eftersträvas. Kajstråket Kajstråket avser i detta sammanhang avsnittet/sektionen från kajkant till den inre kvartersradens front mot vattnet. Huvudcykelstråket föreslås förlagt till den med kajen parallella inre gatan (se Planstruktur ovan). Härigenom kan delen närmast kajen reserveras för fotgängare och flanörer. En närmare analys behöver ske av kajstråkets dimensionering och utformning. Här ingår att bedöma: - Säkerhetsaspekter avseende olika trafikslag angöringstrafik, cykel- och gångtrafik, flanörtrafik. Cykeltrafikstråkets standard måste anpassas till stadskvarteren i området och gående och angöringstrafik. - Mått mellan hus och kajkant och mindre platsbildningar passande för både mycket och lite folk, vinter- och sommarsituationen. - Kajhusens storlek och innehåll. - Flexibilitet för att möta förändringar över tiden. - Kajens utformning med markbehandling, ev. trappor, kopplingar till bryggor, belysning etc. - Möjligheterna att skapa vindskydd med vegetation etc. Den föreslagna nya färjeterminalen och spårvagnshållplatsen vid Stenpiren ger goda förutsättningar att utveckla verksamheter i det befintliga Skeppsbrohusets bottenvåning. På så sätt kan Skeppsbroområdet knytas samman med innerstaden. 5

Merkurhuset och Kinesiska Muren De parallella uppdragen ger inget entydigt resultat när det gäller frågan om bevarande av Merkurhuset. Förslagen visar dock att ett kvarstående av Merkurhuset passar in i planstrukturen. Frågan om att behålla huset är komplex och sammanhänger med så olika aspekter som husens livslängd och skador och därmed ekonomi och realism i ett bevarande, hänsyn till erforderlig markhöjning i husens närhet, riskerna för sättningsskador under byggtiden, begränsning av möjligheterna till ny och därmed effektivare bebyggelse mm. De parallella uppdragen visar att det är svårt att behålla Kinesiska Muren både med hänsyn till planstrukturen och erforderliga höjningar av marken för att klara trafik och tillgänglighet. Till detta kommer de byggnadstekniska frågorna. Ett bevarande skulle dra stora kostnader både i form av anpassning av omgivande byggen under mark och ny grundläggning mm av huset. Det fortsatta arbetet föreslås därför inriktas på att beakta de kulturhistoriska värdena genom att i första hand behålla Merkurhuset. För att kunna konstatera effekterna och konsekvenserna av detta behöver ytterligare studier under detaljplanearbetet genomföras med avseende på bl a ovan nämnda aspekter och t.ex. nödvändiga konstruktioner för att anpassa kvarter, parkeringsgarage, gator och trafik. Om det visar sig att det inte är möjligt att behålla Merkurhuset medger den föreslagna planstrukturen att huset kan ersättas av ett nytt kvarter. Den skisserade platsen framför Merkurhuset behövs för att anpassa olika marknivåer på ett snyggt sätt. Rosenlundsverket De parallella uppdragen visar olika idéer till gestaltning och innehåll i och kring Rosenlundsverket. Det har inte funnits förutsättningar att på ett tillräckligt sätt ta sig an Rosenlundsverket eller att ha analyserat dess framtida roll och skepnad i stadsdelen Skeppsbron. Det är många frågor av komplex natur som sammanhänger med verkets drift och funktion och som kräver en direktdialog med Göteborg Energi om vilka förändringar och tillägg som är möjliga. Göteborg Energi har tagit initiativ till att fortsatta arbetet i en särskild grupp med representanter för Stadsbyggnadskontoret, Älvstranden Utveckling, Trafikkontoret och Miljöförvaltningen. Målet är att vidareutveckla idéerna kring verkets framtida profil, funktions- och driftkrav, åtgärder på grund av miljöpåverkan etc. Därvid bör området mellan verket och vattnet inkluderas och belysa förutsättningarna och möjligheterna till nya byggrätter. 6

Exempel på aspekter som bör beaktas: - Förändringen kring Rosenlundsverket bör ses i ett sammanhang med området på båda sidor om Rosenlundskanalen. - Innehåll och utformning av ett nytt hus mot Esperantoplatsen har ett strategiskt läge där Kungsgatan, Stora Badhusgatan och stråket mot Järntorget möts. - Möjligheterna att i kvarteret visa upp Göteborgs Energis olika sätt att lösa Göteborgarnas energibehov. Exploatering och etapper De parallella uppdragen har en stor spridning i utnyttjandegrad. Det totala innehållet varierar mellan 50.000 och 80.000 kvm BTA (inkl. området vid Rosenlundsverket). Inför det fortsatta arbetet bör inriktningen vara att pröva ett högt utnyttjande i området. Detta av resursskäl (att utnyttja nuvarande och ny infrastruktur), kostnadsskäl (att med byggrätter bekosta del av de stora investeringarna för allmänna ändamål) och folklivs - och trygghetsskäl (att så många människor som möjligt ska röra sig och vistas i området). Det är inte möjligt att detta skede ange en exakt siffra för utnyttjandet, men sannolikt behöver exploateringen komma upp i storleksordningen 60.000 70.000 kvm BTA (exkl. Rosenlundsverket och området utanför). Denna yta behövs för att nå en rimlig finansiering/kostnadsfördelning och en innehållsmässigt tillräckligt kritisk massa samtidigt som framhållna kvaliteter kan nås. Det är dock en balansakt att överhuvudtaget finna lösningar som går att genomföra/finansiera med hänsyn till de höga initialkostnader som exploateringen medför. Området kommer att exploateras av flera byggherrar varför en uppdelning av de fem kvarteren på ett flertal mindre byggnadsrätter är en fördel både för genomförandet och för att skapa en innerstadslik variation. Spårvägen och färjeterminalen Alla förslagen utom ett har följt programmet och placerat hållplatsen vid färjeterminalen. Den i programmet föreslagna sträckningen av spårvägen och lokaliseringen av hållplatsen och färjeterminalen ska gälla i det fortsatta arbetet. En lägre terminalbyggnad och en torg/park som knyter ihop Skeppsbron med Stora Hamnkanalrummet kan bli en stor tillgång både för resande och som en entré till Skeppsbroområdet. En hög och mot Stora Hamnkanalen framskjuten byggnad i hamnkanalens mynning bedöms inte som lämplig i hamnkanalens viktiga och vackra stadsrum. 7

Stora Badhusgatan Förslagen i de parallella uppdragen har redovisat olika tankar kring Stora Badhusgatans sektion och utformning, som i delar är användbara i det fortsatta arbetet. Det finns dock inte något enskilt förslag som i sin helhet kan läggas till grund för detaljplanearbetet utan frågan behöver analyseras ytterligare. Exempel på aspekter som därvid behöver behandlas är: - Möjligheterna att åstadkomma ett vackert och attraktivt stadsrum där aspekter kring belysning, markbehandling, trädplantering mm beaktas. - Förutsättningarna att utforma ett gaturum med hänsyn tagen till säkerhetsaspekter för umgänget mellan samtliga trafikslag med beaktande av de frågor som ska hanteras i Järnvägsplanen. - Gatans bredd studeras både från trafiksynpunkt och från stadsbildskaraktär och ljusförhållande med hänsyn till bebyggelsens höjd. En viktig fråga är om gatan ska var en allégata eller en gata med koncentration av träd i vissa gatuavsnitt. - Samråd med befintliga intressenter längs gatan. - En högre byggnad prövas i korsningen Stora/Lilla Badhusgatan. Parkering De parallella uppdragen föreslår i huvudsak parkering i ett plan under kvarter och gator. Hur parkeringen slutligen bör utformas sammanhänger med hur bebyggelsen kommer att organiseras, de geotekniska och ekonomiska förutsättningarna, hur parkeringsnormen ska tolkas, trafiklösningen och förutsättningarna att ordna in- och utfarter m fl aspekter. För att tillhandahålla de parkeringsbehov som redovisades i programmet erfordras underjordisk parkering i ett plan under i stort sett hela bebyggelseområdet plus ytterligare ett plan under del av området för befintliga fastigheters behov. Inför detaljplanearbetet behöver parkeringsnormen preciseras för bostäder och olika typer av lokaler. Klarläggande behövs också om bil-pooler ska vara en förutsättning, i vilken grad de nuvarande p-platserna på mark och i P-Arken skall ersättas samt hur parkeringen ska lösas för ett eventuellt bad och andra projekt kring Rosenlundskanalen. Garageparkeringen bör av säkerhets- och attraktivitetsskäl mm indelas i mindre sektioner, vilket förutsätter tillfarter såväl i områdets yttre ändar som centralt i området. Stora Badhusgatan förutsätts innehålla så många besöksplatser som möjligt. 8

Badet och småbåtshamnen De parallella uppdragen innehåller olika idéer kring badets och småbåtshamnens placering och utformning. I dagsläget finns dock inget fastlagt program för verksamheterna. Ett bad och en småbåtshamn är starka önskemål för att bidra till att området blir intressant och attraktivt, men de är inga absoluta krav för områdets förändring. Båda anläggningarna är beroende av att huvudmannaskap och finansiering kan ordnas utanför budgeten för anläggningar och bebyggelse. I det fortsatta arbetet behöver därför särskilda ansträngningar göras för att finna huvudmän för dessa investeringar. Badets storlek och karaktär behöver studeras vidare så att det får en bra relation till området. Det är också angeläget att pröva frågor kring risker med avseende på klimataspekter, farligt gods på älven, Rosenlundsverkets anspråk på vattenområdet mm. Sammanfattning av frågor i fortsatt arbete Innan ett detaljplaneförslag upprättas behöver följande frågor belysas ytterligare: - Kajens och bebyggelsefrontens exakta läge och utformning - Kajstråkets utformning - Kvalitetsprogram - Stora Badhusgatans sektion och utformning - Rosenlundsverket - Parkeringsbehov - Badet och småbåtshamnen För utvärderingsgruppen: Birgitta Lööf Ordförande 9