Motion till riksdagen 1985/86: RolfClarkson m. fl. (m) Bilismen Mot. 1985/86-212 l. Bilen är nödvändig Sverige är ett av världens biltätaste länder. För de flesta svenskar är bilen nödvändig. Dess centrala betydelse i ett högindustrialiserat och till ytan stort land som Sverige belyses bl. a. av följande statistik: - åtta av tio resor i Sverige sker med personbil - åtta av tio arbetsresor sker med bil - 95 % av hushåll med barn har tillgång till bil - 85 % av alla förvärvsarbetande har tillgång till bil. Kollektivtrafiken är koncentrerad till storstäderna. Utanför storstäderna är bilen ofta det enda kommunikationsmedlet. Undersökningar visar t. ex. att på Norrlands landsbygd kan 80 % av alla bilister inte utnyttja kollektivtrafiken i sina arbetsresor. Bilen är frihet. Den berikar människornas fritid. Den spar tid. Praktiskt taget alla bilister får t. ex. förlängda restider vid övergång till kollektiva trafikmedel. För familjer, där båda makarna arbetar och där barnen är hos dagmamma eller på daghem, är bilen nästan alltid nödvändig. Bilen är ett bra sätt att snabbt komma till jobbet, till affärer, släkt och vänner. Frågor som rör bilen och bilismen handhas i dag av en rad olika departement. Den nuvarande fördelningen av frågor på resp. departement är olycklig. Det bör därför även fortsättningsvis övervägas hur det skall vara möjligt att behandla bilfrågor mer enhetligt inom regeringskanshel 2. Bilen och avgasrening Det är viktigt att reducera de skadliga avgasutsläppen från våra fordon. l Sverige har därför införts stränga krav för avgasrening. Sedan lång tid tillbaka bedrivs ett internationellt arbete för att samordna och utvidga bestämmelserna mot bilavgaser. Sverige bör ansluta sig till utvecklingen i Europa. Det är av flera skäl angeläget att Sverige ej blir en ö i Europa med särskilda regler för avgasrening. Riksdagen har nyligen beslutat om mycket omfattande krav på avgasrening på bilar fr. o. m. 1989 års modeller. I praktiken kommer bilarna fr. o. m. denna årsmodell i de flesta fall att utrustas med olika former av s. k. katalytisk avgasrening för att klara dessa krav. Katalytisk avgasrening är som metod 10 till 15 år gammal. Det finns dock allt fler tecken på att denna metod för avgasrening har flera brister: l Riksdagen 1985186.3 sam/. Nr 1209-212
o Den blir t. ex. dyr för konsumenterna. Förutom ökad bränsleåtgång blir bilarna både dyrare i inköp och underhåll. o Tekniken fungerar uppenbarligen mindre bra i kallt klimat. o Systemet förstörs om man av misstag tankar blyad bensin. o Avgasutsläppen kan i vissa fall komma att öka genom högre bränsleåtgång. Samtidigt finns det viss risk att ägare till äldre fordon kommer att köra omkring med defekta system, detta på grund av de stora kostnaderna för att reparera skadade system för katalytisk avgasrening. Nuvarande regler är ensidigt inriktade mot katalytisk avgasrening. Det finns skäl att anta att andra metoder, som är överlägsna katalytisk avgasrening, kan utvecklas. Det är därför angeläget att Sverige anpassar reglerna för avgasrening så att de uppmuntrar forskningen om samt introduktion av bilfabrikanternas nya, billigare och bättre system för avgasrening. Detta bör ges regeringen till känna. Det är angeläget att konsumenternas kostnader för olika typer av avgasrening undersöks bättre. Parallellt med dessa kostnadsundersökningar bör övriga aspekter av katalytisk avgasrening ytterligare belysas. De s. k. A 20-kraven för att reducera de skadliga avgaserna från äldre fordon har kritiserats av bl. a. flera motororganisationer. För närvarande är dessa regler utformade på ett sätt som allvarligt försvårar för de 100 000-tals svenskar som har bilen som hobby. Det är angeläget att dessa regler justeras och tillämpas generösare. Detta bör ges regeringen till känna. 3. Bilprovning Bilarnas livslängd ökar år från år. Bidragande faktorer till denna utveckling är att bilarna blir allt bättre, att försäljarnas garantiåtaganden under särskilt de första åren ökar, att kraven på service minskar och att bilägare sköter sina bilar bättre. Fordon, som ej används i yrkesmässig trafik eller körs exceptionellt mycket, bör därför prövas hos Svensk bilprovning efter tre och fem år och därefter varje år. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om detta. 4. Översyn av hastighetsgränserna på det svenska vägnätet De nuvarande hastighetsgränserna kom i huvudsak till i samband med omläggningen till högertrafik år 1967. När hastighetsgränserna beslöts 1967 skedde det med tanke p den tidens bilar, vilka på många punkter var avsevärt sämre än dagens. På 20 år har det skett en genomgripande förbättring av våra bilar. Bromsar, karosser, däck och inre säkerhet har t. ex. markant förbättrats. Samtidigt har standarden på vägarna och väghållningen höjts. Hastighetsgränserna bör utformas på sådant sätt att trafikanterna i större utsträckning upplever dem som motiverade. En successiv översyn av hastighetsgränserna på det svenska vägnätet bör därför ske. Därvid bör hastighetsgränserna höjas på vissa delar av vägnätet och sänkas på andra. 2
Il Det är en allmän uppfattning bland allt fler trafikanter att respekten för våra hastighetsgränser försämrats under senare år. Undersökningar genomförda vid statens väg- och trafikinstitut stöder denna uppfattning. Det är viktigt att trafikanterna i högre utsträckning följer gällande regler. Genom att utforma sanktionssystemet vid överträdelser av hastighet gränserna annorlunda är det möjligt att öka trafikanternas laglydnad. Gällande regler stadgar 400 kr. i böter för den trafikant som överträder hastighetsgränserna med mellan 1-15 km/tim. Om överträdelsen är 15-30 km/tim. utgår 600 kr. i böter och vid överträdelser över 30 km/tim. prövas körkortsinneha vet. Erfarenheter från bl. a. Danmark har visat att höga böter har avskräckande inverkan och därmed ökar trafikanternas respekt för gällande hastighetsgränser. Ett bättre sanktionssystem vid fortkörning bör därför utformas enligt principen om kraftigt höjda bötesbelopp desto mer trafikanten överskrider gällande hastighetsbegränsning. Vid hastighetsöverträdelse över 30 km säger gällande regler att trafikantens körkort prövas. Mot bakgrund av att körkortet för de flesta är av central betydelse för att personerna i fråga skall kunna fungera väl i vardagen, har praxis under senare år i allt större utsträckning tenderat att utvecklas till att trafikanterna får behålla körkortet. Lagöverträdelsen beivras i stället genom böter. Det finns enligt vår uppfattning starka skäl för att i möjligaste mån undvika att dra in trafikantens körkort vid denna form av lagöverträdelser. Men samtidigt kan detta, med dagens sanktionssystem, resultera i att antalet grova hastighetsöverträdelser ökar. Mot denna bakgrund finns det anledning att låta undersöka alternativa straff. Regeringen bör skyndsamt utreda alternativa sanktionssystem vid hastighetsöverträdelser över 30 km/tim. och återkomma till riksdagen med förslag. 5. Avdrag för resor till och från arbetsplatsen Avdrag för resa till och från arbetet med bil medges då tidsvinsten, jämfört med allmänna kommunikationsmedel, uppgår till minst två timmar. Beräkningen av tidsvinst sker med utgångspunkt i den sammanlagda tidsvinsten för fram- och återresa mellan bostad och arbetsplats. I praxis medräknas därvid inte den tid det tar att lämna och hämta barn på daghem. För föräldrar som i samband med sin resa till arbetet måste lämna resp. hämta barn på daghem eller i annan form av barnomsorg bör det vara den totala restiden som ligger till grund för beräkning av tidsvinsten. Reglerna för tidsvinstberäkning bör därför ändras så att den tid det tar att lämna och hämta barn på daghem eller annan barnomsorgsform medräknas vid tidsvinstberäkningen. 3 l" Riksdagen/985186. 3 sam/. Nr -212
6. Bilkrediter Konsumetcmas önskan att köpa en ny bil försvåras eller rent av omöjliggörs av att regeringen beslutat att, fr. o. m. den 13 maj 1985, vid bilköp hälften av summan skall betalas kontant och resterande genom högst 12 månaders avbetalning. När bilkreditförordningen och regeringens höjningar av bilacci en med 50 %trätt i kraft i juni 1985 kostade den billigaste nya Saab- eller Volvo-bilen ca 83 ()()() kr. Konsumenten tvingas fr. o. m. juni, genom regeringens åtgärder mot bilismen, att erlägga hälften av denna köpeskilling, dvs. 41 500 kr., kontant. Kontantinsatsen brukar vanligen utgöras av kundens inbytesbil. Men genom de nya reglerna räcker den vanliga inbytesbilen inte till att täcka kontantinsatsen. Konsumenten måste ha sparat ett betydande belopp för att köpet skall vara möjligt. Därefter skall de kvarvarande 41 500 kronorna betala inom högst 12 månader. Nettokostnaden blir 3 800 kr./månad vid 40 % marginalskatt. Majoriteten svenskar har mycket svårt att köpa en nytillverkad bil på regeringens villkor. Det visar bl. a. beräkningar utifrån konsumentverkets s. k. typfamiljer. I konsumentverkets familj med två vuxna utan barn har makarna efter skatt, hushållskostnader m. m. kvar 5 355 kr., i enbarnsfamiljen 2 400 kr. samt tvåbarnsfamiljen l 127 kr. Antag att familjerna vill köpa den billigaste nya Saab- eller Volvo-bilen, vilken sommaren 1985 kostade ca 83 000 kr. Innan regeringens nya regler införts kunde man köpa dessa bilar genom att betala 20-30 % kontant och resten på 3, 4 eller t. o. m. 6 års avbetalning. Den familj som nu vill köpa en ny bil tvingas betala hälften av köpeskillingen kontant, i vårt exempel 41 500 kr. Resten skall betalas på 12 månader. Det blir ca 4 000 kr. per månad. Om familjen även tvingas låna till en större del av kontantinsatsen rasar månadskostnaden snabbt i väg över 5 ()()()kr. Regeringen regler för avbetalningsköp har resulterat i att en vanlig svensk barnfamilj har utomordentligt svårt att köpa en ny Saab eller Volvo. Regeringen orimliga avbetalningsregler har blivit ett hårt slag mot alla svenskar som vill och behöver köpa en ny bil. Regeringens ytterligt ogynnsamma villkor för köp av bil på kredit har kapat en marknad för privatleasing. Antag att våra typfamiljer. i stället för att köpa en ny bil på avbetalning, tvingas att leasa bil och efter leasingperiodens slut köpa denna. Om familjerna leasar en Volvo 240 GL på 36 månader blev månadskostnaden i augusti 1985 hos en av Stockholms största Volvoåterförsäljare l 488 kr. plus moms, dvs. l 837 kr. För tre år blir kostnaden med andra ord 66 132 kr. Till detta kommer en deposition som, beroende på familjens kreditvärdighet osv., kan variera från ca 10 000 kr. upp till 20 000-30 ()()() kr. Efter 36 månader erbjuds familjen att köpa bilen för 60 % av restvärdet. En Volvo 240 GL kostade inkl. skatte- och räntehöjningar osv. 82 900 kr. 60 %av detta belopp blir 49 740 kr. Om kunden inte har detta belopp är det 4
nödvändigt att endera lägga upp en amorteringsplan eller låna i bank. Den totala kostnaden för bilköpet genom leasing blir 66 132 kr. plus de 49 740 kr., dvs. tillsammans 115 872 kr. Det blir 32 972 kr., dvs. 40 %dyrare att köpa bilen via leasing och återköp än att köpa samma bil kontant. För de konsumenter som genom regeringens okloka politik tvingas leasa bil blir bilinnehavet extremt dyrt. Den reglering av bilkrediter som i dag sker genom att bilkreditförordningen gäller bör snarast avskaffas. 7. Vägskyltning Skyltningen av våra vägar har flera brister. På flera starkt trafikerade sträckor är det t. ex. svårt att få en klar överblick på grund av att antalet vägmärken är för många på en alltför kort sträcka. Det är därför ur bl. a. trafiksäkerhetssynvinkel angeläget att vägmärkningen ses över. Målsättningen för detta arbete bör bl. a. vara att reducera antalet vägmärken, öka tydligheten och anpassa den svenska vägskyltningen till internationell praxis. 8. Ungdomsbil l dag finns det möjlighet för personer som fyllt 16 år att ta traktorkörkort. Innehavare av traktorkörkort får dels köra traktor, dels köra ombyggda bilar, vilka registreras som s. k. A-traktorer. A-traktor får köras i högst 30 km/tim. A-traktor torde i många fall vara ett bättre fordonsalternativ än motorcyklar, bl. a. med tanke på dess låga olycksfrekvens. A-traktorer orsakar dock - med hänsyn till den låga hastighet med vilken de får köraslätt trafkköer och trafikstockningar på vägarna. Denna nackdel skulle minskas om de unga hade tillgång till ett med A-traktorn likartat fordon, som får framföras med högre hastighet än 30 km/tim. Regeringen bör ge trafiksäkerhetsverket i uppdrag att undersöka möjligheterna att skapa en särskild klass för en "ungdomsbil". Denna bör utgå från samma principer som s. k. A-traktor, men får framföras i högst 40 eller 50 km/tim. Om man vill avlägga prov för att få köra traktor krävs enbart ett teoriprov. För att få köra den föreslagna ungdomsbilen bör ställas motsvarande krav som för en vanlig bil, dvs. både teori- och körprov. 9. Hemställan Med stöd av ovanstående hemställs [l. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur reglerna för avgasrening skall ändras för att dessa skall stimulera forskning om och introduktion och produktion av billigare och funktionsdugligare system för avgasrening, 1 ) [2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen, under rubriken Avgasrening, anförs om undersökningar av kostnaderna för olika typer av avgasrening samt övriga aspekter på s. k. katalytisk avgasrening, 1 ), 5
(3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om de s. k. A 20-reglerna;) 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av reglerna för provning av motorfordon, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade hastighetsgränser på det svenska vägnätet i enlighet med vad som anförs i motionen, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sanktionssystem gentemot de bilister som bryter mot rådande hastighetsregler, 7. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till alternativa sanktionssystem vid hastighetsöverträdelser över 30 km/ tim., (8. att riksdagen beslutar att den tid som det tar att lämna och hämta barn medräknas vid tidsvinstberäkning i enlighet med vad som anförs i motionen under avsnittet Avdrag för resor till och från arbetsplatsen/) (9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om avskaffande av den reglering av bilkrediter som för närvarande sker via bilkreditförordningen, 3 ) 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs under rubriken Vägskyltning, 11. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en körkortsklass för ungdomsbil i enlighet med vad som anförs i motionen. Stockholm den 3 januari 1986 Rolf Clarkson (m) Per Stenmarck (m) Göre/ Bohlin (m) Per-Richard Molen (m) Wiggo Komstedt (m) Anders Andersson (m) 1 1985/86:Jo702. 2 1985/86:Sk214. 3 1985/86:Fi203. 6