Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, 405 30 Göteborg BESÖK Medicinaregatan 16 TELEFON 031-786 62 93 E-POST helena.sanden@amm.gu.se HEMSIDA www.amm.se
Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Bagarevägens förskola och fuktskador i byggnaden... 3 Besök på Bagarevägens förskola... 4 Enkät om besvär hos barn på Bagarevägens förskola... 4 Bedömning... 5 Är barnen sjukare än normalt?... 5 Hur tillförlitlig är undersökningen?... 5 Kan innemiljön spela någon roll?... 6 Slutsats... 6 Referenser... 7 Bilaga 1. Enkät... 8 2
Bakgrund Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) kontaktades i januari 2012 av skolchef Anita Jakobsson med anledning av oro från föräldrar att barn vid Bagarevägens förskola i Henån påverkades skadligt av inomhusmiljön på förskolan. VMC har kartlagt besvär bland barnen på förskolan med hjälp av en enkät som skickades till respektive barns vårdnadshavare. Avsikten med enkäten var att utreda förekomsten av symtom från luftvägar, ögon och hud och sedan jämföra med barn i allmänhet. Utredning av personalens symtom på förskolan har skett under ledning av företagsläkare Anette Rödström på Avonova Kinnekullehälsan AB. Man har bl.a. använt en validerad s.k. Örebroenkät för registrering av symtomförekomst hos personalen. Resultaten från enkäten har jämförts med referensdata och bedömts av Kjell Andersson, specialist i Yrkes- och miljömedicin. Företagsläkare Anette Rödström har haft ett informationsmöte med personalen 8/3 2012. Bagarevägens förskola och fuktskador i byggnaden Bagarevägens förskola består av fem avdelningar: Lanternan, Limpan, Marängen och Kringlan belägna i den ursprungliga byggnaden samt Frallan som är ett nyare annex sammanbyggt med ursprungsfastigheten. Fastighetsägaren Orust kommun har anlitat NOBAB Nordisk Byggskadeutredning AB för kontroll av fukt och mikrobiella skador i Bagarevägens förskola. Utförda undersökningar inkluderar materialprover och mikrobiell analys av dessa samt två luftprover. Nedanstående information är hämtad från rapporten från undersökningarna (rapport utfärdad 2012-02-16). För mer information hänvisas till rapporten samt NOBAB Nordisk Byggskadeutredning AB. Sammanlagt har 22 materialprover tagits i den ursprungliga byggnaden, proverna har tagits i samtliga fyra avdelningar i den äldre delen av byggnaden. Tolv utav 22 materialprover visar på mikrobiella skador, d.v.s. förhöjt antal mikroorganismer i materialet. Dessa 12 prover är fördelade över alla fyra avdelningar som undersökts och är tagna i ytterväggar och i golvkonstruktionen. I rapporten påtalas även att fuktindikering mot bottenplatta visar förhöjda värden samt att förhöjda fuktkvoter uppmätts på ytterväggssyllar. Vidare nämns att det ventilerade golv som tidigare installerats, och som vid undersökning 2008 befanns ha klara brister i funktionen, inte undersöktes vid inspektionen. De två luftproverna är ScreenAir-indoor analyser (Eurofins, Pegasus lab) och har analyserats med avseende på mikrobiella partiklar, MVOC-ämnen samt TVOC (olika flyktiga organiska ämnen). 3
Besök på Bagarevägens förskola Helena Sandén, specialistläkare och Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker besökte förskolan 10/4 2012 och fick en rundvandring i samtliga avdelningar på förskolan. Därefter diskuterades ärendet tillsammans med Anita Jakobsson, skolchef och Anita Torstensson-Dahlberg, förskolechef samt Lena Sedin från Miljö- och byggnadsförvaltingen, Orust kommun. Helena Sandén redogjorde för vad man idag vet om barns hälsa kopplat till inomhusmiljöproblem samt informerade om preliminära resultat från den enkät som har skickats ut till förskolebarnens föräldrar. Vi diskuterade även de luftprov som tagits i lokalerna och förklarade att luftprover sällan kan användas som underlag för bedömning av hälsobesvär som kopplas till vistelse i lokaler. Enkät om besvär hos barn på Bagarevägens förskola VMC skickade 21/2 2012 ut enkäter (se bilaga 1) till föräldrarna till de 103 barn som var inskrivna på förskolan. Adresser erhölls av Susanne Göransson, assistent, Orust kommun. Enkäten innehöll frågor om astma, allergi, långdragen snuva, öron/halsinfektion, ögonirritation, eksem och hudirritation. Urval av frågor och dessas formuleringar gjordes så att jämförelsematerial från enkäter till barn i allmänhet skulle kunna användas, i huvudsak nationella miljöhälsoenkäten (ref nr 1). Efter en påminnelse hade den 23 april inkommit svar från föräldrar till 93 barn där de flesta av barnen är i åldern 1-5 år. 7 av barnen (8 %) har läkardiagnostiserad astma varav två har allergi, och hos ytterligare 4 andra barn uppgavs allergi (mot djur, pollen, medicin eller födoämnen). Bland de 7 barnen med astma, uppgav föräldrarna till 3 att de haft besvär under 2011/2012. 15 barn (16 %) har haft långdragen snuva eller nästäppa utan förkylning. 6 barn (9 %) har haft ögonirritation under sept 2011- mars 2012. 11 barn (12 %) har eksem enligt läkare. Nitton barn (20 %) har haft hudirritation (utslag eller klåda) och 15 av dem under 2011-2012. 73 av barnen (78 %) har haft öron- eller halsinfektion de senaste 3 månaderna. 4
Bedömning Är barnen sjukare än normalt? Andelen barn med läkardiagnostiserad astma 7 av 93 (8 %) tycks vara normal. Bland 8000 svenska 4-åringar var andelen 6 % när föräldrar besvarade samma fråga år 2003 (se referens 1: slutet av rapporten). Andelen som har snuva tycks också vara relativt normal. Sannolikt kan förekomst av snuva variera något beroende på årstid, då vanliga förkylningsperioder vintertid och allergi under pollensäsong kan ha en viss betydelse. Bland de 8000 svenska 4-åringarna uppgav föräldrarna till 10 % av barnen sådan snuva. Även förekomsten av ögonirritation och hudirritation tycks normal, men för dessa enkätfrågor finns inga jämförelsesiffror. Förekomsten av läkardiagnostiserat eksem (12 %) är normal. Bland 8000 4-åringar var andelen 12 %. Att 73 av 93 barn (78 %) uppgavs ha haft öron- eller halsinfektion de senaste tre månaderna bedöms vara normalt med tanke på att enkäten besvarades mitt under en intensiv influensasäsong. I undersökningen av 8000 4-åringar hade 63 % haft sådana infektioner. Sammanfattningsvis tycks alltså förekomsten av astma, långdragen snuva, öron/halsinfektion, ögonirritation, eksem och hudirritation vara ungefär lika stor som bland andra barn. Hur tillförlitlig är undersökningen? En enkätundersökning, utförd på ett noggrant sätt med beprövade enkätfrågor, kan aldrig på ett helt säkert sätt spegla sjukdomsförekomst hos en barngrupp. I en enkätundersökning kan man inte få en heltäckande bild av barnets sjukhistoria och t.ex. förekomsten av allergier mot pollen eller pälsdjur. De enkätfrågor som brukar vara mest tillförlitliga är de där man frågar om barnet har astma eller eksem enligt läkare. En läkarundersökning (av allmänläkare eller barnläkare) kan lättare avslöja andra kända orsaker till besvären än en enkätundersökning. Däremot löser en läkarundersökning inte frågan om besvären beror på förskolans innemiljö. Det finns inga blodprover eller andra undersökningar som kan användas för att säga att eventuella symptom beror på fukt- eller mögelskador. I de fall där vuxna eller barn får besvär i fuktskadade bostäder rör det sig nästan aldrig om en äkta allergi mot mögel som kan avslöjas med allergiprover. Trots dessa reservationer talar enkätresultaten ändå för att barnen på Bagarevägens förskola inte har mer symtom än andra barn. 5
Kan innemiljön spela någon roll? Det finns inte någon forskning som tydligt visar att besvär från luftvägar och ögon är vanligare bland förskolebarn om lokalerna har fukt- och mögelproblem. Det är dock väl känt att vistelse i bostäder med fukt- och mögelskador ökar besvär för barn med astma och sannolikt också irritativa besvär i ögon och näsa (se t.ex. referens 1 till 5 nedan). Det finns även forskning som visar att fukt- och mögelskador på arbetsplatser (t.ex. kontor eller skolor/förskolor) ökar sådana besvär hos vuxna. Det är därmed troligt att risken för sådana symptom ökar även hos barn som vistas i förskolor med fukt- och mögelskador. Normalt försvinner eller minskar de ökade besvären när fukt- och mögelproblemen åtgärdats. Slutsats Vid vår enkätundersökning framkommer inte någon ökad sjuklighet hos barnen på Bagarevägens förskola. Eftersom forskning och klinisk erfarenhet pekar på att hus med fukt- och mögelskador kan ge ökade besvär för barn med astma och sannolikt också irritativa besvär i ögon och näsa är det viktigt att man åtgärdar skador i byggnaden. Det saknas vetenskapligt underlag för rekommendationer avseende fortsatt vistelse i dålig inomhusmiljö för personer som upplever inomhusrelaterade symtom. Däremot finns det erfarenhet av att symtomen ofta förvärras vid fortsatt vistelse i den aktuella byggnaden om adekvata åtgärder inte genomförs. 6
Referenser 1. Socialstyrelsen. Miljöhälsorapport 2005. Socialstyrelsen, 2005. 2. Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum. Barns Miljö och hälsa i Västra Götaland. VMC, 2006. 3. Jaakkola, J. J., Hwang, B. F. & Jaakkola, M. S. 2010. Home dampness and molds as determinants of allergic rhinitis in childhood: a 6-year, population-based cohort study. American journal of epidemiology, 172, 451-9. 4. Pekkanen, J., Hyvarinen, A., Haverinen-Shaughnessy, U., Korppi, M., Putus, T. & Nevalainen, A. 2007. Moisture damage and childhood asthma: a population-based incident case-control study. The European respiratory journal: official journal of the European Society for Clinical Respiratory Physiology, 29, 509-15. 5. Emenius, G, Svartengren, M., Korsgaard, J., Nordvall, L., Pershagen, G. & Wickman, M. 2004. Indoor exposures and recurrent wheezing in infants: a study in the BAMSE cohort. Acta paediatrica, 93, 899-905. 7
Bilaga 1. Enkät