God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet

Relevanta dokument
Implementering rekommendation. Kontinuitet och samarbete. nationellasjalvskadeprojektet.se

Implementering rekommendation. Behandling. nationellasjalvskadeprojektet.se

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Implementering rekommendation. Riskhanteringsplan. nationellasjalvskadeprojektet.se

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

Verksamhetsmål för Förskolan Virvelvinden

Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE

Samordnad utveckling för god och nära vård

Antagen av Samverkansnämnden

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Evidens. vård och utbildning

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

VVÄRDEGRUND OCH DDELAKTIGHET DIALOGKORT ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA FÖRHÅLLNINGSSÄTT MÅLKVALITET OCH UPPFÖLJNING OCH GEMENSKAP

Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)

Uppdrag för sjuksköterska i Leanlinks Hälso- och sjukvårdsorganisation

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Validand och valideringshandledare

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Uppdaterad ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

Psykisk funktionsnedsättning

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Filmen Hotell Vistet.

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V)

IFO nätverket 19 maj 2017

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Individuell plan enligt SoL och HSL Till nytta för brukarna?

VÄLKOMMEN TILL. psykiatrisk dagavdelning. Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX Mariehamn, Telefon E-post

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

Psykiatriska omvårdnadsteam. Nyköping & Katrineholm

Jämlik vård och normkritiska perspektiv på självskadebeteende. Rapport om normkritiskt delprojekt inom Nationella Självskadeprojektet

2.1 Normer och värden

Välkommen till PSYKIATRISK DAGAVDELNING

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Patientforum. Vad är det och hur går det till?

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Bättre vård mindre tvång

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Verksamhetsbeskrivning

Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Utveckling av ett Personcentrerat arbetssätt - PCA. För chefer och ledare

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016

Projekt Utskrivningsguiden. Med stöd av Allmänna Arvsfonden

Utbildningsmaterial framtaget i samverkan mellan region Östergötland och länets 13 kommuner

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården

SAM Samverka Agera Motivera

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro

Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet

Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård. Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping

samverkan motivera agerar

Rödeby skolområde. för förskoleverksamheten påtallbackens förskola VÅGA VLJA VETA. Vi får alla att lyfta!

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2017

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Samordnad Rehabillitering

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

DRAG Ps. Varför? Statistik och avvikelser talar för brister. Hur? Egengranskning? Vad? Kvantitet och kvalitet i informationsöverföring.

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Plan för Funktionsstöd

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (2017:612)

Mötesdag om anhörigfrågor

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Markörbaserad Journalgranskning, Kungälvs sjukhus

Transkript:

God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende Nio råd från Nationella Självskadeprojektet

Det här dokumentet är ett tillägg och en tillämpning av Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende, sju rekommendationer som utgör stommen för den psykiatriska vård som bör erbjudas personer med självskadebeteende, och supplementrapporten Behandling av självskadande patienter i heldygnsvård: Fynd från forskningen. Rekommendationerna och rapporten finns att läsa och ladda ner på nationellasjalvskadeprojektet.se Dokumentet är framtaget av Nationella Självskadeprojektet.

Syftet med det här dokumentet är att ge en gemensam bild av god heldygnsvård för personer med självskadebeteende. På så vis kan vi stödja medarbetare i det vardagliga arbetet att utföra en god vård samt stärka utvecklingsarbetet inom psykiatrin och säkra förutsättningarna för att kunna ge en god heldygnsvård. De nio råden i det här dokumentet syftar till att definiera vad heldygnsvården ska innehålla och präglas av. Samtlig personal i heldygnsvården ska få utbildning i lämpliga bemötandetekniker och förhållningssätt. Arbetslaget ska få kontinuerligt stöd i praktiserandet av dessa. Utbildningarna ska bland annat syfta till att: a) patienten ska känna sig mött med medkänsla, respekt och värdighet. b) undvika eskalerande situationer. 1 Personalens uppdrag att arbeta med lämpliga bemötandetekniker som validering och acceptans bör vara tydliggjort från chefsleden och stödjas av avdelningens rutiner. Bemötandeutbildningar ska utföras enligt en lokal kompetensutvecklingsplan. Lärandet ska möjliggöras med kontinuerlig repetition, handledning, feedback och reflektion, gärna i grupp. Utvärdering avseende patientens upplevelse och medarbetarnas förutsättningar bör göras kontinuerligt med lämpligt mätinstrument eller annan metod. 3

2 Heldygnsvården ska vara utformad utifrån patientens resurser och behov. Vård- och omsorgsplan ska skrivas tillsammans med patienten och användas aktivt. Vårdplanen ska skrivas tillsammans med patienten i enlighet med Rekommendation 5: Information och överenskommelse om behandling. Vårdplanen ska innehålla riskhanteringsplan i enlighet med Rekommendation 4: Riskhanteringsplan. Om vårdplan utformad i öppenvården finns ska den följas så långt det är möjligt. Vårdplanen bör vara tvärprofessionell och dokumentera insatser från olika yrkesgrupper. Vårdplanen ska följa en mall där mål, insatser och tidsramar framgår. Vårdplanen ska vara lättillgänglig för berörda medarbetare i journalsystem och för patienten själv. Avsteg från vårdplanen ska noga motiveras och dokumenteras. 3 Kontinuitet i vårdkedjan ska säkerställas med hjälp av samordnad vård- och omsorgsplanering, det vill säga SIP eller motsvarande, i enlighet med patientens behov. Rutiner och metoder för smidig överföring och sam arbete mellan enheter och huvudmän ska finnas. Behandling och kontakt med öppenvården ska så långt det är möjligt fortsätta under vistelsen i heldygnsvården. Närstående ska bjudas in och involveras i patientens vård i så stor utsträckning som möjligt. Ansvariga för heldygnsvården ska säkerställa att patienten, om behovet finns, har en uppföljningstid och uppföljningskontakt i öppenvården innan utskrivning. Case manager eller liknande koordinatorfunktion är lämplig för patienter med komplex problematik och insatser från flera huvudmän. 4

Heldygnsvården ska erbjuda lämplig behandling och meningsfulla aktiviteter i syfte att stärka, återfå och bevara patientens förmågor och funktioner. Detta ska möjliggöras av resurser, kompetens samt arbetssätt och rutiner. 4 Lämpliga behandlingsmetoder vid självskadebeteende beskrivs i Rekommendation 6: Behandling. Stor vikt ska läggas vid att bevara friskhetsbevarande faktorer. Heldygnsvården ska stödja engagemang i aktiviteter såsom skola, jobb, husdjur, relationer, föreningar, religionsutövning och fritidssysselsättningar. Aktiviteter kan relatera till mål uppställda i vårdplanen. Avdelningen kan stödja och inspirera till en mångfald av aktiviteter utifrån patientens unika intressen. Exempel på aktiviteter Mindfulness, meditation Psykoedukation i grupp Promenader, motion, sport Konstnärligt skapande, hantverk Pyssel, korsord, skrivande Böcker, magasin, filmer Utevistelse, utflykt, miljöupplevelser Vårdmiljön ska vara trygg, stärkande och läkande. De etiska och värderingsmässiga aspekterna av vårdarbetet ska kontinuerligt utvärderas och utvecklas. 5 För avdelningspersonalen är handledning eller andra strukturerade tillfällen möjligheter att reflektera över etik och rådande kultur på avdelningen. Syn på patienter, psykisk ohälsa, sin egen roll, normer, maktrelationer och maktutövning är exempel på ämnen som kan diskuteras och reflekteras över. Den fysiska miljön ska anpassas efter patientens behov och intressen och överensstämma med heldygnsvårdens målsättning och innehåll. 5

6 Brukarinflytande ska praktiseras i vardagen på avdelningen för att stärka patientens egenmakt. Olika former av anpassad heldygnsvård, till exempel brukarstyrd/självvald inläggning, bör utvecklas och utvärderas. Delat beslutsfattande, personcentrerad vård och andra liknande metoder och förhållningssätt som kan stärka partnerskapet mellan patienten och vård givaren och patientens inflytande över sin egen vård ska utvecklas. Patienten bör ha möjlighet att byta kontaktperson enligt avdelningens rutiner. Patienten och hens närstående ska ha möjlighet att lämna förbättringsförslag. Utskrivningssamtal bör ses som ett tillfälle för utvärdering och lärande. 7 Användandet av tvångsåtgärder ska minimeras. Eftersamtal ska genomföras efter tvångsåtgärder med syfte att undersöka hur de kan undvikas framöver. Riskhanteringsplan och krisplan ska tas fram i enlighet med Rekommendation 4: Riskhanteringsplan. Eftersamtal ska genomföras enligt lokal rutin. Utifrån ett patientperspektiv ska uppföljningen undersöka hur patienten upplevde tvångsåtgärden, hur den påverkat patienten samt om hen önskar bearbeta upplevelsen på något vis. Utifrån ett medarbetarperspektiv ska uppföljningen fastställa eventuella särskilda omständigheter som ledde till att situationen inte kunde hanteras utan tvångsåtgärd. Uppföljningen syftar till att identifiera insatser som kan stärka den enskilde medarbetaren och avdelningens förmåga att hantera trängda situationer, till exempel vad gäller kompetens (deeskalerande bemötande) och rätt bemanning och arbetsbelastning. 6

Kvalitets- och utvecklingsarbetet på avdelningen ska vara aktivt, målrelaterat och långsiktigt samt präglas av kunskapsorientering, strukturerade lärandeprocesser samt personalens och patienternas delaktighet. 8 Kvalitets- och utvecklingsarbetet ska bedrivas med hjälp av relevanta verktyg och metoder. Förbättringsarbetet bör prioriteras och formuleras på så vis att det har en tydlig struktur och ett utrymme i det dagliga arbetet. Insatser och processer bör relatera mot formulerade mål och ha angivna tidsramar och utvärderingsverktyg. Delaktighet från medarbetare, nuvarande eller tidigare patienter och närstående ökar kvaliteten på kvalitets- och utvecklingsarbetet och bör därför prioriteras. Ett aktivt deltagande och gemensamt ansvar stärks av reellt inflytande i processer och beslut. Organisatoriskt stöd för den enskilda medarbetarens lärande och utveckling bör uppmärksammas och utvecklas. Exempel på organisatoriskt stöd är ett ledarskap och en arbetsmiljö där medarbetare uppmuntras testa, utveckla och även misslyckas. Verksamhetsstruktur, rutiner, scheman, it-system och övriga styrdokument är andra exempel på faktorer som påverkar möjligheten att praktisera och förankra nya kunskaper och goda lösningar. Vårdinsatser och andra aspekter av heldygnsvården bör i så stor utsträckning som möjligt vila på evidens. Etablerade relationer och samarbeten med forskarsamhället, olika studier och pilotprojekt, andra yrkesnätverk och landsting ger en kontinuerlig input av aktuell kunskap. Personer med självskadebeteende ska så långt det är möjligt vistas i sin hemmiljö och vårdas i öppen vården. Vistelse i heldygnsvård ska, även när den är kortvarig, syfta till långsiktig återhämtning. 9 7

nationellasjalvskadeprojektet.se facebook.com/nationellasjalvskadeprojektet