Profilområde Odontologi

Profilområde Odontologi Bakgrund Munhälsan i befolkningen har successivt förbättrats bland unga och vuxna. Förekomsten av karies har minskat dramatiskt. Epidemiologiska studier, bl.a. från Odontologiska Institutionen i Jönköping (OI) visar att andelen kariesfria barn ökat betydligt under de senaste 30 åren. Länets 12-åringar har hälften så många kariesskadade tänder som riksgenomsnittet. Ungefär 40 % av 19-åringarna är karies- och fyllningsfria. Bland vuxna har andelen individer med kariesskadade tänder minskat betydligt. Allt fler äldre behåller sina tänder. Detta har kunnat uppnås mycket tack vare de forskningsresultat som erhållits och som omsatts i praktiskt tandhälsoarbete. Det finns dock fortfarande problemområden: Det preventiva arbetet för att minska antalet kariesskador hos små barn behöver intensifieras. Förebyggande åtgärder för förhindra uppkomst av bettstörningar behöver förbättras liksom behandlingsmetoder. Beträffande den vuxna befolkningens munhälsa återstår områden som kräver ytterligare forskning: Tandvårdsrädsla är fortfarande ett stort problem. Forskning behövs för att förebygga, identifiera/bemöta och behandla detta svåra tillstånd. Forskning visar på ett allt klarare samband mellan oral hälsa och allmän hälsa. En god/dålig munhälsa har betydelse för den allmänna hälsan och omvänt. Specialisttandvården har i samarbete med sjukvården en viktig roll i forskning/utveckling om diagnostik och behandling. En tredjedel av alla vuxna uppvisar tecken på tandlossningssjukdom och var tionde har mer allvarlig tandlossning som kräver omfattande behandling. Nya diagnostiska och kurativa metoder behöver utvecklas för att förbättra situationen för denna grupp patienter. Tandlöshet förekommer fortfarande. Det finns också patienter med omfattande förlust av käkben som inte kan behandlas med tillgängliga metoder. Nya tekniker behöver utvecklas för att kunna behandla detta svåra funktionshinder Andra utsatta grupper ur tandhälsosynpunkt är människor med fysiska och psykiska funktionshinder, såväl barn som vuxna. I sjukvården har ett stort antal kvalitetsregister utvecklats. Dessa har visats vara värdefulla instrument i arbetet med att förbättra kvalitet och säkerhet i behandlingar och vårdkedjor. I tandvården pågår utvecklingssatsningar men det saknas ännu fullt utbyggda nationella kvalitetsregister. OI är djupt engagerat i detta arbete. Klinisk specialisttandvård, utbildning av specialisttandläkare och övrig tandvårdspersonal samt forsknings- och utvecklingsarbete har bedrivits vid OI sedan starten 1972. Tjugosju doktorsavhandlingar, två licentiatavhandlingar, mer än 550 vetenskapliga artiklar samt läroböcker och lärobokskapitel har utgått från institutionen. Forsknings- och utvecklingsarbete sker i såväl nationellt som internationellt samarbete. Inom Landstinget sker ett omfattande tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt samarbete med olika medicinska Rättningar enligt KG, LL 1

specialiteter, FUTURUM och Hälsohögskolan. Sedan 1999 finns också ett nationellt kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd vid Odontologiska Institutionen, Jönköping. Personella resurser Odont. dr Birgitta Bergendal Docent Tom Bergendal Docent Krister Bjerklin Odont. dr Fredrik Frisk Professor Hans-Göran Gröndahl Professor Kerstin Gröndahl Fil. dr Eva Josefsson Professor Göran Koch Odont. dr Pernilla Larsson Gran Docent Rune Lindsten Odont. dr Håkan Nilsson Docent Peter Nilsson Docent Ola Norderyd Med. dr Christer Slotte Docent Katarina Sondell Odont. dr Christer Ullbro Institutionella samarbetspartners Hälsohögskolan Jönköping (HHJ) Göteborgs Universitet (GU) Hälsouniversitetet i Linköping (HU) Malmö Högskola (MAH) Université d Auvergne, UFR Odontologie Clermont-Ferrand, Frankrike Universitetet i Kaunas, Litauen Högskolan i Kristianstad Industriella samarbetspartners Astra Tech AB, Mölndal Nobel Biocare AB, Zürich, Schweiz Straumann AG, Basel, Schweiz Prototal AB, Jönköping Osteobiol Tecnoss, Turin, Italien Registrerade doktorander Carl-Otto Brahm, GU Catharina Göthberg, GU Helén Isaksson, GU Alkisti Anastassaki Köhler, HHJ Anders Magnusson, HU Johanna Norderyd, HHJ Shariel Sayardoust, GU Anna-Lena Sundell, HU Egle Zasciurinskiene, HHJ Åsa Wahlin, MAH Rättningar enligt KG, LL 2

Aktuella kunskapsområden 1. Oral hälsa ur ett folkhälsoperspektiv epidemiologi, prevention. Kvalitetsregister. 2. Oral hälsa och livskvalitet. 3. Diagnostik 4. Funktionshinder och oral hälsa 5. Oral habilitering/rehabilitering Doktorandprojekt Förekomst och förändring av funktionsrelaterade besvär i käksystemet under en 20- årsperiod (kunskapsområde 1) Flera epidemiologiska studier har visat att smärta och funktionsstörningar i käksystemet är vanligt förekommande i alla åldersgrupper. Syftet med den aktuella studien är att undersöka förekomsten hos barn och vuxna i Jönköpings län vid tre olika tillfällen (1983, 1993, 2003) och att kartlägga eventuella förändringar över tid. Doktorand: övertandläkare Alkisti Anastassaki Köhler Handledare: professorerna Tomas Magnusson och Anders Hugoson, båda HHJ Aktuellt läge: Projektet är i slutfasen och leder under höstterminen 2012 till Anastassaki Köhlers doktorsavhandling. Vad påverkar tandhälsan? 20 års uppföljning av organiserad barntandvård (kunskapsområde 1) Under ett antal år har projektet Tidig identifiering av småbarn med kariesrisk studerat faktorer som kan påverka barnets tandhälsa och förklara den höga kariesförekomsten hos vissa förskolebarn. Projektet presenterades 1995 i en doktorsavhandling I en ny serie studier har barnen i den ursprungliga småbarnsstudien följts upp vid 15 års ålder. Dessa visar ett starkt samband mellan karies i småbarnsåren och karies senare i livet. Föreliggande projekt analyserar den orala hälsans utveckling från 1 till 20 års ålder. Tandhälsan relateras till kost, munhygienvanor, sjukdomar, medicinförbrukning och socioekonomiska faktorer under de tidiga barnaåren. Doktorand: övertandläkare Helén Isaksson Handledare: professorerna Lill-Kari Wendt och Dowen Birkhed, båda GU och professor Göran Koch Aktuellt läge: Helén Isaksson planerar försvara sin doktorsavhandling under 2013. Rättningar enligt KG, LL 3

Faktorer som påverkar oral hälsa hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning, ICF-CY Oral Health Empirical Study (kunskapsområde 4) WHO's klassificeringssystem för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF och ICF/CY, gör det möjligt att utveckla instrument för att beskriva en persons funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa utifrån en biopsykosocial modell med gemensam terminologi. I Sverige har ICF-CY ännu inte använts inom tandvården. Syftet med denna studie är att med hjälp av en modifierad ICF-CY checklista samla information från en grupp barn och ungdomar med funktionsnedsättning för att senare kunna beskriva oral hälsa i relation till generell hälsa, funktionstillstånd och omgivning. Frågeställningarna är om en modifierad ICF-CY checklista kan användas för att beskriva hur den orala hälsan påverkas av funktionstillstånd och omgivningsfaktorer hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning och om en sådan checklista genererar ny information jämfört med den information som kan utläsas ur barnens journalanteckningar. Doktorand: övertandläkare Johanna Norderyd Handledare: professor Mats Granlund, HHJ och medarbetare vid Université d Auvergne, UFR Odontologie Clermont-Ferrand, Frankrike Aktuellt läge: projektstart 2011, datainsamling pågår. Effekter av kirurgisk ortodontisk vidgning av överkäken (kunskapsområde 6) En alltför smal överkäke i förhållandet till underkäken och mellanansiktet ger upphov till olika besvär. På växande individer sker inte en normal och symmetrisk växt och utveckling av mellanansiktet. Trång näspassage och svårigheter att uttala vissa ljud kan uppstå. Bettet utvecklas inte normalt vilket ofta ger upphov till dålig ocklusion. På tidigare obehandlade vuxna individer krävs en kombination av tandreglering och kirurgi. Mätningar av näsandningsfunktion före och efter operation, nasalt flöde under tal samt inverkan på obstruktiv sömnapné analyseras och relateras till mjukvävnadsmorfologiska förändringar relaterade till den transversella expansionen. Retrospektiva och prospektiva studier bedrivs. Nya metoder för bilddiagnostik används i samarbete sker med Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, CMIV, Linköping. Doktorand: övertandläkare Anders Magnusson Handledare: docent Peter Nilsson, Professor Elisabeth Hultcrantz, HU, med. dr Agneta Marcusson, HU Aktuellt läge: Projektet avslutas i och med Magnussons doktorsavhandling 2013. Rättningar enligt KG, LL 4

Mjuk-/hårdvävnadsreaktioner efter behandling med fasta implantatstödda broar i delvis tandlösa käkar. Effekter av tidig respektive fördröjd belastning. En kontrollerad, prospektiv, randomiserad, klinisk studie (kunskapsområde 6) I projektet utvärderas behandling med implantatstödd brokonstruktion i delvis tandlösa käkar. Betydelsen av läkningstidens längd innan belastning studeras liksom eventuell skillnad på mjukvävnadsläkningen kring en rå respektive blank titanyta. Projektet undersöker också om skillnader finns när man bygger implantatkonstruktionen från implantat- eller distansnivå. Doktorand: övertandläkare Catharina Göthberg Handledare: professor Peter Thomsen, Biomaterialvetenskap, GU och med dr. Christer Slotte Aktuellt läge: En artikel är publicerad. Ytterligare ett delarbete är submitterat, Treårsdata är under bearbetning liksom en studie om patientrelaterade utfallsmått (PROM). Implantatbehandling på rökare. Retrospektiva, experimentella och prospektiva studier (kunskapsområde 6). Tobaksrökning har en dokumenterat negativ effekt på allmänhälsan och munhälsan. Studier har visat på fler komplikationer och benförlust vid behandling med titanimplantat i käkarna. Däremot har mekanismerna för hur tobak inverkar på käkben inte närmare studerats. Kunskap saknas också om hur olika utformning av implantatytan påverkar läkningen hos rökare. Föreliggande doktorandprojekt avser att retrospektivt och prospektivt studera detta. Doktorand: ST-tandläkare Shariel Sayardoust, Handledare: professor Peter Thomsen, GU och med. dr Christer Slotte. Aktuellt läge: delarbete 1 (retrospektiv studie) är under manusbearbetning. En prospektiv, klinisk, randomiserad studie är i uppstart. Barn med läpp-, käk-, och gomspalt (LKG): Undersökning av kariesförekomst, risk och deras livskvalitet (kunskapsområde 4). LKG är en relativ vanlig missbildning. Varje år föds det mellan 150-200 barn i Sverige med någon form av LKG. I flera studier har en ökad kariesförekomst uppmärksammats hos dessa barn medan andra studier inte kunnat verifiera detta. Projektet kartlägger tandhälsan avseende kariesförekomst/aktivitet för barn med LKG för att analysera om det finns ett behov av extra förebyggande åtgärder. Livskvaliteten och stressnivån hos barn med LKG kommer att beskrivas och visa om det finns ett behov av extra stöd under uppväxten till barn med LKG. Doktorand: Övertandläkare Anna-Lena Sundell, HU Handledare: docent Agneta Marcusson, HU, professorerna Svante Twetman, Köpenhamns universitet och Peter Bang, HU samt och odont. dr Christer Ullbro. Aktuellt läge: Datainsamling pågår. Rättningar enligt KG, LL 5

Den rädda patienten i rutinmässig tandvård (kunskapsområde 2). I den första delen av projektet är syftet att undersöka tandläkares attityder, erfarenheter och känslor kring tandvårdsrädsla, aktuella behandlingsstrategier vid behandling av rädda patienter och eventuella behov av ytterligare utbildning. I den andra delen av projektet används resultat och konklusioner från den första delen för skapande och genomförande av en strukturerad behandlingsmodell för rädda patienter. Doktorand: övertandläkare Carl-Otto Brahm Handledare: professor Sven Carlsson, psykolog Jesper Lundgren och docent Catharina Hägglin, alla GU samt docent Peter Nilsson. Aktuellt läge: Datainsamling pågår. Effekter av ortodontisk bettrehabilitering samtidigt med eller efter orsaksinriktad parodontitbehandling. En prospektiv randomiserad klinisk studie (kunskapsområde 6). Parodontit leder ofta till omfattande estetiskt och funktionellt störande tandförflyttningar och bettstörning hos patienterna. Behandling av grundsjukdomen och efterföljande bettrehabilitering är oftast en lång och besvärlig process för patienten. Avsikten med projektet är att undersöka om behandlingstiden kan förkortas för dessa patienter utan att öka risken för komplikationer. Doktorand: Specialisttandläkare Egle Zasciurinskiene (Kaunas, Litauen), HHJ Handledare: docenterna Krister Bjerklin och Rune Lindsten samt med. dr Christer Slotte Aktuellt läge: En systematisk litteraturöversikt är i manuskript. Den kliniska delen i projektet har varit igång i ett år, 25 av 50 patienter har fått behandling. Periodontal disease in the county of Skåne, Sweden (kunskapsområde 1). Kunskap om förekomst och svårighetsgrad av parodontal sjukdom i en befolkning är nödvändigt för planering och dimensionering av vilka vårdinsatser som kommer att behövas. Ytterligare frågor måste besvaras vid planering och dimensionering av parodontalvård för en befolkning: Får individer med grav parodontal sjukdom tillräcklig behandling av god kvalitet och används tandvårdsförsäkringen på ett adekvat sätt? Hur överenstämmer den parodontala vård som utförs med de nationella riktlinjerna? Upplever individer med grav parodontal sjukdom sämre livskvalitet jämfört med individer med ingen eller ringa grad av parodontal sjukdom? Doktorand: övertandläkare Åsa Wahlin, MAH Handledare: docenterna Ola Norderyd och Sigvard Åkerman, MAH samt professor Björn Klinge, MAH Aktuellt läge: Sammanställning av data pågår. Rättningar enligt KG, LL 6

Övriga forskningsprojekt 1. Oral hälsa ur ett folkhälsoperspektiv epidemiologi och prevention. Kvalitetsregister Den snabba utvecklingen och utbyggnaden inom hälso-, sjuk- och tandvården och därmed starkt stigande kostnader ställer stora krav på effektivt resursutnyttjande och utvärdering av insatta åtgärder. För att kunna planera för resursutbud och utbildning inom tandvårdsområdet fordras ingående kännedom om individens kunskaper och attityder till munhälsa samt tandhälsa och vårdbehov i befolkningen. Dessutom krävs kunskaper om hur förekomsten av munsjukdomar förändras över tid för att möjliggöra en långsiktig bedömning. Pågående studier Tandhälsotillstånd, kunskap och attityder till tandvård i Jönköpings kommun och län. I Jönköpings kommun har 1973, 1983, 1993 och 2003 genomförts epidemiologiska undersökningar av tandhälsotillståndet samt kunskap och attityder till tandvård inom åldersgrupperna 3-80 år. Undersökningarna har uppmärksammats såväl nationellt som internationellt. Data från den 30-åriga uppföljningsperioden har använts för framtidsbedömningar och analyser av vårdbehov och åtgärder över tid. Ett antal arbeten föreligger i tryck och ett flertal delprojekt rörande aktuella frågeställningar inom kariologi, parodontologi och bettfysiologi är under bearbetning eller finns i manuskript. Projektansvarig: docent Ola Norderyd och odont. dr Fredrik Frisk Samarbetspartners: FUTURUM, landstinget i Östergötland, GU, MAH Aktuellt läge: planering pågår för uppstart av ny tvärsnittsstudie 2013. Kariesförebyggande effekt av tandkräm som innehåller 5,000 ppm fluorid: en randomiserad kontrollerad studie på ungdomar med fasta tandställningar. Ungdomar som behandlas med fast tandregleringsapparatur kan genom apparaturens plackretinerande egenskaper vara en riskgrupp för att utveckla karies. Målet för denna studie är att utvärdera effektiviteten av daglig tandborstning med en högkoncentrerad fluortandkräm med avseende på uppkomst av initiala kariesskador hos ungdomar som behandlas med fast tandregleringsapparatur. Projektansvarig: odont. dr. Christer Ullbro, professorerna Lars Bondemark, MAH och Svante Twetman, Köpenhamns universitet, Danmark Samarbetspartners: docent Krister Bjerklin, övertandläkarna Lars-Göran Lindström, ortodontiavdelningen, Malmö och Elisabeth Kaijser Aktuellt läge: Datainsamling pågår. Rättningar enligt KG, LL 7

Profylax 90 en uppföljning av barn med tidiga och omfattande kariesskador 1990 inleddes en studie där syftet var att jämföra den kariesförebyggande effekten av fyra olika vårdprogram avsedda för förskolebarn med hög kariesaktivitet och att mäta vilka arbetsinsatser som respektive program krävde. Efter kariessanering överfördes barnen till profylaxomhändertagande. Barnen delades slumpmässigt in i fyra profylaxprogram. Målsättningen för denna studie är att undersöka om de olika profylaxprogrammen har inneburit några bestående resultat när det gäller kariesutvecklingen. Projektansvarig: övertandläkare Anna-Lena Sundell Samarbetspartners: odont. dr Christer Ullbro och professorerna Göran Koch och Lill-Kari Wendt, GU Aktuellt läge: manusbearbetning pågår. Den hypomineraliserade sexårstanden immunologiska och etiologiska studier kring uppkomst samt epidemiologisk kartläggning i Sydöstra Sverige (FORSS-projekt 5631 och 8146) Hypomineraliserade 6-årständer är ett stort kliniskt problem. Orsaken till störningarna (Molar Incisor Hypomineralisation, MIH), har inte kunnat fastställas. För patienten är de vanligaste problemen tandsönderfall, fyllningar som lossnar, sekundär karies och en ökad smärtkänslighet, som kan bidrar till tandvårdsrädsla och behandlingsproblem. Man räknar med att ungefär var femte person är drabbad av MIH i populationen. ABIS-projektet i Linköping har följt 17 000 barn i sydöstra Sveriges sjukvårdsområde, födda mellan 1997 1999. I MIH-projektet har tandläkare vid samtliga kliniker inom sydöstra sjukvårdsdistriktet rapporterat alla fall av grav MIH hos barn i ABIS-projektet. Alla barn i ABIS-projektet som undersöks avseende MIH kommer att ingå i en prevalensstudie. Analys görs mot ABIS databas av både studie- och kontrollgrupp. Genom denna studie föreligger möjlighet att finna de immunologiska och etiologiska faktorer som är orsak till MIH. Projektansvarig: professor Göran Koch, odont. dr Tobias Fagrell, specialisttandvården Mölndal Samarbetspartner: odont. dr Sven-Åke Lundin, Odontologiska Utbildningsenheten, Örebro, professor Johnny Ludvigsson, HU, och odont. dr Christer Ullbro Aktuellt läge: Delarbete publicerat: Fagrell, Ludvigsson, Ullbro, Lundin, Koch: Aetiology of severe demarcated enamel opacities an evaluation based on prospective medical and social data from 17,000 children. Swed Dent J 2011; 35: 57-67. Ytterligare delarbeten under utarbetande. Rättningar enligt KG, LL 8

Restorationens betydelse för periapikalstatus hos rotfyllda tänder Trots att epidemiologiska studier visat att rotfyllningskvaliteten förbättrats över tid, har de också visat att prevalensen av apikal parodontit vid rotfyllda tänder inte minskat. Det diskuteras om undermåliga restorationer skulle kunna bidra till att även väl utförd endodontisk behandling misslyckas. Med data från Jönköpingsundersökningen vill vi studera restorationskvalitetens och restorationstypens betydelse för periapikalstatus på ett slumpmässigt urval av befolkningen där såväl kliniska som röntgenologiska registreringar finns tillhanda. Projektansvarig: odont. dr Fredrik Frisk Samarbetspartners: HHJ, GU Aktuellt läge: databearbetning Långtidsretention av rotfyllda tänder Flera studier visar hur endodontisk behandling fungerar avseende på periapikalt status. Det är mindre känt hur länge den rotfyllda tanden sitter kvar i munnen och vilka faktorer som påverkar detta. Studier från andra länder visar att långtidsretentionen i hög grad påverkas av tandtyp och val av restoration. Anledningen till extraktion av rotfyllda tänder har visats bero på annat än endodontiska orsaker. Med data från Försäkringskassan vill vi i en prospektiv totalundersökning följa rotfyllda tänder för att undersöka hur länge den rotfyllda tanden sitter kvar i munnen, faktorer som påverkar detta och vilka ytterligare behandlingar den rotfyllda tanden får efter endodontisk behandling. Projektansvarig: doktorand Helena Fransson, MAH Samarbetspartners: MAH, GU, Köpenhamns universitet och Försäkringskassan Aktuellt läge: planering pågår för uppstart av databearbetning Pulpaläsioner hos vuxna: Svenska tandläkares behandlingsval I samband med arbetet med SBU-rapporten Rotfyllning gjordes 2009 en praxisundersökning om svenska tandläkares val av metod och material vid olika kliniska situationer. Ett slumpmässigt urval ur den svenska tandläkarkåren (N=2012) delades in i tre grupper. Tre olika frågeformulär togs fram och varje grupp fick ett frågeformulär. Syftet med förevarande studie var att undersöka svenska tandläkares behandlingsval i två fall med pulpablotta efter exkavering av djup karies hos vuxna patienter (överkappning, partiell pulpotomi eller pulpektomi). Tillgängliga systematiska översikter visar att det vetenskapliga underlaget för val av behandling är svagt. Preliminära resultat visar, sannolikt som en följd av det senare, att praxisvariationen är stor. Projektansvariga: odont. dr Fredrik Frisk, universitetslektor Thomas Kvist(GU) professor Magnus Hakeberg (GU). Samarbetspartners: GU, SBU Aktuellt läge: Manusbearbetning Rättningar enligt KG, LL 9

2. Oral hälsa och livskvalitet. En god munhälsa är grundläggande för individens livskvalitet. Ett exempel bland många negativa faktorer i detta sammanhang är muntorrhet. Svårigheter att tala, tugga och svälja är en del av symptomen med ökad risk för ätproblem och undernäring. Munsveda, sårskador och infektion i munhålan är andra symptom. Kunskaperna om hur variationen i munhälsa påverkar individens livskvalitet är dock i sin helhet ännu ofullständigt klarlagda, speciellt hos äldre. Behandlingen av nattliga andningsstörningar i form av obstruktivt sömnapnésyndrom och snarkning är ett annat område där orala förhållanden och livskvalitet tydligt kan kopplas till varandra. Terapival görs av läkare och för många patienter utgörs behandlingen av en bettskena för att dra fram underkäken. Detta förutsätter friska/ välrestaurerade inte minst vad gäller parodontala och bettfysiologiska förhållanden. Kommunikation mellan vårdgivare och patient har under senare årtionden tilldragit sig intresse. Forskning har gett ökad kunskap om kommunikationsprocesser under vårdbesök. Belägg finns för att kommunikation har väsentlig betydelse för vårdens effekt och kvalitet. Insikterna som vunnits är ännu begränsade beroende på att vårdgivare patientrelationer innehåller en större komplexitet än andra interpersonella relationer. Detta gäller i hög grad tandvården där omfattande behandlingar ofta innebär många möten mellan patient och tandläkare. Det finns behov av en kvalitativ studieteknik för att så mångfacetterat som möjligt kunna kartlägga ämnesområdet. Pågående studier Långtidsuppföljning av patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom som behandlas med mandibelframdragande tandställning Att behandla med sömnapnébettskena fungerar i allmänhet bra. Dock finns ett stort antal faktorer som kan variera; allvarligheten i andningsstörningen och de subjektiva symtomen, förekomst och allvarlighet gällande andra sjukdomar och hälsofaktorer, ålder, bettfysiologiska faktorer, operatörsberoende faktorer såsom apparatens utformning och handhavande, informationen till patienten, efterkontroller m.m. Studien syftar till att utreda, vad som karaktäriserar de patienter för vilka behandlingen blivit mindre framgångsrik, och att kartlägga resultatet för de patienter som har försvårande omständigheter av olika slag. Studien förväntas identifiera förbättringsmöjligheter för behandlingsmetoden så som den kommit att utformas i samarbetet mellan Ortodontiavdelningen, OI och Öron-Näsa-Hals-kliniken, Länssjukhuset Ryhov. Projektansvariga: docent Krister Bjerklin och tandläkare Ingrid Nyman Samarbetspartner: överläkare Kjell Ydreborg, Öron-Näsa-Halsavdelningen, Länssjukhuset Ryhov Aktuellt läge: datainsamling pågår Rättningar enligt KG, LL 10

Kartläggning av olika parametrar vid Sjögrens syndrom En kartläggning av olika parametrar hos patienter med misstänkt Sjögrens syndrom. Insamlat material från ca 130 patienter kommer att sammanställas och analyseras. Projektansvarig: övertandläkare Håkan Enochsson. Aktuellt läge: projektet är i uppstart. Förlust av tänder och förekomst av tandluckor i en svensk vuxenpopulation. En epidemiologisk kartläggning av prevalens och samband mellan tandförluster och subjektiva munhälsovariabler En sammanställning och analys av epidemiologiska data framtagna ur Jönköpingsstudien 2003. Användbarheten och validiteten i registreringen av Eichner s index utvärderas. Projektansvariga: övertandläkare Apostolos Papias, docent Katarina Sondell och professor Anders Hugoson, HHJ Aktuellt läge: manusbearbetning pågår. 3. Diagnostik En diagnos är den viktiga etikett som klinikern använder för att beskriva en patients sjukdom eller tillstånd. Primärt bygger en diagnos på information som inhämtas från individens medicinska och odontologiska sjukdomshistoria och den kliniska och laboratoriemässiga undersökningen. Dessa uppgifter ligger sedan till grund för en differentialdiagnostisk analys, behandlingsplanering och terapi. Det saknas ännu mycket kunskap inom flera av odontologins ämnesområden av betydelse för en korrekt diagnos. Detta gäller inte minst tandvårdens s.k. riskgrupper. Pågående studier Kan markörer i saliv eller blod prediktera snabbt progredierande lung- eller hjärtkärlsjukdom hos rökare? Sannolikt finns en specifik inflammations-profil som är relaterad till snabb progress av tobaksutlöst lung- respektive kardiovaskulär sjukdom. Om individer med ökad benägenhet för snabb progress av sjukdom kan identifieras via analys av blod eller saliv, kan detta utgöra grund för utarbetande av enkel screeningmetod för identifikation av riskpatienter. Finns identifierbara skillnader i cytokin- och lipoproteinprofilen i blod och/eller saliv hos rökare som har snabbt respektive långsamt progredierande sjukdom? Fenotypbestämning kommer att göras m.h.a. subjektiv skattning av välbefinnande, bestämning av lungfunktion, hjärtfunktion och skattning av kärlfunktion (mha ultraljudstekniker, ffa intima media tjocklek, bukaortadiameter och pulsvågshastighet). Värdering av parodontit med hänsyn till att detta tillstånd kan utgöra en confounding factor. Rättningar enligt KG, LL 11

Projektansvarig: med. dr Peter Blomstrand, Klinisk Fysiologi, Länssjukhuset Ryhov Samarbetsparter: professor Birgitta Schmeke, dr. Mats Lindahl, dr. Christer Tagesson, Universitetssjukhuset, Linköping och professor Per Venge, Akademiska sjukhuset, Uppsala samt docent Ola Norderyd. Aktuellt läge: två arbeten är submitterade. 4. Funktionshinder och oral hälsa Munnen har betydelse för många vitala funktioner som att andas, suga, svälja och tugga. Munnen har också stor betydelse för kommunikation och tal. Vid många medfödda skador och syndrom är dessa funktioner påverkade genom nedsatt orofacial motorik och innervation eller avvikande tand- och käkutveckling. Risker för tandproblem föreligger också vid kroniska sjukdomar såsom t ex diabetes och reumatoid artrit. Symtom från munnen och tänderna är därför en viktig del vid diagnostik av såväl genetiskt orsakade syndrom som kroniska sjukdomstillstånd. Sedan 1999 finns ett nationellt kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd vid Odontologiska Institutionen, Jönköping. Pågående studier Munvårdsprogram vid amyotrofisk lateral skleros, ALS Kompetenscenter följer i samarbete med Dietistmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, 10-12 patienter som fått diagnosen ALS genom att träffa patienterna var tredje månad. Målsättningen är att så tidigt som möjligt under sjukdomstiden optimera den orala hälsan och att anpassa behovet av munvårdshjälpmedel till patientens funktionsnivå. Vid kontrollerna görs en bedömning av munhygienen, salivfunktionen samt en screening av orofacial funktion med Nordiskt Orofacialt Test Screening, NOT-S. Patienterna rekryteras via Neurologklinikerna vid Länssjukhuset Ryhov och Höglandssjukhuset. Projektansvarig: odont. dr Birgitta Bergendal Samarbetspartners: koordinator Annica Krogell och tandhygienist Ann-Cathrin Widal, OI, dietist Elisabeth Allheim, länssjukhuset Ryhov Aktuellt läge: manuskript under utarbetande. Rättningar enligt KG, LL 12

5. Oral habilitering/rehabilitering Att sakna många permanenta tandanlag kan i många fall betraktas som ett oralt funktionshinder. I planeringen av den orala habiliteringen hos en växande individ måste hänsyn tas till såväl bett- och tandstatus som till individens psykiska och fysiska utveckling. Även vid oral rehabilitering av vuxna sker en omfattande tvärvetenskaplig och tvär-professionell forskning och utveckling samt uppföljande studier av avancerade behandlingar. Utvecklings- och uppföljningsarbete av implantatstödda broar och proteser har lång tradition på OI (sedan 1981). Arbetet har gällt såväl superstrukturen (broarna) av guld/titan eller kolfiber som utveckling och utvärdering av implantatytor eller olika belastningsförhållanden. Projekten har omfattat implantatbehandling på barn och ungdom, vuxna samt äldre patienter. F.n. genomförs flera studier om implantatbehandling i käkar med mycket begränsad bentillgång. Samarbete sker med Hälsouniversitetet i Linköping och Biomaterialvetenskap vid GU. Utvecklingen inom implantatområdet går snabbt såväl nationellt som internationellt. Kostnaderna för samhälle och för patienter ökar och det förutsätter god kunskap om biologiska och teknologiska processer vid implantatbehandling. Pågående studier Behandlingsstrategier och behandlingsutfall vid multipla tandagenesier En multidisciplinär grupp av specialisttandläkare vid OI har sedan 20 år gemensamt planerat behandling av barn med hypodonti. Målsättningen är att minska det slutliga behovet av protetisk ersättning. Behandlingsstrategierna omfattar interceptiva åtgärder i växelbettet, strategiska tandextraktioner, tandtransplantationer och tandreglering. Ofta krävs av estetiska skäl temporära tandersättningar under uppväxttiden. Slutlig protetisk ersättning innebär ofta behandling med tandimplantat. Målsättningen med studien är att sammanställa materialet och beskriva förekomsten av tandagenesier, använda behandlingsstrategier samt slutresultatet mätt som antal ersatta tänder. Projektansvarig: odont. dr Birgitta Bergendal Samarbetspartners: representanter från BOTA-gruppen (barn med omfattande trauma och agenesi) Aktuellt läge: datainsamling pågår Patienter med kraftigt resorberat käkben i överkäken rehabiliterade med titanimplantat i okben och käkben som stöd för fasta broar - En retrospektiv studie Traditionellt har bentransplantat från höften till käken använts för att möjliggöra installation av implantat, vilket innebär omfattande kirurgisk behandling och med risk för långa sjukskrivningsperioder. En alternativ och förenklad metod har utvecklats som innebär att man kan undvika bentransplantat och istället installera implantat i okbenet (os zygomaticum) och i befintligt ben i framtandsområdet. Studiens målsättning är att utvärdera hur metoden med zygomaticusimplantat har fungerat på 40 konsekutivt behandlade patienter efter 5 år i funktion. Projektansvarig: docenterna Tom Bergendal och Peter Nilsson Samarbetspartner: biomaterialvetenskap, GU och docent Rickard Brånemark, GU Aktuellt läge: datainsamling pågår Rättningar enligt KG, LL 13

Rekonstruktion av skelettala bendefekter med hjälp av barriärteknik baserat på datortomografi och CAD-CAM-teknik Förlust av ben i huvud/ansiktsområdet eller i övriga skelettet i samband med t.ex. trauma eller resektionskirurgi vid tumörbehandling medför svårt handikapp för patienten utseendemässigt och funktionellt. Implantat används i sådana fall för att i ben förankra t.ex. ansiktsproteser, öronproteser eller hörapparater. Tandförluster, t.ex. vid tandlossningssjukdom eller långvarigt protesbärande, reducerar ofta tillgänglig benvolym för behandling med implantatstödda brokonstruktioner i käkarna. Projektet syftar till att utveckla kliniska metoder för att kirurgiskt återuppbygga ben/återställa skelettal benkontur med hjälp av individuellt framställda titankomponenter. Projektansvarig: med. dr Christer Slotte och docent Peter Nilsson Samarbetspartner: högskoleingenjör Henrik Lundell, Prototal AB, Jönköping, övertandläkare Ninita Lindfors Aktuellt läge: 5-årsdata insamlade, manusbearbetning pågår. Multicenterstudie korta implantat. En prospektiv 5-årsuppföljning Reducerad benvolym komplicerar implantatbehandling. I studien behandlas patienter med extremt lite ben i underkäkens sidopartier med 4mm korta implantat. Samtliga patienter nu uppföljda i 5 år. Preliminärt ses mycket goda långtidsresultat med en implantatöverlevnad på nästan 90 %. Projektansvariga: med. dr Christer Slotte och övertandläkare Lars-Olof Öhrnell, Specialisttandvården, Mölndal Samarbetspartner: Straumann AB, Basel, Schweiz Aktuellt läge: 2-årsuppföljning publicerad. 5-årsdata insamlade, manus under bearbetning. Immediate loading of single-tooth implant crowns in the aesthetic zone: A prospective comparative clinical study using insertion torque and resonance frequency analysis on two different implants Två olika implantatytor (Brånemark Systems maskinbearbetade yta och TiUnite-yta) kommer att kliniskt och röntgenologiskt utvärderas via ett protetiskt behandlingskoncept som innebär tidig belastning av singelimplantat. Patientmaterialet skall följas i fem år. Projektansvarig: docenterna Katarina Sondell och Peter Nilsson, övertandläkare Maths Bellinetto, käkkliniken, Universitetssjukhuset Linköping Samarbetspartner: avdelningen för Odontologisk radiologi, OI Aktuellt läge: i manuskript. Rättningar enligt KG, LL 14

En öppen, prospektiv, single arm, multi-center studie som utvärderar OsseoSpeedTM tandimplantat med 3 mm diameter som ersättning för en saknad framtand. 5-års uppföljningstid. En prospektiv studie med syfte att utvärdera det kliniska utfallet av singeltandsersättningar på smala implantat i fronttandsregionen. Projektansvariga: docenterna Peter Nilsson och Katarina Sondell Samarbetspartner: Astra Tech AB, Mölndal Aktuellt läge: Datainsamling pågår Single Tooth Implants: A 10-year follow-up study at the Department of Oral Prosthodontics in Jönköping En retrospektiv studie som syftar till att utvärdera det kliniska och subjektiva utfallet av behandlingar med entandsersättningar på implantat gjorda för minst 10 år sedan. Projektansvariga: övertandläkare Pernilla Holmberg, docenterna Ola Norderyd och Katarina Sondell Aktuellt läge: i manuskript. Benuppbyggnad i gravt resorberade käkar med xenogena benblock. Omfattande käkbensförlust omöjliggör ofta installation av titanimplantat. Bentransplantation från patientens höft eller annorstädes för att utöka käkbenet medför hög morbiditet och leder inte alltid till ett förutsägbart resultat. Föreliggande prospektiva, humanhistologiska studie avser studera huruvida xenogent ben kan ersätta dessa ingrepp. Projektansvarig: med dr Christer Slotte Samarbetspartners: docent Ulf Nannmark, GU samt Osteobiol Tecnoss, Italien Aktuellt läge: Sex patienter av planerade tjugo behandlade. Kirurgisk behandling av infektion och benförlust vid tandimplantat med hjälp av emaljmatrixderivat (EMD. En randomiserad studie. Under senare år har alltfler patienter identifierats med infektioner och benförlust kring sina tandimplantat. Dessa kan på sikt leda till förlust av implantaten. Ingen etablerad säker behandlingsmetod finns. Kirurgisk behandling är oftast enda möjligheten. Denna undersökning undersöker om tilläggsbehandling vid kirurgi med EMD gynnar benregeneration kring skadade implantat. Projektansvarig: docent Ola Norderyd och professor Stefan Renvert, Högskolan i Kristianstad. Samarbetspartner: med dr Christer Slotte och Straumann AB, Basel, Schweiz. Aktuellt läge: 20 av 50 patienter är hittills behandlade. Rättningar enligt KG, LL 15

Slutförda projekt under 2011 1. Tandvårdsutnyttjande i två vuxenpopulationer 1993, 2003 Syftet med denna studie var att undersöka tandvårdsutnyttjandet för en svensk vuxen population 20-80 år i förhållande till kostnader, ålder, bostadsort, socioekonomisk tillhörighet och utbildning och samtidigt ta hänsyn till egenupplevd munhälsa, tandvårdsattityd, tandvårdsrädsla och vårdorganisationsform. Dental care utilization in a Swedish county in 1993 and 2003. Sondell K, Söderfeldt B, Hugoson A. Swed Dent J. 2010;34(4):217-28. PMID: 21306087 [PubMed - indexed for MEDLINE] 2. Vårdsamtal i odontologisk praxis och dess betydelse för patientens hälsa Stora svårigheter sägs finnas när det gäller att generalisera forskningsresultat inom vårdkommunikation pga. skillnader mellan olika länder, kulturer och sjukvårdssystem. Kunskapen är också begränsad om hur olika pedagogiska arbetsmetoder inom allmäntandvård kan bidra till skillnader i allmän- och oral hälsa hos patienter på längre sikt. Vårdsamtalets betydelse är här central för varje vårdgivare och utgör ett viktigt komplement till det tidigare dominerade sjukdomsorienterade och reparativa förhållningssätt som tandvården historiskt haft visavi sina patienter. Vårdsamtalet blir därför en betydelsefull del när mötet mellan patient och vårdgivare studeras. Ett av de viktigaste styrmedlen för utformningen av detta samtal är de ekonomiska ramarna för samtalet, dvs vårdens finansieringsform. Studien har en anknytning till grundläggande kommunikationsprocesser, arbetstillfredsställelse, vårdutfall och finansieringsformer. Genom interventionen skall metoder dessutom utvecklas för vetenskapligt baserade åtgärder som kan ha stor betydelse för utvecklingen av tandvården i hälsofrämjande riktning för såväl patienter som personal. Multivariate analyses of patient financial systems and oral health-related quality of life. Johansson V, Axtelius B, Söderfeldt B, Sampogna F, Paulander J, Sondell K. Community Dent Oral Epidemiol. 2010 Oct;38(5):436-44. doi: 10.1111/j.1600-0528.2010.00546.x. PMID:20545720[PubMed - indexed for MEDLINE] Patients' health in contract and fee-for-service care. I. A descriptive comparison. Johansson V, Axtelius B, Söderfeldt B, Sampogna F, Paulander J, Sondell K. Swed Dent J. 2007;31(1):27-34. PMID:17508707[PubMed - indexed for MEDLINE] Patients' health in contract and fee-for-service care. I. A descriptive comparison. Johansson V, Axtelius B, Söderfeldt B, Sampogna F, Paulander J, Sondell K. Swed Dent J. 2007;31(1):27-34. PMID: 17508707 [PubMed - indexed for MEDLINE] 3. Övervikt och fetma Övervikt och fetma är en av västvärldens snabbast växande folksjukdomar. Nationella data visar att utvecklingen är densamma i Sverige. Orsaken till fetma är multifaktoriell. Fetma är kopplad till en rad framtida komplikationer och sjukdomar. Det preventiva arbetet på Barnavårdscentralen (BVC) och inom Skolhälsovården (SHV) för barn med risk att utveckla övervikt är därför av största vikt. Rättningar enligt KG, LL 16

Projektet "Tidig identifiering av barn med kariesrisk" har samlat in data från ca 700 barn. Bl.a. har data om de i studien ingående barnens tandhälsa, munhygienvanor, kostvanor, sjukdomar, medicinförbrukning insamlats vid 1, 2, 3, 6 och 15 år. Genom att analysera dessa data i relation till barnens BMI-värden vid 6 och 15 år kan eventuella tidiga riskmarkörer för fetma upptäckas och därmed skulle tidigt insatta förebyggande insatser kunna påbörjas för de barn som löper risk att utveckla övervikt/fetma. Projektet avslutat i och med Christina Fåhraeus licentiatavhandling 2012 4. Är atropin eller botox ett behandlingsalternativ för patienter med svår dreglingsproblematik kliniskt utvecklingsprojekt Botox-injektion i spottkörtlar till personer med funktionshinder och uttalad dreglingsproblematik har använts sedan några år i flera andra länder, men inte i Sverige. Projektansvarig: med. Dr. Agneta Marcusson, Käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Samarbetspartner: övertandläkare Johanna Norderyd, överläkarna Gunilla Steinwall, och Peder Bergström, länssjukhuset Ryhov samt logoped Karolina Nilsson, Höglandssjukhuset, Eksjö Avslutat projekt, muntligt rapporterat vid kongress. 5. Diagnostik och behandling av omfattande follikularcystor hos barn och ungdom Follikularcystor är den vanligast förekommande cystiska destruktionen i det unga permanenta bettet. Cystorna har i många fall en expansiv, men symptomfri tillväxt och de kan anta omfattande storlek innan de upptäcks. Cystornas storlek och deras läge bland icke färdigutvecklade permanenta tänder kräver kirurgisk behandling som genomförs med stor varsamhet. I detta projekt utvärderas behandlingsresultatet av 17 patienter med omfattande cystiska destruktioner. Samtliga patienter har behandlats med en konservativ operationsmetodik. Cystornas förekomst, läge samt operationsmetod har retrospektivt satts i relation till behandlingsresultat. Arbetet utmynnar i rekommendationer för behandling av omfattande cystiska destruktioner i det unga permanent bettet. Case series: Treatment of large dentigerous cysts in children Berdén J, Koch G, Ullbro C..Eur Arch Paediatr Dent. 2010 Jun;11(3):140-5. PMID: 20507812[PubMed - indexed for MEDLINE] 6. Extrem tandvårdsrädsla effekter på mun- och social hälsa Det övergripande syftet med denna undersökning är att fördjupa studier inom odontologisk beteendevetenskap med särskild inriktning på extrem tandvårdsrädsla eller odontofobi för att genom ökad kunskap om förekomst, orsaker, manifestation och konsekvenser förbättra omhändertagande och behandling av tandvårdsrädda. Vi anser att resultaten är generaliserbara till bredare områden av tandvård och sjukvård. Projektansvarig: övertandläkare Elisabeth Mörner-Sérikoff Poster presenterad vid odontologisk Riksstämma 2011 Rättningar enligt KG, LL 17