Studiehandledning till Sjukvård av Johan Strömberg, Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa utgår från målet för kursen Sjukvård. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målet genom förslag till varierande uppgifter. Studieenheterna är: 1. Sjukvårdshygien och infektionssjukdomar 2. Hjärt- och kärlsjukdomar Andningsorganens sjukdomar 3. Nervsystemets sjukdomar 4. Endokrina sjukdomar Urinvägarnas sjukdomar Vätskebalans 5. Skador på skelett och leder Bränn- och köldskador 6. Sjukdomar i mag-tarmkanalen Besvär från fortplantningsorganen 7. Operation Smärta 8. Prehospital sjukvård Katastrofmedicin Försvarsmakten hjälpinsatser och sjukvård I varje studieenhet finns: Läs om, som ger en läshandledning av kapitlen. Studiearbete, som beskriver övningsuppgifter, och hur de ska redovisas. Studiehandledningen får kopieras 1
Mål för kursen Kursen skall ge fördjupad kunskap om omvårdnad och ge praktisk erfarenhet av sluten eller öppen sjukvård. Kursen skall även ge kunskap om och nödvändig handlingsberedskap i omhändertagande vid skada och svåra samt akuta sjukdomstillstånd. Kursen skall ge fördjupad kunskap om och förståelse av betydelsen av ett hygieniskt arbetssätt. Kursen skall också ge kunskap om läkemedel. Kursen skall även ge fördjupad kunskap om organisation av sjukvård i händelse av katastrof och krig. Efter avslutad kurs skall eleven: - ha kunskap om och insikt i vilken handlingsberedskap som krävs för att omhänderta svårt sjuka och skadade vid akuta situationer, - ha kunskap om omvårdnad relaterad till sjukvård och erfarenhet av sluten eller öppen sjukvård, - ha kunskap om samt förstå kommunikationens betydelse mellan människor med sjukdomstillstånd och närstående samt personal, - ha kunskap om och förstå vikten av att pedagogiskt inspirera och motivera till att medverka i rehabiliterande åtgärder, - ha kunskap om och uppmärksamma symtom och reaktioner samt förändringar i människors tillstånd, - ha kunskap om och förstå vikten av god sjukvårdshygien samt ha erfarenhet av hygieniska arbetsmetoder, - ha kunskap om och erfarenhet av samarbete och samverkan inom ett arbetsområde och angränsande verksamheter, - ha kunskap om vanligt förekommande medicin teknisk utrustning och känna till gällande säkerhetsföreskrifter, - ha kunskap om sjukvårdens sätt att organisera hjälpinsatser och verka i händelse av katastrof och krig. SKOLFS 2000:99 2
Studieenhet 1 Sjukvårdshygien och infektionssjukdomar Efter denna studieenhet ska du: - ha kunskap om och förstå vikten av god sjukvårdshygien samt ha erfarenhet av hygieniska arbetsmetoder. Kurslitteratur Strömberg, J. Sjukvård, Bonnier Utbildning kapitel 2 smitta smittspridning vårdrelaterade infektioner resistens isoleringsvård multiresistenta bakterier Läs om 1. Mikroorganismerna är beroende av rätt temperatur, fukt, ph-värde, syre och näring för att överleva. Läs om mikroorganismernas livsvillkor på s. 25-26. 2. Läs om basala hygienrutiner och personlig hygien s. på 26-30. Studiearbete 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Redogör för och ge exempel på hygieniska arbetsmetoder. 3. Varför ökar antalet resistenta bakteriestammar? Vad kan de som arbetar inom sjukvården göra för att begränsa resistensutvecklingen? 4. Vid vilka förhållanden trivs mikroorganismerna bäst? 5. Vad är skillnaden mellan desinfektion och sterilisering? I vilken ordning utförs de? Nämn några olika metoder för a) desinfektion, b) sterilisering. 6. Vilka färgmarkeringar finns inom vården? Vad betyder de? 7. Grundregeln för att minska smittspridning är basala hygienrutiner. Vad innebär detta i praktiskt vårdarbete? Ge exempel och motivera svaret. 8. Redogör för minst tre smittsamma sjukdomars smittvägar och allmänt förebyggande åtgärder. Se t.ex. Smittskyddsinstitutet: www.smittskyddsinstitutet.se 3
9. Lös uppgifterna på s. 36. 10. Vilka hygieniska krav ställs på vårdaren i samband med vård, behandling, undersökning, provtagning, operation och övrigt vårdarbete? 11. Hur kan hygieniska arbetsmetoder minska risken för smittspridning? 12. Ge exempel på medicinsk-teknisk utrustning som används i sjukvårdsarbetet. Redogör för funktion, skötsel, risker och säkerhetsföreskrifter för dessa. Läs t.ex. Lagen om medicinska produkter SFS 1993:584. Arbeta eventuellt i grupp. Förslag på studiebesök Infektionsmottagning/avdelning Besök hos hygiensköterska Bakteriologiskt laboratorium Sjukhuskök 4
Studieenhet 2 Hjärt- och kärlsjukdomar Andningsorganens sjukdomar Efter denna studieenhet och studieenheterna 2, 3, 4, 5, 6 och 7 ska du: - ha kunskap om och uppmärksamma symtom och reaktioner samt förändringar i människors tillstånd. - ha kunskap om samt förstå kommunikationens betydelse mellan människor med sjukdomstillstånd och närstående samt personal. - ha kunskap om och förstå vikten av att pedagogiskt inspirera och motivera till att medverka i rehabiliterande åtgärder. Kurslitteratur Strömberg, J. Sjukvård, Bonnier Utbildning kapitlen 4 och 5 koronarangiografi koronarkärls by-pass ballongdilatation venprover: S-CK, S-Trombin T, S-LD-isoenzymer, S-ASAT, S-ALAT mobiliseringsschema CPAP-behandling chock pacemaker fri luftväg Heimlich manöver PEF-mätning beta 2 -stimulerare glukokortikoid allergenelimination oxygenbehandling Läs om 1. Kärlkramp orsakas av att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist. Läs om kärlkramp på s. 59-62. 2. Vid hjärtinfarkt har något av hjärtats kranskärl täppts till. Läs om hjärtinfarkt på s. 63-66. 3. Hjärtsvikt orsakas av att hjärtat inte orkar pumpa ut den mängd blod som kroppens celler behöver. Läs om hjärtsvikt på s. 66-70. 4. Vid förmaksflimmer drar inte förmaken ihop sig utan står hela tiden och flimrar. Läs om förmaksflimmer på s. 75-76. 5. Hjärtats aktivitet ger upphov till elektriska strömmar. Dessa kan registreras med Ekg. Läs om Ekg på s. 79-82. 6. Astma innebär luftvägsförträngning som beror på kramp i luftvägarna. Läs om astma på s. 87-94. 7. KOL, Kronisk obstruktiv lungsjukdom medför en försämrad andningsförmåga, som beror på hinder i luftvägarna. Läs om KOL på s. 94-100. 8. En embolus är en blodpropp som bildas i ett blodkärl. Den transporteras via blodbanan och kan fastna t.ex. i lungan. Läs om lungemboli på s. 101-102. 5
Studiearbete 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Läs om Sven Karlsson på s. 57-58. Arbeta enligt VIPS-modellen och anteckna på blanketterna omvårdnadsanamnes, omvårdnadsstatus och vårdplan. -Beskriv Svens omvårdnadsanamnes (intagningsorsak, hälsohistoria, överkänslighet, social bakgrund, livsstil). -Beskriv Svens omvårdnadsstatus när han, efter kraftiga bröstsmärtor, kommer till sjukhuset andra gången. -Skriv en vårdplan för Sven då han läggs in efter tecken på en hjärtinfarkt. Skriv både kort- och långsiktiga mål. -Vilka förebyggande åtgärder finns vid kärlkramp? 3. Sven Karlsson kommer akut till sjukhuset med ett misstänkt lungödem. -Förklara bakgrunden till hans andningsbesvär. -Vilka symtom uppvisar han? -Hur behandlas han? Vilka fler behandlingsmöjligheter finns? 4. PTCA ballongvidgning. Hur går det till? Se s. 62 5. Hur är det att leva med pacemaker? Sök information på www.google.se 6. Lös frågorna till patientfallen på s. 61, 70 och 73 samt övningsuppgift. på s. 86. 7. Läs om Susan 10 år på s. 87. -Beskriv Susannes symtom -Beskriv omvårdnad vid ett akut astmaanfall -Beskriv förebyggande omvårdnad och behandling. -Förklara för Susan och hennes mamma hur en PEF- mätning går till och varför den görs. 8. Lös övningsuppgifterna på s. 94. 9. Vilken är huvudorsaken till kronisk bronkit? Vilka undersökningar utförs för att ställa diagnosen KOL? Vad visar undersökningarna? 10. Hur ser pollenrapporten ut idag? Se www.astmaoallergiforbundet.se 11. Hur tillförs oxygen med en oxygenkoncentrator? Vilka för- och nackdelar finns? 12. Skriv en patientberättelse där följande ingår: -Hur uppkommer lungemboli? -Vilka symtom upplever den som drabbas? -Redogör för de undersökningar som kan påvisa lungemboli. -Hur behandlas patienten? 13. Läs om Alma på s. 102 och lös frågorna. Förslag på studiebesök Fysiologiskt laboratorium Hjärtsviktmottagning Infarktmottagning Röntgen, koronarkärlangiografi 6
Studieenhet 3 Nervsystemets sjukdomar Kurslitteratur Strömberg, J. Sjukvård, Bonnier Utbildning Kapitel 6 paresschema nackstelhet medvetande medvetandekontroll neurologisk kontroll kramp förlamning känselbortfall minnesförlust förvirring huvudvärk datortomografi angiografi Läs om 1. Vid en hjärnskakning varar medvetslösheten några minuter. Läs om hjärnskakning på s. 111. 2. En blödning i hjärnan orsakar ökat tryck på hjärnan. Läs om blödningar i hjärnan på s. 112-114. 3. Ett typiskt symtom hos en person med hjärnhinneinflammation är nackstelhet. Läs om hjärnhinneinflammation på s. 117-118. Studiearbete 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Beskriv omvårdnad och behandling av en patient med subaraknoidalblödning. Motivera dina förslag. 3. Läs om Anders på s. 109-110. Arbeta i grupp. Anders upplever att vårdarna stör honom. Han får aldrig vara ifred och sova. Varför låter vårdarna inte Anders vara ifred? Vilka observationer och kontroller ingår i omvårdnaden av Anders? Hur utförs de? Anders har huvudvärk, mår illa och kräks. Du tar hans blodtryck som är 190/105 mm Hg. Vad gör du? Skriv en sammanfattning av Anders symtom. Den ska användas när du rapporterar om Anders till en medarbetare. 7
Studieenhet 4 Endokrina sjukdomar Urinvägarnas sjukdomar Vätskebalans Kurslitteratur Strömberg, J. Sjukvård, Bonnier Utbildning Kapitlen 7, 8 och 9 struma myxödem ökad ämnesomsättning insulin blodglukos uringlukos hypoglykemi hyperglykemi diabeteskost nervskador njurstensanfall urografi vätskebalans dialys elektrolytstatus syrabasbalans Läs om 1. Vid hypothyreos är utsöndringen av sköldkörtelns hormon för låg. Läs om hypothyreos på s. 120. 2. Vid hyperthyreos är utsöndringen av sköldkörtelns hormon för hög. Läs om hyperthyreos på s. 120-121. 3. Vid diabetes mellitus bildar bukspottkörteln för lite insulin eller inget insulin alls. Läs om diabetes mellitus på s. 121-128. 4. Njurstenar bildas i njurarna eller urinledarna. Läs om njursten på s. 130-134. 5. Njurinsufficiens innebär att njurarnas funktion blivit sämre. Läs om njurinsufficiens på s. 134-143. 6. Vätskebalans omfattar: omsättning av vatten, elektrolytbalans och syra-basbalans i kroppen. Läs om vätskebalans på s. 150-157. 8
Studiearbete 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Läs om Stefan på s. 121-122. Arbeta i grupp med uppgifterna. Använd blanketterna: omvårdnadsanamnes, omvårdnadsstatus och omvårdnadsplan. - Skriv Stefans omvårdnadsanamnes. - Skriv Stefans omvårdnadsstatus. - Skriv Stefans omvårdnadsplan. 3. Förklara för Stefan hur en insulinkänning kan upplevas, vad orsakerna kan vara och hur han ska behandla dem. Se t.ex. Diabetikerförbundet: www.diabetes.se/ 4. Hur informerar du en patient som ska samla urin under ett dygn för mätning av U-glukos (uringlukos)? 5. Ge förslag på information och råd om fotvård till en person med diabetes. 6. Lös uppgifterna på s. 129. 7. Vad innebär det att en person har njursten? -redogör för symtomen -förklara njurstenens onda cirkel -beskriv olika metoder för borttagning av njursten -beskriv och motivera den allmänna omvårdnaden av en person med njursten. 8. Ge förslag på en dags matsedel med proteinreducerad kost (PR 20). 9. Läs om Anton och lös frågorna på s. 138. 10. Vilka för- och nackdelar finns med hemodialys och påsdialys? Se t.ex. Riksförbundet för Njursjuka: www.rnj.se/ 11. Ange någon för- och nackdel med njurtransplantation. 12. Lös övningsuppgifterna på s. 149. 13. Redogör för kroppens normala vattenomsättning. 14. Intorkning kan uppstå om vätskeintaget är för lågt. Vilka symtom ses vid intorkning? 15. Förklara för en ny elev/ny medarbetare hur en vätskelista ska användas. Rita och beskriv. Förslag på studiebesök Diabetesmottagning och/eller Dialysmottagning 9
Studieenhet 5 Skador på skelettet och leder Bränn- och köldskador Kurslitteratur Strömberg, J. Sjukvård, Bonnier Utbildning Kapitlen 10 och 11 öppen fraktur sluten fraktur inre och yttre fixation felställning reponering sträck fixering gipsbandage halskrage ytlig brännskada djup brännskada 9 %-regeln kylskada Läs om 1. En fraktur är detsamma som benbrott. Läs om allmän frakturlära på s. 158-165. 2. Urkalkning av skelettet kan vara en orsak till höftfraktur. Läs om höftfraktur på s. 166-169. 3. Den vanligaste artroplastikoperationen är att höftleden byts ut. Läs om artroplastik på s. 169-174. 4. En brännskada uppkommer när omgivningstemperaturen överstiger 45 C. Läs om brännskador på s. 179-187. 5. Vid ytlig kylskada är hudens yttersta lager påverkat. Vid djupa kylskador skadas även underliggande vävnad. Läs om kylskador på s.188-191. 10
Studiearbete 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Beskriv symtomen vid en fraktur. 3. Beskriv den akuta omvårdnaden och omhändertagandet vid fraktur. 4. Vad innebär: reposition, inre fixation och yttre fixation vid fraktur? 5. Läs om Lasse och lös uppgifterna på s. 165-166. 6. Redogör för orsak, symtom, vård och behandling och komplikationer vid höftfraktur. 7. Hur rehabiliteras en person efter en artroplastik i höftleden? Intervjua en sjukgymnast och en arbetsterapeut. 8. Läs om Svea och lös uppgifterna på s. 171. 9. Vid en skada i nacke eller ryggrad är det akuta omhändertagandet avgörande för skadans utbredning. Beskriv orsaker, symtom och akut omvårdnad utifrån en egen patientberättelse som du själv skriver. 10. Läs om Svante på s. 179. Arbeta i grupp. Skriv en fortsättning på berättelsen om Svante och redogör för: -olika djup av brännskadan -brännskadans utbredning -vilka delar av kroppen som är mest känsliga för brännskador -varför är den brännskadades ålder en viktig faktor? -indelningen av brännskadans olika svårighetsgrad -det akuta omhändertagandet. -lös uppgifterna på s. 187. 11. Vad händer i kroppen vid en kylskada? 12. Läs om Anton på s. 191. Diskutera i grupp och lös uppgiften. 11
Studieenhet 6 Sjukdomar i mag-tarmkanalen Besvär från fortplantningsorganen Kurslitteratur Strömberg, J. Sjukvård, Bonnier Utbildning Kapitlen 12 och 13 Halsbränna Gastroskopi Gallstenssmärta porterfärgad urin ikterus dränage paralys buköversikt-röntgenundersökning proktoskopi rektoskopi gynekologi amenorré hypermenorré livmoderframfall bäckenbottengymnastik prostatism residualurin miktion cystoskopi TURP Läs om 1. Patienter med oklara buksmärtor läggs in för observation. Läs om akut buk på s. 193-194. 2. Ett magsår kan bildas i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Läs om magsår på s. 194-197. 3. Gallstenar som fastnar i den gemensamma gallgången påverkar gallflödet från levern. Läs om gallsten på s. 198-200. 4. Definitionen på tarmvred är upphävd tarmfunktion. Läs om tarmvred på s. 202-204. 5. De vanligaste inflammatoriska tarmsjukdomarna är Crohns sjukdom och ulcerös colit. Läs om Crohns sjukdom och ulcerös colit på s.206. 6. Många kvinnor drabbas av störningar i menstruationscykeln. Läs om menstruationsrubbningar på s. 212-214. 7. Livmoderframfall drabbar främst äldre kvinnor. Läs om livmoderframfall på s. 214-216. 8. Alla män över 70 år har en förstorad prostatakörtel men alla upplever inte besvär. Läs om prostataförstoring på s. 217-222. 12
Studiearbete 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Redogör för orsak, symtom, vård och behandling vid magsår utifrån en patientberättelse som du/ni själv/a skriver. Använd blanketterna: omvårdnadsanamnes, omvårdnadsstatus och vårdplan. Arbeta eventuellt i grupp. 3. Beskriv symtomen vid ett gallstensanfall. 4. Beskriv symtom och behandling vid ileus. 5. Vilka är skillnaderna mellan Chrons sjukdom och ulcerös colit? 6. Läs om Lisa på s. 142. Skriv en fortsättning på berättelsen redogör för: -Lisas symtom -orsakerna till hennes symtom -vad du observerar -vilka kontroller du gör. 7. Läs om Lotta och lös uppgifterna på s. 202. 8. Läs om Erika och lös uppgifterna på s. 206. 9. Redogör för vanliga menstruationsrubbningar hos kvinnan. 10. Vilka behandlingsmetoder kan bli aktuella vid livmoderframfall? 11. Instruera en patient hur bäckengymnastik går till. 12. Lös övningsuppgifterna på s. 217. 13. Redogör för symtom och diagnos vid prostatism. 14. Lös övningsuppgifterna på s. 223. 13
Studieenhet 7 Operation Smärta Kurslitteratur Strömberg, J. Sjukvård Bonnier Utbildning Kapitlen 14 och 15 hjärt- och lungröntgen urinprover blodprover nutrition psykosociala förberedelser smärtimpuls smärtreflex akut smärta långvarig smärta smärttröskel TNS akupunktur Läs om 1. Allmänna operationsförberedelser är desamma för nästan alla som ska opereras. Läs om allmänna förberedelser på s. 230-232 2. Titthålskirurgi är en vanlig operationsmetod. Läs om titthålskirurgi på s. 233-234. 3. Med narkos vill man bland annat uppnå smärtfrihet. Läs om narkos på s. 234-237. 4. Omvårdnaden direkt efter en operation kan variera beroende på om patienten varit sövd eller opererats under lokalbedövning. Läs om postoperativ omvårdnad på s. 237-241. 5. Det finns flera tecken som visar om en person har ont. Läs om tecken på smärta på s. 246-247. 6. När en person klagar över smärta är det viktigt att ta reda på orsaken. Läs om smärtanalys på s. 247. 7. För att man ska uppnå en effektiv smärtlindring måste orsaken till smärtan utredas. Läs om smärtbehandling på s. 249-255. 14
Studiearbete 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 1. Lös uppgifterna på s. 242. 2. Redogör för de allmänna operationsförberedelserna. 3. Alla patienter som opereras kan drabbas av postoperativa komplikationer. Vilka? Hur kan de förebyggas? 4. Beskriv smärtreflexens impulsväg när du trampar på ett häftstift. 5. Hur kan du avgöra att en person upplever smärta? 6. När en patient klagar över smärtor är det viktigt att ta reda på orsaken. Hur gör du det? 7. Hur kan du medverka till att höja smärttröskeln hos en smärtpåverkad patient? 8. Redogör för några läkemedel från Första grenverket. 9. Förklara skillnaderna mellan akut smärta och långvarig smärta. Se t.ex: www.omv.lu.se/painnet/ 15
Studieenhet 8 Prehospital sjukvård Katastrofmedicin Försvarsmakten hjälpinsatser och sjukvård Efter denna studieenhet ska du: - ha kunskap om och insikt i vilken handlingsberedskap som krävs för att omhänderta svårt sjuka och skadade vid akuta situationer, - ha kunskap om sjukvårdens sätt att organisera hjälpinsatser och verka i händelse av katastrof och krig. Strömberg, J. Sjukvård, Bonnier Utbildning Kapitlen 3, 16 och 17 reaktionsgradskala luftvägshinder nästub svalgtub PHTLS katastrofmedicin räddningsledare sjukvårdsgrupp brytpunkt prioritering Läs om 1. Syftet med första hjälpen är att hålla den skadade vid liv tills kvalificerad hjälp anländer. Läs om L-ABC s. 41-48. 2. Första hjälpen som utförs av ambulanspersonal och sjukvårdsgrupper på en skadeplats kallas PHTLS. Läs om PHTLS på s. 48-51. 3. Läs om hjärt- lungräddning, HLR på s. 52-54. 4. Kommunens räddningstjänst ansvarar för räddningsarbetet vid en katastrof. Läs om organisationen vid en katastrof på s. 265-269. Studiearbete 1. Definiera nyckelorden och förklara dem med egna ord. 2. Varför är det bra att kunna ge första hjälpen? 3. Lös uppgifterna på s. 56. 4. Vad är en katastrof? Ge exempel. 5. Beskriv organisationen på en stor skadeplats. 6. Lös uppgiften sortering/prioritering på s. 274. Arbeta i grupp. 7. Redogör för de olika larmsignaler som används vid hot om fara 8. Ge exempel på organisationer som kan erbjuda hjälpinsatser vid kris eller i krig. Vilken hjälp kan de ge? Förslag på praktisk övning 1. Öva hjärt- lungräddning på en övningsdocka. 2. Gruppuppgift. Öva första hjälpen L-ABC. Förslag på studiebesök Ambulanscentral Militär sjukvård Räddningstjänst Katastrofförråd vid akutmottagning/vårdcentral 16