Hela denna bilaga är en annons från solna stad som medföljer i lokaltidningen mitt i solna mars 2016 Äldre i Solna nr 1, 2016 Tema Demens Läs om dagverksamhet för personer med demenssjukdomar Tips och råd för att motverka demens
Omvårdnadsnämndens ord förande Foto: Johan Rudén Vad var det jag skulle göra nu igen En vändning tillbaka till rummet jag kom ifrån och visst ja, det var ju nycklarna jag skulle hämta. Känns det igen? Allmän glömska är inte demens, och vi människor kan till och från vara allmänt glömska. Det kan hända att man missar ett möte eller kanske till Gemensamt för många anhöriga till personer med en demenssjukdom är att de upplever en sorg. iréne kallin, CHEF FÖR OMVåRDNADSFÖRVAltNiNGEN Vi finns här för dig! Kära läsare. Jag och mina medarbetare vill genom detta nummer av Äldre i Solna både sprida information och berätta om det stöd du kan få om du eller någon närstående drabbats av en demenssjukdom. Demens kallas ofta för en anhörigsjukdom då den sjuke sällan är medveten om sin sjukdom. Vi vill att du ska vara medveten om att du trots allt ska känna att du inte är ensam och att vi finns här för att stödja dig. Demenssjukdomar är väldigt vanliga och det finns enligt Socialstyrelsen drygt 160 000 demenssjuka personer i Sverige. I det här numret av Äldre i Solna kan du läsa om några av våra verksamheter och äldreboende med inriktning och utbildning inom området, vårt team som kan stödja dig och om våra träffar för dig som närstående. Du hittar även tips och råd för träning för både kropp och knopp. och med sin partners födelsedag. Det är inte skäl nog att misstänka demens en stor skillnad är att personer med demens glömmer enkla saker och att de inte kommer ihåg det senare. Demens är inte ett entydigt begrepp, då det finns flera typer av demens. Gemensamt är att hjärnan skadats på något sätt och beroende på vilken del av hjärnan som skadats så kan olika typer av symptom uppstå. Den vanligaste typen av demens är Alzheimers sjukdom. I Solna är redan ett av våra vård- och omsorgsboenden demenscertifierat enligt Silviacertifieringen. Läs mer inne i tidningen kring vad det innebär för arbetssätt i det dagliga arbetet. Jag är glad och stolt över att ytterligare tre av våra boenden står på tur för att erhålla samma typ av certifiering. Med en stor variation av demenstyper och symptom bidrar certifieringen till att omvårdnadspersonalen På omvårdnadsförvaltningen i Solna stad finns ett anhörig- och demensteam. De erbjuder individuella samtal, föreläsningar och utbildningsinsatser samt anordnar träffar för dig som är anhörig. Du får även vetskap om omvårdnadsförvaltningens stora satsning på Silviacertifiering av alla boenden i staden. En certifiering innebär att hela personalgruppen har utbildning i demens och känner att de besitter den kompetens som krävs för att bemöta demenssjuka. Läs även den fina artikeln där en närstående berättar sin historia och om vad vårt stöd till både henne och hennes man betytt för henne. Du får också följa med på besök på dagverksamheten Lärkan, där det dagen till ära spelas bingo. Om du är i behov av stöd eller har frågor så var inte rädd för att höra av dig till oss. Vi finns här för dig! En annonsbilaga från Solna Stad solna.se För frågor om innehållet, kontakta Anna Hansson Tel: 072-249 36 04, e-post anna.hansson@solna.se Textansvarig: Elisabet Sannas Tel: 070-810 64 97. Grafisk formgivning: Lokaltidningen Mitt i. Omslagsfoto: Casper Hedberg. Tryck: V-tab. har rätt kunskap för att möta varje enskild individ och deras anhöriga på bästa möjliga sätt. Varje situation är unik, men det jag tror är gemensamt för många anhöriga till personer med en demenssjukdom är att de upplever en sorg. Sorg över att ens make/maka efter 60 års äktenskap inte längre känner igen en, eller att man känner att man inte längre delar livet tillsammans på lika villkor. Kroppen är kvar men själen har checkat ut. Detta kan leda till konfliktfyllda känslor som man kan vilja ventilera med andra i samma situation och med professionellt stöd. Solna erbjuder därför anhörigteam som kan ge information och stöd. Läs mer om även detta inne i tidningen. Det finns också åtgärder man själv kan vidta för att motverka och fördröja demens. Där ingår bland annat en sund kost och regelbunden motion, vilket du också kan läsa om inne i tidningen. Trevlig läsning. Samuel Klippfalk Ordförande i omvårdnadsnämnden Tfn 08-734 25 32 Förvaltnings chefen har ordet Foto: Ulf Lodin Håll utkik! IRéNE kallin, chef FöR OmvÅRDNADSFöRvALTNINGEN Vi hörs snart igen. Nästa nummer av Äldre i Solna kommer i juni. Tidningen Äldre i Solna kommer i din brevlåda i juni. Med reservation för eventuella ändringar. Silviacertifiering för hela Solna Omvårdnadsförvaltningen i Solna Stad tar ytterligare steg för att utveckla demensvården genom att satsa på Silviacertifiering av alla verksamheter där det bor personer med demenssjukdom. Silviahemmet, som startades på initiativ av Drottning Silvia, har utformat en utbildning som riktar sig till all personal inom ett vård- och omsorgsboende. Utbildningen är tänkt att ge personalen ytterligare kunskap och metoder för att möta personer med demenssjukdom, säger Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare på Solna stads omvårdnadsförvaltning. Omvårdnadsförvaltningen har beslutat om denna satsning på en generell kompetenshöjning. Vi vill ge personalen så bra förutsättningar som möjligt för att kunna möta de utmaningar som de ställs inför i sitt arbete, fortsätter Annika. Utbildning av hela personalen En förutsättning för att ett vård- och omsorgsboende ska bli Silviacertifierat är att hela personalgruppen deltar i en tredagarsutbildning. Chefer och arbetsledare får ytterligare en dag med fokus på att leda omvårdnadsarbete samt teamets roll. En annan förutsättning för att få Silviacertifieras är att verksamheten ger personalen möjlighet till regelbunden reflektion. Därför ingår det även en tredagars utbildning av reflektionssamtalsledare med inriktning på att förmedla kunskap om hur man leder reflektionsstunder. Omvårdnadsförvaltningen har sedan tidigare utbildat värdegrundsinspiratörer Ametisten fem år med Silviacertifiering Det är verkligen häftigt att Solna gör denna storsatsning på att Silviacertifiera alla boenden i staden, säger Linda Wetterberg, verksamhetschef på Ametisten. Det är en investering i personalen som verkligen är värdefull. Det finns flera fördelar med att vara Silviacertifierade, fortsätter Linda. En fördel är att alla som arbetar på Ametisten har utbildning i demens. Det gäller även vaktmästare och chefer som inte har samma nära och dagliga kontakt med de boende. Hela personalgruppen ska känna att de har verktyg att bemöta demenssjuka och chanserna att man gör rätt ökar, vilket ger en trygghet i yrkesrollen. Man brukar säga att demens är en anhörigsjukdom, eftersom den demenssjuke sällan eller aldrig är medveten om sin sjukdom. Kontakten med de anhöriga är en annan tydlig vinst, säger Linda. Kunskapen om sjukdomen är kanske inte alltid så stor hos de anhöriga som vi i personalen ibland tror, och vi har en stor och viktig roll att även förmedla verktyg och kunskap till de anhöriga. Inte minst när det gäller att kunna veta vad som hör till sjukdomen och vad som inte gör det. Här märker vi en stor skillnad och en positiv effekt av vad vi gör. En av grundstenarna i en Silviacertifiering är enligt LINDA wetterberg Linda personalens regelbundna och handledda reflektionsstunder. Bemötande är A och O i omvårdnaden av demenssjuka, och det är otroligt viktigt att bemötandet blir konsekvent genomfört av alla i personalgruppen. Utan en genomtänkt och genomarbetad strategi som involverar alla i personalgruppen är det svårt att veta vad som fungerar och vad som inte gör det. Det blir en stor skillnad i arbetsgruppen, det ger oss själva större trygghet som vi i vår tur kan förmedla till de boende och deras anhöriga, och vi kan därmed ge en vård och omsorg av högre kvalitet, avslutar Linda. på alla vård- och omsorgsboenden och de kan förstås vara en resurs även här. Nu kan du få goda råd i din telefon ANNIIkA wiechel Tidplanen är att samtliga boenden i Solna ska bli Silviacertifierade under 2016. Denna satsning stärker ytterligare förutsättningarna för att de äldre ska uppleva att de har ett värdigt liv, avslutar Annika Wiechel. Svenskt Demenscentrum har lanserat en mobilapp för anhöriga. Mobilappen är avgiftsfri och ingår i utbildningspaketet Nollvision för demensvård utan tvång och begränsningar. I mobilappen kan du läsa mer om vanliga beteendeförändringar vid demenssjukdom och tips och råd om hur du på bästa sätt kan bemöta svåra situationer. Innehållet kan läsas på både svenska och engelska. Om du har en iphone kan du söka efter Nollvisions app i AppStore. Har du en Samsung eller annan Androidtelefon söker du efter Nollvision i Playbutiken. 2 Äldre i Solna Äldre i Solna 3
Text: Elisabet Sannas / Dagverksamheter för stimulans och gemenskap n Det råder en koncentrerad tystnad på dagverksamheten Lärkan när Äldre i Solna kommer på besök. Dagens eftermiddagsaktivitet är bingo och Anita, som jobbar på Lärkan, läser upp numren tydligt och långsamt. Deltagarna lyssnar och ställer vita markörer på bingobrickan. Ibland är det någon som inte hänger med och då hjälper de andra till med en teaterviskning. Bingo, ropar Britt-Marie och får ytterligare en chokladvinst. Vi är extra snälla mot Britt-Marie, för hon är ny här, säger Majsan. Vi låter henne vinna. Dagar med stimulerande innehåll Dagverksamheten Lärkan är inriktad på att stötta och stimulera personer med demenssjukdomar, och ligger inrymd i en lägenhet i seniorkvarteret Hallen i Råsunda. Som namnet antyder är det en verksamhet dit personer kommer en eller flera gånger i veckan men som annars bor hemma med eller utan stöd från hemtjänst eller anhöriga. Bingo och frågesport populärt Bingon fortsätter och det är lugnt och meditativt med diskmaskinen och kaffekokaren som låter i bakgrunden. Nu kör vi en sista gång, säger Anita. Men nu går det undan så häng med nu! Bingon plockas undan och kaffet dukas fram, Annika och Anita bjuder på pepparkakor och drömmar. Vi har våra bästa dagar här, säger Majsan. Jag kommer hit fem dagar i veckan och det ger mig ordning i tillvaron. Jag har en anledning att kliva upp och komma ut och jag ser fram emot de olika aktiviteterna som finns på Lärkan. Jag har inte varit här så länge, säger Britt-Marie, ANNIk A, ARBETSTERApIBITRÄDE på LÄRkAN. men man känner med en gång att det är en väldigt hemtrevlig miljö, det känns lite som att komma hem till någon. Det är en väldigt bra blandning på aktiviteterna här, det enda som är lite dåligt är blandningen mellan män och kvinnor, säger Majsan, och nickar menande mot den enda mannen i rummet, Kurt. Kurt ler godmodigt då damerna driver lite vänligt och milt om hans lätt utsatta situation som ensam herre på täppan. koncentrationen ÄR på TOpp NÄR BINGON DRAR IGÅNG. Samtalet flyter lätt mellan deltagarna medan kaffet dricks, men plötsligt är det dags att åka hem och samtliga reser sig och gör sig klara för avfärd. Färdtjänsten har kommit och det är dags att avluta dagen på dagverksamheten Lärkan. Det krävs ett biståndsbeslut för att få komma till Lärkan, säger Annika, som jobbar som arbetsterapibiträde. Vi får alla beslut skickade till oss, och då tar vi kontakt med personen och bjuder in till ett första studiebesök för att visa verksamheten och berätta om hur dagarna är upplagda. Vi ser också till att koordinera med färdtjänsten som sköter alla deltagarnas transporter till och från Lärkan och respektive hem. Deltagarna kommer till Lärkan 09:15 varje morgon, säger Annika. Vi börjar alltid med frukost och pratar om vad som hänt i världen och saker som om man kommer ihåg dagens datum. Några dagar i veckan går vi ner till gymnastiksalen där sjukgymnasterna leder gympapass med Chi Gong eller sittgymnastik. Det är viktigt att få rörelse i kroppen, även detta stimulerar hjärnan. Vi äter en gemensam lunch på Lärkan och därefter har vi en eftermiddagsaktivitet som till exempel bingo eller frågesport. BINGOpjÄSERNA ÄR HANDGjORDA Av DELTAGARNA SjÄLvA. 4 Äldre i Solna TILL chokladvinsten SERvERAS kaffe. Äldre i Solna 5
AmirA AkhAvAn, demenskoordinator: Ett samtal till oss räcker! I Solna finns ett särskilt anhörig- och demensteam. allt kan det dagliga livet med en demenssjuk innebära Misstänker du att en anhörig har drabbats eller om stora påfrestningar för den enskilde. du själv är orolig för att du har problem med minnet, kan du ringa kontaktcenter i Solna och be att få tala med demensteamet, säger Amira Akhavan, demenskoordinator i Solna. Sedan 2012 finns i Solna en samverkansöverenskommelse mellan primärvård, geriatrik och kommun kring personer med demenssjukdom och deras anhöriga. I praktiken innebär detta att demensteamet har möjlighet att komma i kontakt med berörda i ett tidigt skede. Demensteamet kan således bygga långa relationer med anhöriga och hjälpa till att lotsa i systemet, och framför allt stötta anhöriga och ge verktyg för bemötande som är så viktigt vid en demenssjukdom. Demens kallas ofta för anhörigsjukdom, eftersom den demenssjuke sällan är medveten om sin sjukdom. Det faller en tung börda på anhöriga att identifiera sjukdomens olika faser och hitta rätt åtgärder, men framför motverka demens: Det är inte enkelt att förhålla sig till en kär anhörig, som kanske femtio gånger om dagen frågar om samma fråga, eller som har hemska hallucinationer, säger Amira. Väldiga känsloutbrott och våldsamheter kan tyvärr också höra till sjukdomsbilden. Anhörigträffarna att dela erfarenheter Vi anordnar anhörigträffar som brukar vara mycket uppskattade, fortsätter Amira. Där kan du träffa andra i samma situation. Många deltagare vittnar om en stor känsla av lättnad att höra andra exempelvis berätta om sina förbjudna känslor av ilska och vanmakt som ofta uppstår hos anhöriga till demenssjuka. Det bästa du kan göra som anhörig är att ta emot all hjälp du kan få och inte bära allt själv. Det är en mycket tung sjukdom för anhöriga att bära och den avlastning som vi kan erbjuda är värdefull, avslutar Amira. AmIRA AkHAvAN Håll igång kroppen och knoppen! Det finns idag inget botemedel för demenssjukdomar. De mediciner som finns att tillgå är enbart symptomlindrande. Vi får ofta frågor om råd som vad kan jag göra själv, säger Amira Akhavan, demenskoordinator i Solna. När det gäller Alzheimers, som är den största gruppen av alla demenssjukdomar, är endast 0,1 procent ärftligt betingad. Inte 3 5 procent som man har sagt tidigare. Något fler av de drabbade är kvinnor, men de lever också längre. Är demens en livsstilssjukdom? Generellt kan man säga att det som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan. Självklart ska man vara måttlig med alkohol och inte röka, men även äta en hälsosam kost, säger Amira. Exempel på hälsosam kost kan vara en medelhavsdiet med mycket fisk, grönsaker och hälsosamma fetter, till exempel omega-3 som har antiinflammatoriska effekter. Omega-3-fetterna skulle kunna förklara varför en hälsosam kost kan skydda mot minnesförsämringar. Det finns forskning som pekar på att fysisk aktivitet inte bara håller igång kroppen utan även kan hjälpa till att trimma hjärnan. Många studier visar också på att man kan skjuta upp demenssjukdomens utbrott genom att vara fysiskt aktiv. De flesta studier som har gjorts på sambandet mellan fysiskt arbete och hjärnans hälsa har berört konditionsträning, men många studier visar även att tyngre styrketräning ger bra resultat för äldre. Mental stimulans Även hjärngymnastik är viktig. Mental stimulans ökar aktiviteten i de delar av hjärnan som har betydelse för minnet. Ett av mina roligaste och bästa tips för att motverka demens är att engagera sig socialt. Undvik att sitta hemma ensam och isolera dig, säger Amira. I Solna finns det sju Seniorträffar som varje dag har olika typer av aktiviteter där alla är välkomna att delta. Jag vill också passa på att tipsa om vårt utmärkta Hälsoprojekt 65+ som ger äldre i Solna möjlighet att inspireras till att komma igång med fysisk aktivitet. Vi i demensteamet gläds åt att vi kan erbjuda personer med en begynnande demens möjligheten att Foto Emmy Jonsson/Scandinav komma hit och skapa genom konst och musik. Det krävs inget biståndsbeslut för detta och vi välkomnar även anhöriga att delta. Det är bara att kontakta demensteamet för mer information, avslutar Amira. Amira Akhavan Demenskoordinator Solna Stad Nationell föreläsare KUI i olika ämnen, bl.a. Hot, våld och demens samt Utvecklingsstörning och Demens Certifierad utb. BPSD Bra stöd på anhörigträffarna Att vara anhörig till en demenssjuk person är en svår situation där känslor av ensamhet, uppgivenhet och skuld ofta dominerar. Inte sällan har man ett långt liv tillsammans bakom sig och det kan många gånger vara oerhört smärtsamt att se den man älskar försvinna in i sitt skal. Gullan Johanssons man drabbades av demens för fem år sedan, vilket gjorde att deras gemensamma liv förändrades i grunden. Första gången jag verkligen kunde notera en förändring var när vi skulle köra ut till vårt lantställe på Ingarö, säger Gullan. Tidigare hade jag lagt märke till saker han sa och gjorde som inte riktigt stämde, men som ändå kunde bortförklaras med något annat. Det kommer så smygande och det tar ett tag innan man får det bekräftat. I vårt fall var det just en bilfärd som avgjorde. Många stödformer för demenssjuka och anhöriga Genom kommunen fick Gullan erbjudande om att delta i anhörigkurser där man i grupp tillsammans bearbetar sina upplevelser och stöttar varandra i dessa. Jag fick träffa andra i samma situation och det var Anhörig- och demensteamet Anhörig- och demensteamet i Solna vänder sig till dig som ger stöd och hjälp till en person som på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning inte klarar vardagen på egen hand. Vi erbjuder individuella samtal, möjlighet att delta i en anhöriggrupp, föreläsningar och utbildningsinsatser för dig som anhörig. Frivilligverksamhet/Väntjänst Vill du engagera dig i våra verksamheter, kanske hålla i en aktivitet på någon av våra seniorträffar eller väldigt bra, säger Gullan. Att känna att man inte var ensam. Kurserna var väldigt bra för mig. Man träffades en gång i veckan, sex sju personer vid varje tillfälle. Vi inledde med egna berättelser som sedan diskuterades. Känslan att någon annan berättade att man kan bli arg, och att man har rätt att bli arg, var väldigt befriande. Gullans man fick ganska omgående en plats på dagverksamheten Gläntan. Du kan läsa mer om Gläntan i reportaget i mittuppslaget. Gläntan var väldigt bra för Bengt, säger Gullan. Först var han där två gånger i veckan, men efter hand var han där fyra gånger. Tyvärr blev det sedan så att det blev svårare och svårare för oss att komma iväg på morgnarna, det gick liksom inte att skynda på honom. Numera bor Bengt på Berga och trivs mycket bra. Vi bor i Bergshamra så det är lätt för mig att hälsa på honom. Självklart är det ensamt och jag saknar honom mycket, men det är samtidigt en otrolig lättnad för mig att slippa denna ständiga oro, att aldrig kunna sova ordentligt på nätterna, avslutar Gullan. Förebyggande verksamhet besöka någon äldre person i väntjänsten? Då kan du anmäla ditt intresse på e-postadressen frivilligaldre@solna.se. Fixarservice Fixarservice erbjuder dig praktisk hjälp med vardagliga sysslor. Du får hjälp med saker du kanske kan utföra själv, men bör avstå ifrån på grund av risken att ramla eller skada dig. Du som är solnabo och över 65 år kan få hjälp av Fixarservice. Vill du komma i kontakt med oss i den förebyggande verksamheten? Ring då till kontaktcenter på 08-746 10 00. Foto: Colourbox BenGt norrbom, fristående krönikör, solna Demens en växande sjukdom Demens kommer från latinets de utan och mens sinne och är en samling symptom som innefattar organiska störningar av våra intellektuella funktioner, med försämring av minnet och personlighetsförändringar som följd. Demenssjukdomarna räknas globalt till de stora folksjukdomarna. Internationellt lever, enligt organisationen Alzheimer s Disease International, bortåt 50 miljoner människor med någon slags demenssjukdom. Inom tjugo år räknar man med att siffran fördubblats. När vi talar om demens tänker vi vanligtvis på den sort som är förknippad med åldrandet. Det ligger något i det. 2015 led över 17 procent av oss på 65+ av någon demenssjukdom. Totalt finns det enligt Socialstyrelsen 160 000 demenssjuka i landet. Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens och den är numera välkänd över hela världen. Dr Alzheimer var en psykiatriker i Tyskland som arbetade på ett mentalsjukhus i Frankfurt i början av 1900-talet. Han fann hos en av sina patienter skador på hjärnan, som kunde förklara bland annat patientens problem med minnet. Upptäckten publicerades och begreppet presenil demens myntades. Numera talar man om två varianter av Alzheimers sjukdom. Den ena är senildemens av Alzheimertyp, som vanligen debuterar efter sextiofem års ålder. Den andra kallas presenil Alzheimers sjukdom och debuterar före sextiofem års ålder. Svenskt Demenscentrum beskriver sjukdomen som indelad i tre faser; mild, medelsvår och svår demens. I fasen mild demens blir minnesproblemen uppenbara, men exempelvis även förmågan att orientera sig påverkas. I fasen medelsvår demens blir minnesproblemen större. Språket påverkas, liksom tidsuppfattningen. Många i den situationen vänder på dygnet. Det hände min far, som sov hela dagarna och vandrade runt på nätterna. I den här fasen är det läge för vård och omsorg, och många behöver flytta till särskilt boende. Vid svår demens är hjärnan allvarligt skadad. Här slutar vanligen den sjuke att känna igen även sina närmaste. Det är en erfarenhet jag har själv. Det är en konstig känsla att upptäcka att ens gamla mamma inte längre vet vem man är. Som du kan läsa i detta nummer av Äldre i Solna finns det hjälp och stöd att få. Socialstyrelsen har utgivit Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Där finns också broschyren Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre. Där beskrivs vad vård och omsorg kan innebära och var man vänder sig. Den kan laddas ner gratis, men finns också som pappersbroschyr som kostar 15 kr. Demensförbundet ger ut Anhörigboken, som innehåller goda råd och kunskaper om demenssjukdomar. Den kostar 150 kr, men medlemmar i Demensförbundet får boken gratis. 6 Äldre i Solna Äldre i Solna 7
Fotograf Casper Hedberg Så här kontaktar du Solna stad Sedan 15 januari 2015 har Solna stad ett kontaktcenter. Kontaktcentret gör att det är lättare att komma i kontakt med kommunen det är fler personer som svarar på utökade telefontider. Du kommer inte direkt till en handläggare eller en funktion som du gjorde tidigare utan du kommer först till medarbetare på kommunens kontaktcenter. Samma telefonnummer till allt Det är ett och samma telefonnummer till Solna stad oavsett vad frågan gäller. Tidigare hade handläggarna och de olika funktionerna i kommunen olika telefonnummer och olika telefontider men nu är det 08-746 10 00 som gäller för alla ärenden. Telefontiden utökad Telefontiden är också utökad och det går att nå oss måndagar, tisdagar och torsdagar mellan kl. 8 och 17, onsdagar mellan kl. 8 och 18 och fredagar mellan kl 8 och 15. Vad händer när du ringer 08-746 10 00? När du ringer 08-746 10 00 så får du först en fråga om ditt ärende gäller socialtjänst, äldreomsorg, funktionshinder eller LSS och du ombeds då göra knappval 1, för övriga frågor gäller knappval 2. När du gjort ditt knappval så hamnar du hos en medarbetare på kontaktcenter som lyssnar till din fråga. Svar direkt eller inom tre dagar Beroende på frågans karaktär så får du antingen svar direkt från medarbetaren på kontaktcenter, eller så tas din fråga vidare till den förvaltning som har hand om området. Omvårdnadsförvaltningen heter den förvaltning som ansvarar för äldreomsorg. Om din fråga tas vidare så blir det ett ärende och en medarbetare eller handläggare på omvårdnadsförvaltningen kommer att kontakta dig med svar inom ungefär tre arbetsdagar. Fler kontaktvägar än telefon Du kan även skriva in ditt ärende eller fråga i ett webbformulär på adressen www.solna.se/kontaktcenter. Mycket information finns på kommunens webbplats www.solna.se. Blanketter och information som rör äldreomsorg kommer du enklast till om du går till adressen www.solna.se/aldreomsorg. I högermenyn på den sidan hittar du bland annat alla blanketter som rör äldreomsorg. Besöka kontaktcenter Det går också att besöka kontaktcenter. De finns i receptionen till stadshuset, stadshusgången 2 i Solna centrum. Där finns personal som kan ta emot din fråga eller hjälpa dig att söka på kommunens webbplats. Öppettiderna är samma som telefontiderna måndagar, tisdagar och torsdagar mellan kl. 8 och 17, onsdagar mellan kl. 8 och 18 och fredagar mellan kl 8 och 15. Välkommen att kontakta Solna stad! 8 Äldre i Solna