Äldre i Solna. Anhörig. Tema. nr 3, Missa inte anhörigveckan i oktober!

Transkript

1 Hela denna bilaga är en annons från solna stad som medföljer i lokaltidningen mitt i solna september 2015 nr 3, 2015 s på u k o f d Me iga! r ö h n a de Tema Anhörig Missa inte anhörigveckan i oktober!

2 Omvårdnadsnämndens ord förande Foto: Johan Rudén Det är många som i det tysta vårdar sina anhöriga. Dag läggs på dag och plötsligt har dagarna blivit år. Det kan handla om att ens make eller maka sakta blivit sjuk och skröplig och därför behöver mer hjälp, eller att en familjemedlem mitt i livet drabbats av sjukdom. Alla fall är unika, men ett av dem porträttteras i detta nummer av. Som anhörig kan man ibland känna sig ensam, utelämnad och otillräcklig när man upplever att man inte förmår förbättra situationen för sin närstående i den utsträckning som man önskar. Det är ett av skälen till att Solna erbjuder anhörigträffar, för att man ska få tala ut och ventilera sina upplevelser med andra i samma situation. Grupper finns på såväl kvälls- som dagtid mer information finns på stadens hemsida. Jag vill att anhöriga i mötet med samhället ses som en resurs. Det är också möjligt att ansluta sig till den anhörigförening som finns i Solna om denna finns mer att läsa inne i tidningen. Förutom anhöriggrupper erbjuds i Solna också andra typer av stöd till anhöriga såsom avlösning i hemmet att hemtjänsten kommer på regelbundna tider för att finnas till hands för den anhörigas närstående. En annan insats är att erbjuda växelvård den som vårdas växlar mellan att i omgångar bo hemma och på särskilt boende. I år har anhörigas riksförbund utlyst ett anhörigår för att uppmärksamma de anhörigas situation lite särskilt. Extra fokus kommer att riktas mot de anhöriga under anhörigveckan som infaller den vecka som anhörigdagen den 6 oktober infaller. Några av aktiviteterna och arrangemangen som anordnas i Solna finns att läsa om inne i tidningen. Det ska alltid vara ett fritt val att vårda sin närstående det finns inget tvång, men det är viktigt för mig att möjligheten finns. Jag vill att anhöriga i mötet med samhället ses som en resurs. De är ofta engagerade och har mycket kunskap att bidra med kring vården av sin närstående. De utför dagligen viktiga insatser i de tysta och förtjänar att uppmärksammas. Jag hoppas att många läsare väljer att ta del av utbudet av aktiviteter under anhörigveckan och önskar en trevlig läsning. Samuel Klippfalk Ordförande i omvårdnadsnämnden ANHÖRIGVECKAN INLEDS MED FÖRELÄSNING AV SJUKHUSPRÄSTEN LARS BJÖRKLUND: Våga skilja på skuld och skam Årets anhörigvecka i Solna erbjuder en mängd olika program och aktiviteter som tar upp de olika aspekterna av relationen anhörig/närstående. En av de mer intressanta programpunkterna är den föreläsning med titeln Hur ska jag orka? som hålls av Sigtunastiftelsens kaplan, Lars Björklund. Lars Björklund blev sjukhuspräst efter sin prästvigning, och i den egenskapen han har arbetat flera år på barnsjukhus. Som sjukhuspräst hanterar man nästan uteslutande de mest akuta existentiella situationerna, säger Lars Björklund. Det har gett mig en erfarenhet av att möta och ge stöd till människor som just då har svårt att se någon mening med det som sker. Jag har sett att personer som ges möjlighet att gestalta sin livssituation; att de ges utrymme att berätta, känner en lättnad över sin situation och gör den lättare att bära. Ofta lägger man på sig en skuld för att man inte har gjort tillräckligt. Man skäms för att man inte har orkat, och det kan bli till en skam man inte vill avslöja. Alltså tiger man och bär bördan ensam istället för att dela med sig om sina upplevelser av sina tillkortakommanden. Man måste skilja på skuld och skam, säger Lars Björklund. Försöka få en tilltro till att man har gjort allt man kunnat. Finns en skuld kan den förlåtas och försonas men skammen över att inte räcka till är så svår att lösa själv. Lars Björklund fick för ett par år sedan frågan om han kunde komma och föreläsa på temat Hur ska jag orka?. Denna första föreläsning blev sedan en bok med samma titel och nu åker Lars runt i landet och berättar om sina erfarenheter om själavård och om hur man kan hitta lösningar på det eviga dilemmat vad är det för mening i detta?. LARS BjöRkLuND, kaplan I SIGTuNASTIFTELSEN OcH FöRELÄSARE under SOLNAS ANHöRIGvEckA Jag har en stor tilltro till gestaltandet som helande kraft. I någon mening kan det vara vad som helst som gör att människan kan urskilja sig själv från sitt öde; att inte bara bli den som är sjuk; eller bara bli den som vårdar eller sörjer. För dem som har bönen är det en stark helande kraft, säger Lars. Att få lämna det vanliga och kliva år sidan för att formulera sig till gud. Ibland kan bönen ge ett ja från själva livet på frågan om man duger eller inte. Lars Björklund förläser den 5 oktober, kl plats: Hannebergsgatan 41, Solna IRÉNE KALLIN, CHEF FÖR OMVåRDNADSFÖRVALTNINGEN Vi vill hjälpa er att orka! Förvaltnings chefen har ordet Program för Anhörigveckan Det är inte lätt att svara vänligt när man får samma fråga sju gånger på en kvart. Det blir extra svårt när den som ställer frågan är en person som man har delat glädje och sorg med i sextio år. Hur ska man orka när ens livspartner förändras så? På omvårdnadsförvaltningen ser vi dagligen hur anhöriga kämpar med sina släktingar som fått demenssjukdom. Vi vill kunna avlasta er och bidra med stöd och omvårdnad vartefter ni behöver. Vi vill samarbeta med er kring vården och omsorgen om den som fått demenssjukdom. Det är viktigt att ni orkar vara just anhöriga och inte försöker bära hela bördan själva. Vi ser också er föräldrar som stöttar era barn med funktionsnedsättning. Ert föräldraskap blir inte som för andra föräldrar lättare ju äldre barnen blir. Barnen med funktionsnedsättning kommer alltid behöva starka föräldrar. Vi vill hjälpa er att orka vara just förälder och göra er värdefulla insats som anhörig. På omvårdnadsförvaltningen i Solna stad finns ett speciellt anhörig- och demensteam. I anhörigoch demensteamet ingår en anhörigkonsulent, en demenskoordinator med sjuksköterskekompetens och en arbetsterapeut. Teamet erbjuder individuella samtal, föreläsningar och utbildningsinsatser för dig som anhörig. Du kan vara maka, make, sambo, förälder, barn, syskon, vän eller granne och vi ger stöd till alla slags närstående, inte bara de som är närstående till personer med demenssjukdom. Anhörigas livssituation uppmärksammas årligen under Nationella Anhörigdagen och Anhörigveckan som äger rum den veckan då den 6 oktober infaller. Dagen instiftades på initiativ av Anhörigas Riksförbund 2005 och har blivit en succé. Runt om i landet En annonsbilaga från Solna Stad För frågor om innehållet, kontakta Anna Hansson Tel: , e-post anna.hansson@solna.se Textansvarig: Elisabet Sannas Tel: Grafisk formgivning: Lokaltidningen Mitt i. Omslagsfoto: Casper Hedberg. Tryck: V-tab. Foto: Ulf Lodin HåLL UTKIK! IRéNE kallin, chef FöR OmvÅRDNADSFöRvALTNINGEN arrangerar kommuner, föreningar och andra aktörer aktiviteter och manifestationer på temat att vara anhörig. Solna stad kommer att arrangera ett flertal seminarier under den veckan. Du ser programmet här i tidningen. Solna stads anhörig- och demensteam intervjuas också och deras arbete beskrivs i reportage i det här numret av. Läs och våga ta kontakt! Tidningen kommer i din brevlåda i december. Med reservation för eventuella ändringar. måndag 5 oktober kl Plats: Hannebergsgatan 41, Solna Hur ska jag orka? Lars Björklund, kaplan i Sigtunastiftelsen, talar om anhörigas situation och om rätten att ställa sig frågan: hur ska jag orka? Andra frågor som tas upp är hur det är att leva dygnet runt med en demenssjuk som inte kan lämnas ensam ens en timme, hur det är att vara ensam hemma med en svårt cancersjuk person när vårdteamet gått eller hur det är att ha ett livslångt ansvar för ett barn med funktionsnedsättning. Tisdag 6 oktober kl Plats: Biblioteket Solna centrum Att förebygga fallolyckor Navid Rahbar, leg. arbetsterapeut. Hur kan vi skydda oss mot inbrott och tjuvar? kerstin malm, polisinspektör. Vad gör en godman eller en förvaltare? kerstin Scheutz, handläggare vid överförmyndarnämndens kansli. Tisdag 6 oktober kl plats: Hannebergsgatan 41, Solna Hur är det att leva med Aspergers syndrom? Föreläsning med Sofia Lindström som har Aspergers syndrom. Sofia Lindström berättar om hur det är att leva med diagnosen. jennie Nordheden, LSShandläggare på omvårdnadsförvaltningen i Solna stad, kommer även att berätta om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Onsdag 7 oktober kl Plats: Hannebergsgatan 41, Solna Kan man undvika demens genom en aktiv livsstil? En vanlig föreställning om åldrandet är att de flesta äldre förr eller senare blir glömska. Faktum är dock att det finns stora individuella skillnader; en del äldre har mycket gott minne, medan andra inte minns namnen på sina barn eller ens att de har barn. Hur kommer det sig? Beror det på gener, livsstil eller är det slumpen som avgör vem som drabbas av glömska på ålderns höst? Amira Akhavan, legitimerad demenssjuksköterska, kommer att dela med sig av sin kunskap inom området. Torsdag 8 oktober kl Plats: Hannebergsgatan 41 Solna Praktisk stresshantering i vardagen Föreläsning med musikterapeut pernilla Hugoson och hälsopedagog Frida Bergström, som berättar om praktisk stresshantering utifrån teori och praktik. Är du intresserad av att träffa andra anhöriga? Är du anhörig till en person med demenssjukdom? vill du delta i en anhöriggrupp och träffa andra anhöriga för att utbyta erfarenheter? Är du intresserad så kan du välja mellan att delta i en grupp på eftermiddagen eller kvällen. Grupperna träffas tisdagar kl eller torsdagar kl Är du anhörig till en person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? vi träffas tisdagar kl Du är också välkommen till vårt anhörigcafé på Ankaret Hagalundsgatan 33, fredagar kl Där har du möjlighet att träffa någon från vårt anhörigteam. vill du veta mer om våra anhörigdagar och anhöriggrupper vänligen kontakta anhörigkonsulent Birgitta Bender, telefon: e-post: birgitta. bender@solna.se. vi vill också uppmärksamma Anhörigas riksförbunds anhörigmanifestation för att uppmärksamma vad anhöriga gör för samhället - utan anhöriga stannar Sverige!. Tisdag 6 oktober kl plats: Sergels torg. För mer information om detta se 2 3

3 Text: Elisabet Sannas / Foto: Anna Hansson Med stöd utifrån kunde Gunnar vårda sin Asta n Asta och Gunnar Blom hörde till de där avundsvärda paren som träffades tidigt i livet och som lyckades hålla kärleken och kamratskapet vid liv under de 69 år som de var tillsammans. Vi träffades på Norma i hörnet av Sveavägen och Kungsgatan i januari 1943, säger Gunnar. Jag var 18 och Asta skulle fylla 18 om ett par veckor. Två år senare vigdes vi på Annebergsgården av Pastor Borg och flyttade till Kapellgatan. Det var ett ruckel utan dess like och första natten hade vi bara trasmattor med oss att sova på! Asta och jag hade mycket roligt ihop och framför allt så reste vi mycket tillsammans. Vi har varit i alla Europas länder utom Rumänien och Bulgarien. Vi har också hälsat på barn och barnbarn i Kina och till Amerika, där de har bott och arbetat. När vi blev äldre reste vi i flera år till Spanien och bodde där över vintrarna. Det var också sista gången vi var på Gran Canaria, som jag verkligen förstod att inte allt stod rätt till med Asta. Så fort vi kom hem så fick vi tid på Jakobsberg för test och det visade sig att Asta hade Alzheimer och demens. Asta fick bromsmedicin under två år och kunde under denna tid bo hemma med Gunnar. Varje dag hämtades Asta med färdtjänsten och åkte till Hallens dagverksamhet. Det var mycket bra för både Asta och mig, säger Gunnar. Asta trivdes och jag fick tid för mig själv att vila och sköta hemmet. VI HAR ÖVER 40 ALBUM MED BILDER FRÅN VÅRT LIV. ASTA SORTERADE ALLT, SÄGER GUNNAR. Gunnar berättar att Asta var den mest skötsamma och ordentliga människa han någonsin träffat och hon hade alltid koll på sina mediciner och gjorde anteckningar i ett block när hon hade tagit dem. Därför förstod Gunnar att en ny fas i Astas sjukdom hade inträtt en kväll då hon absolut inte kunde gå och lägga sig eftersom hon menade att hon inte tagit sina mediciner trots att hon hade gjort det. Hon förmådde inte gå och lägga sig och sova, inte ens då hennes son kom över på natten och försökte övertala. Det är en av de svåraste bitarna med Alzheimer, säger Gunnar. Att personen blir så envis och oresonlig kring saker som egentligen inte har någon betydelse, eller som i fallet med hennes mediciner, direkt farligt. Ganska snart efter så fick Asta plats på Berga, men det var inte lätt i början. Det var ett elände varje gång jag hälsade på, säger Gunnar. Hon ville till varje pris komma hem och jag fick smita iväg så att hon inte skulle kunna följa efter. Det var bedrövligt. Men med tiden blev det lättare och hon fann sig mer och mer tillrätta. Hon bodde i fyra år på Berga och fick en mycket fin omvårdnad, vilket var en otrolig lättnad för mig. Asta gick bort den 5 juni 2014, och ända till slutet kände hon igen mig! Det var fint att vi trots hennes sjukdom kunde få de där sista åren tillsammans, först hemma och sedan på Berga. JAG VAR 18 OCH ASTA SKULLE FYLLA 18 OM ETT PAR VECKOR NÄR VI TRÄFFADES. TVÅ ÅR SENARE VAR VI GIFTA, BERÄTTAR GUNNAR. 4 DET HÄR ÄR EN LEI SOM JAG KÖPTE TILL ASTA I HONOLULU PÅ HAWAII ALLDELES INNAN VI SKULLE ÅKA HEM, SÄGER GUNNAR. 5

4 ULLA MOLIN, VIcE ORDFöRANDE I ANHöRIGFöRENINGEN I SOLNA. Fotograf: Johan Ersson ULLA MOLIN, VICE ORDFÖRANDE I ANHÖRIGFÖRENINGEN I SOLNA: Stöd och gemenskap för dig som anhörig Det finns 1,3 miljoner personer idag som tar hand om sina närstående i en form eller annan. Det kan vara barn med funktionshinder som vårdas av sina föräldrar eller äldre dementa som vårdas av en äldre make/maka. Vad få känner till är att sammantaget så har personer tvingats att gå ner i arbetstid eller helt sluta arbeta på grund av att omvårdnadssituationen inte har fungerat annars, säger Ulla Molin, vice ordförande i Anhörigföreningen i Solna. Det är en tung börda, både emotionellt och ekonomiskt, som läggs på enskilda individer. Därför är det så oerhört viktigt att samhällets stödresurser verkligen fungerar och sätts in på ett sätt där de gör nytta. Ulla Molin vårdade sin mamma i flera år, och hon engagerade sig i Anhörigföreningen, eftersom hon upplevde att delar av omvårdnaden hade åtskilliga brister. Jag vet att det är många som engagerar sig i Anhörigföreningen som en väg att gemensamt utföra lobbyarbete och kanske få till de nödvändiga förändringar som vi anser behövs. Det är kanske framför allt frågan om ersättning som ligger högst på dagordningen, säger Ulla Molin. Vi anser att det inte är rimligt att anhöriga förväntas lägga ner så otroligt mycket gratistid på att dels rent fysiskt ta hand om sina närstående, men dels också all den tid det går åt vid myndighetskontakter och sjukvård. Många måste ta ledigt från jobbet utan möjlighet att jobba in förlorad arbetsinkomst. Genomförandeplaner i hemtjänsten och på äldreboenden är en annan fråga som föreningen snart kommer att lyfta, säger Ulla. Efter den planen ska omvårdnadsarbetet organiseras, men mångas erfarenhet är att dessa är mycket svåra att genomföra i realiteten. Hur ska hemtjänst och särskilda boende kunna arbeta enligt planer och lagstiftning om inte adekvata resurser ges? Och denna problematik kommer bara att växa, dels för att man lägger ner platser till förmån för vård i hemmet vilket är billigare, och dels så kommer den äldre andelen av befolkningen bara att växa. Anhörigföreningen är inte bara en grupp för påverkan, utan också en grupp för gemenskap. Vi träffas ett par gånger om året för att dela erfarenheter och lätta varandras bördor. Det är många som befinner sig i denna situation i flera år, och man vill inte tära på relationen till andra som inte befinner sig i samma situation och som kanske inte har samma förståelse för de problem som vi hela tiden konfronteras med. Jag vill verkligen uppmana dem som är anhörigvårdare idag eller har tidigare erfarenhet som anhörigvårdare, att gå med i en gemenskap, det är en källa till glädje och styrka! Seniordagen 23 oktober Livet som senior i Solna Stad Den 23 oktober arrangerar pensionärsföreningarna i Äldreforum Seniordag på Hallens bokcafé. Temat för årets Seniordag är Livet som senior i Solna stad. Äldreforum kommer också att dela ut priser för förtjänstfulla insatser i äldreomsorgen Samling och lunch för den som önskar - lunchkostnad 72 kr Musikunderhållning Samuel Klippfalk - ordförande i Omvårdnadsnämnden och Kommunala Pensionärsrådet (KPR) - ger en betraktelse över hur det är att leva som senior i Solna stad korta inlägg från Äldreforum, PRO, SPF samt SPRF (5 min vardera) En kort debatt för att fånga upp reflektioner, tankar och idéer från deltagarna Musikunderhållning - möjlighet till bensträckare - kaffe och kaka för den som så önskar (utan kostnad) Utdelning av diplom för förtjänstfulla insatser för äldre i Solna Vad gör vi inom Omvårdnadsförvaltningen i Solna stad? Avslutning Plats: Märtas kök och Hallens bokcafé, Lövgatan Pensionärsorganisationerna kommer att dela ut mer information om dagen under hösten. Via dem kan man också nominera personer som bör få utmärkelse för förtjänstfulla insatser. Hallå där Birger Nord, äldreombudsman! Hur kan du som äldreombudsman hjälpa anhöriga och närstående? Jag talar mycket med anhöriga och försöker ge dem perspektiv på hur det ser ut i vårt land. Hur går det till? Vad säger lagen? Vad har man för rättigheter? Jag är det bollplank i den livsstilsförändring som ofta måste till, och den processen är olika för alla. En del måste kanske sälja huset och flytta till en lägenhet; andra kanske måste acceptera att det är dags att ta hjälp av hemtjänsten. Vilka är de frågor som är mest vanligt att man tar upp med dig? - Många frågor handlar om att få utrett vilken hjälp man har rätt till. Hur kan hemtjänsten förändras, eller vad ska jag göra för att min mamma ska få komma in på ett särskilt boende. Det kan ibland vara svårt att förstå biståndshandläggarens beslut, men alla beslut tas enligt Socialtjänstlagen, den lag som reglerar Omvårdnadsförvaltningens arbete. En annan vanlig kategori frågor handlar om sjuka närstående som bor utomlands. Där finns en annan problematik som man behöver hjälp med att bena ut. Om Solnas Äldreombudsman: Äldreombudsmannen ska värna om de äldres rätt i samhället. Äldreombudsmannens uppgift är att vägleda allmänheten kring frågor som rör äldres situation. Till äldreombudsmannens uppgifter hör också att bistå stadens förvaltningar i frågor som rör äldre. Du kan kontakta äldreombudsmannen för råd eller stöd via Solnas kontaktcenter, BIRGITTA BENDER, ANHÖRIGKONSULENT I SOLNA: Anhöriga gör en otroligt fin insats för sina närstående Birgitta är den person som man först talar med när man kontaktar omvårdnadsförvaltningen med frågor som rör anhörigvård av närstående. Många anhöriga drar en stor och onödigt tung börda, säger Birgitta Bender. Omvårdnadsförvaltningen erbjuder flera olika alternativ för stöd i vården av sina närstående. Vad som dessvärre ofta är problemet är att många inte kan tänka sig att ta emot hjälp i hemmet; jag måste ofta övertala personer att åtminstone pröva att få stöd och avlastning, exempelvis via hemtjänst eller korttidsboende. Vi som jobbar med dessa frågor måste ha i minnet att dessa ibland krävande personer är i kris, och har varit det under en lång tid. Vi måste kunna vara lösningsorienterade och göra individuella bedömningar kring vad som är den bästa lösningen. Birgitta har regelbundet stödsamtal med anhöriga där ett lyssnande förhållningssätt är en bra metodik. Jag leder personen i samtalet mot insikten att lösningen finns inom individen, säger Birgitta Bender. Ofta ställer jag frågan Vad händer om du själv blir sjuk? Då är det svårt att fortsätta att hävda att man inte behöver ta emot hjälp. Vi arbetar kontinuerligt med verksamheternas personal när det gäller bemötande, säger Birgitta Bender. Samtidigt finns det också att behov att informera anhöriga om vad man faktiskt kan begära av personalen. Det är inte ovanligt att människor har orealistiska förväntningar på vad ens närstående ska erbjudas, eller för den delen, vad ens närstående faktiskt vill erbjudas och orkar med. Birgitta leder anhöriggrupper som träffas varannan vecka vid sex tillfällen. Träffarna inleds med en föreläsning som exempelvis kan handla om stresshantering eller biståndshandläggning. Träffarna avslutas med diskussioner, samtal och erfarenhetsutbyte. Det är otroligt värdefullt att få prata av sig tillsammans med andra personer som befinner sig i samma situation. Det är energigivande att känna att man inte är ensam om detta. BIRGITTA BENDER, ANHöRIGKONSULENT I SOLNA Fotograf: Anna Hansson BENGT NORRBOM, OBEROENDE KRÖNIKÖR, SOLNA Anhörig= medberoende? En stor del av vård i olika former utförs i vårt land av anhöriga, vänner och grannar. Det är för det mesta ett oavlönat arbete, som sparar mycket pengar åt samhället. Visserligen är samhället skyldigt att stödja dessa människor. Det sker sällan ekonomiskt utan på andra sätt. Nu omfattar anhörigvård personer i alla åldrar, men behovet ökar när det gäller gamla människor. I avhandlingen Hänsyntagandets paradoxer genomlyser Mats Söderberg omsorgsinsatserna i Sverige. I början av femtiotalet restes socialpolitiskt motiverade invändningar mot framförallt äldrevården. Författaren Ivar-Lo Johansson var en central opinionsbildare, som lanserade mottot hemvård i stället för vårdhem. Det är något som kommunerna har hakat på. Man omfördelar resurser från dyrbar institutionsvård till billigare hemvård. Under 1990-talet ökade förväntningarna på den informella omsorgen. Av en studie från 2005 framgår att hjälpen från närstående personer tilltagit bland äldre personer med låg inkomst, även om de flesta, framförallt kvinnor, skulle ha föredragit insatser från det offentliga (Szebehely 2005). Anhöriga har alltid tagit en stor del av ansvaret för vård av närstående. Länge var detta en osynlig del av omsorgen, men idag erkänns betydelsen av de anhörigas insatser. Många anhöriga drar sig för att betraktas som hjälpsökande och utnyttjar inte det stöd som finns att få. Praktiskt taget alla kommuner erbjuder avlösning och växelvård. En annan form av stöd är att hemtjänsten tar över vårdansvaret en del av dygnet. Här finns dessutom en möjlighet att hemtjänstföretaget anställer anhörigvårdaren, som på så sätt kan få en ekonomisk ersättning. I de fall den som vårdar en anhörig måste avstå från lönearbete kan ersättning sökas hos Försäkringskassan. Detta kallas närståendepenning och kan utgå under hundra dagar. Förutom närståendepenning kan man få bidrag för vård av barn med funktionsnedsättning och handikappersättning. Villkor och rutiner varierar mellan kommunerna. I forskningsprojektet Gott åldrande i Skåne visar forskningen att ett stort antal av anhörigvårdarna, som har hög belastning, lider av nedstämdhet, spänningssymtom och olika sorts smärtor från muskler och rörelseorganen. Forskningen visar att en stor andel av anhörigvårdarna är hårt belastade och att det finns ett behov av att utveckla stödstrategier för denna grupp. Begreppet medberoende beskrivs av samtalsterapeuten Marie-Louise Broth i tidningen Doktorn nr 2/2015. Medberoende handlar inte om att vara beroende av samma sak som den man lever med. Att vara medberoende innebär att vara beroende av en annan persons välmående för att själv kunna må bra. En svår ekvation att få ihop. Jag tror att det är det som, i hög grad, präglar anhörigvårdaren. 6 7

5 Nya sätt att kontakta Solna stad Sedan 15 januari har Solna stad ett kontaktcenter. Det nya kontak t centret innebär att det är lättare att komma i kontakt med kommunen det är fler personer som svarar på utökade telefontider. Du kommer inte direkt till en handläggare eller en funktion som du gjorde tidigare utan du kommer först till medarbetare på kommunens kontaktcenter. Samma telefonnummer till allt Det är ett och samma telefonnummer till Solna stad oavsett vad frågan gäller. Tidigare hade handläggarna och de olika funktionerna i kommunen olika telefonnummer och olika telefontider men nu är det som gäller för alla ärenden. Telefontiden utökad Telefontiden är också utökad och det går att nå oss måndagar, tisdagar och torsdagar mellan kl. 8 och 17, onsdagar mellan kl. 8 och 18 och fredagar mellan kl. 8 och 15. Vad händer när du ringer ? När du ringer så får du först en fråga om ditt ärende gäller social tjänst, äldreomsorg, funktionshinder eller LSS och du ombeds då göra knappval 1, för övriga frågor gäller knappval 2. När du gjort ditt knappval så hamnar du hos en medarbetare på kontaktcenter som lyssnar till din fråga. Svar direkt eller inom tre dagar Beroende på frågans karaktär så får du antingen svar direkt från medarbetaren på kontaktcenter, eller så tas din fråga vidare till den förvaltning som har hand om området. Omvårdnadsförvaltningen heter den förvaltning som ansvarar för äldreomsorg. Om din fråga tas vidare så blir det ett ärende och en medarbetare eller handläggare på omvårdnadsförvaltningen kommer att kontakta dig med svar inom ungefär tre arbetsdagar. Fler kontaktvägar än telefon Du kan skriva in ditt ärende eller fråga i ett webbformulär också på adressen Mycket information finns på kommunens webbplats Blanketter och information som rör äldreomsorg kommer du enklast till om du går till adressen I högermenyn på den sidan hittar du bland annat alla blanketter som rör äldreomsorg. Besöka kontaktcenter Det går också att besöka kontaktcenter. De finns i receptionen till Solnas stadshus, stadshusgången 2 i Solna centrum. Där finns personal som kan ta emot din fråga eller hjälpa dig att söka på kommunens webbplats. Öppettiderna är samma som telefontiderna måndagar, tisdagar och torsdagar mellan kl. 8 och 17, ons dagar mellan kl. 8 och 18 och fredagar mellan kl. 8 och 15. Välkommen att kontakta Solna stad! 8