Kursplan för kurs på grundnivå Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola I, skolår 5-9 samt skolår 7-9 och gymnasieskolan Swedish/Swedish as a Second Language in Multicultural Schools I, Senior Primary - Upper Secondary School Kurskod: US108P Gäller från: VT 2009 Fastställd: 2008-12-19 Institution Institutionen för språkdidaktik 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Ämne Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Beslut Denna kursplan är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden 2008-12-19 och beslutad av Lärarutbildningsnämnden 2008-12-10 att ingå i lärarprogrammet. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Antagen till lärarprogrammet samt godkänt på den profilrelaterade kursen Språk och lärande, 15 hp. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng 1081 Ämnesdidaktiska perspektiv på språkutveckling och identitet 1.5 1082 Kultur, kommunikation och språklig mångfald 7.5 1083 Svenskans grammatiska uppbyggnad i tvärspråkligt perspektiv 9 1084 Språkutveckling och språklig socialisation 4.5 1085 Litteraturvetenskapens grunder 7.5 Kursens innehåll Kursen är den första terminen på inriktningen Svenska och svenska som andraspråk i mångfaldens skola och utgör termin 2 i studiegångarna Svenska/svenska som andraspråk med inriktning mot skolår 5 9 eller skolår 7 9 och gymnasieskolan. Kursen ges i samarbete mellan Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Institutionen för nordiska språk samt Centrum för tvåspråkighetsforskning. Kursansvarig institution är Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling. Kursen belyser språkets roll i samhället och i skolan mot en bakgrund av frågor om genus, klass, etnicitet och kultur. Vidare behandlas språkideologier, attityder till språk och språkanvändning samt majoritets- och minoritetsspråkens ställning i Sverige. I kursen beskrivs det svenska språksystemet ur ett tvärspråkligt perspektiv och härvid uppmärksammas aspekter som är viktiga för inlärning och utveckling i fråga om att tala, samtala, skriva och läsa. Kursen ger en orientering om centrala teorier kring språktillägnande och språkutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv, även under särskilda villkor. Kursen behandlar även grundläggande litteraturvetenskapliga begrepp, den litterära texten som texttyp och litteraturreception. Delkurs 1: Ämnesdidaktiska perspektiv på språkutveckling och identitet, 1,5 hp Sidan 1/6
Delkursen introducerar centrala ämnesdidaktiska begrepp för undervisning i svenska och svenska som andraspråk. Delkurs 2: Kultur, kommunikation och språklig mångfald, 7,5 hp (varav 1,5 hp VFU) Delkursen syftar till att göra studenten medveten om sin egen sociokulturella bakgrund och hur kön/genus, socialgrupp/klass och etnicitet samspelar för att skapa en persons identitet. På så vis kan studenten bli medveten om egna värderingar och förhållningssätt och hur dessa kan påverka mötet med andra tankemönster, och vilka konsekvenser det kan få för undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Delkursen ger en orientering om det svenska språksamhället med utblickar mot övriga Norden med avseende på språklig variation även i ett historiskt perspektiv och normer för språkanvändning i olika sociala sammanhang. Delkursen ger grundläggande kunskaper om flerspråkighet ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Detta inbegriper frågeställningar som rör språkideologier, språkpolitik och språkplanering i olika samhällstyper och epoker, globalisering och språk, attityder till språk och språkanvändning, status och användningsdomäner för språken samt faktorer som påverkar språkbevarande eller språkbyte. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (1,5 hp) i delkursen ska studenten observera och analysera verksamheten, i synnerhet med avseende på språklig variation och mångfald utifrån sociala, kulturella, funktionella och situationella dimensioner. Delkurs 3: Svenskans grammatiska uppbyggnad i tvärspråkligt perspektiv, 9 hp Delkursen ger grundläggande kunskaper om svenskans grammatiska struktur (morfologi, semantik, syntax och pragmatik) ur ett tvärspråkligt perspektiv. Härvid aktualiseras aspekter som är viktiga för inlärning och utveckling i fråga om att tala, samtala, skriva och läsa i ett första- och andraspråksperspektiv. Grammatiska redskap används för analys av elevers språkbruk, och sådant som brukar vålla problem vid inlärning av svenska uppmärksammas. Delkursen innehåller dessutom en kritisk orientering om ordböcker, grammatiska handböcker och annan hjälplitteratur. Vidare ges en orientering om grundläggande drag i svenskans uttal. Delkurs 4: Språkutveckling och språklig socialisation, 4,5 hp Delkursen behandlar centrala teorier om språktillägnande och språkutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv, även under särskilda villkor. Språkutveckling belyses ur ett livsloppsperspektiv med särskilt fokus på barn och ungdomar. Detta inkluderar simultan och successiv inlärning av två eller flera språk, varvid jämförelser görs med förstaspråksinlärning hos enspråkiga. Vidare innehåller delkursen en orientering och kritisk diskussion om tvåspråkighet och utbildning. Här diskuteras olika undervisningsmodeller ur såväl ett internationellt som ett nationellt perspektiv. Särskilt fokuseras organisationsmodeller i förskola och skola, gränsdragningen mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk samt modersmålsundervisningen för tvåspråkiga barn. Delkurs 5: Litteraturvetenskapens grunder, 7,5 hp Delkursens ger kunskaper om litteraturvetenskapens grunder och metodik. Kursen behandlar litteraturvetenskapens mål och syfte, litteraturvetenskapens grundläggande begrepp vad gäller exempelvis genrer, epoker och reception, modeller för analys samt skillnaden mellan litterära texter och andra typer av texter. Den inbegriper även grundläggande informationssökning. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska studenten kunna - analysera lektioner i svenska eller svenska som andraspråk med avseende på elevers språkutveckling och identitet med hjälp av centrala ämnesdidaktiska begrepp och i relation till relevant kursplan - redogöra för hur värderingar och förhållningssätt kan påverka mötet med andra tankemönster, och vilka konsekvenser det kan få för undervisningen i svenska och svenska som andraspråk - redogöra för och förklara centrala aspekter av språkpolitik, språkideologier och attityder till språk och språkfrågor i samhället samt diskutera eventuella samband mellan sådana aspekter - redogöra för det svenska språksystemet (morfologi, syntax, semantik och pragmatik) ur ett tvärspråkligt perspektiv samt utföra grammatiska analyser av elevers språkbruk - redogöra för och diskutera centrala teorier om språktillägnande och språkutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv, även under särskilda villkor Sidan 2/6
- definiera, diskutera och tillämpa grundläggande begrepp inom litteraturvetenskapen (t.ex. analys, epok, genre, genus, kanon, kontext, litteratur, läsning, text, tolkning) samt utföra elementära analyser av lyrik, epik och dramatik Undervisning Beslut om undervisningens närmare uppläggning för de olika delkurserna och om den undervisning som ska vara obligatorisk fattas av institutionsstyrelsen vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling. Kunskapskontroll och examination a. Examinationens närmare uppläggning framgår av studiehandledningen. b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Betygssättning på VFU sker enligt skalan U G. För delkurs som innehåller VFU krävs godkänt betyg på detta moment för att erhålla minst betyget E på delkursen. c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För att få slutbetyget E på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser samt fullgjord och godkänd VFU. e. Vid underkännande gäller att studerande har rätt att genomgå ytterligare fyra examinationer så länge kursen ges. Studerande som fått lägst betyget E - eller G på prov där betygsskalan G-U tillämpas - får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som underkänts i ordinarie VFU har rätt att genomgå ytterligare en VFU-period, dock inte fler än två VFU-perioder sammanlagt. Studerande som fått betyget F eller Fx - eller U på prov där betygsskalan G-U tillämpas - två gånger av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan härom ska göras till delkursansvariga institutionens styrelse. Övergångsbestämmelser När kursen inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminersperiod examineras enligt denna kursplan. Dock gäller fortfarande begränsningarna ovan. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Övrigt Kursen ingår i studiegången Svenska/svenska som andraspråk för skolår 5-9 samt studiegången Svenska/svenska som andraspråk för skolår 7-9 och gymnasieskolan. Den verksamhetsförlagda utbildningen i kursen omfattar 1,5 högskolepoäng. För att studenten ska få bästa utbyte av kursen bör VFU erbjuda erfarenheter av skolor som också har flerspråkiga elever. Kurslitteratur Delkurs 1: Ämnesdidaktiska perspektiv på språkutveckling och identitet, 1,5 hp Holmegaard, M. & I. Wikström (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (22 s.) Molloy, Gunilla (2008). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur. (kapitel 10) Molloy, Gunilla (2008). Pojkars möte med skolans textvärldar. I: Paulin, A. och I. Nordheden (red.). Att äga Sidan 3/6
språk. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Delkurs 2: Kultur, kommunikation och språklig mångfald, 7,5 hp (varav 1,5 hp VFU) Block, David & Deborah Cameron (2002). Globalization and Language Teaching. New York: Routledge. (s. 1-10) Boyd, Sally (2004). Utländska lärare i Sverige attityder till utländsk brytning. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (28 s.) Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Stockholm: Studentlitteratur. (367 s.) Fraurud, Kari & Ellen Bijvoet (2004). Multietniska ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s. 389417) Haglund, Charlotte (2004), Flerspråkighet och identitet. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s. 359387) Hellberg, Staffan (1994), Nordiska språk. I: Nationalencyklopedin. Band 14. (s. 227228) Hyltenstam, Kenneth (red.) (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsspråksperspektiv. Lund: Studentlitteratur. (366 s., läses enligt lärarens anvisningar) Nyström, Staffan (1996). Introduktion till dialektologin. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet. (ca 30 s.) Språkriktighetshandboken (2005). Utgiven av Svenska språknämnden. Stockholm: Nordstedts Ordbok. Inledning. (s. 738) Stroud, Christopher (2004). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s. 329357) Wellros, Seija (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur. (180 s.) Delkurs 3: Svenskans grammatiska uppbyggnad i tvärspråkligt perspektiv, 9 hp Andersson, Lars-Gunnar (2001). Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Liber. (ca 90 s.) Ekberg, Lena (2004). Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s. 259-276) Ekerot, Lars Johan (1995). Ordföljd, Tempus, Bestämdhet. Malmö: Gleerups Förlag. (ca 120 s. enligt lärarens anvisningar) Engstrand, Olle (2007). Fonetik light. Lund: Studentlitteratur. (ca 130 s., valda delar enligt lärarens anvisningar) Grammatiska uppslag: http://www.hum.gu.se/eng/sv/projects/grup/index.html (Grundläggande grammatisk terminologi) Sidan 4/6
Hene, Birgitta (2004). Adjektivs metaforiska betydelser utlandsadopterade och svenska barns tolkningar. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s. 277296) Josefsson, Gunlög (2001). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Lund: Studentlitteratur. (209 s.) Josefsson, Gunlög (2003). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. Övningar med facit och kommentarer. Lund: Studentlitteratur. (164 s.) Philipsson, Anders (2004). Svenskans morfologi och syntax ur ett andraspråksperspektiv. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s. 117151) Teleman, Ulf (red.) (1992). Grammatik på villovägar. Stockholm: Liber. (123 s.) Viberg, Åke (1990). Bisatser i inlärarperspektiv. I: Tingbjörn, G, (utg.). Andra symposiet om svenska som andraspråk i Göteborg 1989. Stockholm: Skriptor Förlag. (s. 338-362) (25 s.) Viberg, Åke (1991). Utvärdering av Skolförberedelsegrupper i Rinkeby. En longitudinell djupstudie av språkutvecklingen. Rinkeby-rapport 4. Stockholm: Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning. (s. 43-57) Viberg, Åke (2004). Lexikal utveckling i ett andraspråk. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s. 197220) Viberg, Åke, Kerstin Ballardini, & Sune Stjärnlöf (1986). Mål. Svensk grammatik på svenska. Stockholm: Natur och Kultur. (180 s.) Delkurs 4: Språkutveckling och språklig socialisation, 4,5 hp Bjar, Louise & Caroline Liberg (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. (kap. 19: 214 s. enligt lärarens anvisningar) Axelsson, Monica, Ingrid Lennartson-Hokkanen & Mariana Sellgren (2002). Den röda tråden. Utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning målområde språkutveckling och skolresultat. Stockholm: Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. (Kap. 14: ca 60 s.) Hyltenstam, Kenneth & Veli Tuomela (1996). Hemspråksundervisningen. I: K. Hyltenstam (red.). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (s. 9109) Håkansson, Gisela (2004). Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt processbarhetsteorin. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. (s 153169) Lindberg, Inger (1996). Svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi). I: K. Hyltenstam (red.). Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (s. 224284) Nauclér, Kerstin (2004). Barns språkliga socialisation före skolstarten. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 437460) Svartholm, Kristina (2002). Tvåspråkighet hos döva och hörselskadade. Nordiska Audiologiska Sällskapet, 14. Kongress, Helsingfors, Finland. (s. 4852) Sidan 5/6
Delkurs 5: Litteraturvetenskapens grunder, 7,5 hp Bergsten, Staffan & Lars Elleström (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 1-7. s. 9106.) Brandell, Gunnar (1971 o. senare). Drama i tre avsnitt. Stockholm: Wahlström & Widstrand / epan. (Sceniska och dramatiska element, s. 75149.) Elleström, Lars (1999). Lyrikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (Ca 150 s läses enligt lärarens anvisning.) Heith, Anne (2006). Texter medier kontexter. Introduktion till textanalys i svenskundervisningen på grundskolan och i gymnasiet. Lund: Studentlitteratur. (kap. 5-6. s. 147186) Holmberg, Claes-Göran & Anders Ohlsson (1999), Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s. 24117.) Landgren, Bengt (2002). Vad är en litterär text? I: S. Bergsten (red.). Litteraturvetenskap en inledning. Lund: Studentlitteratur. (s. 1932.) Palm, Anders (2002). Att tolka texten. I: S. Bergsten (red.). Litteraturvetenskap en inledning. Lund: Studentlitteratur. (s. 189203.) Sjöberg, Birthe (2005). Dramatikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. (s. 15-82.) Williams, Anna (1997). Den kluvna litteraturhistorien. I: A. Williams (red.). Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet. Gidlunds. (s. 183198) Wolf, Lars (2002). Läsaren som textskapare. Lund: Studentlitteratur. (s. 1328, 131164.) Åström, Kenneth. (red.) (2008). Termlexikon i litteraturvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Skönlitteratur: Enligt lärarens anvisning läses romaner, ett urval kortprosa, dramer och ett urval lyrik (totalt ca 1000 sidor) i anslutning till analysövningar. Sidan 6/6