Vad händer (inte) med undervisningen i högre utbildning? ÅSA LINDBERG-SAND
Digitaliserat, globaliserat och personaliserat lärande Någonting har hänt både inom de privata, personliga och professionella sammanhangen Någonting har inte hänt inom undervisningen i högre utbildning Ökade spänningar mycket olika tolkningar av de utmaningar som undervisningen inom högre utbildning står inför.
Extremt högt och otroligt nära? Tre skikt i de förändringar som pågår: Nya former för vardagligt lärande och undervisning - ändrade förväntningar på den formella undervisningens uppläggning och utformning Bokens, föreläsningens, seminariets och demonstrationens förvandling genom multimediala framställningsformer (e-böcker, flippade klassrum, nätforum, simuleringar och MOOCs) Ändrade produktionsförhållanden och finansiella förutsättningar för universitetsutbildning.
Massive Open Online Courses MOOCs En omtalad hype var det allt?
MOOCs ett tecken i tiden Utmaning för traditionell undervisning: ämnesinnehåll och undervisningskvalitet frigörs och används för kvalificerad utbildning av stora grupper oavsett var de bor och när de vill engagera sig Undervisningskvalitet blir skyltfönster presumtiva studenter och andra intressenter kan skaffa sig inblick i universitetens utbildnings- och undervisningskvalitet inom de områden som visas upp genom MOOCs eller andra öppna resurser.
På kort sikt MOOCs kommunicerar innehåll och undervisningskvalitet i en attraktiv och påkostad form Som är billig att distribuera till100 000-tals nyfikna deltagare oavsett om de genomför kursen, tar med sig en smakbit eller bara bedömer universitetets erbjudande MOOCs är ett nytt, verksamt inslag i universitetens branding, internationalisering och rekrytering Men är kurserna en del av högskoleutbildningen?
MOOCs måste lyckas Produktionen av MOOCs kräver mycket mer resurser än reguljära kurser. Kräver en god infrastruktur för pedagogisk design i digital miljö, lay-out av innehåll, inspelningar och bildproduktion. Nästan hela arbetsinsatsen och kostnaden ligger i produktionen (jfr böcker & e-böcker)
Vad har MOOCs hittills medfört? Att 13-15 miljoner kursdeltagare från hela världen har tagit del av öppna kurser från många stora universitet. Coursera, EdX och andra plattformar har i juni 2014 globalt lanserat nästan 3000 MOOCs. Ökad medvetenhet om fenomenets mångfald (helt olika typer av kurser med olika syften och effekter) och dess betydelse för universitetens utveckling. Statushöjning av distansutbildning & e-lärande Forskningsrapport mars 2015: HarvardX and MITx: Two years of Open Online Courses. Fall 2012 - Summer 2014 www.moocs.com/ http://globalpublicsquare.blogs.cnn.com/2014/11/20/are-moocs-the-future-ofeducation/
Vad händer på längre sikt? MOOCs/OOCs kommer att integreras med reguljär campusbaserad högskoleutbildning genom: studenternas val lärares användning av öppet kursmaterial avtal/inköp/användning av kurser från betrodda universitet Påkostade MOOCs kommer att sätta ny standard för vad studenter väntar sig av de digitala lärandemiljöerna även i campus-studier. Uppdelning mellan universitet som blir producenter eller konsumenter av OOCs/MOOCs På lång sikt kommer högskolelandskapet att förändras
Och hur är läget för utveckling av det nära e-lärandet vid ett stort svenskt, framgångsrikt och forskningsintensivt universitet?
Intresse för att delta i utvecklingsarbete rörande e- lärande. Andel svarande per svarskategori. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH N S EHL K M H/T USV/J Total Mkt/ganska stort Varken eller Ganska/mkt litet Vet ej
Andel lärare med stort intresse för att utveckla e-lärande (svart) samt den andel som uppger att de har gott pedagogiskt och tekniskt stöd för detta (grå). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 LTH N S EHL K M H/T USV/J Total Stort intresse Mycket stöd
Orsaker lärare ser för att inte utveckla e- lärande 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Otillräcklig kompetens Svårt med tid Brist på support Föredrar salsundervisning
Tankenötter för kulturarbete/ledning i en resurssnål utbildning Vilka infrastrukturer som behövs för att öka det digitala stödet för undervisning & lärande Vad den kursbaserade och decentraliserade resurstilldelningen betyder för möjligheten att utveckla digitalisering på programnivå och över kurskedjor. Vad den relativt låga nivån av digital kompetens i lärarkåren innebär och hur den kan tacklas. Belöningar? Vad den relativa bristen på nära ICT-stöd & service för lärare innebär i förhållande till lönekostnader (lärarlöner) Vad statusrelationer mellan 1) undervisning och forskning, 2) olika typer av undervisning i varje lärares uppdrag kan innebära. Ideal och möjlig verklighet?