MOOC och dess påverkan på MDH, läget HT2013

Transkript

1 MOOC och dess påverkan på MDH, läget HT2013 Academic Cooperation Association (ACA) seminarium om MOOC, Bryssel, Belgien, Per Andersson, HVV Magnus Hoppe, EST Inledning Sedan 2011 har fenomenet MOOC (Massive Open Online Courses) tagit fart, vilket reser frågor om hur detta fenomen kan komma att påverka Mälardalens högskola samt om det finns skäl för högskolan att ta ett initiativ i någon riktning. Som ett led i denna kunskapsbyggnad deltog Per Andersson (HVV) och Magnus Hoppe (EST) på uppdrag av sina hemakademier och nämndorganisationen i ett seminarium anordnat av (ACA) i Bryssel den 10 oktober, De generella erfarenheterna från detta deltagande har samlats i detta dokument. Övergripande Det finns idag inga starka skäl för Mälardalens högskola (MDH) att agera snabbt i frågan om MOOC. Orsakerna till detta är flera. MOOC är främst ett utomeuropeiskt fenomen där högre utbildning är organiserat på ett annat sätt jämfört med Europa. Det amerikanska systemet, där utvecklingen började, är i stora delar intäktsdrivet, medan det europeiska är bidragsdrivet. MOOC kan förenklat ses som ett sätt för ett lärosäte (och enskilda avdelningar och personer) att bygga sitt varumärke och ta en position på en konkurrensutsatt marknad. Många prestigeuniversi- tet håller sig nu framme för att ta en position och gör detta innan affärsmodellerna klar- nat. Det är ett vågspel där flera lärosäten uppfattar en risk med att inte hänga på nu, om det är så att tåget går. Enligt Karl Aberer vid Lousanne Center for Digital Education (pre- sentation, ) finns det tre skäl till att europeiska universitet skall engagera sig ändå, enligt nedan. 1

2 Utvecklingen bedöms bli särskilt intensiv i USA, men också i utvecklingsländer som In- dien där den vanliga infrastrukturen för högre utbildning inte räcker till. En föreläsare (Rolf Hoffman) hänvisade till the Hype Cycle, dvs en populär teori omfat- tande fem faser vid införandet av ny teknik enligt bilden till höger (Källa: Wikipedia, , ), där MOOC just nu beskrevs befinna sig på the peak of inflated expectations. Enligt Hoffman kan vi förvänta oss att luf- ten går ur frågan ganska så raskt, men att vi sinom tid tar vara på de möjligheter som MOOC- tankarna ändå erbjuder. Intäktssidan är svårbedömd där flera olika affärsmodeller nu prövas (se appendix). Ut- giftssidan är tydligare. En MOOC- kurs kostar från Euro och uppåt att ta fram, där uppgifter från Karl Aberer vid Lousanne anger att det tar åtta månader från ansökan att få ta fram en kurs till att kursen kan starta. Av dessa åtta månader tar den faktiska kursproduktionen ungefär fem månader. Studietakten på en MOOC ligger idag i snitt på 5-10 timmar i veckan och en kurs sträcker sig över 5-10 veckor. Det innebär att en genomsnittlig MOOC- kurs ligger i intervallet mellan timmar, dvs mellan 1 och 3,75 hp samt ungefär 2,5hp i genomsnitt. En MOOC- kurs bör därför snarare ses som ett kursmoment istället för en hel kurs. Vidare, förutsatt att produktionskostnaden är proportionell med poängen skulle en 7,5hp kurs kosta ungefär Euro att producera. I dagsläget är MOOC så pass nytt att alla kurser är nya. Det gör att erfarenheterna av att behöva ändra i existerande kurser är litet. Kontinuerligt underhåll av t.ex. inspelade fö- reläsningar och annat material utgör därmed i dagsläget en svåröverblickbar kostnad. Likaså är kostnaden för den vanliga driften svår att överblicka. MOOC är inte ett enhetligt fenomen. Istället samlas många olika besläktade initiativ (som t.ex. SPOC - Small Private Online Course) under detta fenomen då MOOC fått medi- alt genomslag och uppmärksamhet. Många särintressen väljer vidare att presentera sina idéer ur ett MOOC- perspektiv för att därigenom få uppmärksamhet (jfr soptunneteori). Bakom fenomenet MOOC finns emellertid några centrala frågor som nu får en extra skjuts: a) hur högre utbildning skall organisera sig och b) hur man i utbildning tar hjälp av ny teknik. Närbesläktade ämnen är t.ex. Open Education Resources (fokuserande på resurshanteringen) och Blended Learning (fokuserande på lärandet). Kanske mer intressant än själva kurstypen MOOC är att det växer fram en ny typ av kun- skapsaktörer som erbjuder olika typer av IKT- plattformar för att hantera MOOC- kurser. De största är Udacity, Coursera, och edx men under de senaste månaderna har olika europeiska plattformar presenterats som Iversity (Tyskland), Future Learn (Storbritan- nien) och FUN (Frankrike). Vinner dessa plattformar terräng finns det möjlighet att de också kommer att kunna konkurrera med traditionella universitet och andra kunskaps- aktörer. Även aktörer som Blackboard närmar sig detta område. Mer långsiktigt och vis- ionärt omtumlande är att de nya kunskapsplattformarna nästan helt kan göra nuva- rande institutioner obsoleta genom att koppla ihop kunskapsgrupperingar (av t.ex. uni- versitetslärare) på ena sidan med studenter 2

3 på andra sidan. Börjar studenter och arbetsgivare efterfråga kom- petens och kunskap före ex- amensintyg samtidigt som kun- skapsgrupperingarna är certifie- rade av oberoende per- reviewed organ så kan utvecklingen ta fart ordentligt. En summering av några kunskapsplattformar till höger (presentation av Kris Olds, ). MOOC har ett stort problem med avhopp. Redan innan en kurs börjar hoppar i genomsnitt 60% av. Vid kursslut har ca 90% hoppat av. De som går MOOCs är främst yngre medelålders som redan har en högre utbildning (drygt 70%) och vill vidareutbilda sig. De är också studievana. Deras motivation är kun- skapen och inte examen eller ett kursintyg. Till detta kopplas även att MOOC främst vänder sig till de som vill utveckla sin professionella kompetens framför sin akademiska kompetens. Något som bl.a. framkommer i en profilundersökning genomförd av kun- skapsplattformen Coursera (presentation av Tim Gore, ) Då MOOC tog fart i USA men också pga det internationella anslaget är kursspråket främst engelska. Dock har detta börjat ändra sig när fler kunskapsaktörer från andra länder börjat etablera sig. En bild av dagsläget på nästa sida (presentation av Kris Olds, ). 3

4 Svenska initativ inom MOOC finns. Dock ryms inte MOOC i existerande utbildningsupp- drag då institutionerna är förhindrade att erbjuda gratis kurser och ta betalt. Det har tvingat de svenska initiativen mot en mer traditionell stu- diegång där studenterna får söka och antas till en MOOC- kurs. Detta också för att kunna examinera dem. Dock innebär detta förfarande att det som främst erbjuds i Sve- rige inte längre faller inom definitionen av en MOOC. En parallell utveckling är att de statliga anslagen till högre utbildning minskar generellt sett. Även om MOOC vid det här seminariet inte lyfts fram som något större hot mot traditionell högre utbildning kan det ändå utgöra ett hot för att rättfärdiga en policy- förändring. Är det så att allt flera kan ta del av kurser helt gratis över nya medier så minskar trycket på den politiska nivån att finansiera högre utbildning. Slutsatser MDH bör fortsätta att följa området, men också söka identifiera de närliggande ämnen som har störts sannolikhet att påverka verksamheten vid högskolan. Särskilt fyra områ- den som nämndes på seminariet bedöms vara intressanta att följa: Open Education Resources (fokuserande på resurshanteringen). Genom att kart- lägga, utvärdera och utnyttja fria resurser på nätet kan utbildningen på MDH be- drivas med högre kvalitet och inom områden där vi har begränsade resurser. Blended Learning (fokuserande på lärandet). Seminariet diskuterade bl.a. the flipped classroom, dvs att tiden vid (hög)skolan användes till olika typer av kol- laborativa övningar och samtal samtidigt som tiden utanför (hög)skolan använ- des för att ta del av föreläsningar och annat material som gjorts tillgängligt över nya medier. Finansiering av högre utbildning. En förändring i policy kan snabbt påverka an- slagen till MDH negativt, varför vi bör söka identifiera lämpliga kanaler att följa. Nya kunskapsaktörer. Mälardalens Högskola bör fortsätta följa utvecklingen av de nya kunskapsaktörer och kunskapsplattformar som nu etableras. Dessa kan ut- göra både hot och möjligheter. Då MOOC främst vänder sig till studenter som redan har en utbildning är de inte ett di- rekt hot mot MDH:s kärnverksamhet (där vi främst vänder oss till yngre personer utan högre utbildning). Utvecklas MDH:s verksamhet mer mot vidareutbildning och att för- sörja ett livslångt lärande, ändras detta avvägande. Varianter av MOOC kan också vara intressanta för att skapa lärande genom samproduktion. Renodlade MOOC förefaller dock inte i dagsläget vara något som MDH skall investera tid och resurser i. 4

5 Appendix Möjligheter och affärsmodeller Betalt för intyg. Den första uttalade affärsmodellen var att erbjuda kursen gratis men intyg eller examen mot betalning. Än så länge har det visat sig svårt att få ihop den ek- vationen då alltför många studenter inte går klart och alltför få efterfrågan inty- gen/examensbevisen. Rekrytering. Många MOOC- kurser är av typen sommarkurser, förberedande kurser och introduktionskurser. De ligger då gärna åt det deskriptiva hållet med ett innehåll som söker ge en mer övergripande och kontextuell förståelse av ett ämnesområde och förbe- reda/locka in studenterna till ett visst lärosäte och en viss utbildning. I USA nämns kur- ser som t.ex. Sociology 101, vilket skulle motsvara svenska Sociologi A, dock utan att vara lika omfattande. Kurserna bygger då på ett redan existerande kursupplägg och innehåll, vilket översätts till den nya plattformen. De bygger också på en ganska traditionell kun- skapssyn som bygger på överföring av kunskap från A till B. Kollaborationstekniken inom MOOC är inte lika väl utvecklade, men det verkar komma. Det finns också berättel- ser om att studenter självorganiserar sig för att diskutera kursinnehåll. Dock, i dagsläget synes MOOC vara särskilt lämpligt för grundkurser som ges i syfte att introducera ett område. Vidareutbildning. Med beaktande av ovanstående kan vi notera att MOOC- kurser kan användas för att förbereda studenter men då samtidigt rekrytera studenter. Samtidigt bör man beakta att MOOC i dagsläget främst vänder sig till studenter som redan har en examen och vill vidareutbilda sig. Går det att knyta ihop dessa två delar så finns det goda möjligheter att bli en attraktiv utbildningsaktör på en marknad där det även i Sverige finns möjligheter att ta betalt. Indirekta intäkter. En annan affärsmodell handlar om att låsa in studenterna i en kurs, men där tvinga fram olika typer av köp, t.ex. av kursmaterial, litteratur och artiklar. Kur- sen synes därmed vara gratis men innebär istället att studenten får betala indirekt. Dock har modellen svagheter då studenter brukar vara kreativa vad gäller att få tag på kurs- material ändå (om ej alltid lagligt). Kvalitetshöjning. Genom en MOOC- satsning satsas tid och resurser på att genomlysa och justera redan existerande kurser, vilket medför en kvalitetshöjning av dessa utvalda kurser. Därtill byggs kollektiv kunskap upp om hur nya digitala medier kan användas i undervisningen, vilket kan komma hela lärosätet till fromma. Kontakter Sverige var välrepresenterat under seminariet där följande personer kom att samtala och utväxla tankar. Per Andersson (MDH, Magnus Hoppe (MDH), Björn Lundgren (lektor, Malmö), Ulf Nils- son (dekan, Linköping) och Lars Rydberg (utbildningsdirektör, Linköping), Johan Grundberg (utbildningsledare Stockholm), Ragnar Olafsson (utvecklingsansvarig, Högs- kolan Dalarna), Ann Gustafsson (IT- pedagog, Högskolan Dalarna). 5