Rapporter till socialnämnden

Socialnämnden 2017-04-18 1/1 Rapporter till socialnämnden Förslag till beslut 1. Föreliggande rapporter läggs till handlingarna. Beslutsunderlag a) Socialnämnden månadsrapport per mars 2017, 2017-04-13, SN/2017:165-042, b) Patientsäkerhetsberättelse år 2016, SN/2017:251-012, c) Beslut från kommunstyrelsen om roligaste sommarjobbet, 40, 2017-03- 01, SN/2017:186-708, d) Beslut från kommunfullmäktige om inköps- och upphandlingspolicy, 35, 2017-02-27, SN/2017:776. CHARLOTTE ARNELL Administrativ chef

Handläggare Maria Wallin Tel. 0152-296 87 Socialnämndens månadsrapport per mars 2017 Driftredovisning Månadsrapport Socialnämnden Dnr SN/2017:165-042 2017-04-13 Nämnd Orsak till budgetavvikelse (tkr) Socialnämnden 224 261 37 1 044 1 044 0 Ledning, administration och utveckling 4 128 4 618 490 18 691 18 691 0 Myndighet och bistånd (inkl. färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag) 6 132 6 435 303 25 980 25 980 0 Insatser till äldre, särskilt boende 41 112 42 259 1 147 176 123 176 123 0 Insatser till äldre, ordinärt boende 28 099 27 849-250 123 237 113 237-10 000 Högre kostnader för hemtjänsten Insatser till äldre, hälso- och sjukvård 10 473 10 988 515 44 601 44 601 0 Insatser till personer med funktionsnedsättning Januari-mars 2017 Helår 2017 Budget Avvi kel s e (B) (B-U) Utfall (U) Års - progno s Års - budget (Å) Avvi kel s e (Å-P) 37 563 39 912 2 349 157 820 165 620 7 800 Budgeterat nytt serviceboende startas ej upp under året. Nytt gruppboende startas upp senare än budgeterat. Lägre kostnader för personlig assistans. Individ- och familjeomsorg 33 016 35 407 2 392 136 813 142 913 6 100 Lägre kostnader för vårdplaceringar och ekonomiskt bistånd Särskilda satsningar 0 0 0 3 900 0-3 900 Satsningar för att långsiktigt minska underskott och förbättra resultat Summa driftredovisning 160 747 167 729 6 982 688 210 688 210 0 Ramptotokoll resultatbudget Nämnd Kategori Beslut Budget 2017 SN Årsplan 2017 KF 2016-11-28, 232 689 208 Kapitalkostnader KF 2002-08-26 115-35 Självkostnadsjustering hyror KF 2002-08-26 115-963 SN Totalt 688 210

Månadsrapport Dnr SN/2017:165-042 2017-04-13 Sammanfattande kommentar till årsprognosen 2017 Insatser till äldre, ordinärt boende: -10 mkr Prognosen för verksamhetsområdet är ett underskott med 10 miljoner kronor. Den kommunala utföraren har fortfarande svårigheter med att minska kostnaderna för att komma ner i beslutad ersättningsnivå. Orsaker till detta är fortsatt hög sjukfrånvaro samt svårigheter att rekrytera omvårdnadspersonal till vakanta tjänster vilket har lett till inbeordringar och övertid. Det förändrade sättet att beställa tid med hjälp av IBS-modellen på myndighet och bistånd har även skapat ny kringtid då denna modell endast tar hänsyn till kundens behov och inte räknar in exempelvis hälsningstid och tid att ta sig till och från affären vid inköp. Detta innebär att beställd tid inte inkluderar all den tid som omvårdnadspersonalen är hemma hos kund. Insatser till personer med funktionsnedsättning: +7,8 mkr Prognosen för verksamhetsområdet är ett överskott med 7,8 mkr. En stor del av överskottet beror på att det i budget för 2017 finns pengar för ett nytt serviceboende och ett nytt gruppboende vilka ännu ej kommit igång. Resterande överskott beror på färre brukare än budgeterat inom personlig assistans, bland annat på grund av restriktivare biståndsbedömning vid uppföljning av beslut. Individ- och familjeomsorg inklusive arbetsmarknadsinsatser: +6,1 mkr Prognosen för verksamhetsområdet är ett överskott med totalt 6,1 miljoner kronor, vilket är en försämring med 1,6 miljoner kronor jämfört med föregående rapportering. Överskottet inom verksamhetsområdet kan främst härledas till lägre kostnader än budgeterat för vårdinsatser och ekonomiskt bistånd samt högre momsintäkter. Överskottet för vårdinsatser beräknas bli 3,4 miljoner kronor vid årets slut och beror framförallt på färre institutionsplaceringar för barn och unga än budgeterat. Till följd av nya placeringar och ändrat behov har dock prognosen försämrats med 2,1 miljoner kronor. När det gäller kostnaderna för ekonomiskt bistånd har prognosen däremot förbättrats med 0,5 miljoner kronor och kostnaderna beräknas i nuläget bli 2,2 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det beror framförallt på minskat antal hushåll i behov av bistånd. Under de senaste åren har enheten arbetat aktivt med nya handläggningsrutiner, aktiviteter kopplat till försörjningsstödet, traineejobb samt utökad samverkan med försäkringskassan och vården. Dessa insatser gav bra resultat redan under 2016 och under 2017 forsätter biståndet och antal hushåll i behov av bistånd att minska. Särskilda satsningar: -3,9 mkr Under 2017 kommer särskilda satsningar att göras för att långsiktigt minska kostnader inom främst hemtjänsten. Det handlar bland annat om att satsa på en bättre arbetsmiljö och utbildning. Budget kommer att användas från verksamheter med prognostiserade överskott.

Sammanfattande kommentar till utfallet januari-mars 2017 Månadsrapport Dnr SN/2017:165-042 2017-04-13 Ledning och administration +0,5 mkr - Överskottet beror främst på tillfälligt vakanta tjänster. Myndighet och bistånd: +0,3 mkr - Lägre kostnader för personal och färdtjänst än vad som budgeterats för perioden. Insatser till äldre, särskilt boende: +1,1 mkr - Intäkter högre än budgeterat för perioden samt att vissa kostnader inte fördelas jämnt över året som budget. Insatser till äldre, ordinärt boende: - 0,3 mkr - Budgeten är fördelad jämnt över året och tar inte hänsyn till de högre kostnader för vikarier som är under sommaren, vilket gör att resultatet kommer att försämras kraftigt under juli till september. Insatser till äldre, hälso- och sjukvård: +0,5 mkr - Överskottet beror främst på tillfälligt vakanta tjänster. Insatser till personer med funktionsnedsättning: +2,3 mkr - Nytt serviceboende ännu ej uppstartat. - Nytt gruppboende ännu ej uppstartat. - Lägre kostnader än budgeterat för personlig assistans. Individ- och familjeomsorg: +2,4 mkr - Lägre utbetalt ekonomiskt bistånd än budgeterat till följd av färre antal hushåll i behov av bistånd - Tillfälligt vakanta tjänster p.g.a. föräldraledigheter, sjukskrivningar och tjänstledigheter.

Patientsäkerhetsberättelse År: 2016 Pia Kjaersgaard Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE... 1 SAMMANFATTNING... 3 Bakgrund... 3 Syftet... 3 Resultat... 3 Slutsats... 3 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2016... 4 Mål... 4 Strategi... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 5 Kvalitetsregister Senior alert... 6 Kvalitetsregister Svenska palliativ registret... 6 Kvalitetsregister BPSD registret... 6 Läkemedelsgenomgångar... 7 Basal hygien rutiner och klädregler... 7 Delegering... 7 Nattfasta... 8 Uppföljning genom egenkontroll... 8 Samverkan för att förebygga vårdskador... 8 Riskanalys... 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 9 Avvikelser... 9 Klagomål och synpunkter... 10 Samverkan med patienter och närstående... 10 Resultat sammanfattning 2016... 11 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR ÅR 2017... 12 Mål:... 12 Strategier:... 12 2

Sammanfattning Bakgrund Vårdgivaren Strängnäs Kommun är enligt 3 kap 1 PSL ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125)upprätthålls. Syftet För att kunna följa upp patientsäkerhetsarbetet beskrivs arbetet i en årlig patientsäkerhetsberättelse. Den skall redogöra för hur Strängnäs Kommun har arbetat med patientsäkerhet, vad som har gjorts och vilka resultat som uppnåtts. Resultat Patientsäkerhetsberättelsen belyser patientsäkerhet inom verksamhetsområdena funktionsnedsatta, ordinärt boende samt särskilt boende, både på enhetsnivå och på en central nivå. Detta arbete utvecklas ständigt som till en naturlig del av enheternas vardag. Fortsättning har skett med att utveckla arbetssätt inom de nationella kvalitetsregistren, Senior alert, Svenska palliativ registret och BPSD registret. Detta möjliggör ett systematiskt vårdpreventivt arbetssätt, med förbättringsarbete inom patientsäkerhetsarbetet, där bland annat riskanalyser där risker tas upp vid behov på tavelmöten. Avvikelse hanteringen är fortsatt ett viktigt arbetssätt där ny rutin har tagits fram och implementerats under 2016. Resultatet visade att arbete i kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativ registret på respektive enhet samt i avvikelsehanteringen, nu uppmärksammar vårdpreventivt arbetssätt. Slutsats Medicinskt ansvarig sjuksköterska bedömer att vård och omsorg uppfyller systematisk vårdprevention vilket innebär att skador i vården kan undvikas. Alla patienter garanteras en säker och lika vård. För att uppnå detta har det förebyggande arbetssättet varit präglat av struktur, systematik och synliggjorda resultat. Flera förbättringsområden kvarstår 2017. Se övergripande mål och strategier 2017 sidan 12. 3

Övergripande mål och strategier 2016 SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Upprätthålla och utveckla kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetssystem som finns i verksamheten. Ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård och behandling av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Mål Utveckling av kvalitetsarbetet med teamsamverkan inom vårdpreventivt arbetssätt i kvalitetsregister Senior alert (www.senioralert.se) Alla dödsfall inom verksamheten registreras i Palliativ registret ( www.palliativregistret.se ). Strategi Öka följsamheten till nationella åtgärdspaket som Senior alert och Palliativ registret. Öka riskmedvetenheten hos alla medarbetare. Varje enhet identifierar sina riskfaktorer. Öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Öka patienternas medverkan i patientsäkerhetsarbetet. Öka riskmedvetenheten hos patienterna. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Arbete med ett strukturerat ledningssystem för hälso- och sjukvården har påbörjats. Detta kommer att fortgå under 2017. Verksamhetschef 29 HSL, svarar för verksamheten och har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården. I verksamhetschefens ansvar ingår inte de uppgifter som medicinskt ansvarig sjuksköterska har. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett särskilt medicinskt ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet 4

inom kommunens ansvarsområde. Att utfärda riktlinjer och se till att dessa efterlevs. Verksamheten har för varje särskilt boende samt hemsjukvård uppdragit åt namngiven sjuksköterska det direkta ledningsansvaret på respektive enhet i medicinska kvalitetssäkringsgruppen MKS. Struktur för uppföljning/utvärdering enligt SOSFS 2011:9 3 kap. 2 s. Sjuksköterska med medicinskt ledningsansvar rapporterar varje månad avvikelser såsom fall, läkemedel, vårdrelaterade infektioner till MAS som följer upp och analyserar resultaten. MAS rapporterade avvikelserna en gång i halvåret till Socialnämnden. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Särskild satsning inom ordinärt boende har genomförts med att utbilda hemtjänstpersonal inom hälso- och sjukvård. Detta för att stärka hemtjänstpersonalens arbete inom hälso- och sjukvård. Under året har även arbetet med samordnad individuell plan, SIP, fortsatt sedan föregående år. Detta arbete behöver dock utvecklas mer under näst kommande år. Under 2016 har samarbetet mellan boendestödjare, sjuksköterskor, arbetsterapeut och kvalitetssamordnare ytterligare förstärkts genom mer strukturerade brukar möten/träffar där risker, händelser och det allmänna omvårdnadsarbetet diskuteras. Dessa möten utmynnar ofta i att risker och/eller problem upptäcks i ett tidigt skede, det innebär att risken för framtida avvikelser minimeras. Under året har demenssjuksköterska och demenssamordnare utbildat all ordinarie personal hemtjänst MÅS och Strängnäs i demens ABC hemtjänst, värdegrund, anhörigstöd och våld i nära relation. Planeras att fortsätta under 2017. 5

Kvalitetsregister Senior alert Vårdpreventivt arbetssätt stöds genom att med ett strukturerat arbete identifiera, förebygga och åtgärda risk för fall, undernäring, trycksår samt att upptäcka ohälsa i munhålan. Uppföljning av åtgärderna görs efter bedömning eller 1 gång i halvåret. Inom verksamheten funktionsnedsatta har det vårdförebyggande arbetssättet införts med stöd av kvalitetsregister Senior alert. Det vårdpreventiva arbetet med att arbeta strukturerat i team, där sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut samt omvårdnadspersonal ingår, har fortsatt under 2016 men med mindre intensitet jämfört med föregående år. Riskbedömning uppnår 76% 2016. Bland annat så har det inom hemsjukvården varit ett uppsatt mål från NSV (nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård) med att 60% av patienter inskrivna i hemsjukvården skulle vara registrerade i kvalitetsregister Senior alert, vilket inte har kunnat uppnåtts. Kvalitetsregister Svenska palliativ registret Arbetet inom kvalitetsregister palliativ registret har fortgått under 2016 och täckningsgraden är 70 %. De kvalitetsindikationer som finns följs av både omvårdnadspersonal och leg. hälso- och sjukvårdspersonal. Enheterna observerar förändringar i allmäntillståndet och ger information till närstående. Registrering sker i kvalitetsregister palliativ registret för att kunna förbättra vårdkvalitén i livets slut. Alla dödsfall registreras av sjuksköterska tillsammans med omvårdnadspersonalen i det palliativa registret. Detta för att visa på hur personens sista tid varit efter fastställda parametrar t.ex. brytpunktsamtal av läkare vid beslut om palliativ vård, lindring av smärta, ångest och illamående. Kvalitetsregister BPSD registret Utbildning inom BPSD registret har genomförts under 2016 med planerad fortsättning 2017. Under året har demenssjuksköterska utbildat all ordinarie personal hemtjänst MÅS och Strängnäs i demens ABC hemtjänst, värdegrund, anhörigstöd och våld i nära relation. Isabellagårdens personal har genomgått en specialanpassad utbildningsinsats inom demens som utförts under 2015-2016. Detta har genomförts utifrån behov ökade demenskunskaper när uppbyggnad av ett nytt demenscentrum påbörjades 2015. 6

Läkemedelsgenomgångar Alla patienter/brukare inom våra verksamheter där vi har ett hälso- och sjukvårdsansvar och som är över 75 år och äldre ska erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. Vid läkemedelsgenomgången samverkar ansvarig läkare, apotekare samt sjuksköterska. Sjuksköterskans funktion blir att fånga upp och initiera till läkare om att en läkemedelsgenomgång kan vara aktuell. Antal läkemedelsgenomgångar totalt 62 st med apotekare: 10 st Sictoniagården 3 st Thomasgården 18 st Hammargården 15 st Riagården 5 st Isabellagården 11 st Hemsjukvården Alla särskilda boenden fortsätter tillsammans med läkare att ha årliga läkemedelsgenomgångar för alla brukare, vilket också sker med enkel läkemedelsgenomgång, vilket betyder att enkel läkemedelsgenomgång utförs utan apotekare. Basal hygien rutiner och klädregler Vårdhygien tas upp som en punkt på dagordningen för arbetsplatsträff. Där diskuteras vårdhygien och basala hygienrutiner. Möten genomförs med hygienombuden som finns på varje avdelning. Hygienrond med hygiensjuksköterska har genomförts på Isabellagården 1 och Isabellagården 2 under våren med uppföljning under hösten. Genomgång av de basala hygienrutinerna har utförts. Delegering Inför delegering av omvårdnadspersonal använts den webbaserade utbildningsverktyget Jobba säkert med läkemedel framtaget av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Efter genomförd utbildning erhålls ett diplom av kunskapstesten och tas med till delegeringstillfället hos sjuksköterska/distriktssköterska. Omvårdnadspersonalen inom både särskilt boende och ordinärt boende samt inom funktionsnedsattas områden upplevs överlag att ha en högre kunskapsnivå 7

inför delegeringar. Mål inom hemsjukvården var att antalet omvårdnadspersonal och personliga assistenter med delegering inte överstiger 30 personer/ distriktssjuksköterska. Resultatet visar på antalet delegerade omvårdnadspersonal var per distriktssköterska/sjuksköterska i medeltal 26, median 28 och range 15 41. Nattfasta Vid mätning av nattfasta inom särskilt som ska ligga under 11 timmar per natt och enskild person, visade resultatet att medeltiden var 12,51 och median 13,33. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Infektionsregistrering sker kontinuerligt. Rapport till Mas var 3:e månad. Egenkontroll på basalhygien rutiner genomförs med stickprovsundersökning. Narkotikakontroll sker 1 g/månad enligt rutin. Det händer att det räknas oftare, 1 gång per vecka, speciellt boendes egna narkotiska läkemedel. Kvalitetsgranskning från Apoteket AB sker 1 gång per år. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 2 Läkare från vårdcentralen är knuten till särskilt boende och läkaren besöker särskilt boende enligt överenskommen lokal läkarmedverkan. Sjukgymnast och arbetsterapeut kontaktas vid behov och de kommer då till boendet och hjälper till med de aktuella problemen. Teamet på enheten bestående av sjuksköterska och avdelningens omvårdnadspersonal. Avdelningarna har möte varannan vecka. Trygghetslarm och nattpatrull samverkar med kommunens hemsjukvård. Där uppföljningar sker kontinuerligt om gemensamma brukare. Anställd personal på trygghetslarmet samverkar med hemsjukvården genom att få uppdrag på såromläggningar, ven provtagningar, KAD spolning mm. Inom fysioterapeuter/sjukgymnaster samt arbetsterapeutärenden har en rutin utarbetats under 2016 med att tillgängligheten har förbättrats via telefon. Rutinen har säkerställt och underlättat prioriteringsarbetet. 8

Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser utförs vid inflyttning till särskilt boende. Personalen gör bedömningar om risker kring brukare genom regelbundna avdelning/kvalitets möte där hela arbetsgruppen, sjuksköterska och enhetschef deltar. På dessa möten analyserar vi inkomna avvikelser. I det dagliga arbetet utförs riskanalyser vid omvårdnadsinsatser och observationer. Riskanalyser kan även tas upp på tavelmöten som vi har en gång i veckan och är det av större digniteten sker riskanalyser även utav kvalitetsråd, som finns på varje enhet en gång i månaden. Exempelvis om omvårdnadspersonal uppmärksammar tecken på att till exempel ett trycksår skulle kunna uppkomma rapporteras det direkt till tjänstgörande sjuksköterska för åtgärd. Detta ska även dokumenteras. Likadant görs vid läkemedelshantering/fall tillbud där något redan har hänt eller skulle kunna hända. När en händelse enligt ovan rapporteras ser sjuksköterska tillsammans med omvårdnadspersonal över händelsen eller risk för händelse, orsaker, risker och vad som kan åtgärdas. Kontakt kan även tas med andra yrkesgrupper. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Alla avvikelser rapporteras och skrivs in i avvikelsemodulen i datajournalsystemet Treserva. Avvikelsen görs av den som upptäcker avvikelsen, denna skyldighet har alla oavsett yrkeskategori. Allvarliga avvikelser rapporteras direkt till MAS. Avvikelsen följs upp av omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Sjuksköterska bearbetar avvikelsen och gör en analys om vad som skett. Analys görs också vid läkemedelsavvikelse stress, missförstånd eller att rutiner inte har följts. Vid ett fall görs analys om orsak, yttre påverkan eller om hjälpmedel varit inblandat osv. Inom 4 veckor efter inflyttningen görs riskanalys av bl a Down Town Fall index, där ser man hur stor risk det är för ett fall och åtgärder vidtas och utvärderas, detta kan ske även med andra yrkeskategorier. 9

Kvalitetsrådet diskuterar avvikelserna och analyserar orsaker, dessa tas även upp i berörd arbetsgrupp. Enhetschef följer upp och avslutar alla avvikelser. Enhetschef och sjuksköterska för en diskussion på APT (ArbetsPlatsTräffar) angående avvikelser återkoppling uppföljning. Kvalitetsgranskning utförs 1g/år av apoteket då alla läkemedelsavvikelser gås igenom. Sjuksköterskorna har arbetat aktivt med att informera personalen om hur och när en avvikelser ska rapporteras. 2016 lämnades 20 stycken avvikelser till landstinget Sörmland från leg. hälsooch sjukvårdspersonal. De flesta avvikelserna handlar om bristande informations överföring angående läkemedelsordination samt saknad av medskickade läkemedel. En avvikelse bedömdes till anmälan enligt Lex Maria med risk för allvarlig vårdskada. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål som inkommer från patienter och anhöriga besvaras av enhetschef. Klagomål som inkommer via patientnämnd eller socialstyrelse besvaras av verksamhetschef och MAS. En utredning av händelsen påbörjas snarast och återkopplas till den enhet som berörs. Patient, anhöriga, patientnämnden eller socialstyrelsen får återkoppling/analys efter utredning. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid inskrivning och årlig individuell vårdplanering inbjuds patient och i många fall även närstående för att planera omvårdnaden. För att förebygga vårdskador informeras om kvalitetssäkringsarbetet i kvalitetsregister Senior alert och hur vi tillsammans kan förebygga fall, undernäring, trycksår samt vårdrelaterade infektioner. 10

Resultat sammanfattning 2016 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Särskild satsning med kompetenshöjande utbildning inom hälso- och sjukvård har genomförts för personalen inom den kommunala hemtjänsten. Demenssjuksköterska och demenssamordnare har inom demensvården genomfört kompetenshöjande utbildningar för omvårdnadspersonal samt sjuksköterskor. Utbildning inom BPSD registret har också genomförts under 2016 och andel personer med demenssjukdom som har bemötandeplan var 72 %, Alla enheter inom särskilt boende och hemsjukvård arbetar aktivt med kvalitetsregister Senior alert och Palliativ registret. Genom att använda kvalitetsregister Senior alert föreslagna åtgärder har riskmedvetenheten ökat hos medarbetarna. En avvikelse ska göras av den som den som upptäcker avvikelse, denna skyldighet har alla oavsett yrkeskategori. Det kan exempelvis gälla fall, nutrition och trycksår. Enheternas avvikelser rapporteras till MAS en gång per månad och återrapporteras till den medicinska kvalitetsgruppen. MAS rapporterar en gång per halvår till Socialnämnden. Vid slutet av 2016 hade 76 % av brukarna inom särskilt boende fått en riskbedömning i kvalitetsregister Senior alert. Registrering i Svenska palliativ registret var 80 %. Regelbundna läkemedelsgenomgångar 1 gång per år samt vid receptförnyelse har genomförts. Tillgång till läkare och sjuksköterska finns dygnet runt. Klagomål som inkommer från patienter och anhöriga hanteras av enhetschef och/eller MAS. Vid inskrivning och årlig individuell vårdplanering inbjuds patient och i många fall även närstående för att planera omvårdnaden. Inom hemsjukvård och rehabilitering samt kommunal psykiatri pågår ett uppbyggnadsarbete med att genomföra detta. 11

Övergripande mål och strategier för år 2017 Mål: Uppstart av gemensam enhet inom hälso- och sjukvård för sjuksköterskor inom särskilt boende med egen enhetschef. Utveckla interna och externa arbetssätt inom ramen för trygg och effektiv utskrivning från slutenvården. Focus på vårdpreventivt arbetssätt med stöd av kvalitetsarbete i kvalitetsregister Senior alert med fokus på åtgärder och uppföljningar. Teamsamverkan ska byggas upp för att underlätta vårdpreventivt arbetssätt för kvalitetsarbetet mellan omvårdnadspersonal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Fortsatt kvalitetsarbete med bedömning, åtgärder och uppföljning utav munhälsa i kvalitetsregister Senior alert. Fortsatt kvalitetsarbete för att minska nattfasta och undernäring Fortsatt kvalitetsarbete inom kvalitetsregister BPSD registret. Fortsatt kvalitetsarbete inom kvalitetsregister Palliativ registret för vård i livets slut. Strategier: Planering för eget verksamhetsområde inom hälso- och sjukvård under 2017. Planering för utbildning av Silviasystrar påbörjas under hösten 2017. Planering och utveckling av demenscentrum på Isabellagården av specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Ökad följsamhet kring överenskommelserna inom Samordnat medicinskt omhändertagande av vuxna med komplexa funktionsnedsättningar. Fortsatt fortbildningssatsning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i manuell förflyttningsteknik Fortbildningssatsning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i förflyttningar med personlyft. 12

Inom särskilt boende utveckla arbetet mellan enhetschefer, leg. personal och omvårdnadspersonal för att implementera rutin för att minska nattfasta och undernäring. 13