Normering av SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE

Institutionen för klinisk och experimentell medicin Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp Vårterminen 2013 ISRN LIU-IKE/BSLP-G--13/012--SE Normering av SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE Talet hos sjuåriga barn Klas Hedlund Emilia Morén

Institutionen för klinisk och experimentell medicin Kandidatuppsats i logopedi, 15 hp Vårterminen 2013 ISRN LIU-IKE/BSLP-G--13/012--SE Normering av SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE Talet hos sjuåriga barn Klas Hedlund Emilia Morén Handledare: Inger Lundeborg Hammarström

Sammanfattning SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst (SVANTE) är ett taltest som är särskilt anpassat för bedömning av talavvikelser till följd av strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg. Behov fanns av att utöka befintliga normdata för testet SVANTE vilket motiverade föreliggande studie där normdata från ytterligare 30 barn i åldersgruppen sju år (6;6 7;3) med typisk utveckling samlades in. Vid sju års ålder förväntas talet vara fullt utvecklat (Bjar, 2003) men en viss variation i artikulation förekommer dock i jämförelse med vuxet uttal (Murdoch et al., 2012), och om avvikelse föreligger är detta snarare av fonetisk än fonologisk karaktär. /s/- och /r/- ljud har en tendens att utvecklas senare och avvikelser av dessa kan förekomma i denna åldersgrupp (Linell & Jennische, 1980). Studiegruppen bestod av förskolebarn och barn i första klass från tre kommunala skolor. Deltagarna testades med taltestet SVANTE och testtillfällena spelades in för efterföljande perceptuell analys och bedömning. Talavvikelser förekom hos 13 barn (25 %) varav /s/- och /r/ avvikelser observerades hos sex av barnen, vilket i enlighet med litteraturen kan förekomma i åldersgruppen. Tryckreducerad artikulation förekom hos sju barn i några enstaka ord. Hos tre av barnen med tryckreducerad artikulation förekom även nasalitetsavvikelse i form av hyponasalitet. Förekommande /s/- avvikelser tros bero på tandömsning då detta observerats i förekommande fall men även kvarstående ofördelaktiga uttalsavvikelser kan antas utgöra orsak till både /r/- och /s/ avvikelserna (Linell & Jennische, 1980). Övre luftvägsinfektion (ÖLI) kan antas vara orsaken till de tre fall med förekommande hyponasalitet, då tydliga förkylningssymtom noterades. Tryckreducerad artikulation skulle kunna förklaras av större variabilitet i artikulation i ung ålder jämfört med vuxet tal (Murdoch et al., 2012). Resultatet i föreliggande studie speglar resultatet av tidigare normeringsstudier av SVANTE (Björkman & Samuelsson, 2004). En tydligare definition av vuxet uttal bör undersökas för att normeringsresultat skall bli än mer trovärdiga. Hur vuxennormen ser ut förefaller inte vara undersökt i Sverige varför författarna föreslår vidare forskning på detta område. Nyckelord: SVANTE (SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst), artikulation, talavvikelse, barn.

Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för icke kommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any noncommercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/ [Klas Hedlund & Emilia Morén]

Förord Författarna vill rikta ett stort tack till alla barn som deltagit och gjort studien möjlig att genomföra samt även till lärarna vid de tre skolorna som varit fantastiska att samarbeta med. Sist men inte minst riktas ett tack till handledare Inger Lundeborg Hammarström för ett gott handledarskap och för delgivande av kunskaper och erfarenheter inom området. Linköping, februari 2013 Klas Hedlund och Emilia Morén

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Bakgrund... 2 2.1 Fonetiska och fonologiska aspekter av den normala talutvecklingen... 2 2.1.1 Språkljudens utveckling... 2 2.1.2 Artikulationsprocessen... 3 2.2 Talavvikelser... 3 2.2.1 Artikulationsavvikelser... 3 2.2.2 Avvikande nasalitet... 4 2.3 Bedömning av tal... 4 2.4 SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst... 5 2.4.1 Teoretisk bakgrund till SVANTE... 6 2.4.2 Användningsområden... 6 2.4.3 Testets uppbyggnad... 7 2.5 Tidigare normering av SVANTE... 7 3. Syfte... 8 3.1 Frågeställningar... 8 4. Material och metod... 8 4.1 Urval och tillvägagångssätt... 8 4.2 Pilotstudie... 8 4.3 Inklusionskriterier... 9 4.4 Exklusionskriterier... 9 4.5 Utfall... 9 4.6 Bortfall... 10 4.7 Slutgiltig studiegrupp... 10 4.8 Testförfarande (material, inspelning)... 10 4.9 Efterarbete... 11 4.10 Etiska överväganden... 11 4.11 Statistisk bearbetning av data... 11 4.12 Interbedömarreliabilitet... 11 5. Resultat... 12 5.1 Artikulationsavvikelser... 12

5.1.1Andel korrekt artikulerade orala konsonanter (AKOK)... 13 5.1.2 Andel talavvikelser framför velopharynx... 13 5.2 Nasalitetsavvikelser... 13 5.2.1Andel tryckreducerad artikulation... 13 5.2.2 Hyponasal klang... 14 5.3 Förståelighet... 14 5.4 Övriga resultat... 14 5.5 Fonologi och fonetik... 14 6. Diskussion... 14 6.1 Resultatdiskussion... 14 6.2 Diskussion av artikulationsavvikelser... 15 6.2.3 Talavvikelser framför velopharynx... 15 6.3 Diskussion av nasalitetsavvikelser... 16 6.3.1 Hyponasal klang... 16 6.3.2 Tryckreducerad artikulation... 16 6.4 Övriga resultat utifrån testning av SVANTE... 16 6.5 Fonologiska avvikelser... 17 6.6 Metoddiskussion... 17 6.6.1 Perceptuell analys... 17 6.6.2 Spontantal... 18 6.6.3 Inspelningsutrustning... 18 6.7 Slutsats och framtida studier... 18 7. Referenser... 19 8. Bilagor... 22 Bilaga 1- Information till enhetschef... 22 Bilaga 2 Information till lärare... 23 Bilaga 3 Informationsbrev och medgivandeblankett till målsman... 24 Bilaga 4 Onlinedokument... 26

1. Inledning En samsyn har saknats kring perceptuella parametrar av talavvikelser samt standardiserat testförfarande för barn med misstänkt strukturell eller funktionell avvikelse i munhåla och svalg. Det har heller inte funnits någon samsyn kring skalor för analys av dessa perceptuella parametrar vilket har gjort jämförelser omöjliga (Lohmander & Olsson, 2004). Henningsson och Hutters (2004) uttrycker vikten av en standardiserad bedömningsmetod där talet hos patienter med läpp-, käk eller gomspalt kan beskrivas, för att jämförelser mellan studier skall bli möjliga. SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst (SVANTE) är ett sådant standardiserat bedömningsmaterial på svenska och är särskilt anpassat för bedömning och beskrivning av talavvikelser till följd av strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg (Lohmander, Borell, Henningsson, Havstam, Lundeborg & Persson, 2005). I denna studie normerades testet SVANTE på 30 typiskt utvecklade sjuåringar inför en revidering där även avsikten var att utöka tidigare insamlade normdata (Björkman & Samuelsson, 2004). Hedge (2003) beskriver vikten av normvärden. Normativ forskning innebär att ett urval av variabler observeras och spelas in, indelat i olika ålderskategorier. Huvudsyftet är att komma fram till normvärden som ska spegla medelprestationen hos en förmodad typisk referensgrupp. Tillgång till normdata anses vara av stor vikt i den kliniska verksamheten för bedömningen av huruvida ett barns prestation är avvikande eller ej. Brist på tillförlitliga normdata kan försvåra fastställande av relevanta behandlingsmål och sammantaget bör normativ forskning prioriteras (Hedge, 2003). 1

2. Bakgrund 2.1 Fonetiska och fonologiska aspekter av den normala talutvecklingen Vid beskrivning av uttal av språkliga enheter är det vanligt att skilja mellan fonetik och fonologi (Linell & Jennische, 1980). Inom fonetiken studeras hur språkljud produceras, överförs och mottas (Nettelbladt, 2007). Fonologi beskriver språkljudens organisation inom ett språk samt regler för olika kombinationer av språkljud till större enheter (Ahlsén & Nettelbladt, 2008). Barn lär sig uttala ljud inom ett visst språk utifrån både de fonetiska och fonologiska aspekterna. Den fonetiska aspekten innebär att barnet måste lära sig att korrekt uttala ett specifikt språkljud utifrån gällande språknorm så att omgivningen förstår. Den fonologiska aspekten behandlar hur barnet lär sig regler för hur ljudet får användas och kombineras korrekt utifrån målspråkets regler (Linell & Jennische, 1980). 2.1.1 Språkljudens utveckling. Det har konstaterats att de ljud som är vanligt förekommande i många av världens språk också är de som erövras tidigt. Språkspecifika fonem å andra sidan utvecklas sent (Bjar, 2003). Se figur 1. Tidiga ljud ---------------------------> Sena ljud p b t d k ɡ l r ʀ j h f v s ʃ ɕ m n ŋ Fig. 1. Sammanställning av fonemens utveckling i svenskan (Bjar, 2003). De talproblem som kan finnas kvar och är vanliga i fem- till sjuårsåldern är snarare av fonetisk än fonologisk natur. Barn kan särskilja alla fonem i talproduktion såväl som i perceptuell återkoppling men talet kan avvika i viss grad avseende enstaka fonem (Linell & Jennische, 1980). 2

2.1.2 Artikulationsprocessen Ljud produceras med hjälp av utandningsluft, röstkälla, ansatsrör och artikulatorer. Tunga, läppar, käke och tänder är exempel på strukturer som skapar hinder för luftströmmen och kallas artikulatorer (Lindblom, 2008). Det finns två sorters språkljud, vokaler och konsonanter. Vokaler produceras med stämbandston och alltid med fri passage i ansatsröret. Ansatsröret bestämmer vilken resonans vokalen skall få men även håliga strukturer i ansiktsskelettet, käköppningen och tungpositionen är med och påverkar detta. Konsonanter kan produceras med eller utan stämbandston. Konsonanter har ett hinder även ovanför stämbanden, till exempel tungan eller läpparna som formar luftströmmen (Lohmander et al., 2005). 2.2 Talavvikelser De allra flesta barn utvecklar sitt tal utan problem men ibland kan avvikelser förekomma. För typiskt utvecklade barn i åldersgruppen sju år gäller det främst produktionen av /r/ och /s/ (Linell & Jennische, 1980). 2.2.1 Artikulationsavvikelser Orsaker till artikulationsavvikelser kan variera mellan olika barn. Strukturavvikelser i munhåla och svalg innebär att talproduktionen påverkas och kan låta akustiskt avvikande. Medfödda missbildningar, så som läpp-, käk- och gomspalt (LKG), eller kirurgiska ingrepp som innebär en förändrad anatomi, påverkar talet (Hartelius & Lohmander, 2008). Andra exempel på strukturella avvikelser är luckor i tandraden samt felaktig tandställning vilka kan försvåra /s/-produktionen. Ett kort tungband kan vara en bidragande orsak till svårigheten att producera ett /r/ (Linell och Jennische, 1980). Från sex till sju år är det vanligt med tappade framtänder i underkäken och från sju års ålder är det vanligt med tappade framtänder i överkäken (Mejàre, Modéer & Twetman, 2005). Vid produktion av /s/ bildar tungbladet en smal ränna i vilken luftflödet formas till en stråle som splittras mot tänderna, där s-ljudets sibilantiska (visslande) karaktär uppstår. Således kan inte någon splittring av luftflödet ske om tänder fattas, varför /s/-produktionen ej blir fördelaktig (Engstrand, 2007). Talmotorisk kontroll påverkar talproduktionen (Levelt, 1989). En icke-distinkt tungartikulation kan till exempel orsaka ett mindre distinkt eller läspliknande /s/ och även /r/ kan påverkas på 3

samma sätt (Linell & Jennische, 1980). För en och samma talare kan en skillnad i tungposition på bara ett fåtal millimeter påverka kvaliteten nämnvärt. Om till exempel tungans främre del berör framtänderna i överkäken bildas ett läspljud (Lindblad, 1980). Enligt Linell och Jennische (1980) har dessa talavvikelser ofta att göra med mindre fördelaktiga uttalsvanor och kan följaktligen tränas bort. Murdoch, Cheng och Goozée (2012) menar att en gradvis minskning av variabiliteten sker avseende olika artikulatoriska parametrar, från sex år till vuxen ålder. Sensorik kan påverka vår artikulation. Vid en hörselnedsättning har barn svårare att höra olika ljud och göra skillnad på dem. Tonlösa konsonanter så som /s/ är högfrekventa ljud och dessa är svårare för barn med hörselnedsättning att perceptuellt uppfatta varför den motoriska kontrollen blir lidande vid dessa ljud. Det är lättare för dessa barn att hantera hela ord och meningar eftersom de ger fler kontextuella ledtrådar till vad som sagts än enskilda ljud (Willstedt- Svensson, Sahlén och Mäki-Torkko, 2008). 2.2.2 Avvikande nasalitet Velopharynxinsufficiens (VPI) till följd av strukturella avvikelser i munhåla och svalg, så som LKG, eller till följd av neurofysiologisk diagnos, kan leda till avvikelser i nasal resonans (hypooch hypernasalitet), nasalt luftläckage samt tryckreducerad artikulation av konsonanter (Lohmander, Persson & Henningsson, 2008). Hyponasalitet betyder reducerad/frånvaro av nasal resonans under nasala konsonanter (Sweeney, 2011). Detta betyder inte att det förekommer velopharynxslutning men tyder på atypisk resonans (Grunwell & Harding, 1996). Hypernasalitet innebär istället en överdriven nasal resonans under produktion av vokaler (Golding-Kuschner, 2001). Om intraoralt tryck ej kan åstadkommas påverkas främst de tryckstarka konsonanterna i talet vilket resulterar i tryckreducerad artikulation (Grunwell & Sell, 2001). Nasalt luftläckage uppfattas som ett auditivt hörbart luftflöde genom näsan (Grunwell & Harding, 1996). 2.3 Bedömning av tal Eftersom röst- och talfunktion i sin karaktär är multidimensionell, krävs att både objektiva och subjektiva mått innefattas i bedömningsmetoden. Då röst och talfunktion är perceptuell till sin natur har perceptuella parametrar en större intuitiv betydelse än många objektiva mätningar 4

(Oates, 2009). Vid bedömning av talmaterial i taltest ligger därför alltid en perceptuell analys till grund (Hartelius & Lohmander, 2008). Med adekvat kontroll av sådana faktorer som är kända för att påverka perceptuella lyssnarbedömningar som uppgiftens komplexitet, lyssnarens bakgrund och erfarenhet, kan perceptuella utvärderingar vara ganska stabila (Oates, 2009). För att säkerställa att talavvikelser bedöms på ett reliabelt sätt bör också inter- och intrabedömarreliabilitet undersökas (Hansson & Nettelbladt, 2007). En perceptuell lyssnarbedömning görs ofta med skattningsskalor och nedtecknande av ljudproduktionen (fonetisk transkription). Användandet av skattningsskalor innebär att förekomst eller grad av olika talavvikelser skattas med hjälp av olika avvikelsevariabler (Hartelius & Lohmander, 2008). Det transkriptionssystem som används i Sverige såväl som internationellt är det internationella fonetiska alfabetet, IPA (International Phonetic Association, 1999). Den fonetiska transkriptionen är en förutsättning för en fonologisk analys (Hansson & Nettelbladt, 2007). Vid testning är det väsentligt att analys och bedömning utförs på spontantal (Nettelbladt, Samuelsson, Sahlén & Ors, 2008). Spontantalsanalysen kan utgöra ett komplement till det standardiserade testet och ge utökad information om barnets språkanvändning (Hansson & Nettelbladt, 2007). Spontantal kan lockas fram på olika sätt, genom till exempel bilder eller leksaker. En annan strategi är att ställa direkta frågor till barnet vilket är ett mer kontrollerat sätt att elicitera spontantal. Nackdelen med nämnda strategier är att barnet begränsas till bestämda samtalsämnen och leksaker som de möjligtvis inte är intresserade av. Vissa barn upptas av leken och kan därför tala mer barnsligt, det vill säga svagt och oprecist artikulerat. Andra möjliga risker är att barnet enbart svarar på frågorna utan att reflektera fritt kring dem och de enkom benämner vad bilderna föreställer (Shriberg & Kwiatkowski, 1985). 2.4 SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst SVANTE är ett test konstruerat av LKG-logopeder i Sverige eftersom det förelåg ett behov av systematiska metoder för att beskriva och utvärdera talavvikelser förekommande vid LKG och VPI. Inspiration från andra studier och testmaterial har legat till grund för testet (Lohmander et al., 2005). Great Ormond Street Speech Assessment (GOS.SPASS) och Cleft Audit Protocol for Speech (CAPS), är två test från England där talavvikelser undersöks och analyseras. Ingående parametrar och delar har kommit fram genom långvarig forskning och kliniskt arbete kring hur 5

LKG påverkar talet. Testresultaten är jämförbara med varandra (Sell, Harding & Grunwell, 1999). 2.4.1 Teoretisk bakgrund till SVANTE LKG kan påverka olika språkljud på olika sätt då språkljuden har olika egenskaper. Av denna anledning bör orden i ett test för avvikelser relaterade till LKG innehålla ljud som är särskilt sårbara för strukturella avvikelser, till exempel klusiler, frikativor, affrikativor samt slutna vokaler (Henningsson & Hutters, 2004). Inom fonetiken och fonologin finns ett fenomen som kallas stark position för ett ljud med hänvisning till den position vid vilken målljudet är som mest tydligt artikulerat, lättast att känna igen och minmalt påverkad av övriga ljud i ordet. Denna position innebär oftast platsen för betoning vilka för konsonanter i svenska språket innebär att de förekommer initialt i betonade stavelser, till exempel /b/ i ordet blöja (Henningsson & Hutters, 2004). Produktion av isolerade målljud är inte relevant att studera eftersom en individ kan producera ett givet fonem korrekt när det uttalas isolerat, men producera det som typ av talavvikelse på ordnivå och en annan typ på meningsnivå på grund av den fonetiska kontexten (Henningsson, Kuehn, Sell, Sweeney, Trost-Cardamone & Whitehill, 2008). Av denna anledning bör målljuden vara inbäddade i ord (Henningsson & Hutters, 2004). 2.4.2 Användningsområden SVANTE har två huvudsakliga användningsområden varav det ena syftar till att bedöma artikulationsavvikelser hos barn med strukturella avvikelser i munhåla och svalg, främst LKG. Det andra syftar till att bedöma graden av nasalitet i ett barns tal orsakat av funktionella avvikelser i munhåla och svalg, företrädelsevis VPI. Testet kan med fördel användas på barn med misstänkt nasalering där istället neurologiska sjukdomar och skador ligger till grund. De fyra nasalitetsvariablerna som bedöms är hypernasal klang, nasalt luftläckage, tryckreducerad artikulation och hyponasal klang. Dessa bedöms enligt en 4-gradig skala där 0 är normal/inget och 4 är kraftig och konsekvent. Artikulationsavvikelser indelas i framför respektive bakom velopharynx beroende på var ljudet har producerats och hur. SVANTE möjliggör också en översiktlig fonologisk processanalys (Lohmander et al., 2005). 6

2.4.3 Testets uppbyggnad SVANTE är baserat på ovanstående principer. De ingående orden innehåller bara ett målljud. Orden är också valda så att intilliggande ljud i så liten grad som möjligt skall påverka målljudet. Således innehåller testorden inga nasala konsonanter. I princip finns inte heller andra tryckstarka ljud än målljudet i samma ord. I SVANTE transkriberas avvikande målljud (Lohmander et al., 2005). SVANTE innehåller följande: ordnivå, meningsnivå och spontantal. Ordnivån består av 59 bilder för produktion av olika målljud, de resterande fem bilderna testar hyponasalitet. Målljuden varierar i ordposition; initialt, medialt och finalt. I de nio första bilderna skattas förekomst av hypernasalitet och nasalt luftläckage. I alla de 59 första bilderna bedöms förutom artikulationsavvikelser också nasalt luftläckage och tryckreducerad artikulation. Därefter följer tio ord som testar konsonantförbindelser med /s/. Meningsnivån innehåller 13 meningar som testledaren läser upp och som barnet sedan får upprepa. I mening 1 9 transkriberas eventuella talavvikelser av målljud och i mening 1 13 skattas alla fyra typer av nasalitet. Spontantal lockas fram med fritt berättande till en bild med viss elicitering från testledaren, så som en introduktion till bilden samt följdfrågor om det behövs. Förståelighet och nasalitetsvariabler skattas utifrån denna information. Velopharynxfunktion skattas utifrån en 3-gradig skala utifrån en sammantagen bedömning av hela materialet. 2.5 Tidigare normering av SVANTE I Björkman och Samuelssons studie (2004) normerades 31 barn i sju års ålder (6;6-7;3). Artikulationsavvikelser framför velopharynx förekom hos 16 barn varav 11 (35 %) var barn med /s/-avvikelser i form av interdentalt och palatalt /s/, inga avvikelser bakom velopharynx förekom. Hos två barn observerades ett uvulart /k/ och olika förenklingar av /sje/- ljudet observerades hos tre barn vilket författarna relaterade till fonologiska processer. Nasalitetsavvikelser förekom hos tre barn i form av hypernasalitet hos ett barn och nasalt luftläckage hos två barn. Övriga avvikelser i form av /r/- avvikelse förekom hos fyra barn. I studien framgår inte om ett och samma barn hade flera talavvikelser eller om alla förekomster uppstod hos olika barn. 7

3. Syfte Föreliggande studie syftar till att, inför en revidering, normera testet SVANTE på sjuåriga svenska barn utan strukturella eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg. 3.1 Frågeställningar Följande frågeställningar formulerades: - Hur ser talet ut hos sjuåriga barn utan strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg utifrån taltestset SVANTE? - Skiljer sig resultatet mellan könen? - Förekommer nasalitet och artikulationsavvikelser i denna åldersgrupp? - Förekommer fonologiska processer i denna åldersgrupp? - Hur ser fynden ut i jämförelse med tidigare studier? 4. Material och metod Urval, tillvägagångssätt, testning samt efterarbete har genomförts i enlighet med SVANTEs manual (Lohmander et al., 2005). Inklusions- och exklusionskriterier följer tidigare normering av SVANTE (Björkman & Samuelsson, 2004). 4.1 Urval och tillvägagångssätt Utifrån en strävan att hitta ett socioekonomiskt representativt område, avseende disponibel inkomst och arbetslöshet, valdes åtta skolenheter ut. Skolorna kontaktades till en början via e- post till enhetschef för godkännande av vidare kontakt med berörda lärare (se bilaga 1 och 2). Slutligen innefattades tre skolor. Vid två av skolorna gavs positivt besked från både förskoleklass och första klass om deltagande. Den tredje skolan innefattade bara förskoleklass då första klass tackade nej till deltagande. Föräldrarna kontaktades via brevutskick (se bilaga 3) för godkännande av barnens deltagande i studien. 4.2 Pilotstudie En pilotstudie genomfördes på två barn inom bekantskapskretsen, för att säkerställa ett korrekt testgenomförande vid den egentliga testningen och bedömningen. Testet genomfördes i sin 8

helhet och konsensus uppnåddes mellan testledarna i efterarbetet avseende de olika analysparametrarna i SVANTE. De två barnen uppfyllde kriterierna för att delta i studien. 4.3 Inklusionskriterier Inklusions- och exklusionskriterierna följer tidigare normering av Lohmander, et al. (2005). Nedanstående inklusionskriterier krävdes för deltagande i studien. 6;6 7;3 år Kommunal förskola/skola. 4.4 Exklusionskriterier Exklusionskriterierna följer nedan. Förekomst av ett eller flera kriterier innebar exkludering av deltagande i studien. Annat språk än svenska talas som förstaspråk i hemmet Ingen av barnets föräldrar har svenska som modersmål Byte av modersmål (exempelvis vid adoption) Känd hörselnedsättning Känd tal- eller språkstörning, går eller har gått hos logoped för behandling av talet Känd funktionell nedsättning och/eller anatomisk avvikelse i munhåla och svalg till exempel läpp-, käk- och gomspalt Neurologisk eller neuropsykiatrisk diagnos 4.5 Utfall I tabell 1 visas en sammanställning avseende de totalt 50 informationsbrev som skickades ut till skolorna. Tabell 1. Sammanställning av utskick till skolorna. Utskick Samtycke Avböjde Uteblivna svar 9

Skola 1 7 7 0 0 Skola 2 32 18 2 12 Skola 3 11 7 0 4 Totalt: 50 32 2 16 4.6 Bortfall Ett barn uppfyllde ej kriteriet åldersintervall, 6;6 7;3 vid testtillfället och ytterligare tre barn var frånvarande vid samtliga testtillfällen, varför fyra testningar uteblev. 4.7 Slutgiltig studiegrupp Den slutgiltiga studiegruppen där barnen i pilotstudien är inräknade, beskrivs i tabell 2 nedan. Totalt deltog 30 barn varav 14 var pojkar och 16 var flickor. Medelålder och medianålder beräknades till 6 år och 10 månader. Tabell 2. Sammanställning av den slutgiltiga studiegruppen. Antal Pojkar Flickor Åldersspann Medelålder Medianålder Total: 30 14 16 6;6 7;3 6;10 6;10 4.8 Testförfarande (material, inspelning) Testet genomfördes i enskild lokal på respektive skola under en vecka i november 2012 och februari 2013. Vid testningen användes mikrofon av märket AKG D230 samt inspelningsutrustning Marantz PMD660. Avståndet mellan mikrofon och testdeltagare mättes till cirka 50 cm. Vid testningen noterades förhållanden som eventuellt kunde påverka testresultatet; förkylning, tand- och bettstatus, koncentrationsförmåga eller andra uppenbara fynd så som nedsatt hörsel eller förståelighet (se bilaga 4). Testningen tog cirka 10 15 min i sin helhet. Testledarna testade hälften av barnen var. Om det inte hördes vad barnet sa fick han eller hon säga ordet igen. Vid SVANTEs meningsdel fick barnet chans att upprepa meningen om det blev fel första gången. Vid testtillfället markerades misstänkta talavvikelser på testblanketten och dessa inspelningar analyserades i efterarbetet. 10

4.9 Efterarbete Vid efterarbetet analyserades och sammanställdes de markerade testblanketterna med tillhörande inspelningar på arbetsblad och rutschema avsedda för SVANTE. Av 30 barn markerades 13 testblanketter (43,3 %) för vidare analys av eventuella talavvikelser. Testblanketterna delades upp på hälften mellan testledarna för bedömning. Bedömningen bestod av transkription, kategorisering, andelsberäkning, skattning av talavvikelser samt fonologisk processanalys. Dessa utfördes i bestämd ordning enligt SVANTEs testmanual. Talavvikelse definieras som uttalsavvikelser från vuxet tal och är den som legat till grund vid analysen av resultaten. Vid analysen av nasalitetsavvikelser har enbart förekommer och förekommer ej legat till grund för resultatet av samtliga bedömda nasalitetsavvikelser och har således ej skattats enligt SVANTES 4-gradiga skala. 4.10 Etiska överväganden Ett enskilt godkännande från var och en av barnens målsmän inhämtades för inspelning av barnet och medverkan i studien (se bilaga 3). Varje barn tilldelades en kod som noterades på testblanketterna och en kodnyckel upprättades. Barnens namn spelades inte in på inspelningarna och enbart ålder och kön noterades på testblanketterna. Kodnyckeln förvarades på en separat och säker plats för att undvika identifiering. Resultatet redovisades på gruppnivå och inspelningarna samt kodnyckeln raderades efter studiens slut. 4.11 Statistisk bearbetning av data För att undersöka eventuella könsskillnader utfördes en signifikansprövning i form av ett Mann Whitney U test i IBM SPSS Statistics 20.0. Signifikansprövningen beräknades med 95 % konfidensintervall. Övriga resultat så som antal, median, medelvärde, standardavvikelse, minoch maxvärde analyserades med hjälp av deskriptiv statistik i programvaran Microsoft Office Excel 2007. 4.12 Interbedömarreliabilitet Av de 30 inspelningarna slumpades fyra för beräkning av interbedömarreliabilitet. Testledarna bedömde dessa fyra individuellt och jämförde sedan sina resultat. Totala antalet uppgifter att 11

bedöma för ett test var 87 och totalt för alla fyra testen var 348 uppgifter. Av dessa 348 var bedömarna överens till 98,9%. 5. Resultat 13 barn av 30 (43,3 %) uppvisade avvikande talproduktion på någon eller några orala konsonanter i testmaterialet och hos några barn förekom flera avvikelser samtidigt. Hos majoriteten av studiegruppen, 17 barn (56,7 %), förekom dock inga talavvikelser vilket även besvarar frågeställningen kring hur barnen i denna åldersgrupp presterade på taltestet SVANTE. Resultaten av förekommande talavvikelser hos de 13 barnen redovisas i form av artikulationsavvikelser och nasalitetsavvikelser vilket i sin tur besvarar frågeställningen kring vilka talavvikelser som förekom i åldersgruppen. Inga talavvikelser bakom velopharynx förekom hos något barn, inte heller hypernasalitet och nasalt luftläckage observerades varför de inte redovisas. Signifikansprövningen (se 4.11) visade inte på några signifikanta skillnader i resultat mellan kön vilket besvarar frågeställningen om det föreligger skillnad i resultat mellan könen i åldergruppen. I tabell 3 på efterföljande sida beskrivs det sammantagna resultatet av talavvikelser avseende nasalitets- och artikulationsavvikelser. Tabell 3. Sammanställning av talavvikelser utifrån testning med SVANTE på typiska barn i åldersgruppen sju år. Talavvikelser Antal barn med förekomst Artikulationsavvikelser framför velopharynx /s/- avvikelse, interdentalt /s/ 2 /s/-avvikelse, palatalt /s/ 3 Nasalitetsavvikelser Hypernasalitet 0 Hyponasalitet 3 Nasalt luftläckage 0 Tryckreducerad artikulation 6 Övriga resultat /r/-avvikelse, interdentalt /r/. 1 Hos två av de 13 barnen observerades både tryckreducerad artikulation och palatalt /s/ [s j ]. 5.1 Artikulationsavvikelser Artikulationsavvikelser i form av /s/-avvikelser var den mest förekommande talavvikelsen i åldersgruppen. Fem av 13 barn med talavvikelser noterades med /s/-avvikelse. 12

5.1.1Andel korrekt artikulerade orala konsonanter (AKOK) Tabell 4 nedan beskriver AKOK för sjuåringar i innevarande studie samt resultat i tidigare normering för samma åldersgrupp av Björkman och Samuelsson (2004). Tabell 4. Andel korrekt artikulerade orala konsonanter (AKOK) hos sjuåriga barn 7-åringar (2013) 7-åringar (2004) Antal n=30 n=31 Medelvärde 98,3 % 97,4 % Median 100 100 Min-Max 88 100 88 100 Standardavvikelse 1.8 3.5 5.1.2 Andel talavvikelser framför velopharynx Av de 13 barnen med talavvikelser hade fem barn (38,5 %), artikulationsavvikelser framför velopharynx i form av /s/-avvikelser. Av de fem observerades ett genomgående interdentalt /s/ [θ] på både ord- menings- och spontantalsnivå hos två barn. I de tre resterande fallen förekom enstaka ord med palataliserat /s/ [s j ]. 5.2 Nasalitetsavvikelser Nasalitetsavvikelser i åldersgruppen redovisas nedan. 5.2.1Andel tryckreducerad artikulation Tryckreducerad artikulation observerades hos sex av de 13 barnen (46,1% ). Hos fem av dessa förekom avvikelsen på ordnivå. Hos ett barn observerades fyra trycksvaga konsonanter på ord och meningsnivå men ej spontantalsnivå. Avvikelser som observerades på ordnivå förekom i ett ord hos två barn och i två ord hos de resterande tre barnen. 13

5.2.2 Hyponasal klang I tre fall av 13 (23,1 %) noterades inslag av hyponasalitet, vilket förekom på ord-, menings- och spontantalsnivå hos alla de tre barnen. 5.3 Förståelighet Skattning av förståelighet gjordes på spontantalet enligt en tregradig skala där 0 var god/normal, 1 lätt nedsatt och 2 var måttligt/kraftigt nedsatt. Värdet för sjuåringarna var genomgående 0, och således skattades ingen med lätt nedsatt eller måttligt nedsatt förståelighet. 5.4 Övriga resultat Utöver de med talavvikelser som redovisats ovan förekom /r/-avvikelse i form av interdentalt /r/ [ð] hos ett av barnen. SVANTE tar inte hänsyn till denna talavvikelse men då det är något som observerats tas det upp här. 5.5 Fonologi och fonetik Inga fonologiska avvikelser observerades hos barnen varför inga fonologiska processanalyser har gjorts. 6. Diskussion I de flesta fall fortlöper talutvecklingen komplikationsfritt men i vissa fall föreligger avvikelser som behöver bedömas med ett tillförlitligt verktyg och ett sådant verktyg är SVANTE. Stickprovet i föreliggande studie visar hur barn i sjuårsåldern presterar på SVANTE. Resultaten är i enlighet med litteraturen som lästs men även med den normering som sedan tidigare är insamlad (Björkman & Samuelsson, 2004) vilket också besvarar frågeställningen kring om resultatet i föreliggande studie skiljer sig från tidigare normering. 6.1 Resultatdiskussion Alla fall av talavvikelser har redovisats även om de bara observerats i enstaka fall hos några barn och inte totalt sett räknats som talavvikelser enligt SVANTEs manual. Trots allt är det några 14

konsonanter som producerats avvikande i materialet varför förekomsten av dessa ändå kommer diskuteras. 6.2 Diskussion av artikulationsavvikelser Resultaten i föreliggande studier liknar tidigare insamlade normdata av Björkman och Samuelsson (2004) men skillnader finns gällande resultaten av artikulationsavvikelser. I föreliggande studie observerades enbart /s/- avvikelser medan det i tidigare normering förutom /s/-avvikelser även förekom artikulationsavvikelser i form av uvulart /k/. /s/-avvikelser var den vanligaste artikulationsavvikelsen även i den tidigare normeringen men omfattningen var större. Inga talavvikelser bakom velopharynx förekom i någon av normeringarna. 6.2.3 Talavvikelser framför velopharynx Enligt Lohmander et al. (2005) skall inga kringliggande ljud i SVANTEs testord påverka produktionen av målljuden. Dock har de palataliserade /s/ som observerats i denna studie endast förekommit i ord med bakre vokaler, t ex i hus och sol men inte i ord med främre vokaler som i sil. Detta skulle kunna betyda att de omkringliggande ljuden ändå har viss inverkan på talet. Hos de två barnen som noterades ha interdentalt /s/ saknades en eller två framtänder i övre eller nedre tandraden vilket enligt Linell och Jennische (1980) kan vara en orsak till /s/-avvikelser. Det är troligt att det är svårt för dessa barn att hitta fördelaktig /s/-produktion under tandömsningen. Enligt Lindblad (1980) gör millimetrar i tungposition stor skillnad i /s/- produktionen. Detta gör det ännu svårare att få till fördelaktig /s/-produktion vid tandömsning då strukturer som i regel finns i munhålan nu inte finns och som därmed ger tungan mer plats. Enligt Engstrand (2007) kan ingen splittring av luftflödet ske om tänder saknas vilket krävs för att producera ett fördelaktigt /s/. Interdentalt /s/ var den enda talavvikelsen som förekom genomgående i testmaterialet vilket å andra sidan motsäger Murdoch et al. (2012) angående artikulatorisk instabilitet och istället talar för ofördelaktiga uttalsvanor enligt Linell och Jennische (1980). 15

6.3 Diskussion av nasalitetsavvikelser Föreliggande studie hade en låg förekomst av nasalitetsavvikelser medan det i tidigare normering av Björkman och Samuelsson (2004) förekom i något större omfattning. Hyponasalitet och tryckreducerad artikulation observerades ej i den tidigare normeringen där istället nasalt luftläckage och hypernasalitet noterades hos ett fåtal barn. 6.3.1 Hyponasal klang Hyponasal klang tycks inte bero på någon anatomisk eller strukturell avvikelse i munhåla eller svalg hos de tre barnen denna klangavvikelse. En trolig orsak kan vara blockering i näskaviteten på grund av svullna slemhinnor i samband med ÖLI, då dessa barn var förkylda vid testtillfället. Detta är i enlighet med Grunwell och Harding (1996) som menar att hyponasalitet enbart är ett tecken på atypisk resonans och inte behöver bero på en funktionell avvikelse. Pågående luftvägsinfektioner kan således påverka testresultaten. 6.3.2 Tryckreducerad artikulation I denna studie har variablerna förekommer och förekommer inte legat till grund för resultatet varför talavvikelser som bara förekommit vid ett tillfälle ändå redovisats. Den sammantagna bedömningen av trycksvaga konsonanter kan enligt SVANTE inte anses som avvikande då de endast producerats vid ett fåtal tillfällen hos några barn men några förekomster har trots allt noterats. Lohmander et al. (2008) menar att strukturella defekter i munhåla och svalg förklarar trycksvag artikulation men då inga sådana defekter observerades hos dessa barn torde annan förklaring föreligga. Hos några barn observerades en osäkerhet och rädsla kring att göra fel i testsituationen. Detta verkar dock inte påverka produktionen vid varje tillfälle. Murdoch et al. (2012) menar att det finns en större variabilitet i artikulationsmönster hos barn och ungdomar än hos vuxna talare vilket skulle vara ytterligare en förklaring till varför fenomenet inte var konstant. 6.4 Övriga resultat utifrån testning av SVANTE Ett barn observerades med ett interdentalt r [ð] vilket är en av de talavvikelser som fortfarande kan förekomma hos sjuåringar enligt Linell och Jennische (1980). Kort tungband kan enligt 16

samma författare vara en orsak till talavvikelsen men eftersom detta inte kontrollerades vid testtillfället går det inte diskutera ytterligare. Odistinkt tungartikulation eller ofördelaktiga uttalsvanor kan också vara orsaker till /r/-avvikelsen (Linell & Jennische, 1980). I tidigare studie av Björkman och Samuelsson (2004) förekom /r/- avvikelse hos fyra barn. Avtoningar av tonande final konsonant var något som noterades hos många barn men som inte bedömdes som avvikande då det ansågs ingå i vuxet uttal. 6.5 Fonologiska avvikelser Inga fonologiska processanalyser gjordes i åldersgruppen eftersom inga fonologiska avvikelser observerades vilket skiljer denna studie från tidigare normering av Björkman & Samuelsson där fonologiska förenklingar observerades hos tre barn. Linell och Jennische (1980) säger att de avvikelser som förekommer vid sju års ålder snarare är av fonetisk än fonologisk natur vilket överensstämmer med de observationer som gjorts i föreliggande studie. Detta besvarar även frågeställningen kring processanalyser och dess förekomst i åldersgruppen. 6.6 Metoddiskussion Andra faktorer som kan ha påverkat testresultaten och bedömningen diskuteras nedan. 6.6.1 Perceptuell analys Bedömningen i denna studie grundar sig på en perceptuell analys. Författarna är studenter på grundnivå och har därmed begränsad erfarenhet av att bedöma talavvikelser varför en konsensusbedömning gjordes i pilotstudien för att undvika stora olikheter i den perceptuella bedömningen. Konsensusbedömning kan ses som en kontroll för att minska sårbarheten vilket samstämmer med Oates (2009). Dessutom har en interbedömarreliabilitet gjorts för att kontrollera en hög samstämmighet i bedömningen, vilket Hansson och Nettelbladt (2007) förespråkar. Samstämmigheten var 98.8 % och kan anses som fullgod varför den perceptuella bedömningen bör ses som reliabel och pålitlig. 17

6.6.2 Spontantal I SVANTE avslutas testningen med att undersöka barnens spontantal. Spontantal borde ha definierats av författarna innan testningen påbörjade. Vid efterarbetet framkom att många av barnen inte uppfyllde kraven för vad författarna ansåg vara spontantal i aktuell del av testet. De benämnde vad som fanns på bilden snarare än att berätta fritt, vilket är en riskfaktor med bilder enligt Shriberg och Kwiatkowski (1985). I de fall där berättande upplevdes som svårt kunde en alternativ strategi ha använts för att locka fram spontantalet. Enligt Shriberg & Kwiatkowski (1985) är leksaker och förbestämda frågor andra strategier för att locka fram spontantalet. I SVANTE bedöms förståelighet och de fyra nasalitetsvariablerna utifrån spontantal (Lohmander et al., 2005). Testledarna har bedömt alla barn som förståeliga då samtal har förts med barnet både före och efter testning. Skulle detta ha inte tagits med i bedömningen, borde mer spontantal krävts i flera fall för att säkerställa god/normal förståelighet. 6.6.3 Inspelningsutrustning Utrustningen fungerade i regel bra under testningen och barnen hördes tydligt på inspelningarna. Ett tekniskt fel inträffade vid en inspelning och en del av testet kom inte med. Vid detta testtillfälle bedömdes att ingen talavvikelse förekom under delen som ej spelades in, varför den heller inte togs om igen. 6.7 Slutsats och framtida studier De artikulationsavvikelser som förekommer befinner sig inom ramen för det litteraturen beskrivit avseende åldersgruppen (Bjar, 2003; Linell & Jennische, 1980) och resultaten speglar också fynden i tidigare studie av Björkman och Samuelsson (2004) varför normeringen kan anses trovärdig. Vid bedömningen av avtoningar vid final klusil har vuxet tal legat till grund för bedömningen. Författarna anser att avtoningar av final klusil ingår i vuxet tal och kan därför inte bedömas vara en fonologisk process. Det finns dock inga insamlade normdata i nuläget som kan styrka förekomsten av avtoningar vid final klusil i vuxen talproduktion, varför författarna anser att en normering av vuxet tal kan föreslås som framtida studie inom området. 18

7. Referenser Ahlsén, E., & Nettelbladt, U. (2008). Språk och språklig kommunikation. I L. Hartelius, U. Nettelbladt, B. Hammarberg (Red.), Logopedi (s. 51 67). Lund: Studentlitteratur. Bjar, L. (2003). Orden tar form om barns uttalsutveckling. I L. Bjar & C. Liber (Red.), Barn utvecklar sitt språk (s. 101 124). Lund: Studentlitteratur. Björkman, Å., & Samuelsson, J. (2004). Normering av SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst (SVANTE) i åldergrupperna 5, 7 och 10 år (Magisteruppsats i Logopedi). Göteborg: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/logopedi, Göteborgs universitet. Engstrand, O. (2007). Fonetik light: [lajt]: Kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning (First ed.). Lund: Studentlitteratur. Golding-Kushner, J. K. (2001). Therapy techniques for cleft palate speech and related disorders. Singular, Thomson learning. Grunwell, P., & Harding, A. (1996). A note on: Describing types of nasality. Clinical Linguistics & Phonetics, 10(2), 157 161. Grunwell, P., & Sell, D. A. (2001). Speech and cleft Palate/Velopharyngeal anomalies. In A. C. H. Watson, D. A. Sell & P. Grunwell (Eds.), Management of cleft lip and palate (pp. 68 86) Whurr Publishers. Hansson, K., & Nettelbladt, U. (2007). Bedömning av språklig förmåga hos barn. I U. Nettelbladt, & E. Salameh (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 1 Fonologi, grammatik, lexikon. (s. 255 287). Studentlitteratur: Lund. Hartelius, L., & Lohmander, A. (2008). Talstörningar allmän del. I L. Hartelius, U. Nettelbladt, B. Hammarberg (Red.), Logopedi (s. 357 385). Lund: Studentlitteratur. Hedge, M.N. (2003). Clinical research in communicative disorders: principles and strategies. (3. ed.) Austin, Tex:Pro-Ed. 19

Henningsson, G., & Hutters, B. (2004) Speech Outcome Following Treatment in Cross- Linguistic Cleft Palate Studies: Methodological Implications. The Cleft Palate-Craniofacial Journal. 41 (5), pp. 544 549. Henningsson, G., Kuehn, P. D., Sell, D., Sweeney, T., Trost-Cardamone, E. J., & Whitehill, L. T. (2008). Universal parameters for reporting speech outcomes in individuals with cleft palate. Cleft Palate- Craniofacial Journal, 45(1), 1 17. International Phonetic Association (1999). Handbook of the International Phonetic Association: a guide to the use of the international phonetic alphabet. Cambridge: Cambridge Univ. Press. Levelt, W.J.M. (1989). Speaking: from intention to articulation. Cambridge, Mass: MIT Press. Lindblad, P. (1980). Svenskans sje- och tje-ljud i ett allmänfonetiskt perspektiv = Some Swedish sibilants. Diss Lund : Univ. Lund. Lindblom, B. (2008). Röst- och talfunktion. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg, (Red.), Logopedi (s. 21 35). Logopedi. Lund: Studentlitteratur. Linell, P., & Jennische, M. (red.). (1980). Barns uttalsutveckling (First ed.). Lund: LiberLäromedel. Lohmander, A., Borell, E., Henningsson, G., Havstam, C., Lundeborg, I., & Persson, C. (2005) SVANTE: svenskt artikulations- och nasalitetstest: [manual]. Skivarp: Pedagogisk design. Lohmander, A. Persson, C., & Henningsson, G. (2008). Talstörningar av anatomiskt/strukturella orsaker hos barn och ungdomar. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg, (Red.), Logopedi (s. 387 400). Lund: Studentlitteratur. Lohmander, A., & Olsson, M. (2004). Methodology for perceptual assessment of speech in patients with cleft palate: A critical review of the literature. Cleft Palate-Craniofacial Journal, 41(1), 64 70. Mejàre, I., Modéer, T., & Twetman, S. (2005) Pedodonti. Växjö: Förlagshuset Gothia. 20

Murdoch, B.E., Cheng, H-Y., & Goozée, J.V. (2012) Developmental changes in the variability of tongue and lip movements during speech from childhood to adulthood: an EMA study. Clinical Linguistics & Phonetics, 26(3), 216 231. Nettelbladt, U. (2007). Fonologisk utveckling. I Nettelbladt, U. & Salameh, E. (Red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn, del 1 Fonologi, grammatik, lexikon. (s. 57 93). Lund: Studentlitteratur. Nettelbladt, U., Samuelsson, C., Sahlén, B., & Ors, M. (2008). Språkstörningar hos barn och ungdomar allmän del. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg, (Red.), Logopedi (s. 125 138). Lund: Studentlitteratur. Oates, J. (2009). Auditory-perceptual evaluation of disordered voice quality: pros, cons and future directions. Folia Phoniatrica et Logopedica, 61(1), 49 56. Sell, D., Harding, A., & Grunwell, P. (1999). GOS.SP.ASS."98: An assessment for speech disorders associated with cleft palate and/or velopharyngeal dysfunction (revised). International Journal of Language and Communication Disorders, 34(1), pp 17 33. Shriberg, L. D. & Kwiatkowski, J. (1985). Continous speech sampling for phonologic analyses of speech-delayed children. American Speech-Language-Hearing Association, 50, 323 334. Sweeney, T. (2011). Nasality - assessment and intervention. In S. Howard, & A. Lohmander (Eds.), Cleft palate speech: Assessment and intervention (First Edition ed., pp. 199 220). Chichester, West Sussex, UK: John Wiley & Sons. Willstedt-Svensson, U., Sahlén, B., & Mäki-Torkko, E. (2008). Språkliga svårigheter hos barn med hörselnedsättning. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg, (Red.), Logopedi (s. 175 183). Lund: Studentlitteratur. 21

8. Bilagor Bilaga 1- Information till enhetschef Hej! Vi heter Klas Hedlund och Emilia Morén och studerar tredje året på Logopedprogrammet vid Linköpings Universitet, Hälsouniversitet. Under hösten påbörjar vi arbetet med vår kandidatuppsats vilken har till syfte att komplettera normeringen till testet SVANTE SVenskt Artikulations och NasalitetsTEst för barn. Testet har använts kliniskt i några år men inför en nyutgåva behövs kompletterande normdata samlas in. Logopeder arbetar med olika typer av kommunikationsstörningar. Tal, röst, språk och även sväljförmågan utreds och behandlas av logoped. Som färdiga logopeder kommer vi bl.a. att möta barn med tal- och språkstörningar och därför är det viktigt för oss att veta hur barn med typisk utveckling presterar i olika logopediska test. För att öka kunskaperna om hur sjuåriga barn uttalar de svenska språkljuden, vill vi undersöka detta genom testet SVANTE. Testet innehåller bildbenämning, eftersägning och fritt berättande till bild. Testningen beräknas ta 15-20 min i sin helhet och kommer att spelas in för att kunna analyseras ytterligare. Inspelningarna kommer efter avslutat uppsatsarbete att raderas. Vi hoppas att detta blir ett roligt avbrott i barnets vardag. Medverkan är helt frivillig och kan avbrytas närsomhelst. För att få möjlighet att delta i studien krävs att: - svenska talas som förstaspråk i hemmet - minst en av barnets föräldrar har svenska som modersmål - modersmål ej har bytts mot annat språk (ex. vid adoption) - ingen känd hörselnedsättning finns - ingen känd tal- eller språkstörning finns, att barnet inte går eller har gått hos logoped för behandling av talet - det inte finns någon känd funktionell nedsättning och/eller anatomisk avvikelse i munhåla och svalg till exempel läpp- käk- gomspalt eller förstorade tonsiller - det inte finns någon känd neurologisk eller neuropsykiatrisk diagnos Vi strävar efter en jämn könsfördelning så ett visst urval kan komma att ske. Anledningen till att vi vänder oss till er är att vi behöver komma i kontakt med 30-35 sjuåriga barn med typisk språkutveckling. Vi behöver ert godkännande till att kontakta lärare i år 1 på enheter inom din enhet. Barnen kommer att testas med ovanstående material individuellt i en lokal på skolan. Vi hoppas att testningen kan ske under november månad 2012. Inga personuppgifter utöver ålder och kön på barnen kommer att registreras och resultaten kommer endast att redovisas på gruppnivå. Detta innebär att inga enskilda barns resultat kommer att kunna spåras. Har Ni frågor eller funderingar kring studien är ni välkomna att höra av er! Vänliga hälsningar Klas Hedlund och Emilia Morén. Emilia Morén Logopedprogrammet T5 emimoxxx@student.liu.se xxx xxx xx xx Klas Hedlund Logopedprogrammet T5 klahexxxstudent.liu.se xxx xxx xx xx Handledare: Inger Lundeborg Hammarström, xxx@liu.se 22