Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2017 ESV 2017:56
Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till 2021. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Juniprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med april 2017. Beräkningarna slutfördes den 5 juni 2017. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: 2017-06-16 Dnr: 5.3-326/2017 Tabeller Numera publicerar vi de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i juniprognosen: prognostabeller juni 2017.
ESV:s Juniprognos Sammanfattning BNP-tillväxten är fortsatt stark men jämfört med förra året bromsar den in. I kombination med betydligt lägre skattehöjningar leder det till att skatteintäkterna ökar långsammare i år. Kommande år dämpas tillväxttakten ytterligare. De statliga utgifterna ökar måttligt sett över hela prognosperioden. Trots den gynnsamma konjunkturen ligger det finansiella sparandet i den offentliga sektorn under den målsatta nivån på 1 procent av BNP i år. Nästa år försämras sparandet något. Marginalerna till utgiftstaket är stora alla år men överskottsmålet nås inte. Högkonjunkturen fortsätter och tillväxten väntas bli fortsatt stark i år. BNP växer med 2,8 procent. Tillväxten dämpas dock betydligt nästa år. Sysselsättningen väntas öka med 100 000 personer i år, jämfört med 70 000 personer förra året. Sysselsättningsgraden stiger i år till 67,6 procent, vilket är den högsta nivån sedan 1992. Den starka sysselsättningsökningen leder till att arbetslösheten sjunker och ligger under sin jämviktsnivå i år. Kommande år dämpas sysselsättningsökningen och arbetslösheten stiger igen. Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar betydligt långsammare i år än förra året. Dämpningen beror främst på lägre skattehöjningar. Intäkterna från skatt på kapital ligger kvar på samma höga nivå som förra året. Skattekvoten, det vill säga skatteintäkterna mätt som andel av BNP, sjunker i år och nästa år men stiger sedan igen. De statliga utgifterna ökar måttligt sett över hela prognosperioden. Satsningar på bland annat utbildning, kommunikationer och försvaret ökar utgifterna. Utgifterna för flyktingmottagandet ligger i år kvar på samma höga nivå som förra året, men från och med nästa år sjunker de. Utgifterna för sjukpenning minskar i år och nästa år till följd av färre sjukpenningdagar och utgifterna för a-kassa minskar i år till följd av lägre arbetslöshet. Kommande år stiger utgifterna för a-kassan när arbetslösheten vänder upp. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas för andra året i rad bli nästan 1 procent av BNP. Nästa år blir det något svagare. I huvudsak ligger det positiva finansiella sparandet i den statliga sektorn, både i år och nästa år. Ålderspensionssystemets och kommunsektorns finansiella sparande hamnar i år nära noll. För åren framöver visar båda dessa sektorer underskott. Trots det räknar vi med att kommunsektorn som helhet klarar balanskravet. Det beror på att balanskravet utvärderas mot kommunernas resultat, vilket är högre än det finansiella sparandet. Att kommunsektorn klarar balanskravet förutsätter dock bland annat att demografiskt motiverade utgiftsökningar hålls tillbaka. I år blir saldot på statens budget 20 miljarder kronor. Det är en kraftig försämring med 65 miljarder kronor jämfört med förra året. Saldots försvagning mellan åren förklaras främst av att det 2016 gjordes stora tillfälliga inbetalningar till skattekontot. Överskottet och en stark tillväxt i ekonomin leder till att den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, sjunker till 39 procent av BNP i år. Kommande år beräknas skulden fortsätta att sjunka med 2 4 procentenheter per år, framför allt till följd av allt större överskott i statens budget. Nuvarande överskottsmål om ett överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel nås inte under prognosperioden. Utgiftstaket klaras däremot med god marginal samtliga prognosår. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017 1
Makroekonomisk utveckling Tillväxten i ekonomin är fortsatt stark i år. Sysselsättningen ökar också mycket och sysselsättningsgraden stiger till en historiskt hög nivå. Det leder till att arbetslösheten fortsätter sjunka. Nästa år dämpas dock både BNP-tillväxten och sysselsättningsökningen och arbetslösheten börjar stiga igen 2019. Högkonjunkturen når sin topp nästa år BNP ökar starkt även i år, med 2,8 procent kalenderkorrigerat. Högkonjunkturen håller med andra ord i sig och når sin topp nästa år. Åren därefter kyler räntehöjningar av ekonomin som därmed går mot ett normalt konjunkturläge. Tilltagande brist på arbetskraft bidrar också till att dämpa tillväxten redan nästa år. Den inhemska efterfrågan fortsätter att vara en stark drivkraft i ekonomin. I år bidrar även nettoexporten till att höja BNP-tillväxten. En stigande global efterfrågetillväxt gör att exporten ökar snabbare i år än förra året. Exporten fortsätter att öka mer än marknadstillväxten både i år och nästa år, bland annat till följd av det senaste årets kronförsvagning. Då kronan stärks kommande år återgår svensk exportindustri till att tappa marknadsandelar, som den trendmässigt har gjort under lång tid. Hushållens konsumtion ökar långsammare i år än förra året. Konsumtionen fortsätter också att växa långsammare än de disponibla inkomsterna, vilket innebär att sparandet stiger för tredje året i följd. Hushållens sparkvot, det vill säga sparandet i förhållande till de disponibla inkomsterna, når därmed en historiskt sett mycket hög nivå. En hög sparkvot, stigande optimism bland hushållen, fortsatt låga räntor och en stark nettoförmögenhet är förutsättningar som talar för att konsumtionen kan fortsätta att stiga i ungefär samma takt nästa år som i år trots att de disponibla inkomsterna då växer betydligt mindre. Den offentliga konsumtionen ökar betydligt långsammare i år än den gjorde förra året. Det beror främst på att migrationsutgifterna inte stiger lika snabbt. I kommunsektorn möjliggör den permanenta höjningen av statsbidragen med 10 miljarder kronor att konsumtionen kan fortsätta öka mycket i år och nästa år. Åren därefter ökar dock den kommunala konsumtionen svagt i förhållande till det demografiska behovet eftersom inkomsterna då antas öka långsamt. Tabell 1. Nyckeltal för svensk ekonomi Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 BNP 3,2 2,5 1,8 1,4 1,7 1,8 BNP, kal.korr. 2,9 2,8 1,9 1,4 1,5 1,7 Inhemsk efterfrågan 3,3 2,3 1,8 1,5 1,9 1,9 Nettoexport1 0,0 0,3 0,1 0,0-0,1 0,0 Arbetade timmar, kal.korr 1,7 1,7 0,6 0,3 0,1 0,2 Sysselsatta 1,5 2,0 0,5 0,2 0,1 0,2 Arbetslöshet, ILO 2 6,9 6,6 6,5 6,6 6,7 6,9 Timlön, KL 3 2,3 2,7 3,0 3,2 3,3 3,3 Lönesumma 4,7 4,6 3,6 3,5 3,5 3,6 KPI 1,0 1,6 1,7 2,6 2,9 2,8 KPIF 4 1,4 1,7 1,6 1,9 2,2 2,0 Reporänta, värde vid årets slut -0,50-0,50 0,00 0,75 1,75 2,50 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. 2 Procent av arbetskraften. 3 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik. 4 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Investeringarna ökar mycket i år, liksom förra året. Det är framför allt bostadsinvesteringarna som fortsätter att öka starkt. Övriga investeringar i näringslivet stiger till följd av att kapacitetsutnyttjandet ökar och det därmed finns ett behov av att höja produktionskapaciteten. I den kommunala sektorn ökar investeringarna betydligt långsammare i år än de senaste åren eftersom stora delar av byggnationen av sjukhuset Nya Karolinska i Stockholm börjar bli klara. Nästa år ökar investeringarna i näringslivet inte lika snabbt som i år, främst till följd av att bostadsinvesteringarna då dämpas betydligt. I den offentliga sektorn stiger investeringarna mer än i år, bland annat till följd av en kraftig ökning av infrastrukturinvesteringar, exempelvis vägprojektet Förbifart Stockholm. 2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017
Antalet sysselsatta ökar med 100 000 i år Sysselsättningen ökade starkt första kvartalet i år. Än så länge verkar inte den stigande bristen på kvalificerad arbetskraft dämpa uppgången i någon större utsträckning. Sysselsättningen väntas inte stiga lika snabbt under resten av året men antalet sysselsatta ökar ändå med 100 000 personer i år, jämfört med 70 000 personer förra året. Det är främst inom tjänstesektorn och i kommunsektorn som sysselsättningen stiger. Men även inom industrin, där sysselsättningen har minskat i stort sett varje år sedan 2002 ökar sysselsättningen något i år. Till viss del ger dock statistiken sannolikt en för positiv bild av utvecklingen av sysselsättningen i nuläget, se faktaruta. AKU överskattar sannolikt sysselsättningen nu SCB:s arbetskraftsundersökning AKU, som är den officiella arbetsmarknadsstatistiken, överskattar sannolikt sysselsättningen i nuläget. Anledningen är att det tar lång tid innan sammansättningsförändringar i befolkningen fångas in i undersökningen. Befolkningen ökar mycket nu till följd av att många av de asylsökande som kom till Sverige under hösten 2015 får uppehållstillstånd under 2017 och 2018. I AKU, som bygger på olika urval för varje månad i ett kvartal, kommer de nyanlända att komma in i urvalet med eftersläpning. Det beror dels på att bara en åttondel av urvalet byts ut varje månad, dels drar man urvalet för innevarande år från folkbokföringsregistret i september föregående år. Resultaten från intervjuerna med personer i urvalen, exempelvis avseende hur många som är sysselsatta eller arbetslösa, används för att skriva fram resultatet för befolkningen som helhet. Till följd av urvalsförfarandet i AKU tar det alltså upp till tre år innan den ändrade sammansättningen i befolkningen fångas in fullt ut i statistiken. De nyanlända, utomeuropeiskt födda, som nu kommer in i befolkningen har sannolikt en lägre sysselsättningsgrad än de utomeuropeiskt födda som finns i befolkningen sedan tidigare, eftersom det tar lång tid för nyanlända att få ett arbete. Innan de har kommit in i urvalet i AKU beräknas de alltså ha samma sysselsättningsgrad som de utomeuropeiskt födda som finns i AKUurvalet sen tidigare. Därmed överskattas sannolikt sysselsättningen i nuläget. Problemet är inte nytt utan har funnits tidigare eftersom antalet och andelen utomeuropeiskt födda i befolkningen har ökat under lång tid. Men nu blir det betydligt fler som kommer in i befolkningen jämfört med tidigare år. Effekten på sysselsättningen och arbetslösheten är därmed större än tidigare. Nästa år ökar sysselsättningen långsammare då efterfrågan på arbetskraft inte stiger lika mycket och bristen på arbetssökande med rätt kompetens hämmar uppgången i större utsträckning. Sysselsättningsgraden stiger i år till 67,6 procent, vilket är en historiskt hög nivå. Nästa år ligger den kvar på samma nivå. Därefter sjunker den, men är fortfarande hög sett i ett historiskt perspektiv. Den snabba sysselsättningsökningen leder till att arbetslösheten fortsätter sjunka enligt AKU, till 6,5 procent nästa år. Den är då lägre än jämviktsarbetslösheten. Efter 2017 dämpas sysselsättningsökningen och arbetslösheten stiger igen. Det beror på att ekonomin går mot ett normalt konjunkturläge och att arbetslösheten därmed närmar sig sin jämviktsnivå. Jämviktsarbetslösheten stiger under prognosperioden då andelen utomeuropeiskt födda ökar som andel av befolkningen. De väntas vara arbetslösa i högre utsträckning än genomsnittet i befolkningen i dagsläget. Enligt Arbetsförmedlingen steg antalet inskrivna arbetslösa i april för första gången sedan 2013. Det berodde främst på de många nyanlända som fått sitt uppehållstillstånd och deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. De räknas då som arbetssökande. Att arbetslösheten fortsätter att sjunka enligt AKU beror på att undersökningen inte fullt ut fångar upp den stora ökningen av nyanlända i statistiken, se faktaruta. Enligt AKU måste också den som ska definieras som arbetslös söka arbete aktivt, enligt internationell standard. Därför är det sannolikt många som deltar i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag som inte räknas som arbetslösa i AKU. Högt resursutnyttjande höjer löneökningstakten Avtalsförhandlingarna är nu klara för en stor del av arbetsmarknaden. De flesta har fått treåriga avtal som ger avtalade löneökningar på 6,5 procent, vilket är i nivå med de avtalsmässiga löneökningarna för det senaste året. Det höga resursutnyttjandet i ekonomin, högre inflation och stigande inflationsförväntningar leder dock till att löneglidningen stiger i år. I kommunsektorn höjs dessutom löneökningstakten av det extra tillskottet i budgeten för 2016 för höjda lärarlöner som betalades ut under hösten. Sammantaget ökar lönerna med 2,7 procent EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017 3
i år, jämfört med 2,4 procent förra året. Kommande år stiger löneökningstakten ytterligare. Inflationen stiger Den underliggande inflationen enligt KPIF, KPI med oförändrad bostadsränta, låg i genomsnitt på 1,8 procent under årets fyra första månader. Energipriserna bidrog med 0,5 procentenheter till prisuppgången, främst till följd av den kraftiga uppgången av oljepriset det senaste året. Kärninflationen är därmed fortfarande låg. Priserna på inhemskt producerade varor väntas öka framöver till följd av stigande resursutnyttjande och högre arbetskraftskostnader. Men energiprisökningen dämpas successivt då drivmedelspriserna i stort sett kommer att ligga kvar på dagens nivå under resten av året och endast stiga svagt kommande år. Importpriserna sjunker totalt sett eftersom kronan stärks. Sammantaget dämpas därmed inflationen enligt KPIF från 1,7 procent i år till 1,6 procent nästa år. Åren därefter stiger inflationstakten men det är först i mitten av 2019 som inflationen enligt KPIF överstiger Riksbankens inflationsmål. Därför väntas Riksbanken inte börja höja reporäntan förrän under våren 2018 och den blir positiv först i början av 2019. KPI ökar i ungefär samma takt som KPIF både i år och nästa år men 2019 2021 ökar KPI betydligt snabbare då räntorna stiger. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget I år ökar skatteintäkterna svagare än förra året. Det beror främst på att skattehöjningarna är mindre i år. Skatteintäkterna ökar långsammare Intäkterna från skatt på arbetsinkomster utvecklas svagare i år än föregående år. Skattehöjningarna är väsentligt mindre och de största skattebaserna, lönesumman och pensionerna, växer långsammare. Momsintäkterna ökar dock starkt även i år. Utvecklingstakten är något lägre än förra året. År 2016 sjönk intäkterna från skatt på kapitalinkomster från en mycket hög nivå 2015, delvis på grund av att två bolag då redovisade tillfälligt höga skatteintäkter. Kapitalskatteintäkterna låg ändå kvar på en hög nivå historiskt sett även förra året. I år beräknas dessa intäkter vara kvar på förra årets nivå då ökade bolagsskatteintäkter kompenserar minskningen av övriga kapitalskatter. Skattekvoten, skatteintäkterna som andel av BNP, är nästintill oförändrad från förra året och uppgår till 44 procent. Nästa år sjunker skattekvoten, främst till följd av att hushållens kapitalskatter då beräknas bli betydligt lägre. Diagram 1. Totala skatteintäkter och skattekvot Miljarder kronor 2 400 2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 42 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 Totala skatteintäkter, mdkr Källa: SKV och ESV Dämpad ökningstakt för direkt skatt på arbete De direkta skatterna på arbete ökar långsammare i år än förra året. Det beror framför allt på att de största skattebaserna, där lönesumman är den viktigaste, ökar långsammare i år jämfört med förra året. Tabell 2. Kommunala uppräkningsfaktorer och kommunal skatt Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Aktuell prognos 5,1 5,4 4,6 3,7 3,6 3,6 3,8 Föregående prognos 5,1 5,4 4,6 3,8 3,8 3,8 3,9 Fastställda 5,0 5,0 5,2 Underliggande utveckling 4,7 5,5 4,6 3,7 3,6 3,6 3,8 Kommunal skatt 636 1 5,7 4,7 3,7 3,6 3,6 3,8 Källa: SKV och ESV 1 Miljarder kronor Procent 49 Skattekvot, procent av BNP 48 47 46 45 44 43 4 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017
Ökningstakten för skatt på arbete i år är fortfarande stark i ett historiskt perspektiv, men sjunker något framöver då de stora skattebaserna ökar långsammare än de senaste åren och inga skatter ändras. Skattereduktionerna ökar återigen Skattereduktionerna består av jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift och HUS-avdrag. Förra året ledde avtrappningen av jobbskatteavdraget och sänkningen av subventionsgraden för ROT-tjänster till att skattereduktionerna minskade. Skattereduktionen för ROT-tjänster minskade från 20 miljarder kronor 2015 till 11 miljarder kronor 2016. Framöver ökar avdragen för ROT-tjänster. RUT-tjänsterna ökar snabbare, men från betydligt lägre nivåer. De fördubblas nästan under perioden till följd av att möjligheterna för RUT-avdrag har utökats. Slopad nedsättning av socialavgifter för unga Intäkterna utvecklas i takt med lönesumman. Det stegvisa slopandet av nedsättningen av socialavgifter för unga, som inleddes i augusti 2015, bidrar även i år till att intäkterna ökar snabbare än lönesumman. Sammantaget innebär den slopade nedsättningen att intäktsnivån höjs med 22 miljarder kronor. Hushållens kapitalskatter sjunker något i år Hushållens kapitalskatter sjunker något i år men är kvar på en historiskt hög nivå. Höga kapitalvinster och utdelningsinkomster i kombination med låga ränteutgifter bidrar till den höga nivån. Även om hushållens kapitalvinster är höga i ett historiskt perspektiv fortsätter de ändå att sjunka i år. Skatteintäkterna sjunker dessutom till följd av utökade möjligheter att göra uppskov vid försäljning av bostäder. Eftersom vi inte gör någon bedömning av hur aktie- och bostadsmarknaden utvecklas sätts kapitalvinsterna till en andel av BNP som är i linje med ett historiskt genomsnitt. År 2018 och 2019 antas kapitalvinsterna därför uppgå till 2,8 procent av BNP. Andelen är något lägre än det historiska ge- nomsnittet på 3,3 procent 1. Det beror dels på införandet av investeringssparkontot, dels på ökade möjligheter att göra uppskov vid bostadsförsäljning. Från den 1 juli 2020 blir kapitalvinsterna något högre som andel av BNP till följd av att möjligheterna till uppskov då minskar. Intäkterna från skatt på företagsvinster ökar igen från och med i år Skatteintäkterna från företagens vinster var i ett historiskt perspektiv höga 2016. Intäkterna var dock lägre än 2015, vilket till stor del beror på att två bolag i en koncern redovisade en tillfälligt hög skatteintäkt på 15 miljarder kronor 2015. I år ökar skatteintäkterna igen. Det beror både på ökade företagsvinster och på regeländringar. Bland annat har ett avdragsförbud införts för ränta på vissa efterställda skulder, och avdragsrätten för representationsmåltider vid inkomstbeskattningen har slopats. Låga räntor medför låg avkastningsskatt i närtid Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Den mycket låga nivån på statslåneräntan förra året får till följd att avkastningsskatten i år minskar till historiskt låga 3 miljarder kronor. Avkastningsskatten förväntas öka igen från och med 2018 på grund av succesivt stigande räntenivåer. I slutet av prognosperioden uppgår avkastningsskatten till 19 miljarder kronor. Låga elpriser ger lägre fastighetsskatt Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks i år till 2,2 procent av taxeringsvärdet. Skatten fortsätter att sänkas fram till 2020, då skattesatsen blir 0,5 procent; detta som en del av energiöverenskommelsen mellan regeringen och alliansen. Vid 2019 års fastighetstaxering av elproduktionsenheter väntas dessutom taxeringsvärdena sjunka eftersom elpriserna är betydligt lägre än vid förra taxeringen. Sammantaget leder detta till att fastighetsskatten för vattenkraftverk minskar med 5 miljarder kronor under prognosperioden, vilket är i nivå 1 Genomsnitt för perioden 2002 2015. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017 5
med ökningen av övriga fastighetsskatter. Sammantaget sjunker skatteintäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift något i närtid och är först 2021 tillbaka på förra årets nivå. Bostadsinvesteringar driver upp momsen Momsintäkterna ökade med 7 procent både 2015 och 2016, vilket var betydligt snabbare än hushållens konsumtion, som är den största skattebasen för momsintäkterna. Att intäkterna steg snabbare än konsumtionen kan delvis förklaras av en snabb ökningstakt för investeringarna, framför allt i bostäder. Under 2017 fortsätter momsintäkterna öka snabbare än hushållens konsumtion, men långsammare än förra året. Ökningstakten uppgår till drygt 5 procent. Även i år är det framför allt bostadsinvesteringarna som förklarar den starka ökningen. Intäkterna från energi- och koldioxidskatt utvecklas i takt med BNP Intäkterna från energi- och koldioxidskatt utvecklas i takt med BNP under prognosperioden, med en genomsnittlig ökning på knappt 3 miljarder kronor per år. Föregående års trend med ökande förbrukning av diesel och sjunkande förbrukning av bensin fortsätter även framöver. Utvecklingen innebär dock högre nettointäkter på grund av att diesel utgör en större andel. Användningen av elektricitet är i princip oförändrad med marginella ökningar mellan åren. Den totala intäktsökningen drivs därför av ökade dieselvolymer kombinerat med en årlig uppräkning av skattesatserna. Första året med full resolutionsavgift I år betalar bankerna för första gången full resolutionsavgift, knappt 7 miljarder kronor. Resolutionsavgiften ersatte stabilitetsavgiften förra året och är ungefär dubbelt så stor. Förra året var dock resolutionsavgiften halverad, då stabilitetsavgiften samtidigt betalades in för sista gången 2. Låga utdelningar från statliga bolag och Riksbanken Förra året uppgick statens aktieutdelningar till drygt 13 miljarder kronor. I år minskar utdelningarna till drygt 8 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren förklaras av extrautdelningar under 2016 och lägre utdelning från Telia company 2017. Därtill sjunker Riksbankens utdelning med knappt 1 miljard kronor nästa år och upphör helt från och med 2020. Utgifter på statens budget Utgifterna ökar måttligt under prognosperioden. Satsningar på bland annat utbildning, kommunikationer samt försvaret bidrar till ökningen. I år ligger utgifterna för flyktingmottagandet på samma höga nivå som förra året, men åren därefter sjunker dessa utgifter. De totala utgifterna ökar med 47 miljarder kronor i år. De ligger därefter kvar kring denna nivå under resten av prognosperioden. Som andel av BNP ligger utgifterna på 21 procent 2016 2018 och minskar därefter till 18,3 procent 2021. Ökningen av utgifterna i år påverkas dock av att utgifter på 15 miljarder kronor tidigarelades från 2016 till 2015 (se faktaruta i aprilprognosen). Justerat för tidigareläggningen ökar utgifterna istället med 32 miljarder kronor i år. De takbegränsade utgiftsområdena 3 ökar i år och nästa år med 34 miljarder kronor respektive 14 miljarder kronor. Justerat för tidigareläggningen 2015 blir ökningen i år 13 miljarder kronor. De flesta utgiftsområden ökar under prognosperioden, då de påverkas av pris- och löneutvecklingen samt befolkningsökningen. Utgifterna inom några områden ökar dock av andra skäl. 2 Resolutionsavgiften redovisas inte slutligen på budgetens inkomstsida, utan förs till resolutionsreservens konto i Riksgälden. Den påverkar därmed Riksgäldens nettoutlåning på budgetens utgiftssida. För mer information se avsnittet Alternativa beräkningar. 3 Samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntorna. 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017
Diagram 2. Utgifter på statens budget Miljarder kronor 1 000 900 800 700 600 500 0 2000 2003 2006 2009 2012 2015 2018 2021 Takbegränsade Uo:n Räntor, nettoutl, kassakorr Totala utgifter % av BNP Takbegr Uo:n % av BNP Källa: ESV Procent av BNP Migrations- och integrationsutgifterna är fortsatt höga i år Utgifterna för Migration samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering beräknas ligga kvar på samma höga nivå i år som förra året men därefter sjunker de. De höga utgifterna beror främst på det stora antalet asylsökande som kom under 2015. I år räknar vi med att 35 000 personer ansöker om asyl i Sverige, vilket är 6 000 fler än föregående år. Av dessa är 2 200 ensamkommande barn, vilket är i nivå med föregående år. De ensamkommande barnen står för en stor del av utgifterna i mottagningssystemet eftersom kostnaderna för dem är högre än för övriga asylsökande. I år är utgifterna extra höga till följd av att ersättningssystemet för ensamkommande barn har ändrats. Förutom en sänkt schablonersättning innebär det nya ersättningssystemet att kommunernas utgifter kommer att ersättas samma år de uppstår i stället för i efterhand. Det gör att utgifterna stiger i år då ersättningar avser både 2016 och 2017. Nästa år medför det nya ersättningssystemet att de statliga utgifterna för ensamkommande barn sjunker kraftigt. Utgifterna för kommunmottagandet inom utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering beräknas stiga kraftigt 2017 och 2018 i takt med att fler personer kommunplaceras. 50 40 30 20 10 Trendbrott för sjukpenningen Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskar 2017 2019, för att därefter öka. Under inledningen av 2017 har ett trendbrott skett och antalet sjukpenningdagar minskar nu. Inflödet ligger på ungefär samma nivå som förra året men minskningen beror på att en större andel sjukfall avslutas under det första sjukskrivningsåret. Prognosen är att minskningen fortsätter till och med år 2019. En förklaring till att sjukskrivningsperioderna blir kortare är Försäkringskassans arbete med att förbättra utredningar och bedömningar av arbetsförmåga enligt rehabiliteringskedjan 4. Från och med 2020 beräknas sjukpenningdagarna följa utvecklingen av antalet sysselsatta och utgifterna ökar därmed. Antalet personer med aktivitets- eller sjukersättning fortsätter att minska, om än i avtagande takt. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning stiger dock under senare delen av prognosperioden på grund av en högre medelersättning per utbetald dag. Lägre utgifter inom arbetsmarknadsområdet Utgifterna för utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv minskar i år med 1,5 miljarder kronor. De ligger sedan kvar på samma nivå under resten av prognosperioden. Att utgifterna sjunker i år beror till stor del på att utgifterna för a-kassan sjunker i början av prognosperioden till följd av färre arbetslösa. Utgifterna för aktivitetsstöd minskar under hela prognosperioden då antalet personer i garantiprogrammen går ner. Dessutom minskar utgifterna för nystartsjobben i år och nästa år då antalet personer med detta stöd väntas bli färre till följd av regeländringar. Från och med nästa år motverkas minskningen av utgifterna för aktivitetsstöd och nystartsjobb, då utgifterna för anställningsstöd och lönebidrag ökar när fler personer nyttjar de två senare stödformerna. Utgifterna för a-kassan stiger också från 2019 då arbetslösheten ökar igen. 4 https://www.forsakringskassan.se/sjukvard/sjukskrivning_och_sjuk penning/rehabiliteringskedjan EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017 7
Vissa övriga takbegränsade utgiftsområden Försvarsutgifterna ökar med 8 miljarder kronor under prognosperioden. Ökningen är främst en följd av det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för åren 2016 2020. Det internationella biståndet räknas i normala fall upp med BNI, med avräkningar för bland annat flyktingkostnader. Sedan 2013 har dessa avräkningar ökat och de var som högst 2015. Avräkningarna minskar successivt under hela prognosperioden, med undantag för 2017 då de tillfälligt ökar på grund av den tekniska redovisningseffekten som uppstår när det nya ersättningssystemet för ensamkommande barn börjar gälla. Utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökar och kommer att vara som högst nästa år. Det är framför allt utgifterna för assistansersättningen som ökar i år, vilket beror på tillfälligt lågt utfall 2016 då ersättningen började betalas ut i efterskott. Även utgifterna för läkemedelsförmånerna ökar i år vilket beror på att ett nytt avtal tecknats för 2017 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Prognosen för läkemedelsförmåner 2018 till 2021 baseras på årets överenskomna nivå, även om avtalet innefattar en viljeinriktning om att följa Socialstyrelsens prognos för kommande år. 5 För åren efter 2018 minskar områdets totala utgifter på grund av att utgifterna för flera bidragsanslag minskar, då olika satsningar upphör. Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring ökar, vilket beror på att antalet barn ökar och på att medelersättningen stiger. Satsningar i budgetpropositionen ökar utgifterna för Utbildning och universitetsforskning under prognosperioden. Satsningarna omfattar bland annat fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning och yrkesutbildning, höjda lärarlöner samt fler anställda i lågstadiet. Utgifterna inom kommunikationsområdet stiger, framför allt i år, främst till följd av ökade investeringar i såväl vägar som järnvägar. Dessutom ökar lånefinansierade väginvesteringar, i huvudsak för projektet Förbifart Stockholm som senare ska återbetalas med framtida intäkter från trängselskatter. EU-avgiften blev tillfälligt hög 2015 och tillfälligt låg 2016 på grund av tidigareläggningen av utgifter från 2016 till 2015. Retroaktiva rabatter på EU-avgiften för åren 2014 2016 gör att utgifterna blir låga även i år. Åren därefter hamnar utgifterna på en mer normal nivå. Utgifterna vid sidan om utgiftstaket Ränteutgifterna varierar kraftigt mellan åren på grund av kurseffekter och periodiseringar. Till följd av stigande marknadsräntor från i år finns en underliggande ökning av utgifterna. Men allt större budgetöverskott sänker statsskulden, vilket leder till lägre ränteutgifter i slutet av perioden. Riksgäldens nettoutlåning utgörs av alla förändringar av lån och kontobehållningar i Statens internbank. Nettoutlåningen uppgår till 11 miljarder kronor respektive 12 miljarder kronor i år och nästa år, vilket främst beror på att lånen till Riksbankens valutareserv refinansieras till en lägre kronkurs. 6 De följande åren blir nettoutlåningen negativ, med mellan 4 och 6 miljarder kronor årligen, vilket stärker budgetsaldot. Detta beror främst på inkomster från bankernas resolutionsavgifter. Från och med 2019 bedöms resolutionsavgifterna öka med 2 miljarder kronor på grund av att Nordea i år har tagit in sina nordiska dotterbanker i moderbolaget och bedriver den nordiska verksamheten som filialer i stället. Det innebär en ökning av Nordeas avgiftsunderlag och därmed en högre avgift. Vi har inte beaktat regeringens förslag från den 8 juni 2017 om en ny utformning av resolutionsavgiften. 7 Finansiellt sparande och budgetsaldo I likhet med 2015 och 2016 blir det överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande i år. Överskottet beräknas för andra året i rad bli nästan 1 procent av BNP, för att sedan försvagas något 2018. I huvudsak ligger det positiva finansiella sparandet i statlig sektor, både i år och nästa år. Ålderspensionssystemets och kommunsektorns 5 Se vidare avsnittet Alternativa beräkningar. 6 Regeringen har remitterat ett utkast till lagrådsremiss om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning. Förslaget som innebär att Riksbankens lån i Riksgälden ska betalas tillbaka 2018 har ESV ännu inte beaktat. 7 Se vidare avsnittet Alternativa beräkningar. 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017
finansiella sparande hamnar i år nära noll. Från och med 2018 överstiger dock utgifterna inkomsterna inom båda dessa sektorer, men det är endast kommunsektorn som visar något större underskott i det finansiella sparandet framöver. Högkonjunkturen gör att överskottet i den offentliga sektorns sparande håller i sig Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn uppgår i år till 0,9 procent av BNP, precis som förra året. Nominellt syns en liten förstärkning, från 41 miljarder kronor 2016 till 43 miljarder kronor i år. Inom såväl ålderspensionssystemet som kommunsektorn råder i princip balans mellan inkomster och utgifter i år. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande ligger därmed i huvudsak inom statlig sektor. Kommunsektorns finansiella sparande förstärks i år, när inkomsterna stiger i ovanligt snabb takt, bland annat med anledning av förhöjda statsbidrag. Att den kommunala verksamhetsvolymen, och kostnaderna, inte växer lika snabbt är en huvudförklaring till förstärkningen av sparandet. I kontrast till kommunsektorn försvagas istället det finansiella sparandet något mellan 2016 och 2017 för såväl staten som ålderspensionssystemet. Tabell 3. Finansiellt sparande i den offentliga sektorn Miljarder kronor om inget annat anges Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Finansiellt sparande offentlig sektor 41 43 36 67 100 146 Procent av BNP 0,9 0,9 0,8 1,4 2,0 2,8 Statlig sektor 51 41 50 90 127 172 Kommunal sektor -14 2-12 -20-24 -25 Ålderspensionssystemet 3 0-2 -3-2 -1 Källa: SCB och ESV Även 2018 blir sparandet i offentlig sektor positivt, men överskottet blir då något lägre, 0,8 procent av BNP. Såväl inkomster som utgifter sjunker något som andel av BNP från 2017 till 2018, men nedgången är större för inkomsterna. Sett utifrån den offentliga sektorns delsektorer försvagas sparandet i kommunsektorn 2018, medan det omvända gäller för statlig sektor, där överskottet istället stiger. För 2019 2021 stärks sparandet i offentlig sektor. Framförallt drivs denna förstärkning av att statens utgifter beräknas öka långsammare än inkomsterna. Detta beror på att våra prognoser inte baseras på någon antagen finanspolitik utan endast på redan fattade beslut. Den relativt långsammare ökningen av utgifterna beror framförallt på reglerna för uppräkningen av de statliga anslagen. Detta medför att utgifterna i relation till BNP sjunker. I kontrast följer dock de beräknade inkomsterna samhällsekonomin. Sammantaget medför detta att utgifterna sjunker som andel av BNP samt att sparandet i staten stiger ju längre kalkylen sträcker sig. Marginell försvagning i år av finansiellt sparande i staten I år blir det ett överskott på 41 miljarder kronor i det finansiella sparandet i staten. Det innebär en mindre nedgång, från 51 miljarder kronor 2016, men är det tredje året i följd med positivt finansiellt sparande. Som andel av BNP förändras varken statliga inkomster eller utgifter särskilt mycket 2016 2018. Det statliga finansiella sparandet är därmed rätt stabilt, som andel av BNP, och överskotten ligger nära 1 procent dessa år. Skillnader mellan statens finansiella sparande och budgetsaldo Det är ibland stora skillnader mellan saldot som det redovisas enligt överskottsmålet, det finansiella sparandet, och saldot på statens budget, vilket motsvarar statens lånebehov. Skillnaderna beror på olika avgränsningar i saldobegreppen, men även på olika sätt att periodisera poster, se tabell 4. Budgetsaldot stärks till skillnad från sparandet av inkomster vid aktieförsäljning och extrautdelningar från statliga bolag. Budgetsaldot försvagas när staten lånar ut medel, till exempel till Riksbanken och stärks vid återbetal- EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017 9
ning av lån. I det finansiella sparandet hänförs skatter och räntor till det år de avser, medan de på den statliga budgeten redovisas det år de betalas. Tabell 4. Bro mellan statens budgetsaldo och statens finansiella sparande Miljarder kronor Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Budgetens saldo 85 20 20 90 109 173 Avgränsningar 19 18 12-5 -2 3 Periodiseringar -51 3 19 6 20-3 Övrigt -2-1 -1-1 -1-1 Finansiellt sparande 51 41 50 90 127 172 Källa: ESV Budgetsaldot försvagas mer än sparandet i år I år blir saldot på statens budget 20 miljarder kronor. Det är en kraftig försämring jämfört med förra årets saldo på 85 miljarder kronor. Saldot försvagas därmed betydligt mer än statens finansiella sparande. Tabell 5. Statens budget i sammandrag Miljarder kronor Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Totala inkomster 1 003 985 991 1 046 1 089 1 138 Skatteintäkter 1 002 1 039 1 060 1 099 1 145 1 192 Periodiseringar 42-7 -21-4 -5-2 Skatteinkomster 1 044 1 032 1 039 1 095 1 140 1 190 Övriga inkomster -41-47 -48-49 -51-52 varav förs. egendom 0 0 0 0 0 0 Totala utgifter 917 964 971 956 980 965 Utg.omr. exkl. räntor 899 934 948 944 952 959 Statsskuldsräntor 2 13 11 18 32 10 Kassamässig korrig. 2 6 0 0 0 0 RGKs nettoutlåning 15 11 12-6 -4-4 Budgetsaldo 85 20 20 90 109 173 Källa: ESV Saldots försvagning i år och skillnaden mot sparandet förklaras främst av att saldot 2016 stärktes av stora tillfälliga inbetalningar till skattekontot. De avsåg främst kapitalplaceringar många företag och även privatpersoner satte in mer pengar än nödvändigt på skattekontot eftersom räntan var förhållandevis förmånlig. Eftersom räntan på skattekontona är sänkt till noll och marknadsräntorna väntas stiga bedömer vi att kapitalplaceringarna kommer att tas ut 2017 2019. Justerat för tillfälliga effekter (se tabell 6) är årets budgetsaldo något starkare än förra årets. Tabell 6. Tillfälliga effekter på budgetsaldot Miljarder kronor Utfall Prognos Tillfälliga skatteinbet. från två bolag 2016 (avseende 2015) 15 2015 2016 2017 2018 2019 Kapitalplaceringar på skattekontot 15 35-10 -30-10 Tidigarelagda utgifter från 2016 till 2015-15 15 Total effekt på budgetsaldot 0 65-10 -30-10 Källa: ESV Även nästa år beräknas saldot bli 20 miljarder kronor. Det försvagas kraftigt av uttag av kapitalplaceringar från skattekontona. År 2019 ökar budgetöverskottet till 90 miljarder kronor. Om hänsyn tas till de tillfälliga effekterna stärks saldot i linje med det finansiella sparandets förstärkning detta år. De följande åren fortsätter såväl saldot som sparandet att förbättras kraftigt. Positivt sparande i kommunsektorn och rekordhögt resultat 2017 I år blir det tillfälligt ett litet överskott i kommunsektorns finansiella sparande, 2 miljarder kronor. Men det samlande resultatet för kommuner och landsting, det vill säga det saldo som det kommunala balanskravet avser, blir så högt som 33 miljarder kronor 8. Inkomsterna stiger snabbt i år. Främst är det den goda konjunkturen som leder till en stark ökning av skatteintäkterna. Men även höjda statsbidrag om 15 miljarder bidrar till att inkomsterna ökar 8 Differensen mellan dessa två saldon beror på skillnader i avgränsningar och periodiseringar. En stor skillnad är att investeringar inkluderas som en utgift i det finansiella sparandet medan de enbart påverkar resultatet indirekt genom avskrivningar. 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017
snabbt. De ökade statsbidragen inkluderar 10 miljarder kronor i permanent förstärkning till kommunsektorn, de så kallade välfärdsmiljarderna. Dessutom blir många asylsökande kommunplacerade i år, vilket höjer statsbidragen (men också utgifterna). Till följd av ett nytt regelsystem får kommunerna i år också ersättningar för ensamkommande flyktingbarn avseende både 2016 och 2017, vilket tillfälligt blåser upp statsbidragen i år. Utgifterna ökar också relativt snabbt sett i ett historiskt perspektiv. Att kommunerna inte klarar att öka verksamheten (och utgifterna) lika mycket som inkomsterna ökar 2017 beror bland annat på att det råder stor brist på arbetskraft inom både kommuner och landsting. Även investeringarna ökar betydligt mindre i år än förra året, bland annat eftersom stora delar av byggnationen av sjukhuset Nya Karolinska Solna nu är klar. Det finansiella sparandet försvagas 2018. Konsumtionen ökar svagare än i år men inkomsterna stiger än långsammare. En förklaring är att de totala statsbidragen minskar, bland annat till följd av att ersättningarna för de ensamkommande barnen sjunker när den dubbla utbetalningen 2017 försvinner. Åren därefter försämras sparandet successivt. Konsumtionen 2019 2021 antas dock öka i den utsträckning som inkomsterna medger, förutsatt att balanskravet nås. Denna beräknade konsumtionsuppgång är dock svagare än vad som ges av de demografiska behoven. Inkomster och utgifter ungefär lika stora i ålderspensionssystemet i år och framöver Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet blir i år noll, vilket är en nedgång från ett överskott på 3 miljarder kronor 2016. En mindre försvagning av det finansiella sparandet följer även nästkommande två år, då utgifterna stiger något snabbare än inkomsterna. Utgifternas ökningstakt drivs i år upp något av pensionssystemets automatiska balansering, vilket innebär en förhöjd uppräkning av pensionerna 2015 2018. Det beräknade negativa finansiella sparandet åren 2017 2021 vittnar dock inte om någon obalans. Försvagningen och det negativa finansiella sparandet, vilket är en stor kontrast mot stora överskott för tio år sedan, bottnar i en underliggande minskning av avgiftsnettot, det vill säga skillnaden mellan avgiftsinkomster och pensionsutgifter. Detta är i stort sett en förutsedd demografisk konsekvens. Den finansiella hållbarheten i pensionssystemet säkerställs dessutom av den automatiska balanseringen. Den offentliga skulden Maastrichtskulden faller i år till 39 procent av BNP och den fortsätter att sjunka under prognosperioden till följd av att statens skuld minskar. Nedgången av statens skuldkvot beror i år och nästa år främst på BNP-tillväxten. Åren därefter förklaras nedgången framför allt av ett stigande budgetöverskott. Maastrichtskulden faller Den offentliga sektorns bruttoskuld (Maastrichtskulden) faller i år för tredje året i rad, till 39 procent av BNP. Den fortsätter att sjunka framöver med 2 4 procentenheter per år till 26 procent 2021. Det beror på att statens del av skulden, som utgör drygt tre fjärdedelar, sjunker. Kommunsektorns skuld ökar nominellt under perioden men är i stort sett oförändrad som andel av BNP. Andelen uppgår till knappt 10 procent. Statsskulden minskar kraftigt Statsskulden minskar i år med drygt 40 miljarder kronor till knappt 1 250 miljarder kronor, motsvarande 27 procent av BNP. Det beror både på överskott i budgeten och på orealiserade valutavinster till följd av att kronan väntas stärkas under loppet av året. Skulden fortsätter att sjunka i samma takt och av samma orsaker nästa år. Därefter sjunker den allt snabbare, till 16 procent av BNP 2021, som följd av kraftigt stigande överskott i slutet av prognosperioden. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017 11
Diagram 3. Statsskuld och Maastrichtskuld Miljarder kronor 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 Procent av BNP 0 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Statsskuld, miljarder kronor Statsskuld, procent av BNP Maastrichtskuld, procent av BNP Källa: SCB och ESV Engångseffekter påverkar skuldutvecklingen Statens budget, liksom statsskulden, påverkas enskilda år i varierande grad av engångseffekter, det vill säga engångsvisa eller tillfälliga händelser. Förra året uppgick engångseffekterna till 60 miljarder kronor (1,3 procent av BNP), vilket förklarar nästan hälften av skuldkvotens minskning 2016. De enskilt största posterna var kapitalplaceringar 9 på skattekontona, tillfälligt stora skatteinbetalningar från två bolag 10 och tidigarelagda utgifter från 2016 till 2015. I år och de följande två åren väntas i stället stora negativa engångseffekter, framför allt som följd av att kapitalplaceringarna väntas tas ut från skattekontona. Engångseffekterna för 2017 2019 beräknas höja skulden med 67 miljarder kronor (1,4 procent av BNP), varav 50 miljarder kronor avser reverserade kapitalplaceringar. Kapitalplaceringarnas effekt på skulden klingar således av helt i slutet av 2019. De budgetpolitiska målen Trots den gynnsamma konjunkturen ligger det offentliga sparandet i år och 2018 fortfarande under nivån för överskottsmålet. ESV:s sammanfattande bedömning är att överskottsmålet ej nås. Däremot klaras med god marginal utgiftstaket, såväl i år som 2018. För kommuner och landsting 80 70 60 50 40 30 20 10 är förutsättningarna ovanligt goda, i år och 2018, att klara balanskravet. Överskottsmålet nås inte Överskottsmålet innebär att det finansiella sparandet ska uppgå till 1 procent av BNP, sett över en konjunkturcykel. Målnivån behöver alltså inte uppnås varje enskilt år. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn hamnar under målsatta 1 procent under perioden 2016 2018. ESV:s beräkning av det konjunkturjusterade sparandet visar dock på ett svagare underliggande sparande: ett överskott om i genomsnitt 0,2 procent av BNP (perioden 2016 2018). Annorlunda uttryckt gynnas alltså det faktiska sparandet dessa år av den starka konjunkturen. Givet att dessa överskottsår ska räcka till att täcka de underskott som normalt uppstår i lågkonjunktur hade förmodligen ett högre sparande krävts dessa år, då högkonjunktur råder, för att överskottsmålet ska nås. Utöver det faktiska och konjunkturjusterade finansiella sparandet finns en rad kompletterande indikatorer som används för att utvärdera överskottsmålet. Nedan visas dels ett bakåtblickande 10-årigt genomsnitt för det offentliga finansiella sparandet, dels en sjuårsindikator 11. Att sjuårsindikatorn 2018 hamnar över 1 procent är inget starkt stöd för måluppfyllelse. Denna indikator påverkas av de stora kalkylerade överskotten 2019 2021. Tabell 7. Offentligt sparande och indikatorer för uppföljning av överskottsmålet Procent av BNP resp. procent av trend-bnp 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Finansiellt sparande 0,9 0,9 0,8 1,4 2,0 2,8 Bakåtblickande tioårssnitt 0,2-0,1-0,2 0,0 0,2 0,5 Sjuårsindikatorn 0,0 0,6 1,2 Konjunkturjusterat sparande 1 0,3 0,1 0,4 1,1 1,9 2,8 Källa: ESV 1 Trend-BNP är inte samma mått som vår bedömning av potentiell BNP, trend-bnp är skattat med ett HP-filter. 9 Många företag och även privatpersoner satte in mer pengar än nödvändigt på sina skattekonton eftersom räntan var förhållandevis förmånlig. 10 Skatten betalades in 2016 men avsåg 2015. 11 Denna indikator är genomsnittet av de tre senaste utfallsåren, innevarande år samt de närmast följande tre prognosåren. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017
Kalkylen för 2019 2021 bygger på antaganden om att inga politiska beslut tillkommer. Detta antagande, automatisk diskretionär finanspolitik ADF 12 innebär en förstärkning av sparandet med i storleksordningen 0,5 procent av BNP per år. Dessutom förutsätter kalkylen att samhällsekonomin samtliga år präglas av normalt resursutnyttjande. Att de beräknade överskotten för 2019 2021, för såväl det faktiska som det konjunkturjusterade finansiella sparandet, överstiger 1 procent, ska således inte tas till intäkt för att överskottsmålet kommer att nås. Diagram 4 illustrerar det kalkylerade finansiella sparandet för offentlig sektor med och utan effekten av den automatiska diskretionära finanspolitiken (ADF). Det offentliga sparandet, efter att ADF-effekten exkluderas, hamnar för samtliga år under nuvarande överskottsmål. Det hamnar även under det nya förslagna målet om 0,33 procent av BNP 2018 och 2019. Diagram 4. Finansiellt sparande i offentlig sektor Miljarder kronor 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Källa: ESV 2016 2018 2020 Finansiellt sparande Nuvarande överskottsmål (1 procent) Föreslaget nytt överskottsmål (0,33 procent) Justerat finansiellt sparande (exkl. ADF) Miljarder kronor 3,0 Sammanfattningsvis kan ESV inte se att överskottsmålet nås. Sett över den senaste 10-årsperioden (2007 2016) vilket innefattar den senaste 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 konjunkturtoppen har det finansiella sparandet i genomsnitt inneburit ett överskott om 0,2 procent av BNP. Utgiftstaket klaras samtliga år Utgiftstaket klaras samtliga år med god marginal. Tabell 8. Utgiftstaket Miljarder kronor, om inget annat anges Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 Utgiftstaket 1 1215 1274 1332 1392 1466 Marginal till utgiftstaket 31 41 75 130 185 Säkerhetsmarginal 13 20 28 37 i procent av utgiftstak 1,0 1,5 2,0 2,5 Kvarvarande marginal 28 55 102 149 Källa: ESV 1 För 2020 finns inget fastställt utgiftstak, endast regeringens bedömning i vårpropositionen 2017. Rekordresultat 2017 gör att flertalet kommuner och landsting når balanskravet. I år blir det samlade resultatet för kommuner och landsting rekordhögt, framförallt tack vare snabbt stigande inkomster. Även 2018 blir resultatet högt. 13 Resultatet i kommunsektorn åren 2019 2020 försvagas markant. ESV antar dock att kommunsektorn som helhet uppfyller balanskravet dessa år, vilket är liktydigt med att utgifterna måste rymmas inom de beräknade inkomsterna. Eftersom inkomsterna ökar förhållandevis svagt under senare delen av prognosperioden innebär detta att den kommunala konsumtionen dessa år antas öka långsamt, långsammare än de demografiska behoven antyder. Tabell 9. Kommunsektorns balanskrav Miljarder kronor Utfall Prognos 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Resultat 25 33 20 12 5 2 Källa: ESV 12 ESV rapport 2013:58. 13 Det finansiella sparandet är positivt 2017 men vänder istället till underskott 2018. Se även not 8 (avsnittet Finansiellt sparande och budgetsaldo). EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017 13
Revideringar sedan aprilprognosen 14 Jämfört med ESV:s aprilprognos är tillväxten i ekonomin starkare på kort sikt. Detta i kombination med bland annat högre kapitalvinster bidrar till att skatteintäkterna har höjts kraftigt på kort sikt. Det innebär i sin tur att det finansiella sparandet i staten och offentlig sektor har förstärkts. Starkare tillväxt på kort sikt Jämfört med prognosen i april är BNP-tillväxten starkare både i år och nästa år. I år är det investeringarna, framför allt bostadsinvesteringarna, som har höjts. Övriga komponenter i försörjningsbalansen har reviderats ner, främst till följd av ett svagare utfall än väntat första kvartalet 2017. Nästa år har dock alla komponenter utom investeringarna och hushållens konsumtion höjts. Sysselsättningen ökade mycket starkt första kvartalet och prognosen har höjts med 0,7 procentenheter för i år, motsvarande 30 000 sysselsatta. Antalet arbetade timmar har inte höjts lika mycket. Den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån har reviderats upp sedan aprilprognosen. Den starkare tillväxten på kort sikt leder ändå till ett högre resursutnyttjande. Eftersom vi räknar med att ekonomin når balans i slutet av perioden har BNP-tillväxten sänkts för 2020 och 2021. Lägre avtalade löneökningar än väntat för 2017 2019 har lett till att prognosen för löneökningarna har sänkts. Därmed har också lönesumman sänkts för 2018 2021. Även inflationen har sänkts lite nästa år. Framför allt är det energipriserna som väntas öka något långsammare. Även räntorna har reviderats ner sedan föregående prognos. Kronan har försvagats mot euron och är nu svagare än tidigare beräknat även på längre sikt. Skatteintäkterna har höjts De totala skatteintäkterna har reviderats upp med drygt 7 miljarder kronor 2016 och 15 miljarder kronor i år. Intäkterna har även höjts för 2018 2019 medan de har sänkts för 2020 2021. Lönesumman är något höjd i år vilket höjer prognosen för skatt på arbete. För kommande år är istället lönesumman sänkt vilket medför sänkt skatt på arbete. Skatt på kapital har höjts med 7 miljarder kronor för 2016 och 13 miljarder kronor 2017. Revideringen beror nästan uteslutande på högre kapitalvinster. Kapitalvinsterna har reviderats upp för 2016 till följd av att hushållen har gjort större kompletteringsbetalningar till skattekontot än väntat. Även för 2017 har kapitalvinsterna reviderats upp, till följd av nya bedömningar. Ränteavdragen har reviderats ner för hela prognosperioden till följd av lägre räntenivåer samt att kontrolluppgifterna för 2016 indikerar lägre avdrag. Lägre ränteavdrag bidrar till högre skatteintäkter. Intäkterna från mervärdesskatt har reviderats upp, framför allt i närtid. Revideringarna är en följd av högre bostadsinvesteringar. Skatten på företagsvinster har reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor för 2018 och 2019. Detta beror på högre driftsöverskott i företagssektorn än tidigare beräknat. Avkastningsskatten har reviderats ner med drygt 1 miljard kronor för 2018 och med knappt 2 miljarder kronor per år för återstoden av prognosperioden. Detta beror på lägre statslåneränta. Utgifterna har reviderats upp på kort sikt Utgifterna på statens budget har reviderats upp med drygt 1 miljard kronor i år och drygt 4 miljarder kronor 2018. För åren därefter har utgifterna däremot reviderats ner. Innevarande år har störst upprevideringar gjorts för Hälsovård, sjukvård och social omsorg, med 2 miljarder kronor. För åren därefter har utgifterna reviderats upp med knappt 2 miljarder kronor per år. Utgifterna har främst höjts på grund av en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting avseende läkemedelsförmånerna år 2017 som även har höjt nivån kommande år. Även vårändringsbudgeten har medfört att vissa utgifter har höjts. Även Riksgäldskontorets nettoutlåning har reviderats upp, främst till följd av lägre inkomster från 14 Fokus är på revideringar för åren 2017 och 2018. 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 JUNI 2017