Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2019 ESV 2019:1

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019 ESV 2019:1

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och baseras därför på den senaste budgeten. Prognosen grundar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Januariprognosen baseras på månadsutfall för statens budget till och med november 2018 men preliminärt årsutfall för budgetsaldo, statsskuldsräntor och Riksgäldens nettoutlåning. Beräkningarna slutfördes den 15 januari Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: Dnr: Tabeller Numera publicerar vi de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i januariprognosen: prognostabeller januari 2019

3 ESV:s Januariprognos Sammanfattning Högkonjunkturen i svensk ekonomi har passerat toppen. Skatteintäkterna ökar därmed i lägre takt framöver. I år beror dock den lägre ökningstakten främst på skattesänkningar. Utgifterna på statens budget ökade markant 2018, men endast måttligt i år. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn är lägre än föregående år. Det strukturella sparandet är dock i linje med det nya överskottsmålet och Maastrichtskulden ligger inom skuldankarets gränsvärden. Utgiftstaket klaras med god marginal. Kommunsektorn klarar balanskravet, men resultatet försämras. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn beräknas uppgå till 0,3 procent av BNP i år och till 0,8 procent av BNP nästa år. I år är budgetens effekt på sparandet mindre än förra året och utgörs huvudsakligen av skattesänkningar. Förra året försvagades sparandet till stor del av betydande satsningar på budgetens utgiftssida. Från och med 2019 sänks överskottsmålet till en tredjedels procent av BNP. Innevarande år och nästa år följs målet upp utifrån det strukturella sparandet. Det strukturella sparandet, dvs. det faktiska sparandet rensat för effekten av konjunkturen och engångseffekter, beräknas i år till 0,2 procent av BNP och 2020 till 0,7 procent av BNP. Enligt ESV:s bedömning (se fördjupningsavsnitt s. 26) är det strukturella sparandet i linje med överskottsmålet. Överskottet i den offentliga sektorn bidrar till att statsskulden och Maastrichtskulden fortsätter att sjunka. Vid införandet av det nya överskottsmålet utökades det finanspolitiska ramverket med ett skuldankare. Innebörden av skuldankaret är att Maastrichtskulden ska uppgå till 35 procent av BNP med en avvikelse med som mest 5 procentenheter. Enligt prognosen ligger skulden inom skuldankarets gränsvärden. 1 Statens budgetsaldo försvagas kraftigt i år och nästa år. Saldoförsvagningen förklaras främst av att företag och även privatpersoner med kapitalplaceringar på skattekontot då väntas ta ut det placerade kapitalet. Konjunkturen är på väg att gå in i en lugnare fas. I år bromsar tillväxten in till följd av att investeringarna ökar långsammare. Nästa år ökar BNP i ungefär samma takt som i år. Sysselsättningen ökar långsammare i år då den svagare tillväxten i ekonomin dämpar efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningsgraden fortsätter dock att stiga. Nästa år sjunker den, men ligger kvar på en historiskt hög nivå. Även om konjunkturen dämpas så bedöms resursutnyttjandet fortfarande vara högre än normalt. Det höga resursutnyttjandet leder med viss eftersläpning till att löneökningstakten stiger. Efter några år med historiskt sett hög ökningstakt för skatteintäkterna började utvecklingen mattas av förra året. Tillväxten för flera skattebaser bromsade in och ett antal skatter sänktes. I år förstärks inbromsningen. Det beror framför allt på betydande sänkningar av skatt på arbete i den beslutade budgeten men även på att flera skattebaser ökar långsammare. Skatt på kapital fortsätter att minska till följd av lägre kapitalvinster för hushållen. Ökningen av mervärdesskatten dämpades förra året då bostadsinvesteringarna bromsade in. I år mattas ökningstakten av ytterligare. Utgifterna ökar endast måttligt i år, efter att ha ökat markant förra året till följd av stora satsningar i budgeten för Den beslutade budgeten för 2019 innehåller lägre satsningar än Däremot har det skett stora omfördelningar mellan utgiftsområden, med nya satsningar på till exempel försvaret, rättsväsendet samt hälso- och sjukvården medan neddragningar gjorts på arbetsmarknadsområdet och inom miljö- och naturvård. Utgifterna för migration och integration fortsätter att sjunka. Det beror på att det blir färre personer i mottagningssystemet och färre kommunmottagna. 1 Uppföljningen av skuldankaret ska avse föregående, innevarande och nästkommande år. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI

4 Statens budget för 2019 Prognosen baseras på den budget som riksdagen beslutat för Den baseras i sin tur på budgetpropositionen för 2019 (övergångsbudgeten), med justeringar på flera punkter enligt en budgetreservation från Moderaterna och Kristdemokraterna (Finansutskottets betänkande 2018/19: FiU1). ESV:s prognos är osäkrare än vanligt särskilt vad gäller åren efter 2019 eftersom informationen i såväl övergångsbudgeten som i M/KD-reservationen inte är så detaljerad som i en vanlig budgetproposition. Övergångsbudgeten innehåller inte några nya politiska initiativ förutom en skattesänkning 2019 för personer över 65 år. Budgeten har utformats med utgångspunkt i budgeten för 2018 med vissa justeringar. Tidigare aviserade förslag på utgiftsökningar har uteblivit vilket skulle medföra en mycket svag utgiftsutveckling och svag utveckling av offentlig konsumtion Även de skatteändringar som tidigare aviserats för 2020 har uteblivit. Justeringarna enligt M/KD-reservationen försvagar budgetsaldot för 2019 med 17 miljarder kronor jämfört med övergångsbudgeten. Det beror på skattesänkningar på 14 miljarder kronor och utgiftshöjningar (netto) på 4 miljarder kronor. Sammantaget omfattas nio utgiftsområden av höjningar (15 miljarder kronor) och elva av sänkningar (11 miljarder kronor), medan sju utgiftsområden är oförändrade. Cirka 100 av budgetens nästan 500 utgiftsanslag har justerats i förhållande till övergångsbudgeten. För 2020 och 2021 innehåller M/KD-reservationen justeringar på inkomstsidan (skattesänkningar) i paritet med På utgiftssidan är utgiftshöjningarna däremot betydligt större än för Detta försvagar sammantaget budgetens saldo med 36 respektive 48 miljarder kronor dessa år jämfört med övergångsbudgeten. Se avsnitt Effekter av utgiftsreformer av den beslutade budgeten. För makroutvecklingen är de största effekterna av M/KDjusteringarna att konsumtionstillväxten blir högre än med övergångsbudgeten. Det gäller både hushållens och den offentliga sektorns konsumtion. BNP-tillväxten blir därmed högre på kort sikt. På längre sikt, då potentialen i ekonomin styrs av arbetsutbudet och produktiviteten, är BNP-nivån i det närmaste opåverkad av budgetåtgärderna. Statens finansiella sparande försvagas av M/KD-justeringarna med 0,4 0,9 procent av BNP åren Den tillträdande regeringen kommer att göra förändringar i den beslutade budgeten för innevarande år i vårändringsbudgeten 2019 och för följande år i kommande vår- och budgetpropositioner. Detta framgår av den överenskommelse som presenterats i januari 2019 mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. 2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI 2019

5 Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal BNP, fasta priser, proc. utv. 1,2 2,6 4,5 2,7 2,1 2,1 1,5 1,7 1,8 1,9 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 1,2 2,7 4,2 2,4 2,4 2,2 1,5 1,5 1,7 1,9 Hushållens konsumtion, proc. utv. 1,9 2,1 3,1 2,9 2,2 1,4 1,8 2,3 2,7 2,6 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,3 1,5 2,4 3,6 0,0 0,6 0,6 0,6-0,5 0,0 Investeringar, proc. utv. 0,6 5,4 6,7 4,2 6,0 4,6 1,4 2,2 2,7 2,8 Lager, bidrag till BNP-förändringen 0,2 0,2 0,4-0,1 0,1 0,2-0,1-0,1 0,0 0,0 Export, proc. utv. -0,8 5,3 5,7 3,0 3,2 2,3 2,9 3,3 3,0 2,8 Import, proc. utv. -0,1 6,3 5,2 4,3 4,8 2,4 2,5 3,3 3,1 3,1 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,4 2,8 2,5 3,6 1,9 2,2 2,5 1,1 1,1 1,3 Hushållens sparande, exklusive tjänste- och premiepensioner, andel av disponibel inkomst 8,6 9,2 8,7 9,3 9,0 9,8 10,4 9,2 7,9 6,7 Lönesumma, proc. utv. 2,7 3,8 4,3 4,8 4,8 4,8 4,1 3,2 3,3 3,4 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 0,4 1,8 0,9 2,0 2,1 1,9 1,1-0,1-0,1 0,1 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,0 7,9 7,4 6,9 6,7 6,3 6,1 6,3 6,5 6,7 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -1,4-1,6 0,2 1,1 1,5 0,7 0,3 0,8 1,4 1,7 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 40,7 45,5 44,2 42,4 40,8 38,3 34,7 33,1 30,0 27,5 Bakåtblickande åttaårssnitt, finansiellt sparande 0,5 0,1-0,3-0,4-0,2-0,1 0,0 0,2 0,6 1,0 Strukturellt sparande -1,0-1,3-0,6 0,4 0,7 0,3 0,2 0,7 1,4 1,8 Skattekvot, proc. av BNP 42,9 42,5 43,1 44,2 44,4 44,0 43,5 43,3 43,1 42,8 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Statsskuld, proc. av BNP 32,8 34,2 32,2 29,5 27,6 25,1 22,2 21,1 18,1 15,7 Källa: SCB och ESV 1 För 2018 är Budgetsaldo preliminärt utfall. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI

6 Principer och metoder för ESV:s prognoser För att kunna tolka Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) prognoser och förstå hur de skiljer sig från prognoser från andra prognosinstitut är det viktigt att känna till ESV:s principer och metoder. ESV:s prognos ett underlag för politiska beslut: ESV:s prognos ska vara ett beslutsunderlag för den ekonomiska politiken. Prognosen omfattar hela samhällsekonomin, med fokus på inkomster och utgifter för den offentliga sektorn. Nyckelaggregaten i beräkningarna är statens budgetsaldo och det finansiella sparandet i den offentliga sektorn samt den offentliga skuldsättningen. Prognosen omfattar innevarande år och de följande tre åren. Prognosen baseras på gällande regler samt förslag och tydliga aviseringar om framtida finanspolitik som regeringen har presenterat i den senaste budgetpropositionen. 2 ESV gör inga antaganden om ny finanspolitik, vilket är en viktig skillnad mot flera andra prognosinstitut. Makroekonomi: Prognosen för hur svensk ekonomi utvecklas är grunden för beräkningarna för de offentliga finanserna. För innevarande och nästa år är makroprognosen en konjunkturprognos som fångar efterfrågan i ekonomin. Därefter baseras prognosen i stället på ekonomins utbudssida. Produktion och sysselsättning antas då konvergera mot den uppskattade potentialen i svensk ekonomi, givet finanspolitiken i den senaste budgeten. Potentialen beror i stor utsträckning på demografin och produktivitetsutvecklingen i ekonomin. På längre sikt, vanligen slutåret i beräkningen, antas den cykliska variationen ha upphört och resursutnyttjandet vara normalhögt (varken hög- eller lågkonjunktur). Produktion och sysselsättning är då i nivå med potentialen. Inkomster i offentlig sektor: Skatteintäkterna har en stark koppling till makroekonomin, eftersom de stora skattebaserna i hög grad samvarierar med BNP. Därtill kan regeländringar få stor påverkan på intäkterna. ESV:s beräkningar på längre sikt visar som regel ungefär oförändrade skatteintäkter som andel av BNP. Utgifter i staten: Utgifterna i staten påverkas inte i lika stor utsträckning som skatteintäkterna av hur makroekonomin utvecklas. Vissa utgifter påverkas inte alls utan är helt budgetstyrda, medan andra är regelstyrda och påverkas av makrooch volymutvecklingen inom respektive område. Däremellan finns en gråzon, exempelvis myndigheternas förvaltningsutgifter, som både är budgetstyrda och påverkas av pris- och löneutvecklingen. ESV:s prognosmetod om oförändrad finanspolitik i förhållande till den senaste budgeten innebär att utgifterna på längre sikt tenderar att minska som andel av BNP eftersom det förutsätts att inga nya utgiftshöjande beslut tillkommer. Det beror främst på att budgetpraxis är att vissa utgifter är nominellt oförändrade efter aktuellt budgetår. Det gäller exempelvis som regel de generella statsbidragen till kommunerna. Andra budgetstyrda utgiftsanslag räknas i budgeten upp enligt regeringens prioriteringar även för kommande år, till exempel utgifterna för försvar och infrastruktur. Vår prognos för dessa utgifter visar hur vi räknar med att de budgeterade medlen kommer att utnyttjas. De statliga myndigheternas förvaltningsutgifter räknas schablonmässigt upp med pris- och löneutvecklingen, justerat med ett produktivitetsavdrag. Därutöver kan budgeten för ett förvaltningsanslag förändras till följd av att myndighetens uppdrag ändras. Även vissa regelstyrda utgifter tenderar att minska som andel av BNP över tid givet vår prognosmetod att utgå från den senaste budgeten. Exempelvis beräknas utgifterna för barnbidrag utifrån gällande (eller föreslagen) nivå på barnbidraget. Kommunsektorn: Prognosen förutsätter att kommunsektorn klarar balanskravet. Givet antagandet om oförändrad finanspolitik hålls skattesatserna oförändrade och de generella statsbidragen räknas upp enligt den senaste budgeten, vilket för kommande år ofta innebär en obefintlig eller endast måttlig uppräkning. De kommunala konsumtionsutgifterna anpassas till de beräknade inkomsterna med balanskravet som restriktion, vilket vanligen leder till lägre volymökningar än vad som är demografiskt motiverade. Finansiellt sparande: ESV:s prognosmetod om oförändrad finanspolitik påverkar beräkningen av den offentliga sektorns finansiella sparande. Metoden innebär en gradvis förstärkning av sparandet, en automatisk budgetförstärkning 3 utan att några särskilda beslut behöver fattas, eftersom inkomsterna vanligen ökar snabbare än utgifterna (se ovan). Prognosen visar vilket finanspolitiskt utrymme som finns, givet att överskottsmålet nås, och ska inte tolkas som det mest sannolika utfallet. ESV:s prognos för det finansiella sparandet är fullt ut jämförbar med regeringens prognos eftersom ESV baserar prognosen på samma finanspolitik som i den senaste budgeten. Många andra prognosinstitut gör egna antaganden om framtida finanspolitik vilket innebär att deras prognoser inte är direkt jämförbara med regeringens eller ESV:s prognoser. 2 Därtill tar ESV hänsyn till budgetpåverkande förslag i andra propositioner, exempelvis i vårpropositionen och i ändringsbudgetar för innevarande år. 3 Se ESV:s publikation Automatisk diskretionär finanspolitik ADF (ESV2013:58). 4 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI 2019

7 Makroekonomisk utveckling Högkonjunkturen i svensk ekonomi har passerat toppen. I år bromsar tillväxten in till följd av att investeringarna ökar långsammare. Nästa år ökar BNP i ungefär samma takt som i år. Sysselsättningen ökar långsammare i år då den svagare tillväxten i ekonomin dämpar efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningsgraden fortsätter dock att stiga. Nästa år sjunker den men den ligger kvar på en historiskt sett hög nivå. Även om konjunkturen dämpas så bedöms resursutnyttjandet fortfarande vara högre än normalt. Det höga resursutnyttjandet väntas med viss eftersläpning leda till att löneökningstakten stiger. Tillväxttakten för lönesumman dämpas ändå i år och nästa år eftersom antalet arbetade timmar ökar långsammare. Konjunkturen går in i en lugnare fas BNP och sysselsättningen har ökat starkt under flera år vilket har lett till att kapacitetsutnyttjandet är högt och att det nu råder brist på arbetskraft. Det finns dock flera tecken på att konjunkturen är på väg att gå in i en lugnare fas. Vår bedömning är att BNP- och sysselsättningstillväxten dämpas i år. Resursutnyttjandet förblir dock högre än normalt även om konjunkturen har passerat toppen. Det som bidrar mest till dämpningen av BNP-tillväxten är att den inbromsning i bygginvesteringarna som inleddes förra året fortsätter. Mindre lagerinvesteringar bidrar också. Hushållens konsumtion och nettoexporten ger dock ett större bidrag till tillväxten än förra året. Det höga resursutnyttjandet har än så länge inte gjort något större avtryck på löneökningstakten. Vi räknar dock med att det sker med viss eftersläpning och att löneökningstakten stiger framöver även om konjunkturen går in i en lugnare fas. Inflationen var marginellt högre än Riksbankens inflationsmål på 2 procent under 2018, delvis till följd av tillfälligt höga energipriser. Det höga resursutnyttjandet väntas bidra till att den underliggande inflationen exklusive energi fortsätter att stiga. Inflationen ligger därmed kvar runt 2 procent även när de tillfälliga effekterna försvinner. Efter 2019 antar vi att konjunkturen fortsätter att mattas av och att ekonomin når ett normalläge 2022, se metodruta s. 4. Diagram 1. BNP-tillväxt och -gap Procent Källa: SCB & ESV 4,2 Procent 6 2,4 2,4 2,2 1,5 1,5 1,7 1,9 0,8 1,3 1,5 1,0 0,6 0,2 0,2 0, BNP-tillväxt, kalenderkorrigerad BNP-gap Exporten av tjänster tar fart igen Exporten ökade svagt under 2018, främst till följd av en tillfälligt svag ökning av exporten av tjänster. Den globala BNP-tillväxten dämpas successivt framöver men världshandeln och importefterfrågan, som var tillfälligt svag förra året, ökar något snabbare i år än förra året. Exporten av varor väntas ändå öka långsammare i år än förra året. Trots det ökar den totala exporten mer då exporten av tjänster tar fart, bland annat till följd av teleoperatörernas uppgradering till 5G i många länder. En dämpning av den inhemska efterfrågan och en försvagning av kronan väntas leda till att importen inte ökar lika snabbt som exporten i år. Det innebär att nettoexporten, som var neutral förra året, höjer BNP-tillväxten i år. Inhemsk efterfrågan dämpas Den inhemska efterfrågan dämpas i år. Den främsta orsaken till dämpningen är en långsammare ökning av investeringarna. Bostadsinvesteringarna, som ökade kraftigt , bromsade in under 2018 och minskar i år och nästa år. Fallet i bostadspriserna under hösten 2017 och våren 2018 samt stramare kreditgivning är några av de faktorer som spelar in. Även övriga investeringar i näringslivet och investeringarna i offentlig sektor ökar långsammare EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI

8 Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring om inget annat anges Hushållens konsumtion 2,2 1,4 1,8 2,3 2,7 2,6 Offentlig konsumtion 0,0 0,6 0,6 0,6-0,5 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 6,0 4,6 1,4 2,2 2,7 2,8 Lager 1 0,1 0,2-0,1-0,1 0,0 0,0 Export 3,2 2,3 2,9 3,3 3,0 2,8 Import 4,8 2,4 2,5 3,3 3,1 3,1 Nettoexport 1-0,5 0,0 0,3 0,1 0,1 0,0 BNP 2,1 2,1 1,5 1,7 1,8 1,9 BNP, kal.korr 2,4 2,2 1,5 1,5 1,7 1,9 Källa: SCB & ESV. 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Hushållens konsumtion ökade svagt förra året i förhållande till en relativt stark ökning av de disponibla inkomsterna. Det innebär att sparkvoten steg markant, till en hög nivå. En förklaring till den förhållandevis svaga konsumtionen är att bilinköpen minskade. Det beror delvis på att fordonsskatten på nya bensin- och dieseldrivna personbilar höjdes i och med införandet av det nya fordonsskattesystemet bonus-malus samt att det råder brist på nya bilar som inte omfattas av den höjda skatten. Ett försämrat stämningsläge bland hushållen påverkar sannolikt också. Att hushållens framtidsoptimism har dämpats beror troligtvis på fallet i bostadspriserna sedan förra sommaren, på börsfallet under hösten samt en osäkerhet kring kommande politik. I år ökar den disponibla inkomsten lite snabbare än förra året. Räntorna stiger och sysselsättningsökningen mattas av vilket dämpar ökningstakten men skattesänkningar bidrar till att öka den, vilket ger en injektion till konsumtionen. Hushållen väntas också bli mer optimistiska under året då vissa osäkerhetsfaktorer försvinner. Därmed väntas konsumtionen stiga mer i år än förra året. Hushållen fortsätter ändå öka sitt sparande men inte lika mycket som förra året. Kommande år ökar konsumtionen ungefär i linje med ett historiskt genomsnitt på drygt 2 procent. Hushållen antas då minska sitt sparande. Sparkvoten ligger ändå kvar på en historiskt hög nivå. Den offentliga konsumtionen ökar i ungefär samma takt i år och nästa år som förra året. Fortsatt minskade utgifter för migrationen dämpar konsumtionen. Men satsningar i den beslutade budgeten bidrar till att hålla uppe ökningstakten. Efter 2020 ökar konsumtionen svagt eftersom skatteintäkterna ökar långsammare och den beslutade budgeten bara ger utrymme för en svag konsumtionsökning. Givet vår prognosmetod om oförändrad finanspolitik och att kommunsektorn ska klara balanskravet blir den offentliga konsumtionen förhållandvis låg på lite längre sikt, se metodruta s. 4. Sysselsättningsökningen bromsar in Efter att ha ökat starkt under flera år bromsar nu sysselsättningsökningen in som en följd av att konjunkturen mattas av och efterfrågan på arbetskraft dämpas. Sysselsättningsgraden fortsätter dock att stiga och når 68,9 procent i år. Det är den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Kommande år sjunker syssselsättninggraden i takt med att ekonomin går mot ett mer normalt resursutnyttjande. Den ligger dock kvar på en historiskt hög nivå under hela perioden. Även om sysselsättningsökningen dämpas fortsätter arbetslösheten att sjunka. Den bottnar på 6,1 procent i år. Därefter stiger arbetslösheten igen när det ökade arbetskraftsutbudet inte fångas upp i sysselsättning i lika hög utsträckning som tidigare. Detta beror främst på att efterfrågan i ekonomin dämpas, men även på att arbetskraften inte i tillräcklig utsträckning matchar de kompetenskrav som arbetsgivare ställer. Kommande år ökar arbetskraften endast bland utrikes födda, varav många är relativt nyanlända och står långt ifrån arbetsmarknaden. Högre löneökningar framöver Löneökningarna är för närvarande låga mot bakgrund av den starka arbetsmarknaden och den stigande inflationen. Nominellt ligger löneökningstakten runt 2,5 procent, som den har gjort de senaste åren. Eftersom inflationen har stigit har dock reallöneökningstakten dämpats från igenomsnitt drygt 1,5 procent per år till runt 0,5 procent de två senaste åren. Några faktorer som har hållit nere löneökningarna är låg produktivitetstillväxt och låga löneökningar i Sveriges konkurrentländer samt sammansättningseffekter bland löntagarna. Bland annat har andelen yngre och andelen utrikes födda, som har lägre löner än genomsnittet, ökat. Men de låga löneökningarna kan inte förklaras fullt ut med de faktorer som 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI 2019

9 normalt påverkar lönebildningen, vilket gör det svårt att bedöma hur mycket lönerna kommer att stiga framöver. Vi räknar dock med att ett fortsatt högt resursutnyttjande, inflationsförväntningar som ligger runt 2 procent, stigande produktivitetstillväxt och högre löneökningar i våra grannländer kommer att höja både den nominella och den reala 4 löneökningstakten framöver. Jämfört med tidigare högkonjunkturer kommer löneökningarna ändå att förbli förhållandevis låga, delvis till följd av att produktivitetstillväxten fortsätter att vara låg sett i ett historiskt perspektiv. Trots låga löneökningar ökade lönesumman, som är den viktigaste skattebasen, relativt starkt förra året eftersom antalet arbetade timmar ökade mycket. I år och kommande år sker en nedväxling i ökningen av antalet arbetade timmar och därmed av lönesumman även om timlönerna då ökar snabbare. Tabell 3. Nyckeltal för svensk ekonomi Procentuell förändring om inget annat anges Sysselsatta 2,3 1,8 1,0-0,1-0,2 0,0 Arbetslöshet 1 6,7 6,3 6,1 6,3 6,5 6,7 Timlön, KL 2,3 2,6 2,9 3,3 3,4 3,4 Lönesumma 4,8 4,8 4,1 3,2 3,3 3,4 KPI 1,8 2,0 2,0 2,2 2,7 2,9 KPIF 2,0 2,1 1,9 1,9 2,0 2,0 Reporäntan, vid årets slut -0,50-0,25 0,00 0,50 1,25 1,50 Källa: SCB & ESV. Anm.: KPI och KPIF samt reporäntan är utfall för 2018, för övriga variabler saknas det fortfarande ett fullständigt utfall. 1 Procent av arbetskraften. KPIF-inflationen håller sig kvar nära 2 procent Inflationen enligt KPIF, KPI exklusive räntekostnader, ligger nu på drygt 2,0 procent, det vill säga lite över Riksbankens inflationsmål. En relativt stor del av prisuppgången förklaras dock av stigande energipriser. KPIF exklusive energi ligger på 1,5 procent. Bensinpriset höjdes kraftigt under första halvåret till följd av det stigande oljepriset. Även om priserna sjönk tillbaka under andra halvåret så gav drivmedelspriserna ett relativt stort bidrag till inflationen för helåret I år blir effekten den omvända. Elpriserna steg också mycket under förra året men de väntas sjunka svagt framöver. Dessutom förstärks kronan i år och kommande år vilket dämpar prisökningen på importerade varor. Samtidigt väntar vi oss att de ökande enhetsarbetskostnaderna och det fortsatt höga resursutnyttjandet leder till att priserna på inhemska varor och tjänster stiger snabbare framöver. Därmed hålls inflationen uppe kring 2 procent även när effekterna av tillfälligt höga energipriser ebbar ut. Eftersom KPIF-inflationen under en tid varit något högre än Riksbankens mål om 2 procent höjde Riksbanken reporäntan i december. Vi räknar med en till höjning under andra halvåret i år, vilket är i linje med det som Riksbanken har signalerat. Som en följd av räntehöjningarna stiger hushållens bolåneräntor. Det höjer KPI-inflationen som nästa år ökar snabbare än KPIF. Vi antar fler höjningar av reporäntan efter 2019 vilket medför att KPI fortsätter att öka snabbare än KPIF. Osäkerhet i prognosen Utvecklingen på bostadsmarknaden är osäker. Det gäller både prisutvecklingen och bostadsbyggandet samt vilka effekter det får på tillväxten och skatteintäkterna. Även om bostadspriserna har stabiliserats de senaste månaderna finns det en risk att de fortsätter att sjunka. Hushållens höga skulder gör att hushållen är mer känsliga än tidigare för lägre bostadspriser och räntehöjningar. När räntorna höjs finns det en risk att det får större effekter på hushållens konsumtion än väntat. Vad gäller den internationella utvecklingen är det bland annat risk för att Brexit får betydligt större konsekvenser än vad vi räknar med. Det finns också risk för utökade handelshinder, vilket skulle hämma den globala handeln och därigenom tillväxten i svensk ekonomi. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Efter några år med historiskt sett hög ökningstakt för skatteintäkterna började utvecklingen mattas av förra året. Tillväxten för flera skattebaser bromsade in och flera skatter sänktes. I år förstärks inbromsningen. Det beror framför allt på 4 Mätt med KPIF. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI

10 betydande skattesänkningar i den av riksdagen beslutade budgeten. Ett högre jobbskatteavdrag, höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt och ytterligare höjningar av grundavdraget för personer över 65 år leder till lägre skatteintäkter. Sammanlagt uppgår skattesänkningarna i den av riksdagen beslutade budgeten till nästan 18 miljarder kronor jämfört med 5 miljarder kronor förra året. Skatteintäkterna ökar långsamt i år Totalt ökar skatteintäkterna med 2,5 procent i år. Exklusive skattesänkningar ökar skatteintäkterna med 2,9 procent. Efter en period av snabba ökningar av flera skattebaser samt skattehöjningar vände utvecklingen förra året. Hushållens kapitalvinster minskade och andra skattebaser ökade långsammare samtidigt som skatter sänktes. I år fortsätter inbromsningen. Ytterligare skattesänkningar i den av riksdagen beslutade budgeten bidrar till det. Skatteintäkterna ökar mindre än BNP vilket gör att skattekvoten, dvs. skatteintäkterna som andel av BNP, sjunker. Intäkterna från skatt på arbete ökar än mindre i år, främst på grund av skattesänkningar 5. En sjunkande ökningstakt för utbetalda löner bidrar också. Även utvecklingen av momsintäkterna mattas av i år. Det är främst en följd av att bostadsinvesteringarna fortsätter att bromsa in. Bostadsinvesteringarna var den drivande faktorn bakom de höga ökningstakter som rådde under perioden Kapitalskatterna minskade förra året och minskar marginellt även i år. Skatt på företagsvinster fortsätter visserligen att öka, men det motverkas av lägre skatt på kapitalvinster från hushållen. Från och med nästa år ökar kapitalskatterna igen. I takt med att räntan höjs ökar avkastningsskatterna kraftigt. Samtidigt ökar ränteavdragen. Även andra skatteintäkter 6 påverkas av räntehöjningarna. Sammantaget bedöms effekten av räntehöjningarna påverka statens skatteintäkter positivt (se ruta s. 10). Skattekvoten sjunker från 44,4 procent 2017 till 43,5 procent i år och fortsätter att sjunka under resten av prognosperioden. Diagram 2. Totala skatteintäkter och skattekvot Miljarder kronor Totala skatteintäkter, mdkr Källa: SKV och ESV Procent 49 Skattekvot, procent av BNP Högre jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt Intäkterna från skatt på arbete uppgick till miljarder kronor Det är en ökning med 5,0 procent. Förra året ökade skatteintäkterna med 3,9 procent. Inbromsningen berodde främst på skattesänkningar, t.ex. det förstärkta grundavdraget för personer över 65 år. I år bromsar ökningstakten för de direkta skatterna på arbete in ytterligare. Det beror framför allt på skattesänkningar i den av riksdagen beslutade budgeten, men även på en långsammare tillväxttakt för utbetalda löner. Både jobbskatteavdraget och skiktgränsen för den statliga inkomstskatten höjs. Det höjda grundavdraget för personer över 65 år minskar de kommunala inkomstskatterna med knappt 4 miljarder kronor. Kommuner och landsting kompenseras dock genom att statsbidragen (utgiftsområde 25) höjs i motsvarande grad. Sammanlagt uppgår skattesänkningarna till cirka 18 miljarder kronor för 2019 jämfört med drygt 7 miljarder kronor förra året. Redan i budgetpropositionen för 2018 aviserades att personer över 65 år skulle få ytterligare förstärkningar av grundavdraget både 2019 och 2020, vilket skulle försvaga intäkterna med 4 miljarder kronor 2019 och med ytterligare 4 miljarder kronor Sänkningen för 2019 genomförs, men i och med de principer som låg till grund för övergångsbudgeten togs förstärkningen för 2020 bort. I den Ett höjt jobbskatteavdrag, höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt och en ytterligare höjningar av grundavdraget för personer över 65 år är de största sänkningarna. 6 Till exempel skatt på ränteinkomster och skatt på sparande på investeringssparkonton. 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI 2019

11 av riksdagen beslutade budgeten för 2019 aviserades inte heller någon höjning av det förhöjda grundavdraget år Diagram 3. Årlig förändring av hushållens kapitalinkomster Miljarder kronor Miljarder kronor Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgiften Skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinfördes den 1 juli I och med riksdagens budgetbeslut avskaffas den från och med den 1 april Det beräknas stärka intäkterna 2019 med ca 2 miljarder kronor och ytterligare 700 miljoner kronor från och med De senaste åren har efterfrågan på hushållsnära tjänster (RUT-tjänster) ökat och den utvecklingen fortsätter i år om än i långsammare takt. Takbeloppet för RUT-avdraget höjs under året till kronor per år Hushållens utdelningsinkomster Hushållens kapitalvinster Övrigt Hushållens kapitalinkomster Källa: ESV Hushållens kapitalskatter fortsätter att minska i år Hushållens kapitalskatter minskade 2018 till följd av lägre kapitalvinster, men var trots det på en historiskt hög nivå, 1,4 procent, som andel av BNP. Kapitalvinsterna minskade, framför allt till följd av lägre bostadspriser. Medelpriserna på bostadsrätter sjönk med i genomsnitt 4 procent samtidigt som småhuspriserna i genomsnitt var oförändrade jämfört med Antalet försålda bostäder minskade med 4 procent jämfört med Även de finansiella kapitalvinsterna minskade 2018 till följd av att priserna på finansiella tillgångar sjönk eftersom Stockholmsbörsen sjönk mycket i slutet av året. Totalt sjönk hushållens kapitalskatter med 16 miljarder kronor, varav 13 miljarder kronor beror på lägre reala kapitalvinster och 4 miljarder kronor på lägre finansiella kapitalvinster. Sammantaget ligger kapitalvinsterna något över sitt historiska genomsnitt som andel av BNP 7, justerat för regeländringar. I år antas kapitalvinsterna som andel av BNP ligga i linje med ett justerat historiskt genomsnitt 8. Det innebär att de minskar marginellt i år. I år antas andelen uppgå till 2,9 procent av BNP, vilket är lägre än det historiska genomsnittet på 3,4 procent 7. Den lägre andelen förklaras dels av införandet av investeringssparkontot, dels av de ökade möjligheterna att få uppskov vid bostadsförsäljningar. Från nästa år blir kapitalvinsterna något högre som andel av BNP då den temporära höjningen av uppskoven upphör från och med den 1 juli För att kapitalvinsterna ska nå upp till det justerade historiska genomsnittet i år, 2,9 procent av BNP, krävs att priserna på de reala och/eller finansiella tillgångarna ökar under året. Enligt ESV:s beräkning krävs det att bostadspriserna ökar med 6 procent och att genomsnittsindexet på Stockholmsbörsen i princip är oförändrat mot förra året för att kapitalvinsterna ska nå upp till den genomsnittliga nivån. Hushållens utdelningsinkomster har ökat snabbt sedan 2005 och de väntas ligga kvar på en hög nivå. I kombination med låga ränteavdrag, till följd av låga räntenivåer, bidrar det till den historiskt sett höga nivån på hushållens kapitalskatter. Nettot av de löpande inkomsterna, det vill säga hushållens 7 Genomsnitt för perioden På grund av hur volatil utvecklingen för finansiella och reala kapitaltillgångars värde har varit så är ESV:s prognosmetod för innevarande och kommande år att anta att kapitalvinsterna uppgår till ett historiskt genomsnitt som andel av BNP. Genomsnittet är taget för perioden EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI

12 kapitalinkomster exklusive de inkomster som beskattas vid realisation, ökade skatteintäkterna med 1 miljard kronor Effekter av stigande ränta Riksbanken höjde reporäntan i slutet av I prognosen fortsätter räntehöjningarna under prognosperioden. Utvecklingen för flera skatter är starkt kopplad till räntenivån. Hushållens ränteinkomster är skattepliktiga medan ränteutgifter är avdragsgilla. Eftersom ränteutgifterna är större än ränteinkomsterna innebär högre räntor, allt annat lika, att skatteintäkterna sjunker. Även andra skatters utveckling beror till stor del på ränteutvecklingen. Beskattningen av sparande på investeringssparkonto (ISK) och avkastningsskatten ökar båda av en högre statslåneränta. Enligt våra beräkningar är den samlade effekten av högre räntor att skatteintäkterna ökar. Den högre statslåneräntan påverkar emellertid beskattningen av ISK och avkastningsskatten med viss eftersläpning. Fortsatt höga intäkter från företagsvinster Intäkterna från skatt på företagsvinster uppgick till 133 miljarder kronor 2018 och uppgår i år till 137 miljarder kronor. Intäkterna, som andel av BNP, är höga historiskt sett båda åren. Flera faktorer bidrog till den starka utvecklingen Den inhemska efterfrågan ökade starkt och exportföretagen gynnades av den försvagade kronan. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visade dock på en avmattning under hösten. I år dämpas ökningstakten för intäkterna. Det beror på en lägre tillväxttakt i ekonomin och på nya skatteregler för företagssektorn som trädde i kraft den 1 januari. Bland annat sänks bolagsskattesatsen 9 samtidigt som företagens möjlighet till avdrag för negativa räntenetton begränsas. Nästa år väntas dock skatteintäkterna öka snabbare igen då möjligheten att kvitta starka resultat mot underskott från tidigare år minskar. 10 Avkastningsskatten stiger när räntorna höjs Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Intäkterna från avkastningsskatten uppgår till 6 miljarder kronor både 2018 och Att intäkterna ligger kvar på samma nivå som förra året beror på att statslåneräntan var fortsatt låg under Från och med nästa år ökar intäkterna till följd av stigande räntor. År 2022 väntas avkastningsskatten uppgå till drygt 17 miljarder kronor. Den implicita skattesatsen för småhus sjunker Förra året genomfördes en förenklad fastighetstaxering för småhus. 12 Till följd av den kraftiga prisökningen under perioden beräknas taxeringsvärdena på småhus ha ökat med i genomsnitt 31 procent Intäkterna från fastighetsavgiften ökade dock endast med 9 procent. Det beror på att fastighetsavgiften begränsas av ett takbelopp per bostad. För småhus med ett taxeringsvärde som understiger 1,04 miljoner kronor, inklusive tomten, är fastighetsavgiften 0,75 procent av taxeringsvärdet. För övriga småhus var fastighetsavgiften kronor Eftersom lite drygt hälften av landets småhus har ett högre taxeringsvärde än 1,04 miljoner kronor blir den implicita skattesatsen för alla småhus i landet lägre än 0,75 procent. Skattesatsen för småhus var i genomsnitt 0,36 procent Tabell 4. Fastighetsavgift småhus Skatteintäkt och implicit skattesats Intäkt, mdkr Implicit skattesats, % Stor-Stockholm 2,4 2,5 0,27 0,20 Stor-Göteborg 1,2 1,2 0,33 0,26 Stor-Malmö 0,8 0,9 0,38 0,32 Övriga landet 8,9 9,8 0,56 0,49 Riket 13,3 14,4 0,44 0,36 Källa: SKV och ESV Anm.: Endast bostäder som är taxerade som småhus ingår i beräkningen, inte småhus på lantbruksfastigheter eller bostäder på hyreshusfastigheter. 9 Från 22 procent till 21,4 procent 2019 och 20,6 procent Vissa företag kan på kort sikt kvitta det ökade skattemässiga resultatet på grund av begränsad avdragsrätt mot sparade underskott från tidigare år. Denna möjlighet minskar dock i takt med att de sparade underskotten används, vilket gör att skatteintäkterna ökar snabbare Avkastningsskatten för innevarande år påverkas av statslåneräntan året innan. 12 Var tredje år är det allmän eller förenklad fastighetstaxering. Olika fastighetstyper taxeras olika år. I år taxeras småhus, nästa år taxeras hyreshusfastigheter och 2020 taxeras lantbruksfastigheter. 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI 2019

13 Inbromsning av bostadsinvesteringarna dämpar ökningen av momsen Intäkterna från mervärdesskatt har ökat snabbt de senaste åren. Det har till stor del berott på kraftigt ökade bostadsinvesteringar. Förra året ökade bostadsinvesteringarna betydligt långsammare än tidigare medan de i år minskar. Hushållens konsumtion medför ingen ökning av momsintäkterna i år men kommande år är bidraget större. Diagram 4. Årlig förändring av intäkterna från mervärdesskatt Miljarder kronor Källa: SKV och ESV Miljarder kronor Hushållens konsumtion Förbrukning Kommuner Staten Övriga investeringar Bostadsinvesteringar Energi- och koldioxidskatten ökar svagare i år Intäkterna från energi- och koldioxidskatt ökar svagt i år. De stora skattebaserna fortsätter att utvecklas svagt, men intäkterna ökar ändå totalt sett vilket främst förklaras av skattehöjningar. Intäkterna från energi- respektive koldioxidskatt utvecklas dock väldigt olika. Reduktionsplikten 13 som infördes den 1 juli 2018 förstärker den utvecklingen. Intäkterna från energiskatt ökar med drygt 4 procent i år jämfört med 6 procent förra året. Utvecklingen drivs till stor del av den automatiska uppräkningen av skattesatserna. Även slopad skattebefrielse för låginblandade biodrivmedel och höjd energiskatt på el bidrar till ökningen. Ändrad redovisningsskyldighet för energiskatt på el ger periodiseringseffekter som ökar intäkterna under Intäkterna från koldioxidskatt minskar med knappt 7 procent 2019 (jämfört med en minskning om 1 procent förra året). Det beror framför allt på att skatten sänktes i samband med införandet av reduktionsplikten. En ny avgift för public service Från och med i år ersätts radio- och tv-avgiften av en skatt som alla personer över 18 år med inkomst ska betala. Skatten uppgår i år till ca 9 miljarder kronor och ökar därmed skattekvoten med ca 0,2 procentenheter. Skatten är dock specialdestinerad vilket innebär att den förs till ett konto i Riksgälden varifrån utbetalning sker till programbolagen, vilket innebär att skatten i stort inte påverkar statens lånebehov 15. Stabila utdelningar från statliga bolag, men sjunkande från Riksbanken Förra året uppgick statens aktieutdelningar till nästan 15 miljarder kronor. I år blir utdelningarna drygt 16 miljarder kronor. Stora delar av statens utdelningsinkomster kommer från bolagen LKAB, Vattenfall, Telia Company och Akademiska hus. Framför allt Vattenfall förväntas öka sin utdelning i år jämfört med föregående år. Riksbankens utdelning uppgår till 2,3 miljarder kronor både 2018 och Utdelningarna upphör sedan från och med år Framför allt då stigande marknadsräntor påverkar Riksbankens resultat negativt. Utgifter på statens budget Utgifterna ökar måttligt i år, efter att ha ökat markant Ökningen är mindre i år till följd av lägre satsningar än i föregående års budget. Den beslutade budgeten innehåller nya satsningar inom främst hälso- och sjukvård, försvar och rättsväsende. Däremot har neddragningar gjorts på framför allt arbetsmarknadsområdet och inom miljö- och naturvård. Utgifterna dessa år ökar 13 För mer information om reduktionsplikten se ESV:s novemberprognos Från och med den 1 januari 2018 redovisas energiskatt på el tre månader efter leveransmånaden istället för två månader efter leveransmånaden. Det innebär att intäkterna 2017 baseras på uppbörd under tretton månader istället för under tolv månader. 15 Se avsnitt Utgifterna vid sidan om utgiftstaket s. 14 för mer info. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI

14 trots kraftigt minskade utgifter för migration och integration. Diagram 5. Utgifter på statens budget Miljarder kronor Takbegränsade Uo:n Räntor, nettoutl, kassakorr Totala utgifter (höger) Takbegr Uo:n (höger) Källa: ESV Anm.: De takbegränsade utgiftsområdena bildar tillsammans med statsskuldsräntor, Riksgäldens nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost budgetens totala utgifter. Statens budget och utgiftsprognosen Procent av BNP Prognosen baseras på den budget som riksdagen beslutat för Den baseras i sin tur på budgetpropositionen för 2019 (övergångsbudgeten), med justeringar på ett antal utgiftsanslag enligt en budgetreservation från Moderaterna och Kristdemokraterna (Finansutskottets betänkande 2018/19: FiU1). Övergångsbudgeten innehåller på utgiftssidan inte några nya politiska initiativ. I stället har den ursprunligen beslutade budgeten för 2018 förlängts med samma belopp men med några undantag: Myndigheternas förvaltningsanslag har räknats om för pris- och löneförändringar De regelstyrda transfereringsanslagen har justerats för ändrad makro- och volymutveckling Anslag har justerats enligt beslutade lagar och bindande avtal Några anslag har justerats för att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner Anslag för aviserade reformer som har ett slutdatum upphör 2020 eller För 2020 har reformer som planerats upphöra helt 2019 eller 2020 tagits bort. För 2021 har reformer som planerats upphöra helt det året tagits bort. M/KD-reservationens justeringar i förhållande till övergångsbudgeten avser cirka 100 av budgetens nästan 500 utgiftsanslag, dvs. cirka 20 procent av samtliga anslag. Men justeringarna är i många fall beloppsmässigt stora. Cirka 80 procent av anslagen har således accepterats, till exempel många förvaltningsanslag som i övergångsbudgeten endast pris- och löneomräknats. Vidare har flera stora transfereringsområden inte ändrats. För 2019 har de budgeterade utgifterna höjts med 4 miljarder kronor (netto). För nio utgiftsområden har utgifterna höjts med sammantaget 15 miljarder kronor, medan de för elva områden har sänkts med 11 miljarder kronor. Sju utgiftsområden är oförändrade jämfört med övergångsbudgeten. För 2020 och 2021 har utgifterna justerats upp med 20 respektive 32 miljarder kronor (netto). Utgifterna har höjts kraftigt för områdena Rättsväsendet, Försvar, Hälso- och sjukvård, Kommunikationer samt Bidrag till kommuner. Sänkningar har framför allt gjorts för områdena Arbetsmarknad och Miljö- och naturvård. Se tabell 22. ESV:s prognos på effekterna av budgeten är osäkrare än vanligt särskilt vad gäller åren efter 2019 eftersom informationen i såväl övergångsbudgeten som i M/KD-reservationen inte är så detaljerad som i en vanlig budgetproposition. Utgifterna på statens budget ökar med 21 miljarder kronor i år och med 26 miljarder kronor nästa år. Det motsvarar en ökning på 2,1 procent respektive 2,6 procent, vilket är betydligt lägre än 2018 då utgifterna ökade med 5,6 procent. Den relativt stora ökningen förra året berodde främst på stora satsningar i budgetpropositionen för Ökningen i år är mindre till följd av lägre satsningar än i föregående års budget. Det beror dels på att tidigare aviserade utgiftsökningar har uteblivit, dels på lägre nya satsningar. Den beslutade budgeten innehåller nya satsningar inom bland annat hälso- och sjukvård, försvar och rättsväsende. Neddragningar har gjorts inom bland annat arbetsmarknadsområdet, miljö- och naturvård samt bostadsförsörjning. Se tabell 20. Dessutom dämpas utgiftsökningen i år liksom förra året av att utgifterna för migration och integration minskar. Utgifterna som andel av BNP, det vill säga utgiftskvoten, sjunker till 20,5 procent i år. Den fortsätter att sjunka ytterligare något även efterföljande år. De takbegränsade utgiftsområdena 16 ökar med 17 miljarder kronor i år och 13 miljarder kronor nästa år. Ökningstakten förblir i denna storleksordning även för åren därefter. Utgifterna för migration och integration sjunker I år väntas utgifterna för migration sjunka ytterligare efter den halvering som skedde mellan Samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntorna. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI 2019

15 och Den stora minskningen 2018 förklaras av en kombination av färre asylsökande och att den sänkta schablonersättningen under 2017 fick genomslag i utgifterna Enligt det nya ersättningssystemet ersätts kommunernas kostnader samma år som de uppstår i stället för, som tidigare, i efterhand. Detta gjorde att utgifterna var extra höga 2017, då ersättningar betalades ut avseende både 2016 och Minskningen av utgifterna i år beror på färre personer i mottagningssystemet. Utgifterna för migration finansieras till viss del av biståndsmedel. Lägre migrationsutgifter, och således lägre avräkningar för flyktingkostnader, avspeglar sig i högre utgifter för internationellt bistånd. I år räknar vi med att personer ansöker om asyl i Sverige, vilket är samma nivå som 2018 och det lägsta antalet sedan Enligt den beslutade budgeten förlängs de tillfälliga asylreglerna tillsvidare. Utifrån det antar ESV att nivån på antalet asylsökande kommer att vara konstant de kommande åren. Utgifterna för kommunernas mottagande av nyanlända, inom utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, beräknas 2018 ha legat kvar på samma höga nivå som 2017 trots att antalet kommunmottagna blev färre. Det berodde främst på att kommunerna får ersättning under två år för mottagande av nyanlända personer med uppehållstillstånd. 17 I år väntas utgifterna sjunka i takt med att färre blir kommunmottagna. Kraftig ökning av bidragen till landstingen i år Utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas ha ökat mycket 2018 men ökar mindre i år. Det var i första hand utgifterna för Bidrag för folkhälsa och sjukvård som ökade 2018 beroende på satsningar i budgeten. Ökningen beror också på högre utgifter för assistansersättningen samt läkemedelsförmånerna. I år beror de ökade utgifterna i första hand på satsningar i den beslutade budgeten samt ökade utgifter för läkemedelsförmånerna. Satsningarna avser bland annat ett nytt anslag, Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna, samt ökade medel till Bidrag för folkhälsa och sjukvård. Samtidigt minskar utgifterna för Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet då satsningen på personal inom äldrevården upphör. För läkemedelsförmånerna beror ökningen på betalningsförskjutningar med två månader för avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som reglerar statens ersättning till landstinget. För 2020 fortsätter områdets totala utgifter att öka beroende på flera satsningar i den beslutade budgeten, bland annat för assistansersättningen. För läkemedelsförmånerna baseras prognosen på nivån i överenskommelsen för Fler uttagna sjukpenningdagar Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas totalt sett ha minskat under 2018 och väntas göra det i år också, trots att utgifterna för sjukpenning väntas öka. Minskningen beror nästan uteslutande på lägre utgifter för aktivitets- och sjukersättning som har sjunkit under lång tid och fortsätter att sjunka framöver. Huvudskälet till detta är att antalet personer som fyller 65 år och går i ålderspension beräknas bli fler än antalet som går in i sjukersättningssystemet. Utgifterna för sjukpenning beräknas däremot ha ökat något Antalet sjukpenningdagar fortsatte dock att minska, liksom de gjorde Men det motverkades av att medelersättningen steg. I år väntas antalet sjukpenningdagar stiga. Antalet korta sjukfall ökar men det motverkas delvis av att de långa sjukfallen minskar. Från och med 2020 antas antalet sjukpenningdagar öka i takt med sysselsättningen i åldern år. Sjunkande utgifter för arbetsmarknadsområdet Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv minskar i år och nästa år. Det är framför allt utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program som blir lägre, till följd av minskade anslag i den beslutade budgeten. Det är främst antalet extratjänster för långtidsarbetslösa och moderna beredskapsjobb som minskar. Även utgifterna för aktivitetsstöden sjunker under prognosperioden. Det beror i huvud- 17 För ensamkommande barn kan kommunerna få ersättning under en längre period. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 24 JANUARI