Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2017 ESV 2017:64

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2017 ESV 2017:64

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med juli Beräkningarna slutfördes den 23 augusti Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: Dnr: /2017 Tabeller Numera publicerar vi de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i septemberprognosen: Prognostabeller september 2017.

3 ESV:s Septemberprognos Sammanfattning BNP och sysselsättningen ökar starkt i år. Det bidrar till att skatteintäkterna växer snabbt. Ökningstakten dämpas dock jämfört med de två senaste åren då ökningen varit exceptionell. De statliga utgifterna ökar måttligt sett över hela prognosperioden. Trots den gynnsamma konjunkturen ligger det finansiella sparandet i den offentliga sektorn nästa år under den målsatta nivån på 1 procent av BNP. Därmed är ESV:s bedömning att överskottsmålet inte nås. Marginalerna till utgiftstaket är stora alla år. Högkonjunkturen fortsätter och BNP-tillväxten väntas bli stark i år. Nästa år dämpas den dock betydligt. Även sysselsättningsökningen bromsar in efter en mycket stark ökning i år. Sysselsättningsgraden stiger i år men sjunker sedan något. Den ligger dock kvar på en hög nivå historiskt sett under hela prognosperioden. Den starka sysselsättningsökningen leder till att arbetslösheten fortsätter sjunka, till som lägst 6,5 procent nästa år. Därefter stiger den igen. Löneökningstakten och inflationen stiger som en följd av ett högt resursutnyttjande i ekonomin. Efter två år med exceptionellt höga ökningar av skatteintäkterna sker en avmattning i år, trots den starka tillväxten i ekonomin och den starka arbetsmarknaden. Det beror framför allt på att skattehöjningarna är betydligt lägre i år än förra året samt på att kapitalskatterna endast ökar marginellt, främst till följd av att hushållens kapitalvinster sjunker. Kommande år ökar skatteintäkterna långsammare än i år. De statliga utgifterna ökar måttligt sett över hela prognosperioden, givet nuvarande finanspolitik. Redan beslutade satsningar på bland annat utbildning och kommunikationer samt en blocköverskridande uppgörelse om ökade anslag till försvaret bidrar till att öka utgifterna. Utgifterna för flyktingmottagandet ligger kvar på samma höga nivå i år som förra året, men från och med nästa år sjunker de kraftigt. Utgifterna för sjukpenning minskar i år och nästa år efter att ha ökat under de senaste sju åren. Inom arbetsmarknadsområdet ligger utgifterna på i stort sett samma nivå under hela prognosperioden. Den starka konjunkturen leder i år till överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande för tredje året i rad. Överskottet uppgår till 1,2 procent av BNP, vilket är större än de två senaste åren. Nästa år blir överskottet mindre, 0,9 procent, då kommunsektorns sparande försämras efter ett tillfälligt högt sparande i år. Åren därefter förstärks sparandet successivt. Det är i den statliga sektorn överskotten uppstår. Till skillnad från det finansiella sparandet försämras saldot på statens budget kraftigt i år. Saldot beräknas bli 38 miljarder kronor. Saldoförsvagningen, och skillnaden mot sparandet, förklaras främst av att saldot 2016 stärktes av stora tillfälliga inbetalningar till skattekontot. Nästa år blir effekten den motsatta. Tillfälliga uttag från skattekontot försvagar då saldot men det finansiella sparandet påverkas inte. Överskotten och en stark tillväxt i ekonomin leder till att den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, sjunker till 38 procent av BNP i år och till 36 procent nästa år. Det nuvarande överskottsmålet, om ett överskott om 1 procent av BNP över en konjunkturcykel, gäller till och med ESV:s bedömning är att målet inte nås. Det finns en blocköverskridande överenskommelse om att sänka målnivån till en tredjedels procent av BNP från och med EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

4 Makroekonomisk utveckling Efterfrågan och sysselsättningen i svensk ekonomi ökar starkt även i år. Sysselsättningsgraden stiger till en historiskt hög nivå och arbetslösheten sjunker till 6,6 procent. Nästa år dämpas dock både BNP-tillväxten och sysselsättningsökningen. Resursutnyttjandet är högt och både utbudsrestriktioner och räntehöjningar håller tillbaka tillväxten framöver. Det höga resursutnyttjandet driver också upp löneökningarna och inflationen. Konjunkturen når sin topp nästa år BNP ökar starkt i år, med 3,1 procent kalenderkorrigerat. Nästa år bedöms tillväxten dämpas, främst på grund av en betydligt långsammare ökning av investeringarna. Men högkonjunkturen fortsätter ändå och når sin topp nästa år. Från och med 2019 kyler räntehöjningar av ekonomin som då går mot ett mer balanserat konjunkturläge. Brist på arbetskraft bidrar också till att dämpa tillväxten. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade årsvärden och bidrag till förändring Procent 7,0 3,8 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 2,9 Källa: SCB och ESV 3,1 2,1 Starkare global tillväxt höjer exporten En fortsatt stigande global efterfrågetillväxt och ökande internationella investeringar antas ge en god efterfrågan på svenska exportvaror. Exporttillväxten i år blir dock måttlig, främst på grund av svag tjänsteexport. Varuexporten ökar däremot mer än marknadstillväxten 2017 vilket delvis är en effekt av försvagningen av kronan förra året. Då kronan har stärkts och väntas fortsätta stärkas 1,4 1,2 1, Import Investeringar Hushållens konsumtion Export Offentlig konsumtion Lager Procent 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 under kommande år återgår svensk exportindustri till att trendmässigt tappa marknadsandelar. Samtidigt väntar vi oss en relativt starkare tjänsteexport framöver, även detta i linje med en historisk trend. Tabell 1. Nyckeltal för svensk ekonomi Procentuell förändring om inget annat anges BNP 3,2 2,9 2,0 1,4 1,4 1,4 BNP, kal.korr. 2,9 3,1 2,1 1,4 1,2 1,3 Inhemsk efterfrågan 3,3 2,8 2,0 1,5 1,6 1,6 Nettoexport 1 0,0 0,3 0,2 0,0-0,1-0,1 Arbetade timmar, kal.korr 1,7 1,2 0,7 0,3 0,1 0,2 Sysselsatta 1,5 2,0 0,5 0,2 0,1 0,2 Arbetslöshet, ILO 2 6,9 6,6 6,5 6,6 6,7 6,8 Timlön, KL 3 2,4 2,7 3,0 3,2 3,3 3,3 Lönesumma 4,7 4,8 3,7 3,4 3,4 3,5 KPI 1,0 1,8 1,7 2,6 3,0 2,9 KPIF 4 1,4 2,0 1,6 1,9 2,2 2,0 Reporänta, värde vid årets slut -0,50-0,50 0,00 0,75 1,75 2,50 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. 2 Procent av arbetskraften. 3 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik. 4 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Inhemsk efterfrågan driver BNP-tillväxten Hushållens konsumtion ökar ungefär i samma takt som förra året. Sparkvoten, det vill säga sparandet i förhållande till de disponibla inkomsterna, fortsätter samtidigt att stiga något. Hushållens sparkvot når därmed en historiskt sett mycket hög nivå En stark arbetsmarknad, fortsatt låga räntor och en stark nettoförmögenhet är förutsättningar som talar för att konsumtionen kan fortsätta att stiga i ungefär samma takt nästa år trots att de disponibla inkomsterna då ökar betydligt mindre. En långsammare ökning av arbetsinkomsterna och högre ränteutgifter kommer att dämpa ökningen av de disponibla inkomsterna framöver och sparkvoten väntas då falla tillbaka. Den offentliga konsumtionen ökar betydligt långsammare i år än förra året. Det beror främst på att migrationsutgifterna ökar mindre men ligger kvar på en hög nivå. I den kommunala sektorn möjliggör den permanenta höjningen av statsbidragen 2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2017

5 med 10 miljarder kronor och starka skatteinkomster att konsumtionen beräknas öka med 1,5 procent i volym, både i år och nästa år. Åren därefter ökar dock den kommunala konsumtionen svagt, speciellt i förhållande till det demografiska behovet. Detta beror främst på att inkomsterna då antas öka långsammare; statsbidrag för migrationsrelaterade utgifter minskar från 2018 och generella statsbidrag är nominellt oförändrade. Investeringarna, framför allt i bostäder, ökar starkt i år. Övriga investeringar i näringslivet stiger till följd av det höga kapacitetsutnyttjandet, vilket skapar behov av att höja produktionskapaciteten. I den kommunala sektorn ökar investeringarna långsammare i år än de senaste åren eftersom stora delar av sjukhuset Nya Karolinska Solna färdigställts. Nästa år minskar ökningstakten för investeringarna ytterligare. Det gäller både bostäder, övrigt näringsliv samt den offentliga sektorn fler sysselsatta i år En stark tillväxt i ekonomin ökar efterfrågan på arbetskraft och antalet sysselsatta väntas öka med hela personer i år, jämfört med personer förra året. Sysselsättningsgraden fortsätter därmed att stiga, till 67,7 procent, vilket är en historiskt hög nivå. Till viss del ger dock statistiken sannolikt en för positiv bild av sysselsättningsutvecklingen i nuläget. 1 Under kommande år bromsar sysselsättningstillväxten in. Efterfrågan på arbetskraft stiger inte lika mycket och bristen på arbetssökande med rätt kompetens dämpar uppgången i större utsträckning. Samtidigt minskar också befolkningstillväxten kommande år, vilket leder till att sysselsättningsgraden inte sjunker så mycket. Vid slutet av prognosperioden är sysselsättningsgraden fortfarande hög i ett historiskt perspektiv. Arbetslösheten fortsätter att sjunka Den snabba sysselsättningsökningen i år leder till att arbetslösheten fortsätter att sjunka, till 6,5 procent nästa år enligt AKU. Den är då lägre än jämviktsarbetslösheten. Från och med 2019 börjar arbetslösheten stiga. Detta beror på att ekonomin går mot ett mer normalt konjunkturläge och att arbetslösheten därmed närmar sig sin jämviktsnivå. Jämviktsarbetslösheten stiger under prognosperioden då andelen utomeuropeiskt födda ökar som andel av arbetskraften. Denna grupp väntas vara arbetslösa i högre utsträckning än genomsnittet i befolkningen i dagsläget. Sysselsättningsgraden ökar dock för gruppen utrikes födda och arbetslösheten sjunker. Samtidigt som antalet arbetslösa enligt AKU fortsätter att minska i år har antalet inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen ökat. Ökningen består helt av utomeuropeiskt födda som deltar i etableringsuppdraget. Dessa fångas sannolikt inte upp som arbetslösa i AKU i samma utsträckning som i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Högkonjunkturen driver upp löneökningarna De nominella löneökningarna är för närvarande låga till följd av låg inflation, låg arbetsproduktivitet under senare år och låga löneökningar i våra konkurrentländer. Ett högt resursutnyttjande, bristsituationer i vissa sektorer och högre inflation leder dock till att löneglidningen ökar framöver. I kommunsektorn höjs löneökningstakten i år av det extra tillskottet i budgeten för 2016 för höjda lärarlöner som betalades ut under hösten. och inflationen Den underliggande inflationen enligt KPIF, KPI med oförändrad bostadsränta, låg på 2,4 procent i juli. Det är framför allt energipriserna som driver upp inflationstakten till över 2 procent till följd av den kraftiga uppgången av oljepriset förra året. Även tillfälligt höga priser på utrikesresor och paketresor, främst till följd av att SCB infört en ny beräkningsmetod, bidrar till den högre inflationen. Båda dessa effekter kommer att dämpas framöver och bidrar till att inflationen åter sjunker. Den inhemska inflationen fortsätter dock att öka framöver då företagens kostnader stiger och resursutnyttjandet är högt. Detta motverkas samtidigt av lägre importpriser då kronan stärks. Sammantaget uppgår KPIF-inflationen till 2,0 procent i år och 1 Se faktaruta i ESV:s juniprognos EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

6 1,6 procent nästa år. Först i mitten av 2019 överstiger KPIF-inflationen Riksbankens inflationsmål mer permanent. Därför väntas Riksbanken inte börja höja reporäntan förrän under våren 2018 och den blir positiv först i början av Det högre ränteläget framöver leder till att KPI ökar mer än KPIF Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Efter två år med exceptionellt höga ökningar av skatteintäkterna sker en viss avmattning i år, trots den starka konjunkturen. Avmattningen beror på en svag utveckling av kapitalskatterna och på att skattehöjningarna blir betydligt mindre i år. Nästa år sker en återgång till mer normala ökningstakter. Skattekvoten sjunker i år och nästa år I år bidrar högkonjunkturen till att skatteintäkterna fortsätter att öka starkt i ett historiskt perspektiv. Ökningstakten är dock lägre än föregående år. Nästa år bromsar ökningstakten in ytterligare. Intäkterna från skatt på arbete dämpas både i år och nästa år. Det beror på att de största skattebaserna, lönesumman och pensionerna, ökar allt långsammare och på att skattehöjningarna blir mindre. Nästa år ökar även momsintäkterna svagare då hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna dämpas. Kapitalskatterna ökar svagt i år och minskar nästa år till följd av att hushållens kapitalvinster blir lägre. Övriga kapitalskatter ökar i linje med BNP även om fastighetsskatten utvecklas svagare och kupongskatten starkare. Skattekvoten, skatteintäkterna som andel av BNP, sjunker från 44,4 procent 2016 till 43,7 procent nästa år. Det beror främst på att hushållens kapitalskatter då beräknas bli betydligt lägre. Även punktskatterna sjunker som andel av BNP och bidrar därmed till den minskande skattekvoten. Från och med nästa år är skattekvoten i stort sett konstant men i slutet av perioden ökar den något till följd av att avkastningsskatten stiger snabbt då räntenivån höjs. Diagram 2. Totala skatteintäkter och skattekvot Miljarder kronor Källa: SKV och ESV Dämpad ökningstakt för direkt skatt på arbete De direkta skatterna på arbete ökar inte lika snabbt i år som förra året. Det beror framför allt på att skattehöjningarna är betydligt lägre, samt att lönesumman ökar långsammare. Förra året uppgick skattehöjningarna till 14 miljarder kronor medan de i år endast uppgår till 1 miljard kronor. I år är ökningstakten för skatt på arbete fortfarande stark i ett historiskt perspektiv, men den sjunker något framöver då de stora skattebaserna ökar långsammare. Tabell 2. Kommunala uppräkningsfaktorer och kommunal skatt Procentuell förändring om inget annat anges Aktuell prognos 5,1 5,3 4,5 3,5 3,4 3,4 3,5 Föregående prognos 5,1 5,4 4,6 3,7 3,6 3,6 3,8 Fastställda 5,0 5,0 5,2 Underliggande utveckling 4,7 5,4 4,5 3,5 3,4 3,4 3,5 Kommunal skatt ,7 4,6 3,5 3,4 3,4 3,5 Källa: SKV och ESV 1 Miljarder kronor Totala skatteintäkter, mdkr Procent Skattekvot, procent av BNP Skattereduktionerna ökar återigen Skattereduktionerna består av jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift och HUS-avdrag. Förra året ledde avtrappningen av jobbskatteavdraget och sänkningen av subventionsgraden för ROT-tjänster EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2017

7 till att skattereduktionerna minskade. ROT-tjänsterna antas efter skattehöjningen öka långsammare än de gjort tidigare och nivån 2021 ligger fortfarande en bra bit under nivån RUT-tjänsterna ökar mycket snabbare än ROT-tjänsterna i år och nästa år, men från betydligt lägre nivåer. Under perioden fördubblas de nästan till följd av att möjligheterna för RUT-avdrag har utökats. Slopad nedsättning har ökat intäkterna Det stegvisa slopandet av nedsättningen av socialavgifter för unga inleddes i augusti 2015 och avslutas i år. Sammantaget innebär detta att skatteintäkterna höjs med 22 miljarder kronor. De kvarvarande nedsättningarna, generell och regional nedsättning samt för forskning och utveckling, uppgår till knappt 4 miljarder kronor. Hushållens kapitalskatter sjunker både i år och nästa år Hushållens kapitalskatter sjunker både i år och nästa år men är kvar på en historiskt hög nivå. Stora kapitalvinster och utdelningsinkomster i kombination med låga ränteutgifter bidrar till den höga nivån. Utöver lägre kapitalvinster bidrar temporärt utökade möjligheter att göra uppskov vid försäljning av bostäder till att skatteintäkterna sjunker. Hushållens utdelningsinkomster har ökat starkt sedan 2005 och de antas fortsätta öka även i år. Nästa år minskar utdelningsinkomsterna något då förslaget om skärpta 3:12-regler bedöms ha höjt dem temporärt. Utdelningsinkomsterna ligger dock kvar på en mycket hög nivå hela prognosperioden. Från 2019 antas kapitalvinsterna uppgå till 2,8 procent av BNP. Andelen är något lägre än det historiska genomsnittet på 3,3 procent 2. Anledningen till att andelen är lägre än genomsnittet är att två förändringar sänker skatteunderlaget, dels införandet av investeringssparkontot, dels de ökade möjligheterna att göra uppskov vid bostadsförsäljning. Från 2020 blir kapitalvinsterna något högre som andel av BNP till följd av att möjligheterna till uppskov minskar från den 1 juli Historiskt höga intäkter från skatt på företagsvinster Den starka tillväxten i den svenska ekonomin ledde till höga skatteintäkter från företagsvinster Enligt det preliminära taxeringsutfallet för 2016 var intäkterna endast 2 miljarder kronor lägre än 2015, trots skatteintäkter av engångskaraktär på 15 miljarder kronor Skatteintäkterna från företagens vinster är i ett historiskt perspektiv höga under hela prognosperioden. Den underliggande ökningstakten är dock betydligt lägre än för perioden då intäkterna ökade exceptionellt mycket. Låga räntor medför låg avkastningsskatt i närtid Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Den mycket låga nivån på statslåneräntan förra året får till följd att avkastningsskatten minskar till historiskt låga 4 miljarder kronor i år. Avkastningsskatten förväntas öka igen från och med 2018 på grund av successivt stigande räntenivåer. I slutet av prognosperioden uppgår avkastningsskatten till 18 miljarder kronor. Låga elpriser ger lägre fastighetsskatt Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks i år till 2,2 procent av taxeringsvärdet. Skatten fortsätter att sänkas fram till 2020, då skattesatsen blir 0,5 procent, som en del av energiöverenskommelsen mellan regeringen och Alliansen. Vid 2019 års fastighetstaxering av elproduktionsenheter väntas dessutom taxeringsvärdena sjunka eftersom elpriserna är betydligt lägre än vid förra taxeringen. Sammantaget leder detta till att fastighetsskatten för vattenkraftverk minskar med 5 miljarder kronor under prognosperioden, vilket är ungefär lika mycket som övriga fastighetsskatter ökar. Skatteintäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift sjunker marginellt i närtid och är först 2021 tillbaka på förra årets nivå. 2 Genomsnitt för perioden EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

8 Momsen utvecklas långsammare nästa år Momsintäkterna har ökat med 5 7 procent per år de tre senaste åren, vilket är betydligt snabbare än hushållens konsumtion som är den största skattebasen för momsintäkterna. Att intäkterna stigit snabbare än konsumtionen kan främst förklaras av en snabb ökningstakt av investeringarna, framför allt i bostäder. I år fortsätter momsintäkterna att öka snabbare än hushållens konsumtion, dock långsammare än förra året. Ökningstakten uppgår till drygt 6 procent. Även i år är det främst bostadsinvesteringarna som förklarar den starka ökningen. Nästa år väntas bostadsinvesteringarna inte öka lika snabbt som de senaste åren och momsintäkterna ökar därmed då ungefär i samma takt som hushållens konsumtion. Svag ökning av energi- och koldioxidskatt Intäkterna från energi- och koldioxidskatt ökar svagt, med drygt 2 miljarder kronor per år under perioden, vilket innebär att de sjunker som andel av BNP. Framöver väntas användningen av fossil diesel öka långsamt samtidigt som den skattebefriade biodieseln HVO ökar snabbare. Trenden med sjunkande användning av bensin fortsätter även framöver. Användningen av elektricitet ökar i år men är sedan i princip oförändrad. Den sammanlagda intäktsökningen drivs därmed av skattesatsernas årliga uppräkning. Första året med hel resolutionsavgift I år betalar bankerna för första gången hel resolutionsavgift, knappt 7 miljarder kronor. Resolutionsavgiften ersatte stabilitetsavgiften förra året och är ungefär dubbelt så stor. Förra året var dock resolutionsavgiften halverad, då stabilitetsavgiften betalades in för sista gången (avseende 2015). 3 Låga utdelningar från statliga bolag och Riksbanken Förra året uppgick statens aktieutdelningar till drygt 13 miljarder kronor. I år minskar utdelningarna till drygt 8 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren förklaras av extrautdelningar under 2016 och lägre utdelning från Telia Company Utdelningarna från de statliga företagen börjar öka igen från och med nästa år. Bland annat förväntas Vattenfall återigen ge utdelning. Riksbankens utdelning sjunker dock med drygt 1 miljard kronor nästa år och upphör helt från och med Utgifter på statens budget Utgifterna ökar måttligt under prognosperioden. Redan beslutade satsningar på bland annat försvar, utbildning och kommunikationer bidrar till ökningen. Utgifterna för flyktingmottagandet är på samma höga nivå som förra året, men kommande år sjunker de. I år ökar de totala utgifterna med 41 miljarder kronor jämfört med De flesta utgiftsområden ökar under prognosperioden, då de påverkas av pris- och löneutvecklingen samt befolkningsökningen. Utgifterna inom några områden ökar även av andra skäl. Sammantaget ligger dock utgifterna kommande år kvar på ungefär samma nivå som i år, vilket främst förklaras av att utgifterna för migration sjunker. I år ligger dock dessa utgifter kvar på en hög nivå. Som andel av BNP minskar de totala utgifterna hela prognosperioden. De takbegränsade utgiftsområdena 4 ökar med 36 miljarder kronor i år och 14 miljarder kronor nästa år. Ökningen i år av både de totala och de takbegränsade utgifterna påverkas men olika mycket av att regeringen i december 2015 tidigarelade utgifter från 2016 till De totala utgifterna påverkades med 15 miljarder kronor och de takbegränsade utgiftsområdena med 22 miljarder kronor. 5 3 Resolutionsavgiften redovisas inte slutligen på budgetens inkomstsida, utan förs till resolutionsreservens konto i Riksgälden. Den påverkar därmed Riksgäldens nettoutlåning på budgetens utgiftssida. För mer information se avsnittet Alternativa beräkningar i ESV:s juniprognos Samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntorna. 5 Se faktaruta i ESV:s aprilprognos EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2017

9 Diagram 3. Utgifter på statens budget Miljarder kronor Källa: ESV Takbegränsade Uo:n Totala utgifter % av BNP Procent av BNP Räntor, nettoutl, kassakorr Takbegr Uo:n % av BNP Utgifter för migration och integration som högst i år Utgifterna för Migration samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ligger kvar på en hög nivå i år för att därefter sjunka. De höga utgifterna beror på det stora antalet asylsökande som kom under I år räknar vi med att personer ansöker om asyl i Sverige, vilket är färre än föregående år och det lägsta antalet sedan Av dessa asylsökande är ensamkommande barn, vilket är 600 färre än i fjol. Kommande år anpassar ESV prognosen till en långsiktig nivå om personer per år. Det är i linje med det genomsnittliga antalet asylsökande de senaste åren, exklusive 2015 års stora antal. De ensamkommande barnen står för en stor del av utgifterna i mottagningssystemet eftersom kostnaderna för dem är högre än för övriga asylsökande. I år är utgifterna extra höga till följd av att ersättningssystemet har ändrats. Förutom en sänkt schablonersättning innebär det nya systemet att kommunernas utgifter ersätts samma år de uppstår i stället för, som tidigare, i efterhand. Det gör att utgifterna stiger i år, då ersättningar som avser både 2016 och 2017 betalas ut. Nästa år sjunker statens utgifter för ensamkommande barn kraftigt och därmed även de totala utgifterna för migration. Utgifterna för kommunmottagandet inom utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering beräknas stiga kraftigt 2017 och 2018 i takt med att fler personer kommunplaceras. Åren därefter sjunker i stället utgifterna eftersom det hittills i år, liksom i fjol, har kommit betydligt färre asylsökande än under Färre med sjukersättning Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskar , för att därefter öka. Under våren 2017 minskade antalet sjukpenningdagar, vilket var ett trendbrott. Minskningen har hållit i sig och beror på att antalet ersatta dagar vid kortare sjukfall har minskat. Uttaget av sjukpenningdagar bland långa sjukfall ökar dock. Det beror bland annat på att den bortre tidsgränsen inom sjukförsäkringen är borttagen sedan den 1 februari Från och med 2019 räknar vi med att sjukpenningdagarna följer sysselsättningsutvecklingen, vilket bidrar till att utgifterna ökar. Antalet personer med sjukersättning väntas fortsätta att minska under hela prognosperioden. Orsaken är främst ett högt utflöde till följd av att personer som erhåller ersättningen blir ålderspensionärer. Dessutom bidrar ett förhållandevis lågt inflöde av personer till minskningen. På sikt antar vi att inflödet av personer som andel av befolkningen (16 64 år) går mot ett historiskt genomsnitt. Oförändrade utgifter inom arbetsmarknad Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv är i stort sett oförändrade under prognosperioden. Utgifterna för A-kassan minskar i början av prognosperioden till följd av att antalet arbetslösa sjunker. I slutet av perioden ökar utgifterna igen då arbetslösheten stiger. Utgifterna för aktivitetsstöd minskar under hela prognosperioden då antalet personer i garantiprogrammen minskar. Det motverkas av att utgifterna för anställningsstöd samtidigt ökar, som ett led i regeringens satsning på att få fler i anställningsstöd i stället för i garantiprogram. Utgifterna för nystartsjobben är oförändrade under hela prognosperioden trots att antalet personer med nystartsjobb väntas bli färre. Det beror på att snittersättningen ökar eftersom allt fler deltagare tillhör målgrupper som får högre subventionsnivåer. Vissa övriga takbegränsade utgiftsområden Försvarsutgifterna ökar med 11 miljarder kronor under prognosperioden. Ökningen är främst en EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

10 följd av det försvarspolitiska inriktningsbeslutet för åren , inklusive de två överenskommelserna om ytterligare medel som ingåtts mellan partierna i försvarsgruppen i mars och augusti Det internationella biståndet räknas i normala fall upp med BNI, med avräkningar för bland annat flyktingkostnader. Sedan 2013 har dessa avräkningar ökat och de var som högst I år uppgår de till 7 miljarder kronor och minskar sedan till 4 miljarder kronor Den högre nivån 2017 beror på en teknisk redovisningseffekt som uppstår när det nya ersättningssystemet för ensamkommande barn börjar gälla. Under resterande del av prognosperioden beräknas avräkningarna bli 3-4 miljarder kronor. Utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökar och kommer att vara som högst nästa år. I år ökar framför allt utgifterna för assistansersättningen, vilket beror på ett tillfälligt lågt utfall 2016 då ersättningen började betalas ut i efterskott. Även utgifterna för läkemedelsförmånerna ökar i år, vilket beror på att ett nytt avtal har tecknats för 2017 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Prognosen för läkemedelsförmåner 2018 till 2021 baseras på årets överenskomna nivå. För åren efter 2018 minskar områdets totala utgifter till följd av att utgifterna för flera bidragsanslag minskar, då olika satsningar upphör. Vi har inte beaktat viljeinriktning om att följa Socialstyrelsens prognos för kommande år. 6 Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring ökar, vilket beror på att antalet barn ökar och att medelersättningen stiger. Satsningar i de senaste budgetarna ökar utgifterna för Utbildning och universitetsforskning under prognosperioden. Satsningarna omfattar bland annat fler utbildningsplatser inom vuxen- och yrkesutbildning, höjda lärarlöner samt fler anställda i lågstadiet. Utgifterna inom kommunikationsområdet stiger under prognosperioden, framför allt i år. Det är främst en följd av ökade investeringar i vägar och järnvägar. Dessutom ökar lånefinansierade väginvesteringar, i huvudsak för projektet Förbifart Stockholm som senare ska återbetalas med framtida intäkter från trängselskatter. EU-avgiften blev tillfälligt hög 2015 och tillfälligt låg 2016 på grund av tidigareläggningen av utgifter från 2016 till Retroaktiva rabatter på EU-avgiften för åren gör att utgifterna blir låga även i år. Utgifterna vid sidan om utgiftstaket De utgiftsmässiga statsskuldsräntorna varierar kraftigt mellan åren på grund av olika typer av kurseffekter och periodiseringar. Till följd av stigande marknadsräntor från i år finns en underliggande ökning av utgifterna under prognosperioden. Samtidigt sänker ett allt större budgetöverskott statsskulden, vilket leder till lägre ränteutgifter i slutet av perioden. Riksgäldens nettoutlåning utgörs av alla förändringar av lån och kontobehållningar i Statens internbank. Nettoutlåningen minskar från 15 miljarder kronor förra året till 9 miljarder kronor i år och nästa år. Prognosen 2017 och 2018 beror främst på att lånen till Riksbankens valutareserv refinansieras till en högre dollarkurs. 7 De följande åren väntas nettoutlåningen bli negativ, med mellan 4 och 6 miljarder kronor årligen, vilket stärker budgetsaldot. Prognosen förklaras främst av inkomster från bankernas resolutionsavgifter. Från och med 2019 bedöms nivån på resolutionsavgiften öka med 2 miljarder kronor. Det beror på att Nordea i år har tagit in sina nordiska dotterbanker i moderbolaget. Detta innebär att Nordeas avgiftsunderlag ökar och därmed också att avgiften blir högre. Vi har inte beaktat regeringens förslag från den 8 juni 2017 om en ny utformning av resolutionsavgiften. ESV tar hänsyn till förslaget när en proposition har lämnats. 8 6 Se avsnittet Alternativa beräkningar i ESV:s juniprognos Regeringen har lämnat en remiss till lagrådet om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning. Förslaget innebär att Riksbankens lån i Riksgälden ska betalas tillbaka ESV tar hänsyn till förslaget när en proposition har lämnats. 8 Se vidare avsnittet Alternativa beräkningar i ESV:s juniprognos EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2017

11 Infrastrukturlånen verkar åt motsatt håll. De ökar från och med 2019, vilket påverkar nettoutlåningen uppåt. Ökningen beror främst på utlåningen till vägprojektet Förbifart Stockholm. Finansiellt sparande och budgetsaldo Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn blir positivt i år, för tredje året i rad. Överskottet blir högre än föregående två år, både i nivå och som andel av BNP. Nästa år sjunker det finansiella sparandet något. Endast den statliga sektorn visar då överskott. För kommunsektorn räknar vi med en försvagning av det finansiella sparandet Stark konjunktur befäster offentligt överskott Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn uppgår i år till 1,2 procent av BNP. Detta är en förstärkning från 0,9 procent ifjol. Den starka konjunkturen ger skjuts åt skatteinkomsterna och bidrar till att hålla nere utgiftsökningarna. Som andel av BNP stiger inkomsterna i offentlig sektor för tredje året i rad, medan utgifterna sjunker för fjärde året i rad. Inom såväl ålderspensionssystemet som kommunsektorn råder i stort sett balans mellan inkomster och utgifter i år. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande i år ligger därmed inom statlig sektor. Tabell 3. Finansiellt sparande i offentlig sektor Miljarder kronor om inget annat anges Finansiellt sparande offentlig sektor Procent av BNP 0,9 1,2 0,9 1,4 2,1 2,8 Statlig sektor Kommunal sektor Ålderspensionssystemet Källa: SCB och ESV Överskottet i det finansiella sparandet i den statliga sektorn beräknas stiga ytterligare något En försvagning i det finansiella sparandet i kommunsektorn leder samtidigt till att överskottet för hela den offentliga sektorn faller tillbaka Försvagningen av det finansiella sparandet i kommunsektorn mellan 2017 och 2018 beror framförallt på att tillfälliga faktorer driver upp sparandet För ålderspensionssystemet beräknas det finansiella sparandet ligga nära noll under hela prognosperioden. I ESV:s beräkningar för stärks sparandet i den offentliga sektorn. Denna förstärkning är metodberoende och drivs i hög grad av att statens utgifter antas öka långsammare än inkomsterna. Detta beror på att våra beräkningar baseras på antaganden om oförändrad finanspolitik. Den relativt långsammare ökningen av utgifterna följer av beräkningskonventioner samt av reglerna för uppräkningen av de statliga anslagen. Detta medför att utgifterna i relation till BNP sjunker. I kontrast följer de beräknade skatteinkomsterna samhällsekonomin, som i regel ger en trendmässig tillväxt av skattebaserna. Sammantaget medför detta att det finansiella sparandet i staten och offentlig sektor blir högre ju längre beräkningarna sträcker sig. Det finansiella sparandet i staten stärks i år De statliga inkomsterna stiger i år snabbare än utgifterna. Det finansiella sparandet i den statliga sektorn stärks därmed. Vi räknar med ett finansiellt sparande på 57 miljarder kronor för 2017, vilket motsvarar 1,3 procent av BNP. Det är tredje året i rad med överskott och det högsta av dessa tre år. Sparandet i staten stiger ytterligare 2018, då det beräknas nå 1,4 procent av BNP. Stora skillnader mellan statens finansiella sparande och budgetsaldo Det är ibland stora skillnader mellan det finansiella sparandet det saldo mellan inkomster och utgifter som definieras av Nationalräkenskaperna och som är det mått som överskottsmålet avser och saldot på statens budget, vilket motsvarar statens lånebehov. Skillnaderna beror på olika avgränsningar i saldobegreppen, men även på olika periodiseringar, se tabell 4. Budgetsaldot stärks till skillnad från sparandet av inkomster vid aktieförsäljning och extrautdelningar från statliga bolag. Budgetsaldot försvagas till skillnad från sparandet när staten lånar ut medel, till exempel till Riksbanken, och EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

12 stärks vid återbetalning av lån. I det finansiella sparandet hänförs skatter och räntor till det år de avser, medan de på den statliga budgeten redovisas kassamässigt, det vill säga det år de betalas. Tabell 4. Bro mellan statens budgetsaldo och statens finansiella sparande Miljarder kronor Budgetens saldo Avgränsningar Periodiseringar Övrigt Finansiellt sparande Källa: ESV I år beräknas saldot på statens budget bli 38 miljarder kronor. Det är en kraftig försämring jämfört med förra årets saldo på 85 miljarder kronor. Statens finansiella sparande stärks däremot i år jämfört med förra året. Tabell 5. Statens budget i sammandrag Miljarder kronor Totala inkomster Skatteintäkter Periodiseringar Skatteinkomster Övriga inkomster varav förs. egendom Totala utgifter Utg.omr. exkl. räntor Statsskuldsräntor Kassamässig korrig RGKs nettoutlåning Budgetsaldo Källa: ESV Saldoförsvagningen och skillnaden mot sparandet i år förklaras främst av att saldot 2016 stärktes av stora tillfälliga inbetalningar till skattekontot. De avsåg främst kapitalplaceringar många företag och även privatpersoner satte in mer pengar än nödvändigt på sitt skattekonto eftersom inlåningsräntan var förhållandevis förmånlig. Eftersom räntan nu är sänkt till noll och marknadsräntorna väntas stiga framöver bedömer vi att kapitalet kommer att tas ut under åren Justerat för stora tillfälliga effekter (se tabell 6) är årets budgetsaldo något starkare än förra årets. Nästa år beräknas saldot bli 33 miljarder kronor. Det försvagas kraftigt av att vi antar att en stor del av det placerade kapitalet tas ut från skattekontona, vilket inte påverkar sparandet. Tabell 6. Tillfälliga effekter på budgetsaldot Miljarder kronor Tillfälliga skatteinbetalningar från två bolag 2016 (avseende 2015) Kapitalplaceringar på skattekontot Tidigarelagda utgifter från 2016 till Total effekt på budgetsaldot Källa: ESV Sparandet i ålderspensionssystemet nära noll Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet blir i år noll, vilket är en nedgång från ett överskott på 3 miljarder kronor En mindre försvagning av det finansiella sparandet följer även För hela beräkningsperioden beräknas skillnaden mellan inkomster och utgifter ligga nära noll. Tillfälligt högt sparande i kommunsektorn i år I år räknar vi med ett underskott på 2 miljarder kronor för kommunsektorns finansiella sparande. Detta är en markant förstärkning jämfört med de tre föregående åren, då underskottet i genomsnitt varit 13 miljarder kronor. Det samlade resultatet för kommuner och landsting beräknas bli rekordhögt i år, 31 miljarder kronor. 9 Inkomsterna i kommunsektorn ökar i år mer än utgifterna. Att utgifterna inte bedöms stiga snabbare beror bland annat på att det råder stor brist på arbetskraft inom både kommuner och landsting, vilket begränsar möjligheterna att expandera kommunal verksamhet. 9 Differensen mellan dessa två saldon beror på skillnader i avgränsningar och periodiseringar. En stor skillnad är att investeringar inkluderas som en utgift i det finansiella sparandet medan de enbart påverkar resultatet indirekt genom avskrivningar. Kommunernas balanskrav avser resultatet. 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2017

13 Den snabba inkomstökningen i år drivs av flera faktorer. Tack vare den starka arbetsmarknaden stiger skatteinkomsterna förhållandevis snabbt. Även högre statsbidrag om 20 miljarder kronor bidrar till den ovanligt snabba inkomstökningen. De högre statsbidragen inkluderar de så kallade välfärdsmiljarderna, en permanent förstärkning till kommunsektorn på 10 miljarder kronor per år. Till följd av ett nytt regelsystem får kommunerna i år ersättningar avseende både 2016 och 2017 för ensamkommande flyktingbarn. Detta blåser tillfälligt upp statsbidragen och därigenom även det beräknade resultatet. Nästa år stiger inkomsterna långsammare än utgifterna, varför både det finansiella sparandet och resultatet försvagas. En delförklaring är att de totala statsbidragen minskar, bland annat till följd av att ersättningarna för de ensamkommande barnen sjunker efter att ha varit tillfälligt höga Den offentliga skulden Maastrichtskulden faller i år till 38 procent av BNP och den sjunker under hela perioden till följd av att statens skuld minskar. Nedgången av statens skuldkvot beror i år och nästa år främst på BNPtillväxten, därefter på stigande budgetöverskott. Maastrichtskulden sjunker Den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, faller i år för tredje året i rad, till 38 procent av BNP. Nästa år sjunker den till 36 procent. Drygt tre fjärdedelar av nedgången beror på att statens del av skulden sjunker. Kommunsektorns skuld ökar nominellt men är i stort sett oförändrad som andel av BNP, cirka 10 procent. Statsskulden minskar kraftigt Statsskulden minskar i år med 60 miljarder kronor till drygt miljarder kronor. I procent av BNP minskar den med nästan 3 procentenheter till 27 procent. Minskningen av den nominella skulden beror både på överskott i budgeten och på orealiserade valutavinster till följd av att kronan väntas stärkas under året. Diagram 4. Statsskuld och Maastrichtskuld Miljarder kronor Statsskuld, miljarder kronor Statsskuld, procent av BNP Maastrichtskuld, procent av BNP Källa: SCB och ESV Nästa år fortsätter skulden att sjunka i nästan samma takt och av samma skäl. Därefter sjunker statsskulden allt snabbare till följd av kraftigt stigande budgetöverskott. Tillväxten i BNP bidrar avsevärt till att sänka skuldkvoten under hela perioden. Bidraget är som störst i år. Tabell 7. Förändring av skuldkvoten Procentenheter Förändring av statsskulden i % av BNP -2,8-2,7-2,1-2,8-3,2-3,9 Bidrag från: BNP-tillväxten -1,4-1,4-1,0-0,8-0,7-0,6 Budgetsaldot -1,9-0,8-0,7-2,0-2,4-3,4 varav engångseffekter -1,3 0,4 0,9 0,1-0,1 0,0 Skulddispositioner m.m. 0,6-0,5-0,4 0,0-0,1 0,1 Källa: RGK, SCB och ESV Procent av BNP Det beräknade fallet i skuldkvoten beror till stor del på ESV:s prognosprinciper som medför allt större överskott i slutet av prognosperioden 10. Engångseffekter påverkar skuldutvecklingen Statens budget, liksom statsskulden, påverkas enskilda år i varierande grad av engångseffekter, det vill säga engångsvisa eller tillfälliga händelser. Förra året uppgick engångseffekterna till 59 miljar Se metodkommentar på sidan 16. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

14 der kronor, motsvarande 1,3 procent av BNP, vilket förklarar nästan hälften av skuldkvotens minskning De enskilt största posterna var kapitalplaceringar på skattekonton 11, tillfälligt stora skatteinbetalningar från två bolag 12 och tidigarelagda utgifter från 2016 till 2015 (se tabell 6). I år och följande två år väntas i stället negativa engångseffekter, framför allt som följd av att en stor del av det placerade kapitalet väntas tas ut från skattekontona. Engångseffekterna för beräknas höja skulden med 61 miljarder kronor (1,3 procent av BNP), varav 50 miljarder kronor avser reverserade kapitalplaceringar. De budgetpolitiska målen Det finansiella sparandet i offentlig sektor når i genomsnitt 1 procent av BNP Detta sammanfaller med nivån för det nuvarande överskottsmålet, men målet ska utvärderas över en konjunkturcykel. ESV:s bedömning är att överskotten är för låga för att överskottsmålet ska nås. De takbegränsade utgifterna beräknas däremot med bred marginal hålla sig under utgiftstaket. Förutsättningarna för kommuner och landsting att klara balanskravet ser goda ut både i år och nästa år. Överskottsmålet nås inte För att målet om 1 procents överskott över en konjunkturcykel ska nås krävs överskott större än den målsatta nivån när konjunkturen är stark, för att uppväga lägre överskott eller underskott när konjunkturen är svag. Ett beräknat sparande på cirka 1 procent av BNP de konjunkturellt starka åren indikerar därmed att sparandet är för lågt för att nuvarande överskottsmål ska nås. Att ett tioårigt bakåtblickande genomsnitt 2018 visar ett finansiellt sparande på -0,1 procent styrker bedömningen att överskottsmålet ej nås. Att sjuårsindikatorn överträffar 1 procent utgör ingen stark indikation på måluppfyllelse, då denna indikator påverkas av stora kalkylmässiga överskott Tabell 8. Offentligt sparande och indikatorer för uppföljning av överskottsmålet Procent av BNP resp. procent av trend-bnp Finansiellt sparande 0,9 1,2 0,9 1,4 2,1 2,8 Bakåtblickande tioårssnitt 0,2 0,0-0,1 0,1 0,3 0,6 Sjuårsindikatorn 0,1 0,6 1,3 Konjunkturjusterat sparande 1 0,3 0,1 0,4 1,1 1,9 2,8 Källa: ESV 1 Procent av trend-bnp. Trend-BNP är inte samma mått som potentiell BNP, vilket är en bedömning. Trend-BNP är skattad med ett HP-filter. Överskotten bottnar alltså i hög grad i den starka konjunkturen. Detta bekräftas av att det beräknade konjunkturjusterade sparandet dessa år är betydligt svagare än det faktiska. Överskottsmålet Det nuvarande överskottsmålet innebär att det finansiella sparandet ska uppgå till 1 procent av BNP, sett över en konjunkturcykel. Målnivån behöver alltså inte uppnås varje enskilt år. Det finns en blocköverskridande överenskommelse om att sänka målnivån till en tredjedels procent av BNP från och med Enligt förslaget skall målet utvärderas med ett åttaårigt bakåtblickande genomsnitt. Därtill introduceras ett skuldankare, ett riktmärke på 35 procent av BNP för den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld (Maastrichtskulden). Beräkningarna för , liksom prognosen för 2018, bygger på antagandet om oförändrad politik, det vill säga att inga politiska beslut tillkommer. Detta antagande innebär i normalfallet en automatisk förstärkning 14 av sparandet med uppskattningsvis 0,5 procent av BNP per år. Beräkningarna utgör därmed sannolikt en överskattning av det offentliga sparandet på lång sikt. 11 Många företag och även privatpersoner satte in mer pengar än nödvändigt på sina skattekonton då räntan var förhållandevis förmånlig. 12 Skatten betalades in 2016 men avsåg Denna indikator är genomsnittet av de tre senaste utfallsåren, innevarande år samt de närmast följande tre prognosåren. 14 Antagandet benämns ibland automatisk diskretionär finanspolitik, se ESV rapport 2013: EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2017

15 Diagram 5. Finansiellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Källa: ESV Diagram 5 illustrerar det beräknade finansiella sparandet för offentlig sektor inklusive respektive exklusive den automatiska förstärkningen. Utgiftstaket klaras samtliga år Utgiftstaket klaras samtliga år med god marginal. Tabell 9. Utgiftstaket Miljarder kronor, om inget annat anges Utgiftstaket Marginal till utgiftstaket Säkerhetsmarginal i procent av utgiftstak 1,0 1,5 2,0 2,5 Kvarvarande marginal Källa: ESV Finansiellt sparande Nuvarande överskottsmål (1 procent) Föreslaget nytt överskottsmål (0,33 procent) Procent av BNP Justerat sparande (exkl. automatisk förstärkning) 1 För 2020 finns inget fastställt utgiftstak, endast regeringens bedömning i vårpropositionen God chans att nå balanskravet För åren 2017 och 2018 ser förutsättningarna att klara balanskravet goda ut för kommuner och landsting. Det beräknade resultatet i kommunsektorn från och med 2019 ser dock betydligt svagare ut, vilket indikerar lägre resultatnivå i överskottskommuner men också att fler kommuner och landsting kan få svårt att nå balans. Sammantaget utgår ESV dock 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 från att den beräknade resultatnivån för hela sektorn är förenlig med att det stora flertalet kommuner och landsting klarar sina balanskrav. Tabell 10. Resultat i kommunsektorn Miljarder kronor Resultat Källa: ESV Beräkningen baseras dock på en rad antaganden. Först och främst antar vi att kommuner och landsting klarar balanskravet, oavsett inkomster. Vidare antas nuvarande skattesatser kvarstå. Ett tredje antagande är att merparten av statsbidragen är nominellt oförändrade. För att kommuner och landsting ska nå upp till balanskravet över tid förutsätter beräkningen att utgifterna anpassas till inkomsterna. Aktuell beräkning visar att den kommunala konsumtionsvolymen måste hållas i princip oförändrad mellan 2018 och 2021, givet kalkylmässigt låga inkomstökningar dessa år. Detta är liktydigt med sjunkande konsumtion per capita, då befolkningen som helhet ökar samtidigt som andelen yngre och äldre också stiger det vill säga kärngrupper för välfärdstjänsterna hos kommuner och landsting. Revideringar sedan juniprognosen 15 Jämfört med ESV:s juniprognos är tillväxten i ekonomin starkare på kort sikt. Detta, i kombination med att bland annat bolagsskatterna har reviderats upp, bidrar till att skatteintäkterna har höjts i närtid. Därmed har det finansiella sparandet i staten och i den offentliga sektorn stärkts. Tillväxten starkare Jämfört med prognosen i juni är BNP-tillväxten starkare, både i år och nästa år. I år är det framför allt investeringarna, men även hushållens konsumtion, som har reviderats upp. Samtidigt har övriga komponenter i försörjningsbalansen reviderats ner. För nästa år har alla komponenter utom hushållens konsumtion och lager reviderats upp. Antalet arbetade timmar ökade långsammare än väntat under första halvåret i år och prognosen har 15 Fokus är på revideringar för åren 2017 och EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

16 därför sänkts med 0,5 procentenheter för i år. I kombination med den höjda BNP-tillväxten innebär det att produktivitetstillväxten har reviderats upp med 0,9 procentenheter. Den starkare tillväxten på kort sikt leder till ett högre resursutnyttjande. Den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån har dessutom reviderats ner något sedan juniprognosen. Bakgrunden är en lägre prognos för befolkningsutvecklingen, till följd av lägre invandring. Eftersom vi, liksom i föregående prognos, räknar med att ekonomin når balans i slutet av perioden har BNP-tillväxten reviderats ner för 2020 och Trots att antalet arbetade timmar har reviderats ner har lönesumman i år höjts marginellt. De hittillsvarande utfallen tyder på att den kommer att öka snabbare än vad antalet arbetade timmar och konjunkturlönestatistiken indikerar. För åren är lönesumman dock nedreviderad. Inflationen är uppreviderad till följd av tillfälligt höga utfall för bland annat paketresor. Kronan har stärkts mer mot dollarn än väntat och är nu starkare än tidigare beräknat för åren Skatteintäkterna har höjts För perioden har skatteintäkterna reviderats upp med mellan 12 och 16 miljarder kronor per år. Skatt på arbete har reviderats upp för 2016 och Det beror på en ändring av hur vi beräknar ROT-avdraget vilket höjer skatterna hela prognosperioden. RUT-avdraget har reviderats upp i närtid men ner i slutet av perioden då tillväxttakten inte bedöms bli lika hög som den tidigare har varit. Från och med 2018 har prognosen för skatt på arbete reviderats ner. Detta beror dels på en modellutveckling av hur pensionerna prognostiseras, dels på att inkomst från näringsverksamhet har reviderats ner. Hushållens kapitalvinster har reviderats upp 2017 till följd av en högre omsättning på bostadsmarknaden. Även för 2018 har kapitalvinsterna justerats upp, vilket beror på nya bedömningar av hur de reala kapitalvinsterna 16 utvecklas. Skatt på företagsvinster har reviderats upp för hela prognosperioden. Det preliminära taxeringsutfallet för 2016 indikerade att den tidigare prognosen var för låg, vilket även påverkar prognosen för efterföljande år. Intäkterna från mervärdesskatt har reviderats upp till följd av högre konsumtion och högre bostadsinvesteringar. Utgifterna har reviderats ner i år Utgifterna på statens budget har reviderats ner med 5 miljarder kronor i år. För 2018 är prognosen i stort sett oförändrad. Utgifterna för försvaret har reviderats upp till följd av att hänsyn har tagits till försvarsöverenskommelsen i augusti mellan regeringen, Moderaterna och Centerpartiet. Överenskommelsen innebär att ytterligare knappt 3 miljarder kronor tillförs utgiftsområdet från och med Utgifterna för Internationellt bistånd har reviderats upp för 2018 och Det beror på att migrationskostnaderna som räknas av från biståndsramen har reviderats ner för dessa år. Trots att vi nu räknar med färre asylsökande har utgifterna för migration höjts i år. Orsaken är högre kostnader för ensamkommande barn än vad som tidigare prognostiserats. Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning har reviderats ner, främst från och med nästa år. Detta beror framför allt på att utgifterna för sjukersättning väntas bli lägre till följd av ett lägre inflöde av personer. Utgifterna för Ekonomisk trygghet för familjer och barn har reviderats ner samtliga år, vilket framför allt beror på att befolkningsprognosen har sänkts. Prognosen påverkas även av att antalet föräldrapenningdagar har begränsats för föräldrar som kommer till Sverige med barn. Inom området Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering har utgifterna reviderats ner till följd av att vi nu räknar med färre kommunmottagna. 16 Kapitalvinster från hushållens försäljningar av fastigheter och bostadsrätter. 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2017