prognos Arbetsmarknad Värmlands län

prognos Arbetsmarknad Värmlands län 2010

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...1 Antalet sysselsatta minskar under 2010...1 Arbetskraften minskar...1 Arbetslösheten ökar under 2010...1 Utmaningar på länets arbetsmarknad...2 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...3 Lediga platser...4 Kapacitetsutnyttjande...5 Rekryteringsproblem...6 Varsel...7 Sysselsättningen i länet...7 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN...8 Industri/ Jord- och skogsbruk...8 Byggnadsverksamhet...9 Privat tjänsteproduktion... 10 Offentlig verksamhet... 11 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 12 Befolkningsutveckling... 13 Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program... 13 Färre får ersättning från sjuk-/arbetsskadeförsäkringar... 13 Ökningen av arbetskraften planar ut under 2009... 13 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER... 14 Arbetslöshetens struktur... 14 Lokala bedömningar... 15 Fakta om prognosen... 17 YRKESBAROMETERN... 18

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län 1 Sammanfattning Försvagningen i den globala ekonomin har varit den största sedan andra världskriget, men både framåtriktade indikatorer som faktiska siffror indikerar att botten har passerats och att en återhämtning har inletts. Detta har gynnat den svenska ekonomin och även den har gått in i en återhämtningsprocess. BNP föll fritt under fjärde kvartalet 2008 och nedgången fortsatte första kvartalet 2009. Därefter dvs. under andra och tredje kvartalet, har BNP ökat svagt och alla framåtriktade indikatorer signalerar att BNP-tillväxten förstärks under fjärde kvartalet. Trots detta faller BNP med 4,5 procent mellan 2008 och 2009. Nästa år pekar bland annat Arbetsförmedlingens intervjuundersökning på att BNP-tillväxten fortsätter uppåt och ökningen bedöms till 2,3 procent. Arbetsmarknaden i Värmland har genomgått en kraftig avmattning under 2008 och 2009. Antalet sysselsatta har minskat kraftigt under dessa år. Minskningen kommer dock att stagnera under 2010 och konjunkturläget kommer att förbättras. Sysselsättningsminskningen fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009 bedöms bli 300 att jämföra med ett år tillbaka då minskningen var 4 900. Antalet sysselsatta minskar under 2010 Den kraftiga högkonjunkturen nådde sin kulmen under 2007 och under våren har sysselsättningsökningen kommit att avmattas. Konjunkturen vände sedan under sommaren och arbetslösheten började återigen minska något samtidigt som sysselsättningen började öka. Både efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet inom privata näringslivet har varit på en hög nivå sedan sommaren 2006. I höstens undersökning uppgav 55 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs. I vårens undersökning var motsvarande siffra 54 procent. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 10 procent eller mer är 45 procent. Den stigande konjunkturen innebär att det lediga produktionsutrymmet kommer att minska i de flesta branscher vilket medför en minskad risk för uppsägningar. Antalet sysselsatta i länet beräknas minska med 300 personer under 2010. Arbetskraften minskar Länets befolkning i åldrarna mellan 16 och 64 år minskade något 2009 och bedöms förbli svagt ökande i år och nästa år. Arbetskraftsutbudet påverkas i positiv riktning av att antalet personer som får sjuk- och aktivitetsersättning på heltid fortsätter att minska. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har ökat sedan våren 2009 efter några år av minskande volymer. Arbetskraftsutbudet i Värmland bedöms öka marginellt 2010. Arbetslösheten ökar under 2010 Arbetslösheten bedöms öka med ungefär 400 personer under 2010 som ett resultat av den vikande konjunkturen under 2009. Antalet bristyrken på arbetsmarknaden har minskat kraftigt sedan i våras, inte minst inom byggoch tillverkningsindustrin, vilket är en naturlig följd av den minskade efterfrågan. Såväl traditionellt manligt dominerade sektorer som bygg- och anläggning samt tillverkningsindustri som den, traditionellt kvinnligt dominerade, offentliga tjänstesektorn förväntas minska sysselsättningen

2 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län under perioden. Detta leder till en ökad arbetslöshet såväl bland kvinnor som bland män. Fortsatt hög arbetslöshet bedöms kvarstå för funktionshindrade, ungdomar och utrikes födda. Den stora ungdomskull som avslutar sin gymnasieutbildning under våren 2009 bedöms få stora problem att komma ut på arbetsmarknaden under rådande konjunkturläge, vilket innebär en ökande ungdomsarbetslöshet. Tabell 1: Antal respektive andelar av befolkningen (16-64 år) i respektive sökandegrupp, kvartalsgenomsnitt inskrivna på Arbetsförmedlingen. Saknar arbete I arbete Sökande i program Sökande i arbete Arbetslösa med aktivitesstöd med stöd Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2008 5 547 3,2% 2 966 1,7% 3 586 2,0% 2009 8 100 4,6% 5 650 3,2% 3 245 1,8% 2010 7 200 4,3% 6 950 4,0% 3 370 1,9% Arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd samt sökande som har arbete, med stöd eller timanställda och deltidsarbetslösa. Förändring i antal personer, skillnad från kvartal 4 2008 Källa: Arbetsförmedlingen Utmaningar på länets arbetsmarknad För att kunna ackvirera platser och matcha effektivt behövs goda och täta kontakter med länets arbetsgivare. Därigenom kan behov och förändrade förutsättningar snabbt fångas upp. En effektiv matchning kräver också goda kunskaper om de arbetssökandes kompetens. Därför är en tidig verifiering av de arbetssökandes meriter tillsammans med kunskaper om kompetenskrav inom olika yrken av största vikt. Arbetsförmedlingen behöver också i större utsträckning tydliggöra arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring för att möjliggöra interlokal matchning. Arbetsförmedlingen ska fokusera på att stimulera den yrkesmässiga och geografiska rörligheten hos de arbetssökande. Under de närmaste åren kommer Värmlands län att ha en stor generationsväxling. Skillnader i åldersstruktur och i näringslivsstruktur leder till olika effekter i olika delar av länet. Två grupper som är viktiga för Värmlands läns framtida tillväxt är ungdomar och utrikes födda. Med en minskande brist på arbetskraft minskar möjligheterna till sysselsättning för dessa två grupper. Det är en viktig utmaning för Arbetsförmedlingen att bidra till att synliggöra dessa resurser och underlätta kontakterna mellan arbetsgivare och arbetssökande. Samtidigt som matchningsarbetet intensifieras ska de arbetsmarknadspolitiska programmen i större utsträckning omfatta dem som befinner sig längst från arbetsmarknaden. Två av dessa program är Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgarantin för ungdomar. Programmen inriktas på att stärka individer i syfte att förbättra deras möjligheter att delta i arbetslivet. Detta arbete kommer att kräva stora arbetsförmedlarinsatser i länet under prognosperioden. Även kompletterande aktörer kommer att spela en viktig roll.

Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län 3 Under hösten 2009 har arbetsförmedlingarna i länet haft kontakt med drygt 550 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet, som ingått i ett centralt uttaget prognosurval. Den avmattningen i konjunkturen som varit en realitet under 2008 och större delen av 2009 har avtagit under hösten och byts till en svag uppgång under 2010. Utfallet i efterfrågan för föregående sexmånadersperiod översteg de förväntningar som företagen hade i våras (jämför kommande 6 månader våren 2009 med senaste 6 månader hösten 2009). Då bedömde 25 procent av arbetsställena inom privat sektor att efterfrågan på deras varor/tjänster skulle öka och 22 procent att den skulle minska under kommande sex månader. Utfallet för de senaste sex månaderna visar att efterfrågan ökade för 33 procent av företagen och minskade för 23 procent, alltså ett bättre utfall än förväntat. Trots denna efterfrågeutveckling så har efterfrågan på arbetskraft minskat och antalet arbetslösa ökat i länet under det gångna året. En del av denna förklaring är den överkapacitet avseende produktion som finns hos företagen efter den nedgång vi upplevt under hösten 2008 och våren 2009, en annan del är den att de företag som lämnat marknaden inte återfinns i de arbetsställen som deltagit i Arbetsförmedlingens prognosintervju. Arbetsförmedlingens intervjuer med företagen inför den här prognosperioden visar att huvuddelen av de tillfrågade företagen tror på en ökad efterfrågan främst under andra delen av 2010. Alltjämnt tror man sig kunna möta denna efterfrågan i huvudsak med befintlig personalstyrka eller med mindre nyanställningar.

4 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län Tabell 2: Marknadsutvecklingen - nettotal 1 Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Näringsgren Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Höst-08 Vår-09 Höst-09 Byggverksamhet 25-50 23-8 -2-2 0-2 30 Finansiell verksamhet, företagstjänster 31-27 15 35 9 23 27 31 37 Handel 14-21 25 8 25 38 19 30 51 Hotell och restaurang 24-5 28 19 45 50 33 30 78 Information och kommunikation 0 50 40 22-17 0 11-17 20 Jordbruk, skogsbruk o fiske 0-38 31-25 -31-8 -17-15 15 Personliga och kulturella tjänster 0 0-14 -33 20 0-33 20 14 Tillverkning av verkstadsvaror 30-44 -11 13-21 9 8 19 45 Övrig tillverkn, exkl utvinning, energi o miljö 9-49 -10-3 -7 29 19 7 53 Transport 14-42 4 9-23 13-3 -12 21 Vård och omsorg 20 20-10 11 50 0 13 50 30 Totalt 19-32 10 8 3 21 13 17 42 Lediga platser Antalet lediga platser som anmälts till arbetsförmedlingarna i länet under de två första kvartalen 2009 minskade jämfört med motsvarande period 2008. Under årets tio första månader anmäldes totalt 9 416 lediga platser i Värmland, vilket är en minskning med 33 procent jämfört med samma period 2008. Antalet nyanmälda platser i oktober uppgick till 736. Den minskade efterfrågan på arbetskraft ligger bakom denna utveckling. Bedömningen är att den neråtgående trenden nu brutits och att antalet lediga platser kommer att öka under 2010 för att. Sammantaget blir vår bedömning att antalet lediga platser totalt sett kommer att närma sig nivåerna för 2008 under 2010. 1 Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 40% av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 10% att den har minskat (50% uppger att den är oförändrad). Nettotalet blir i det här fallet 30 (40-10=30). Av nettotalen bildas sedan tidsserier och dessa presenteras bl.a. i diagram.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län 5 Diagram 1: Nyanmälda platser (med mer än 10 dagars varaktighet) januari 1992 - oktober 2009 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Säsongrensad och trendad serie Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I vårens undersökning uppgav 54 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs. I höstens undersökning uppger 55 procent att de bara har 10 procents kapacitetsutrymme kvar innan rekrytering. Under en högkonjunktur är det vanligt att andelen företag som endast kan öka sin produktion med 10% är 65-70% eller högre. Den vikande konjunkturen har gjort att det lediga produktionsutrymmet stigit något i de flera branscher vilket medför begränsningar i nyanställningarna den närmaste tiden. Nästan vart annat företag har en produktionskapacitet som medger en produktionsökning om mer än 11 procent, detta bidrar också till att ökningen av antalet sysselsatta kommer att ske långsamt under 2010. Störst kapacitetsöverskott finns inom privattjänsteproduktion där personliga och kulturella tjänster samt handel redovisar stora kapacitetsöverskott. Även inom privat varuproduktion finns produktionsöverskott, vart fjärde företag inom industri redovisar en överkapacitet om 21 procent eller mer.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län Tabell 3: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Bransch 0% 1-10 % 11-20 % 21-30 % Mer än 30 % Byggverksamhet 28% 48% 16% 7% 2% Finansiell verksamhet, företagstjänster 19% 43% 24% 5% 10% Handel o kommunikationer 11% 32% 25% 19% 14% Industri 14% 42% 19% 13% 12% Jordbr, skogsbr o fiske 42% 50% 0% 0% 8% Personl och kulturella tjänster, renhållning 10% 30% 30% 23% 7% Vård och omsorg 36% 18% 27% 9% 9% Totalt näringsliv 17% 38% 22% 13% 10% Rekryteringsproblem I takt med kraftigt ökande efterfrågan på företagens varor och tjänster under de senaste åren, ökade också sysselsättningen och alltfler företag upplevde rekryteringsproblem. Det största antalet bristyrken fanns i byggverksamheterna och tillverkningsindustrin. Under hösten har antalet bristyrken minskat och höstens bristyrken omfattar också betydligt färre yrkesgrupper än de gjort tidigare. Antalet bristyrken har minskat jämfört med i våras och rekryteringsproblemen är så gott som borta. 11 procent av företagen i vår undersökning uppgav sig ha haft rekryteringsproblem under de senaste 6 månaderna. Mot bakgrund av det ändrade efterfrågeläget bedöms dock rekryteringsproblemen återkomma i slutet av prognosperioden men i något mindre omfattning än under 2008. Inom offentlig sektor har rekryteringsproblemen legat på en förhållandevis jämn nivå, de sjönk något under våren 2009. anledningen till detta är främst mängden legitimations yrken där i första hand specialistkompetenser är svåra att rekrytera. Tabell 4: Andel privata arbetsgivare som uppgett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Näringsgrenar (Sni 2007) Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Byggverksamhet 33% 11% 18% Finansiell verksamhet, företagstjänster 32% 12% 13% Handel o kommunikationer 17% 10% 10% Industri 32% 11% 6% Jordbr, skogsbr o fiske 23% 8% 15% Personl och kulturella tjänster, renhållning 25% 10% 13% Vård o omsorg 20% 18% 0% Summa 26% 11% 11% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län 7 Tabell 5: Andel offentliga arbetsgivare som angivit att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Verksamhetsområde Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Offentlig administration 38% 13% 23% Utbildning och forskning 23% 15% 14% Vård och omsorg 33% 38% 33% Summa 30% 20% 30% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Varsel Under 2008 steg antalet varsel i Värmland men ökningen blev svagare än för riksgenomsnittet. Detta kan bero på att det finns en omfattande tillverknings- och verkstadsindustri i länet som inte är starkt kopplad till fordonstillverkning som varit den stora förloraren i nuvarande lågkonjunktur. Den kraftiga efterfrågeminskningen som drabbat den svenska ekonomin sedan hösten 2008 har också drabbat Värmland och varselutvecklingen under hösten ger en tydlig bild av detta. Under 2007 varslades sammanlagt 808 personer om uppsägning i länet. Under 2008 berördes 2 737 personer av varsel, vilket innebär mer en tredubbling. Fram till och med november 2009 har 3 093 varslats. Diagram 2: Antal varslade per 1000 invånare 16-64 år Värmlands län och Riket 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 tom År okt Värmlands län Riket Källa: Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har under perioden 1997 och 2007 varierat mellan 108 000 och 114 000 personer, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Sysselsättningen kommer att minska under 2010 som ett resultat av lågkonjunkturen, minskningen är dock liten och uppskattas till omkring 300 personer. Observera att diagrammet redovisar sysselsättning enligt Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, definitionen skiljer sig från RAMS varför lägre värden erhålls.

8 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län Diagram 3: Sysselsättning Värmlands län Antal sysselsatta (anställda) kvartal 1 1997 - kvartal 3 2009 116 000 114 000 112 000 110 000 108 000 106 000 104 000 102 000 100 000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Säsongrensad och trendad serie Källa: SCB, Kortperiodisk Sysselsättningsstatisk, säsongs- och trendrensade värden Näringsgrenar och yrken Andelen sysselsatta i de olika näringsgrenarna har förändrats. Trots den starka marknadsutvecklingen i industri- och byggsektorn så har andelen sysselsatta i dessa branscher ändå minskat under de senaste åren i förhållande till tjänstesektorn. Sysselsättningsutvecklingen har alltså varit ännu starkare i privata tjänstesektorn än i bygg- och industrin. Tjänstesektorn sysselsätter fler, men är ändå starkt beroende av industrisektorn, som är ekonomiskt dominerande bland annat på grund av sin starka export. Industri/ Jord- och skogsbruk 2 Industri Värmland är ett industrilän. Antalet sysselsatta inom länets tillverkningsindustri uppgick enligt senast tillgängliga uppgift samt enkätsvar och egna beräkningar till drygt 23 000 personer. Lågkonjunkturen har påverkat länets industri i stor omfattning, antalet sysselsatta har minskat från toppnoteringen 27 000 tredje kvartalet 2008 till 22 000 andra kvartalet 2009. Under de första tio månaderna 2009 har 1 800 personer varslats om uppsägning inom den samlade tillverkningsindustrin. 38 procent av dem som varslats under 2009 arbetar inom verkstadsindustrin. 2 I Industri/ Jord- och skog ingår förutom ingår förutom inom tillverkning och utvinning, energi och miljö även all verksamhet inom jordbruk, skogsbruk och fiskenäringen

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län 9 Liksom i övriga landet har efterfrågan inom verkstadsindustrin dämpats avsevärt. Inom verkstadsindustrin arbetade hösten 2008 drygt 11 000 personer, ett år senare var antalet anställda 2 000 färre. Läget i branschen har börjat stabiliseras. Varsel om uppsägningar har minskat och bedöms närma sig normala nivåer under början av 2010. Det finns fortfarande risker för konkurser och varsel om uppsägningar men riskerna är betydligt lägre idag än vid vårens prognos. Den snabba omsvängningen kom oväntat för alla i branschen och så sent som strax före årsskiftet var brist på lämplig arbetskraft det dominerande samtalsämnet, omsvängningen till ett bättre konjunkturläge bedöms också komma att gå snabbt. Under högkonjunkturen skapades stora lager som nu börjar sina varför ett uppdämt behov finns av nyproduktion. Sysselsättningen bedöms dock inte påverkas särdeles starkt i positiv riktning förrän tidigast under senare delen av 2010. Trävaruindustrin har haft stora problem tidigare under året men efterfrågan har stigit efter hand som produktionen av fastigheter har stigit. Liksom för verkstadsindustrin bedöms efterfrågan öka under 2010, främst under första halvåret, detta beror främst på bygg industrins bedömningar att efterfrågan kommer att minska under andra halvan av 2010. Den ökade efterfrågan kommer dock inte att generera några omfattande nyanställningar, den produktionsökning som bedöms ske under 2010 kan i allt väsentligt mötas med befintlig personal. Massa- och pappersindustrin är en dominerande arbetsgivare i länets södra delar. Trots den allmänna konjunkturnedgången har massa- och pappersindustrin klarat sig relativt bra. Främst på grund av sjunkande elpriser som under högkonjunkturen delvis var besvärande för branschen. Efterfrågan på massa- och pappersindustrins produkter bedöms öka efterhand som konjunkturen, främst det globala konjunkturläget förbättras. Även inom massa- och pappersindustrin finns en viss personell överkapacitet varför produktionsökningen i första hand kan mötas med befintlig personal. Prognos: Fram till och med utgången av 2010 beräknas antalet sysselsatta minska. De största neddragningarna sker inom verkstadsindustrin och inom träindustrin. Jord- och skogsbruk På lång sikt har antalet sysselsatta inom jord- och skogbrukssektorn minskat dramatiskt till följd av den ökade mekaniseringen i skogen och stordrift i jordbruket. Fortfarande arbetar dock traditionella huggare med motorsågen sida vid sida med skördare i det moderna och effektiva skogsbruket. Skogskonjunkturen bedöms stärkas under 2010 med höga priser på skogsråvara som följd. Tillgången på energi till rimliga priser påverkar i hög grad villkoren för skogsindustrin vilket, i kombination med priset på skogsråvara och en ökande efterfrågan, bedöms få positiva återverkningar även inom skogsbruket med en mindre ökning av sysselsättning som följd. Prognos: Antalet sysselsatta inom jordbruket beräknas bli oförändrat medan antalet sysselsatta inom skogsbruket beräknas öka något. Byggnadsverksamhet Byggbranschen har upplevt en starkt vikande efterfrågan det senaste året men nu bedöms trenden vända. Bland företagen i Arbetsförmedlingens

10 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län intervjuundersökning finns en kraftigt ökad optimism över hela länet, främst för det första halvåret 2010. Branschen bedöms få en fortsatt positiv utveckling även under senare delen av 2010 dock med något lägre efterfrågan. Nyproduktion av bostäder i Värmland har åter ökat de senaste månaderna och produktion av bostäder är den del av byggbranschen som sysselsätter flest personer i länet. Planer finns också för byggnation av till exempel industrifastigheter men starttidpunkten för dessa är mer osäker, troligen kommer några större projekt påbörjas under 2010. ROT- avdraget har medfört hög efterfrågan främst hos mindre företag, denna efterfrågan bedöms bestå under hela prognosperioden För närvarande är inga större projekt kända inom anläggningssidan. Prognos: I vilken omfattning uppgången i konjunkturen påverkar byggbranschen är svårbedömt men antalet sysselsatta kommer att minska under prognosperioden, framförallt inom bostadsproduktionen. Privat tjänsteproduktion Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat de senaste 10 åren med undantag för den senaste tolvmånadersperioden då sysselsättningen sjönk. Sysselsättningen inom branschen har påverkats i stor utsträckning av de senaste årens högkonjunktur, inte minst för att utvecklingen inom branschen är starkt kopplad till efterfrågan inom industrin och bygg. När marknadsutvecklingen är stark inom bygg- och industrisektorn koncentrerar man sina resurser på själva produktionen/kärnverksamheten och köper externa tjänster. På samma sätt har branschen påverkats av den kraftigt dämpade efterfrågan inom tillverkningsindustrin och sysselsättningen som varit under de senaste tolv månaderna. Den stabilisering och vändning av konjunkturen som nu sker kommer att påverka den privata tjänsteproduktionen positivt, liksom inom flertalet av branscher finns dock redan en personalkapacitet för att möta en ökad efterfrågan. Uppgången i konjunkturen kommer att påverka handeln i hela länet i takt med hushållens ökande konsumtion. Del av den ökande konsumtionen kan tillskrivas det faktum att så gott som alla i arbete har fått en starkare ekonomi till exempel genom det jobbskatteavdrag som införts. Vid intervjutillfället var läget i branschen fortfarande osäkert men flera av de största företagen väntar sig en ökad efterfrågan vilket innebär att arbetskraften i branschen får ökande utsikter till heltidsanställningar under prognosperioden. Risken för överetablering finns inom hela länet och det är fackhandeln som kommer att påverkas i första hand men i viss mån även dagligvaruhandeln. Prognos: Sysselsättningen inom handeln förväntas vara i stort sett oförändrad trots ökad efterfrågan. Behovet av personal inom transport- och kommunikationer bedöms öka under prognosperioden som en följd av den svagt ökande efterfrågan inom industri, bygg och handeln. Inom entreprenadsektorn har sysselsättningen legat på en hög nivå genom utbyggnaden av E 18. Läget är något mer osäkert för 2010. Prognos: sysselsättningen inom transport- och kommunikationsbranschen förväntas vara oförändrat under prognosperioden.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län 11 Inom finans- och uppdragsverksamheten har sysselsättningen ökat kraftigt de senaste fem åren, en ökning som avstannat under den gångna sex månadersperioden. IT-konsultbranschen och bemanningsföretagen är de verksamheter som främst gynnats av att industrin köper externa tjänster, vilket också innebär att dessa verksamheter är särskilt känsliga för efterfrågeminskningar i industrin. När många företag i tillverkningsindustrin nu känner av en kraftigt dämpad efterfrågan innebär detta också att uppdragsverksamheternas tjänster har efterfrågats i betydligt mindre utsträckning än under högkonjunkturen. Utvecklingen inom branschen bedöms nu åter bli positiv. Uppdragsverksamheterna beror dock i stor utsträckning på vilka kunder företagen har. Tjänsteföretag som uteslutande haft uppdrag i verkstadsindustrin har drabbats av efterfrågeminskning i betydligt större utsträckning än de vars kunder finns i mindre konjunkturkänslig verksamhet. I samband med att konjunkturen nu stabiliseras kommer en ökad efterfrågan på bred front. Flera IT-företag uppger sig ha en god eller mycket god efterfrågan och här råder fortfarande brist på nyckelkompetenser. Callcenterverksamheten är en bransch med hög personalomsättning och låg medelålder, vilket gör att branschen har en ständig efterfrågan, men heller inga rekryteringsproblem. Prognos: Sysselsättningen inom branschen förväntas vara oförändrad under prognosperioden. Besöksnäringen är väletablerad i länet, såväl ekonomiskt som sysselsättningsmässigt. En viktig verksamhet inom området är hotell- och restaurangbranschen. Lågkonjunkturen ledde till en mindre minskning av efterfrågan på dessa typer av tjänster, framförallt inom konferensverksamheten. Totalt har antalet gästnätter minskat med 1 000 under det senaste året. 2010 bedöms branschen få en positiv efterfrågeutveckling. Avseende turistnäringens efterfrågeutveckling finns dock en reservation, om valutaläget skulle förändras drastiskt under det kommande året kan det inverka negativt både på inhemsk och på utländsk turism. Sysselsättningen är säsongsbetonad och deltidsintensiv, vilket bidrar till rekryteringsproblemen och det råder fortsatt brist på kockar i branschen. Prognos: Sysselsättningen förväntas öka något under prognosperioden i takt med att hushållens disponibla inkomst ökar samt den stabilisering avseende konjunktur som nu sker. Offentlig verksamhet Den demografiska utvecklingen i länet leder till ett ökat vårdbehov, vilket blir svårt att möta med kommunernas och landstingets sparbeting. Landstinget står inför stora sparkrav under prognosperioden och på flera håll i länet väntas varsel inom vårdverksamheterna. I Värmland finns ett relativt stort antal visstidsanställda och det är i denna grupp som sysselsättningsminskningen blir mest kännbar. Ytterligare minskning av sysselsättningen väntas ske genom att ersättningsrekryteringarna begränsas. Det finns dock ett fortsatt rekryteringsbehov av läkare och specialistsjuksköterskor. Prognos: Sysselsättningen förväntas minska under prognosperioden som ett resultat av sämre ekonomi. Det är fortfarande många barn som föds vilket gör att efterfrågan på förskoleplatser kommer att ligga på en oförändrad nivå. Stora ungdomskullar lämnar nu grundskolan men framförallt gymnasiet, vilket

12 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län gör att behovet av grundskolelärare med inriktning mot senare år och gymnasielärare minskar. Detta leder till ökat överskott och det finns en stigande risk för övertalighet inom yrkesgrupperna. Övertaligheten bland grundskollärare har lett till att många grundskollärare vidareutbildat sig till förskollärare. Förskolläraryrket som tidigare varit ett bristyrke, börjar nu närma sig balans. Minskningen av sysselsatta inom grundskolan och gymnasieskolan kommer främst att ske genom uteblivna ersättningsrekryteringar samt att man troligen minskar antalet timanställningar och visstidsanställningar, men det går inte att utesluta framtida varsel. Trots övertalighet så kommer det att vara fortsatt brist på yrkeslärare samt vissa språklärare. Vuxenutbildningen har minskat kraftigt de senaste åren men börjar nu prioriteras av regeringen. Hur de utökade anslagen påverkar de olika delar av utbildningen samt hur det kommer att bidra till sysselsättningen är för tidigt att säga. Prognos: Sysselsättningen förväntas minska under prognosperioden, dels på grund av att åldersgruppen 0-18 år minskar samt att nedgången i konjunkturen väntas påverka kommunernas ekonomi. Det är brist på yrkeslärare samt vissa språklärare inom gymnasiet. Inom de administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning sysselsattes år 2006 ungefär 6 000 personer, men sysselsättningen bedöms minska något under prognosperioden genom omorganisationer och att åldersavgångarna inte ersätts fullt ut. Trots den sammantaget minskande sysselsättningen i offentlig förvaltning förekommer lokalt ett fåtal flaskhalsyrken där rekryteringssvårigheterna kan medföra produktionsstörningar. Prognos: Antalet sysselsatta inom de administrativa verksamheterna bedöms minska något under prognosperioden. Tabell 6: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Bransch/näring Industri, jord & skog Bygg och anläggning Handel Finans, uppdrag Personliga & kulturella tjänster Utbildning, vård, offentlig förvaltning Transport Totalt Utveckling till fjärde kvartalet 2010 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften utan räknas som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, plusjobb, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättnings-

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län 13 utveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Omkring 120 000 personer finns i arbetskraften i länet Befolkningsutveckling Under 2008 minskade befolkningen i Värmland med drygt 500 personer till 273 374 vid det senaste årsskiftet. Födelsenettot var negativt medan ett litet flyttningsöverskott noterades. Under de tre första kvartalen 2008 har länets befolkning varit oförändrad Länet hade ett negativt födelsenetto medan flyttningsnettot var positivt. Vår bedömning är att befolkningen i de arbetsaktiva åldrarna 16-64 år ökar med omkring 100 personer 2010. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Antalet nybörjare vid universitet och högskolor ökade ytterligare något höstterminen 2008 jämfört med förra året. I Värmland län var antalet nyfödda högst år 1991 vilket innebär att antalet sökande till högre utbildning bör fortsätta att öka ännu några år. Denna effekt förstärks för närvarande av att personer som förlorar sin anställning ofta ser studier som ett bra alternativ till arbetslöshet. Antalet studerande vid den kommunala vuxenutbildningen har minskat under senare år och utbildningarna har ändrat inriktning. Fler yrkesinriktade utbildningar startas och samarbete mellan kommuner sker i större omfattning. Vår bedömning är att antalet kommer att öka under 2010 jämfört med tidigare antaganden till följd av den försämrade situationen på arbetsmarknaden. Storleken på ökningen är dock svår att bedöma. Detta innebär att antalet personer i arbetskraften minskar men att arbetslösheten samtidigt hålls nere. Vi utgår också ifrån att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kommer att öka under 2010 jämfört med åren innan. Mest efterfrågat bland arbetssökande är arbetsmarknadsutbildning som innebär en kompetenshöjning och praktikplatser som ger den arbetssökande chansen att visa sina färdigheter på en arbetsplats och samtidigt skaffa sig arbetslivserfarenhet och en nära kontakt med arbetsmarknaden. Färre får ersättning från sjuk-/arbetsskadeförsäkringar Under 2008 minskade antalet personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning i länet. Minskningen fortsätter under 2010. Dessa utgör ett tillskott till arbetskraften. Antalet långvarigt sjuka beräknas i år minska och arbetskraften kommer att få ett avsevärt tillskott från sjukförsäkringen under 2010. Ökningen av arbetskraften planar ut under 2010 Med det underlag som för närvarande finns att tillgå enligt ovan är vår bedömning att antalet personer i arbetskraften är ökar under 2010 med 100 personer.

14 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län Tabell 7: Arbetskraftens förändring 3 Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa (Summa förändring av sysselsatta och (Af:s intervjuundersökning och inkl program med aktivitetsstöd arbetslösa inkl program med aktivitetsstöd) annan sysselsättn. statistik) Af:s verksamhetsstatistik Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2009kv4 280-4 920 5200 2010kv4 100-300 400 Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten låg på en relativt hög nivå under hela 2009. Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten kommer att minska under loppet av 2010, medan antalet personer i aktivitetsstöd bedöms öka under både 2010. När det gäller antalet personer i arbete med stöd bedöms antalet personer öka svagt under 2010. Tabell 8: Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Sökande i program Sökande i arbete Arbetslösa med aktivitesstöd med stöd Antal Antal Antal 2008 5 547 2 966 3 586 2009 8 100 5 650 3 245 2010 7 200 6 950 3 370 Utfall 2008, prognos för 2009 och 2010 Arbetslöshetens struktur Medan de senaste årens mycket starka industrikonjunktur har skapat rekryteringsbehov inom i första hand, traditionellt manliga yrken, med en alltmer sjunkande arbetslöshet bland män som följd, kan vi nu se den andra sidan av detta fenomen nämligen att männen också är de som drabbas först i en lågkonjunktur där nedgången i efterfrågan märks först. Dessa män arbetar i stort sett uteslutande i privat sektor. Stora arbetsplatser som domineras av kvinnor är inte sällan politiskt styrda vilket innebär att effekterna av ekonomiska nedgångar oftast kommer med en betydande fördröjning. Dessutom handlar det ofta om att, på olika sätt, ta hand om och hjälpa människor vilket innebär att politikerna har att göra delikata val med ett antal svåra överväganden innan beslut kan fattas. Andelen ungdomar har under det gångna året ökat. Till största delen rör det sig om individer som aldrig tidigare har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen och som helt saknar erfarenhet från arbetslivet. Vår bedömning är att andelen kommer att öka ytterligare under prognosperioden och åter bli ett av de svårare problemen för Arbetsförmedlingen att hantera. 3 Arbetskraftens förändring definieras som förändring av arbetslösa ur Af:s register plus förändring av sysselsatta baserad enligt vår egen intervjuundersökning och annan sysselsättningsstatistik.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län 15 Av gruppen arbetslösa eller i program har gruppen utrikes födda visat en svag tendens att öka under perioden. Under loppet av den senaste 12-månadersperioden har antalet personer med funktionshinder varierat mellan 1 300 och knappt 1 500 personer i länet. Det motsvarar ett årsgenomsnitt på 18 procent av hela gruppen. Beträffande utbildningsbakgrund har en majoritet av inskrivna på Arbetsförmedlingen i länet gymnasiekompetens. Detta gäller 61 procent. Knappt 18 procent har eftergymnasial utbildning. Tabell 9: Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. 2008 och 2009. Andel arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd i respektive grupp av samtliga arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd Länet i fjol Länet i år Riket i år Kvinnor 52,1% 43,0% 43,9% Män 47,9% 57,0% 56,1% Ungdomar 18-24 år 23,3% 27,0% 24,2% Äldre 55-64 år 16,6% 14,3% 13,9% Funktionshindrade 27,7% 19,8% 13,8% Utrikesfödda 17,4% 15,6% 28,7% Respektive grupps andel av utrikesfödda arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Utrikesfödda, grundskola 38,3% 35,0% 34,6% Utrikesfödda, gymnasium 36,2% 40,2% 37,9% Utrikesfödda, högskola 25,6% 24,8% 27,5% Respektive grupps andel av svenskfödda arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Svenskfödda, grundskola 24,3% 21,2% 21,3% Svenskfödda, gymnasium 56,7% 61,0% 56,4% Svenskfödda, högskola 19,0% 17,8% 22,3% Andel i respektive grupp av arbetslösa i respektive grupp Långtidsarbetslösa 18-24 år 5,8% 12,7% 11,9% Långtidsarbetslösa män 19,0% 23,3% 28,2% Långtidsarbetslösa kvinnor 17,7% 21,1% 24,6% Långtidsarbetslösa utrikesfödda 23,0% 30,1% 33,4% Långtidsarbetslösa med funktionshinder 29,3% 35,9% 40,2% Långtidsarbetslösa 16-64 år, andel av arbetslösa 16-64 år 18,3% 22,4% 26,6% Källa: Arbetsförmedlingen * Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av befolkningen totalt. Lokala bedömningar Under 2009 har konjunkturutvecklingen varit svag i så gott som hela länet. Handeln i länets västra delar är den bransch och det område som har haft den minsta nedgången. Under senare delen av 2009 har en avmattning av konjunkturnedgången ägt rum inom de flesta näringsgrenarna dock inte inom industrisektorn. Gränshandeln i länets västra delar kommer att bidra till en tidigare stabilisering, den kan till och med utvecklas till en svagt positiv konjunkturutveckling inom främst handel under 2009. Under 2010 kan verkstadsindustrin komma att utvecklas svagt positivt i länets västra delar liksom tillverkningsindustrin kan komma att få en svag positiv utveckling i länets östra delar. I övrigt bedöms utvecklingen inom länet att bli i huvudsak likvärdig.

16 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Värmlands län Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt 15 000 arbetsställen. I Värmlands län var näringslivsurvalet 506 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 93 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som inhämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en total-undersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer. YRKESBAROMETERN: Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt. Brist ett urval yrkeskategorier med störst brist på arbetskraft Civilingenjörer, bygg och anläggning Civilingenjörer, elkraft Civilingenjörer, maskin Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Ingenjörer och tekniker inom elektronik och teleteknik Maskiningenjörer och maskintekniker VVS-ingenjör Läkare Tandläkare Barnmorskor Sjuksköterskor med specialist kompetens Gymnasielärare i yrkesämnen Specialpedagoger Psykologer VVS-montörer Målare Överskott ett urval yrkeskategorier med störst överskott på arbetskraft Undersköterskor Personliga assistenter Vårdbiträden Barnskötare Ekonomiassistenter Receptionister Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Köks- och restaurangbiträden Städare/lokalvårdare Trädgårdsarbetare Parkarbetare Gjutare

Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. December 2009 Text: Johan Bissman Grafisk form: ETC Arbetsförmedlingen i Värmlands län Eftertryck tillåten med angivande av källa