Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2010 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott. Liechtenstein har överlämnat utförliga rapporter till några av de kommittéer som granskar efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna och landet behandlades vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari 2009 då en grundlig genomgång gjordes. De flesta av FN:s konventioner har ratificerats och implementerats i liechtensteinsk lagstiftning. Landet har tillträtt den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Liechtenstein har dock kritiserats för inte att ha någon generell MR-institution i enlighet med Parisprinciperna. Som förklaring anför Liechtenstein att ett flertal specifika organ kompletterar landets jämställdhetsbyrå och således täcker ett brett område.
2(12) Liechtenstein är en konstitutionell monarki präglad av konservativa värderingar där medborgarna förutom vid val till parlamentet göra sin röst hörd genom folkomröstningar. Fursten har en stark ställning, bland annat har han rätt att upplösa parlamentet. Respekten för medborgerliga och politiska rättigheter är allmänt sett god. En av de huvudsakliga utmaningarna ligger dock i att öka de facto jämställdheten bland de politiska beslutsfattarna. Jämställdheten behöver också förbättras i praktiken på samtliga områden, vilket regeringen framfört som prioriterat. Vad gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter får situationen bedömas vara mycket god. Barnens situation i Liechtenstein får också bedömas vara mycket god. Landet planerar att inrätta en barnombudsman. En tredjedel av de boende i landet är utlänningar; de flesta från grannländerna där kultur och språk är likartade. Det finns inga stora etniska minoriteter i Liechtenstein. Ett lagförslag som ska möjliggöra ingående av registrerat partnerskap mellan personer av samma kön är underställt parlamentarisk behandling. För rösträtt, även i kommunalval, krävs liechtensteinskt medborgarskap. Kraven för att få medborgarskap är med svenska mått mätt höga och leder till att många invånare under lång tid berövas möjlighet till politiskt inflytande. Bland annat Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har föreslagit att kraven ska lättas. Vid hearingen i MR-rådet i januari 2009 uttryckte ett flertal delegationer oro för rasism och främlingsfientlighet i Liechtenstein. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Liechtenstein där internationella avtal är direkt tillämpliga i den inhemska rättsordningen har ratificerat de flesta av FN:s konventioner. Bland dessa märks FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och de båda tilläggsprotokollen till konventionen, FN-konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, FN:s rasdiskrimineringskonvention, FN:s kvinnokonvention med tilläggsprotokoll, FN:s tortyrkonvention, FN:s flyktingkonvention samt FN:s barnkonvention
3(12) med tilläggsprotokoll. Tilläggsprotokollet om barnhandel har dock ännu inte ratificerats. Liechtenstein är medlem i Europarådet och har tillträtt den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Liechtenstein har även ratificerat Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen. Landet är dock inte med i ILO (International Labour Organisation) och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. När Liechtenstein behandlades i FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari 2009 gav dåvarande utrikesministern Rita Kieber-Beck stöd åt bland annat följande rekommendationer för att förbättra MR-läget i landet: - ratificera konventionen mot påtvingade försvinnanden; - ratificera det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi (vilket Liechtenstein har undertecknat). Vad gäller konventionen om skydd av migrantarbetare och deras familjer framförde Kieber-Beck att den inte kunde implementeras i Liechtenstein då den hade för många skrivningar som inte relaterar till läget i Liechtenstein med dess höga andel utlänningar. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Liechtensteins konstitution innehåller inga specifika stadganden om rätten till liv. Denna rätt härleds genom landets ratificering av den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Rätten till liv försäkras vidare indirekt genom lagstadganden i straffrätten. Skydd mot tortyr garanteras i landets konstitution samt genom anslutning till en rad konventioner. Strafflagen skyddar vidare mot medicinska och vetenskapliga experiment samt mot slaveri. Landets polis får endast använda skjutvapen som en sista utväg i särskilt stadgade situationer. Polisen får i begränsade fall, då det anses
4(12) proportionerligt och påkallat för att garantera polismännens säkerhet, täcka särskilt våldsamma och farliga personers ansikten med en huva till dess att de nått häktet. Det har inte under 2010 förekommit några uppgifter om att offentligt anställda ska ha utsatt personer för tortyr, grymma, inhumana eller på annat sätt degraderande bestraffning. 4. Dödsstraff Dödsstraff förekommer inte. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Landets konstitution garanterar en rad grundläggande fri- och rättigheter liksom likhet inför lagen för alla medborgare. Varje inskränkning av dessa rättigheter måste ha lagstöd. Envar som anser att hans eller hennes grundläggande rättigheter eller friheter har åsidosatts har rätt att anmäla detta till en domstol. Rättelse kan ske i form av undanröjande av beslutet och/eller i form av ersättning. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Principerna om bland annat muntlig framställning, personlig inställelse samt fri bevisföring inför domstolarna gäller i civil- och straffrätten. Arrestering ska inom 48 timmar prövas av domstol. Det förekommer inga uppgifter om att Liechtenstein skulle ha brustit i detta. Rättegångsförhandlingar är offentliga med möjlighet till undantag i specificerade fall. Domarna väljs av parlamentet och fursten utser dem. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer inte i landet. Fursten är dock immun från straffrättsliga förfaranden. Han har också rätt att när som helst avbryta en pågående utredning eller rättegång.
5(12) 8. Yttrande-, tryck- mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrandefriheten garanteras i konstitutionen. Begränsningar i friheten återfinns i strafflagen i form av förbud mot bland annat förtal, störande av den allmänna ordningen, rasistiska uttalanden med mera. Mångfalden inom massmedierna säkerställs genom lag och på så sätt garanteras en fri och självständig utveckling av medierna och den allmänna opinionen. Landets storlek (endast ca 35.000 invånare) gör dock att utbudet av media är begränsat. Mötesfriheten liksom föreningsfriheten är fastslagna i konstitutionen. För etablerandet av en fackförening i landet krävs att denna måste ha avdelningar i minst fyra av landets kommuner samt ha minst 400 medlemmar som är liechtensteinska medborgare. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Liechtenstein är en konstitutionell monarki med demokratiska och parlamentariska traditioner. Arvsrätten till tronen är förbehållen manliga medlemmar av furstehuset Liechtenstein. Enligt konstitutionen kan medborgarna utöva sina rättigheter genom direkta val och genom folkomröstningar. Direktdemokratin utövas även genom rätten att kunna ta initiativ till lagar samt att begära folkomröstningar om lagar och förordningar, men också om konstitutionen. Politiska rättigheter som att rösta i parlamentsval (lantdagen) infaller på 18-årsdagen. Undantagna är personer som sitter i fängelse eller är omhändertagna enligt särskilda beslut. Fursten är landets statsöverhuvud och representerar staten i dess relationer med utlandet. Han utser regeringen på rekommendation av lantdagen och alla nya lagar måste godkännas av fursten. Han har också rätt att upplösa parlamentet. Den starka position som den regerande fursten innehar anses av de flesta bedömare balanseras av den starka medborgerliga direktdemokratin i landet. Parlamentet (lantdagen) väljs på fyra år och består av 25 ledamöter som väljs genom direkta och hemliga val enligt ett proportionellt valsystem. Lantdagen,
6(12) som består av en kammare, antar lagar, godkänner internationella överenskommelser, godkänner (och kan ändra i) budgeten, rekommenderar regeringsledamöter samt utser domare och styrelseledamöter i statliga institutioner. De två kristliga mittenpartierna Fortschrittliche Bürgerpartei (FBP) och Vaterländische Union (VU) har traditionellt haft ett mycket stort inflytande och hade fram till 1993 samtliga platser i lantdagen. I det senaste valet i februari 2009 fick de 87 procent av rösterna och bildade en koalitionsregering. Två av de fem regeringsråden är kvinnor (2005 var endast en kvinna). Det har varit svårt för kvinnor att bli invalda i lantdagen. I det senaste valet fick sex kvinnor mandat i lantdagen samma nivå som vid valet 2005. FBG och VU har 24 av de 25 mandaten i lantdagen; det vänsterinriktade partiet Gröna listan har ett mandat. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Arbetslösheten är låg och överskrider sällan två procent. Möjlighet finns att vid exceptionella svårigheter erhålla arbetslöshets- eller bostadsbidrag på grund av personliga, familjerelaterade eller andra sociala problem. Detta förutsätter dock att man inte kan få bidrag genom socialförsäkringar eller privata försäkringar. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Liechtenstein har ett väl utbyggt hälsovårdssystem. Antalet läkare i förhållande till befolkningen är högt. Medellivslängden för såväl män som kvinnor hör till de högsta i världen (82 år för kvinnor respektive 79 år för män). Spädbarnsdödligheten ligger på en mycket låg nivå. Alla delar av befolkningen har tillgång till grundläggande hälsovård av hög kvalitet. 12. Rätten till utbildning
7(12) Den obligatoriska skolgången är nio år med skolstart vid sex års ålder. Skolgången är fri med undantag för böcker där föräldrarna måste betala 75 procent av kostnaderna. Liechtensteins högskola kommer från och med 2011 att vara ett universitet. Landets studenter garanteras också möjligheten att studera vid något av universiteten i grannländerna genom bilaterala avtal. Studiebidrag kan utgå beroende på studentens inkomst och föräldrarnas tillgångar. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i landet är mycket hög. Liechtenstein hamnade på plats 6 i UNDP:s Human Development Index 2010. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Liechtenstein införde kvinnlig rösträtt först 1984 och landet fick sin första jämställdhetslag 1999. Lagen syftar bland annat till att stimulera företagare att skapa arbetsförhållanden som lämpar sig för kvinnor och familjer, belöna privata initiativ som syftar till att förbättra jämställdheten samt belöna individer som är involverade i relevanta jämställdhetsfrågor. Eftersom man också har antagit en rad ändringar i andra lagar för att förbättra jämställdheten anser regeringen det inte nödvändigt att anta en heltäckande akt. Liechtensteins jämställdhetsbyrås mandat täcker all typ av diskriminering. Liechtenstein har ratificerat tilläggsprotokollet till FN-konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor.. Under 2009 anmäldes totalt 21 sexualbrott. Föreningen Frauenhaus Liechtenstein som arbetar med misshandlade kvinnor härbärgerade under 2009 21 kvinnor och 22 barn under sammanlagt 864 personnätter, vilket motsvarar en tioprocentig minskning mot 2008. Jämställdhetsfrågorna har under senare år fått ökad uppmärksamhet och regeringen hävdar att man på det juridiska planet har nått nästan hela vägen
8(12) fram till jämställdhet mellan könen. Det finns dock fortfarande mycket kvar att göra för att nå en mer utbredd jämställdhet i praktiken, vilket regeringen också framhåller som en anledning till att fortsätta med olika former av informationskampanjer. Som nämnts ovan är endast sex av parlamentets 25 ledamöter kvinnor; regeringens motsvarande fördelning är två av fem. Förvärvsfrekvensen bland kvinnorna är betydligt lägre än bland männen. Regeringen ser det som ett långsiktigt arbete och söker påverka för att jämställda värderingar och attityder ska få bättre fäste. Utländska yrkesverksamma kvinnor har ofta svårare än män att ta med sig sina familjer och flytta till Liechtenstein eftersom de i allmänhet tjänar mindre och en arbetssökande måste kunna visa att hon eller han kan försörja sig för att överhuvudtaget få flytta till Liechtenstein. Det finns en informations- och rådgivningsbyrå för kvinnor (Infra), som bland annat syftar till att stödja självständigheten för och integrationen av utländska kvinnor. Prostitution är olagligt, men tolereras av polisen så länge som det förekommer på nattklubbar och inte stör allmän ordning. Liechtenstein har undertecknat protokollet om förhindrande, bekämpning och bestraffning av handel med personer, särskilt kvinnor och barn. Förbud om handel med kvinnor och barn finns i landets strafflag. Det förekommer inga uppgifter om att trafficking ska ha förekommit i Liechtenstein. Liechtenstein har antagit riktlinjer som bland annat fastställer att ett offer för trafficking får uppehållstillstånd för den tid som rättsprocessen tar om han/hon samarbetar med myndigheterna. Regeringen har också identifierat kabarédansöser som den största riskgruppen och polis och migrationsmyndigheter gör regelbundna inspektioner vid sådana inrättningar för att minska risken för förekomst av trafficking. 15. Barnens rättigheter Bestämmelser som syftar till att förhindra sexturism finns i strafflagen från 2001 som stadgar straff för sexuella handlingar med minderåriga, även om dessa begåtts utomlands. Innehav av barnpornografi är förbjudet. Rätten till familje- respektive barnbidrag finns stadgad i lag. Barnbidrag utgår till familjer som lagligen bor eller är anställda i Liechtenstein. Familjer kan också erhålla ersättning genom skattelättnader och bostadsbidrag. Då barn
9(12) föds utom äktenskap tillfaller vårdnaden modern och det är inte möjligt för fadern ensam att ansöka om delad vårdnad. Skollagen förbjuder aga. Då Liechtenstein behandlades vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari 2009 inledde dåvarande utrikesministern med att nämna att parlamentet antagit en utlänningslag och en ny lag om naturalisering. Den sistnämnda trädde i kraft i februari 2009 och medför att medborgarskap ges till hittebarn och statslösa barn. Därmed skulle också Liechtensteins förbehåll mot artikel 24 (3) i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt artikel 7 i konventionen om barns rättigheter kunna släppas och man skulle kunna ansluta sig till konventionerna om statslösa personers status och om reducering av statslöshet. Liechtenstein planerar att inrätta en barnombudsman. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Konstitutionen fastställer att den romersk-katolska kyrkan är den officiella kyrkan i Liechtenstein men garanterar samtidigt religionsfrihet och rätten att utöva civila och politiska rättigheter oavsett vilken religion man tillhör. Såväl den katolska som den protestantiska kyrkan och muslimska samfälligheter erhåller statligt ekonomiskt stöd. Barn har rätt att bli befriade från religionsundervisningen i de statliga skolorna med hänvisning till religionsfriheten. Fram till att barn fyller 14 år är det föräldrarna eller utsedd förmyndare som har rätt att bestämma barnets religiösa uppfostran. Av de bosatta i Liechtenstein var 33,1 procent utlänningar vid utgången av 2010. De flesta utlänningar i landet kommer från grannländerna, där kultur och språk är likartade. Det finns inga stora etniska minoriteter i Liechtenstein. För familjeåterförening gäller mer generösa tolkningar för medborgare i ett EES-land än för övriga medborgare där familjebegreppet begränsas till make/maka samt ogifta barn under 18 års ålder. För icke EES-medborgare gäller att man måste ha kunskaper i tyska och om Liechtenstein för att få göra en längre vistelse i landet.
10(12) Vid den ovan nämnda hearingen i FN:s råd för mänskliga rättigheter i januari 2009 uttryckte flera delegationer oro för förekomsten av rasism och främlingsfientlighet i Liechtenstein. Landet antog 2003 en femårig åtgärdsplan mot rasism, vilken då denna rapport skrivs ligger kvar på furstendömets portal och således torde fortsatt gälla. Landet stödjer integrationen av minoriteter genom bland annat språkutbildning samt särskilt stöd för kvinnor. Samtidigt anses det viktigt att stödja minoriteternas bevarande av den egna kulturen och språket och därigenom berika mångfalden i samhället. Muslimska barn kan numera få undervisning om islam i allmänna skolor, och är inte som tidigare hänvisade till moskéer för religiös undervisning (det bodde i januari 2009 1600 muslimer i landet). Alla som är bosatta i Liechtenstein har tillgång till de allmänna skolorna, den allmänna sjukvården samt övriga ekonomiska och sociala tryggheter som staten erbjuder. Liechtensteinskt medborgarskap krävs för att få rösta, även i kommunalval. Kraven som ställs för medborgarskap är med svenska mått mätt höga. Enligt den förenklade proceduren för personer som har vistats länge i landet gäller att den sökande bland annat måsta ha bott lagligen i Liechtenstein under 30 år (där tid före 20 års ålder räknas dubbelt) samt att han/hon avsäger sig sitt/sina andra medborgarskap. Ett snabbare sätt att bli liechtensteinsk medborgare är genom den så kallade vanliga proceduren, som inte baseras på objektiva kriterier. Den vanliga proceduren innebär att de röstberättigade i kommunen där den sökande bor röstar om huruvida han eller hon ska kunna få medborgarskap, varefter frågan skickas vidare till parlamentet för samtycke och slutligen till fursten som kan tilldela medborgarskap. Förenklade regler gäller för de som gifter sig med en liechtensteinsk medborgare. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har föreslagit att kraven under den förenklade samt den vanliga proceduren lättas, men detta har man från regeringshåll avfärdat då man inte funnit att det fanns folkligt stöd för det. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Lagstiftning som på olika sätt diskriminerade homosexuella togs bort 2001. Regeringen antog i slutet av november 2010 ett lagförslag för att möjliggöra ingående av registrerat partnerskap mellan personer av samma kön (baserat på schweizisk och österrikisk lagstiftning). Lagförslaget ska nu underställas parlamentarisk behandling.
11(12) 18. Flyktingars rättigheter Per december 2010 hade Liechtenstein tagit emot 103 ansökningar om asyl, varav man i samtliga fall där beslut fattats avslagit ansökan; nio ansökningar väntade dock fortfarande på besked. Asylsökande bor i allmänhet i särskilda center intill dess ett slutligt beslut föreligger. De omfattas av sjuk- och olycksfallsförsäkringssystemet efter genomgången hälsotest vid inresa i landet. När flyktingarna erhåller ett arbete dras kostnaden för nämnda försäkringar från arbetstagarens lön. Principen om professionella kvalifikationer gäller för tilldelande av arbetstillstånd. I syfte att bekämpa fördomar och förhindra främlingsfientliga tendenser, i synnerhet den yngre generationen, har flera informationskampanjer om landets flyktingpolitik och om situationen för flyktingar genomförts. Barn till flyktingar måste enligt liechtensteinsk lag delta i skolutbildning med särskilt fokus på det tyska språket. För att främja ömsesidig respekt och tolerans har man genomfört pilotprojekt där muslimska barn får religionsundervisning på tyska. 19. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Anställda och egenföretagare mellan 20 och 65 år är skyldiga att delta i landets försäkringssystem vilket betalar ut ersättning vid eventuell invaliditet. För barn och unga upp till 20 års ålder utgår särskild ersättning. Utövver en central myndighet för socialfrågor, finns i landet en sammanslutning för handikappade som erhåller årligt bidrag från staten. Organisationen samordnar sport- och ungdomsgrupper, rullstolstransporter och andra researrangemang och beviljar också finansiellt stöd i vissa fall. Företag som erbjuder särskilda platser för handikappade personer kan erhålla stöd från myndigheterna. För individer som är helt utestängda från arbetsmarknaden på grund av sitt handikapp finns terapicenter med 110 arbetsplatser på sex olika orter i landet. Frivilligorganisationen föreningen för handikappade har givits i uppdrag att överse implementeringen av lagen om jämställdhet för handikappade.
12(12) 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter I Liechtenstein finns bland annat frivilligorganisationen för handikappade som bidrar till att sätta fokus på handikappades situation. Ambassaden har inga uppgifter om någon lagstiftning som skulle begränsa frivilligorganisationers verksamhet i Liechtenstein. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Förekommer inte i Liechtenstein.